Hotellrevyn Nr 6-2024

Båda jobbar i kök. En kan få en hel timlön i ob. Den andra knappt 50 spänn extra. Fanny och Olle har olika ob-tillägg. Förklaringen är historisk. 6 WWW.HOTELLREVYN.SE DIN TIDNING FRÅN HOTELL- OCH RESTAURANGFACKET YES! Så lyckades klubben få upp deltiderna NR 6 2024 steg när du skadas på jobbet Färre får arbetstillstånd i branschen Här är alla marinerade i sprithistoria

Varje extra pensionskrona spelar roll Jobbar du i butik, på fabrik eller hotell, transporterar saker, bygger bostäder eller bilar och har kollektivavtal (Avtalspension SAF-LO)? Det betyder att din tjänstepension sparas i vår traditionella försäkring om du inte själv väljer något annat. Där växer pengarna på ett tryggt och schysst sätt, så att du slipper oroa dig! Din pension ska växa. Hos oss har pensionspengarna växt allra mest de senaste 15 åren1. Som grädde på moset har vi också lägst avgifter2. På så sätt blir det mer pension till dig. Varje extra pensionskrona spelar roll! För dig som vill veta ännu mer 1. AMFs traditionella försäkring har högst totalavkastning bland jämförbara bolag, 2009–2023. Källa: Svensk Försäkring. 2. AMFs traditionella försäkring har lägst avgift inom Avtalspension SAF-LO. Källa: Konsumenternas.

INNEHÅLL. Färre arbetstillstånd, men fortsatt fusk SID 8. Första tio månaderna med regeringens höjda försörjningskrav. Här fick klubben upp deltiderna SID 13. Ökad sysselsättningsgrad för 14 HRF:are på Ikea Västerås. Så tar du hand om arbetsskadan SID 22. Det här tjänar du på att veta om arbetsskadeförsäkringen. De har ett museum på restaurangen … SID 24. … eller om det är tvärtom – häng med till Spritmuseum! SID 20. – Jag har jobbat som kock så länge så jag vet exakt vad jag ska göra, säger kocken Kristoffer Kjellsson. Han är blind på ena ögat och ser bara 15 procent på det andra. ILLUSTRATION: MATTIAS KÄLL, FOTO: MATS ANDERSSON (MITTEN), MAGNUS LEJHALL (LÄNGST UPP) Därför är ob:t som det är SID 14. Varför har Fanny på Ikea tre gånger så högt ob som Olle på Sturehof? Svaret är historiskt. HOTELLREVYN NR 6 2024 / 3 SID 28. Mina kollegor är släkt med varandra och jättetajta. Hur ska jag komma in i gänget? SID 30. Snacks med fryst majs, najs!

4 / HOTELLREVYN NR 6 2024 Linda Svensson chefredaktör och ansvarig utgivare »Att det har sina brister är den absoluta känslan när amerikanerna går till val. « Pepparkaka med kallsup? SV(ALG)UPPLEVELSE. Som vanligt har Blossa pimpat den traditionella glöggen med en årgångskryddning. Julen 2024 flörtar man med Skottland, med toner av whisky och alger som man kanske känner smaken av. Kanske inte. / UPPSNAPPAT. KALLA KÅRAR. Deppigt att sommaren är över? Ja, jag instämmer. Men man får försöka tänka positivt. Till exempel detta: Hurra jag får snart sätta vinterdäck på bilen. Hurra, jag får snart slira runt med cykeln, för den orkar jag inte byta däck på. Hurra, jag har tur om jag får se dagsljus några timmar på helgen. Närå, jag skojar. Alla årstider har sin tjusning. Det är ju härligt att inte känna pressen att gå utomhus för att solen strålar från en klarblå himmel. Och vem gillar inte den krispiga höstluften en solig höstdag. Äntligen kan man plocka fram alla stickade goströjor. Sen kan man poppa popcorn och följa det amerikanska presidentvalet från sidlinjen. Churchill lär ha sagt att demokrati är det minst dåliga av alla styrelseskick. Att det har sina brister är den absoluta känslan när amerikanerna går till val. Sällan har min filterbubbla så tydligt signalerat att väldigt många myndiga människor är illa lämpade att utse ledaren för en av världens viktigaste ekonomier. Men – jag ber i mitt stilla sinne att min filterbubbla är skev. Att antalet vettiga vida överstiger dem som hävdar att jorden är platt, att de flesta ändå inser att flyktingar i Springfield inte äter husdjur och att det förra valet inte alls var stulet. För om USA ännu en gång skulle uppleva rasande folkmassor i attack mot byggnader som representerar demokratin – ja vart är världen då på väg? Presidentval-rys och höstmys Linda hoppas … att världen snart säger stopp till krig! HEJ! »Du kanske inte är fack- medlem, men du borde tacka en fack- medlem. « Presidentkandidat Kamala Harris i ett tal där hon tyckte att USA:s invånare skulle tacka facket för saker som femdagarsvecka, sjukersättning och semester. 31 PROCENT AV DAGARNA Den andelen dagar med föräldrapenning togs ut av män förra året. FOTO: ISTOCKPHOTO, WHITEHOUSE.GOV

Vårt HRF FOTO: MARC FEMENIA Alvin Ölmebring Kämpe HOTELLREVYN NR 6 2024 / 5 Text. ANN PATMALNIEKS De tränar för att bli ombudsmän! 3 frågor till Michael Kvist … … som tillsammans med Alvin Ölmebring Kämpe är aspiranter hos HRF Stockholm-Gotland. Aspirant, vad innebär det? – Det är som att vara lärling för att bli ombudsman. Vi lär oss yrket genom att vara med i den dagliga driften och har ombudsmän som handleder oss under ett år. Vi går också olika utbildningar. Vad lockar med jobbet? – Ända sedan jag började vara fackligt aktiv har jag känt att jag skulle vilja jobba med det här på heltid. Jag tycker om att jobba med folkbildning, att stötta och hjälpa på rätt väg. Första egna uppgiften? – Det blir att sitta i jouren och svara på medlemsfrågor. Då sätts vi på prov i skarpt läge! Michael Kvist En till! Sofia Broström från Luleå är också aspirant, hos HRF avdelning Nord.

Kryssvinst! Ansluten till Sveriges Tidskrifter. För ej beställt material ansvaras ej. Innehållet lagras och publiceras digitalt. Den som sänder material till tidningen anses medge digital publicering. REDAKTIONEN. Ann Patmalnieks reporter »En liten glödlampa från en ficklampa. Som nyfiket barn.« 08 – 588 099 27 ann.patmalnieks@hotellrevyn.se Medarbetare i detta nummer: Fotografer: Marc Femenia, Magnus Lejhall, Mats Andersson, Elis Hoffman Illustratör: Mattias Käll Layout: Anna Fridh Vinskribent: Ulrika Karlsson Korsord: Niklas Aurgrunn Korrektur: Christina Carlström Hotellrevyn ges ut av Hotell- och restaurangfacket,HRF. Här hittar du oss: www.hotellrevyn.se redaktionen@hotellrevyn.se På Facebook, Linkedin och Instagram som hotellrevyn Postadress: Box 1143, 111 81 Stockholm Besök: Alströmergatan 12 Tel: 0771–57 58 59 (växel) Prenumeration: 399 kr Utgivning: 8 nr/år Upplaga 2024: 28 400 Annonser: Rabalder Media, kontakta Hanna Good hanna@rabaldermedia.se 08–501 194 96 Tryck : Stibo Complete ISSN 0346-2137 Pernilla Ahlsén reporter »Några torkade insekter, på en middag med Mexiko-tema. Inte det godaste jag ätit.« 08 – 588 098 25 pernilla.ahlsen@hotellrevyn.se Vad är det konstigaste som du har ätit? Linda Svensson chefredaktör och ansvarig utgivare »Mjölbaggar. Ja, det var medvetet. Jag orkade inte köpa nytt mjöl.« 08 – 588 098 40 linda.svensson@hotellrevyn.se Sofia Andersson layout, webbredaktör »Ungefär som en poké bowl, men med massor av små vita fiskyngel i stället för ris.« 08 – 588 098 31 sofia.andersson@hotellrevyn.se SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004 Kokboken Portionen under tian – Mellanmålen av Hanna Olvenmark är kryssvinst denna månad. På sidan 31 får du en försmak på recepten. BAKOM KULISSERNA. Är restaurangare den mest tatuerade yrkesgruppen? Ibland känns det så! I nästa nummer får ni träffa ägaren till det här sköna budskapet. Vi har lite annat på gång också, kolla in @hotellrevyn på Instagram. JUST NU 6 / HOTELLREVYN NR 6 2024

FOTO: ISTOCKPHOTO Text. SOFIA ANDERSSON Visste du att: Hallonlakritsskalle är varumärkesskyddat sedan 20 år tillbaka. Tillverkaren Bubs äger namnet. Generiskt, märkeslöst smågodis är det billigaste att köpa in för butiken. Swedish fish I år är det lösgodisets år. I alla fall på appen Tiktok, där många godisfilmer har fått stor spridning. Ofta handlar de om att någon fyller en påse med olika sorters svenskt eller skandinaviskt godis och testar det fram- för kameran. Halloween närmar sig! En högtid för lösviktsgodiset, som frestat oss i 40 år. Bakom HOTELLREVYN NR 6 2024 / 7 Konkurrerade ut kiosktanten Lösgodis har funnits länge, men tidigare sköttes plocket av den som jobbade i kiosken. När Livsmedelsverket gav tummen upp för självplock 1984 blev det snabbt en succé. Reglerna lever kvar än i dag: det ska vara separata tråg för sorterna samt redskap att plocka med. Plockpris Varför blir inte lösgodis dyrare? Den saken har tidningen Filter grävt i. En del av förklaringen kan vara strukturell: tillverkarna vågar inte höja priset, för då byter grossisten leverantör. Grossisten erbjuder ett lågt pris till handeln för att inte tappa kontraktet till en konkurrent. Och handeln har redan bra vinstmarginaler och behöver inte ta ut mer. Sex av tio slevar Under pandemin gick försäljningen ner, men 2023 var vi redo med skoporna igen. Över 60 procent av hushållen handlade lösgodis förra året, något mer än innan pandemin. Bakteriemyt Kryllar det av bakterier på lösgodis? Nej. I alla fall inte när man 2007 testade bitar från nedersta godishyllan i fem olika butiker. Inga prover visade bakteriella föroreningar. Planerad påse I snitt görs fyra av tio godisköp på impuls. Men plockaren är planerad: av tio lösgodisköp sker bara två spontant. Källa: Livsmedelsverket, tidningen Filter, Consumer panel services GfK 2022-2023, Testfakta.se, Livsmedelsverket, Coop.se Söta kilon En genomsnittlig godisätare i Sverige mumsar i sig ungefär 15 kilo på ett år, eller 300 gram godis per vecka. Då är alla sorters godis och choklad inräknade. När vi handlar lösviktsgodis fylls påsen, eller påsarna, med 640 gram godis per köptillfälle.

I augusti fick hälften avslag. FOTO: ANNA-LENA LUNDQVIST (MARIE BIRGERSSON), ISTOCKPHOTO ARBETSTILLSTÅND. Den 1 november 2023 höjdes gränsen för vad en arbetskraftsinvandrare ska tjäna för att få arbeta i Sverige, från 13 000 till mer än det dubbla. Efter det har antalet beviljade arbetstillstånd i branschen minskat kraftigt. Det visar statistik från Migrationsverket. Under årets första åtta månader fick 436 förstagångssökande arbetstillstånd för hotell- och restaurangjobb. Det är en minskning med nästan två tredjedelar jämfört med samma period 2023, då 1 229 arbetstillstånd beviljades. Bland de som redan är här och ansöker om att förlänga sina tillstånd är det fler som får avslag nu. Siffrorna visar också att det är betydligt färre som över huvud taget ansöker. Om regeringen får igenom sitt nya förslag kommer inkomstkravet att höjas ytterligare nästa år för att motsvara 100 procent av en svensk medianlön: i dagsläget 35 600 kronor. HRF får många frågor om saken, både från medlemmar och arbetsgivare. – Problemet är att de arbetsgivare som är ärliga inte har råd att ta in folk, säger Mikael Forsberg, ombudsman i avdelning Nord. Men för de som fuskar spelar höjningen ingen roll, menar han. – Gränsen skulle kunna höjas till 50 000 kronor i månaden. De som fuskar kommer ändå att kunna anställa en pizzabagare. För pizzabagaren får ju inte sina 50 000. Han får in det på sitt Sedan försörjningskravet höjdes får branschen allt färre arbetskraftsinvandrare. Men fackets ombudsmän ser hur arbetsgivare fortsätter fuska. Färre arbetstillstånd – men fusket fortsätter NYHETER. Försörjningskravet 8 / HOTELLREVYN NR 6 2024 Märkbar minskning STATISTIK. Utvecklingen för beviljade och nekade arbetstillstånd från januari 2023 och framåt. Statistiken visar personer som sökte tillstånd för jobb i hotell- och restaurangyrken. Källa: Migrationsverket  Avslag på ansökan om förlängning  Avslag på förstagångsansökan  Beviljad ansökan om förlängning  Beviljad förstagångsansökan Nya reglerna börjar gälla.

»Fel väg att gå« Arbetsgivarnas organisation Visita anser att ökade kontroller är bättre för att komma åt fusket. VISITA. Redan inför höjningen av försörjningskravet för ett år sedan tittade Visita på hur det skulle slå mot branschen. Man kom fram till att 90 procent av de som var här på arbetstillstånd inte skulle kunna få dem förlängda, baserat på de löner som de hade då. – Om regeringens nya förslag att införa ett lönekrav motsvarande en svensk medianlön går igenom, så kommer 99 procent, alltså i princip alla med arbetstillstånd i vår bransch, inte att kunna få dem förlängda, säger Sofia Råsmar, näringspolitisk expert på Visita. – Det är oerhört olyckligt. Arbetskraftsinvandrarna är ju ett sätt för våra medlemsföretag att säkra kompetensförsörjningen till kollektivavtalsenliga löner, säger hon. Sofia Råsmar tycker att regeringens argument att komma åt fusk är svagt. – Då är det här fel väg att gå. Om man vill komma till rätta med brottslighet är ökade kontroller bättre. Lönekravet kommer inte att hindra de som utnyttjar systemet. Det straffar bara de arbetsgivare som är seriösa./ Sofia Råsmar FOTO: ANDERS SJÖDÉN/VISITA VISITA. Skulle du klara kravet? Den 1 november 2023 höjdes försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare till 80 procent av svensk medianlön. Det är i dag 28 480 kronor. Regeringen föreslår en ytterligare höjning nästa år. Kravet är en del i en större reform av arbetskraftsinvandringen. Tanken är att människor som redan är i Sverige ska anställas i stället. Ett av argumenten för skärpningen är också att komma till rätta med fusk och utnyttjande av arbetskraft. Marie Birgersson, HRF avdelning Väst »Om det kommer fram att de inte har den lönen som står på pappret så riskerar de ju att utvisas.« det här åt dig, men då får du betala tillbaka en del av lönen«. De anställda går med på det för att de inte har något annat val. Det är bedrövligt, säger hon. Att gå vidare med ärenden är inte alltid möjligt. – De vill oftast inte att vi driver det här, för om det kommer fram att de inte har den lönen som står på pappret så riskerar de ju att utvisas. De hamnar i en jäkla dålig sits, säger Marie Birgersson. Det är också svårt att bevisa att de anställda betalar tillbaka en del av lönen. – Åklagaren lägger ner på grund av brist på bevis. Det blir ord mot ord, säger Mikael Forsberg och fortsätter: – Vi litar på våra medlemmar och vi vet att många migranter utnyttjas. En del jobbar 60-timmarsveckor men får betalt för 40 och tvingas dessutom betala tillbaka en del av lönen. Han berättar om en kvinna vars timlön blev 15 kronor efter att hon betalat tillbaka till arbetsgivaren. Men hon ville inte att HRF skulle driva det. Hon var rädd för att bli av med sitt arbetstillstånd. – Reglerna är helt sjuka. Om en arbetsgivare bryter mot lagen och inte betalar ut semester till exempel så är det ändå den anställde som betalar det högsta priset och blir utvisad. Det gör att det blir en väldig tystnad kring det. Man är rädd att behöva åka hem, säger Mikael Forsberg. /Pernilla Ahlsén konto, men sedan måste han betala tillbaka större delen till arbetsgivaren på något vis. Den problematiken kommer aldrig att försvinna med höjda inkomstkrav, säger Mikael Forsberg. Marie Birgersson, ombudsman i avdelning Väst, håller med om att det inte har blivit bättre efter höjningen av försörjningskravet, snarare tvärtom. – Många kontaktar oss för att deras arbetsgivare säger att »visst vi kan lösa HOTELLREVYN NR 6 2024 / 9 90DAGARS JOBBJAKT På den tiden ska en arbetskraftsinvandrare som blir av med jobbet hitta ett nytt jobb med lön enligt försörjningskravet.

NYHETER. 10 / HOTELLREVYN NR 6 2024 FOTO: MADELEINE ANDERSSON (EMIL BÄCKSTRÖM), SÖREN ANDERSSON (PERNILLA NIIA), ISTOCKPHOTO För få arbetstimmar på schemat och »juridisk hjälp« – det såg två arbetsgivare som anledningar till att göra löneavdrag. Otillåten kvittning, menar HRF. Bilden är ett montage. MILJONER KRONOR. Det ska Afa Försäkring administrera i stöd till arbetsmiljöutbildning. Stödet riktar sig till arbetsgivare i privat sektor. 35 ARBETSMILJÖ. Inspektioner gav 3 300 krav RISKMILJÖ. Hotell och restauranger ingår i Arbetsmiljöverkets kontroll av särskilda riskmiljöer. Hittills i år har det blivit 1 600 inspektioner på arbetsplatser, varav 500 uppföljningar. De har lett till 3 300 krav på sådant som arbetsgivarna behövde åtgärda. Det vanligaste var fel på utrustning, säger Pernilla Niia, regionchef på Arbetsmiljöverket Väst och ansvarig för satsningen. – Det kan vara att det saknas brandfiltar och lock till fritöser, att degblandare inte har skydd, skärmaskiner går i gång bara man sätter i kontakten eller att det inte finns larm i frysen. Det brast också när det gäller att förbereda personalen för hot och våld. Över huvud taget var brister i det förebyggande arbetet vanligt, säger Pernilla Niia./ Arbetsgivarna drog av på lönerna utan tillåtelse – nu drar Hotell- och restaurangfacket dem inför domstol. KVITTNING. Två HRF:are råkade ut för löneavdrag, utan att arbetsgivarna frågat om lov. Det är otillåten kvittning menar facket, som också anser att medlemmarna inte alls fått för mycket lön. Den ena HRF:aren hade en anställning på 75 procent, men fick inte tillräckligt många timmar. – Den anställda sa till. Då fick hon höra att det inte var något som påverkade lönen och det ska det ju heller inte göra, säger Emil Bäckström, central ombudsman på HRF. Men när kvinnan slutade på företaget hade arbetsgivaren ändå gjort avdrag på lönen för de timmar hon inte fått arbeta. I det andra fallet drog arbetsgivaren av 20 000 på slutlönen, för juridisk hjälp. – Arbetsgivarens dotter är jurist och de sa att hon hade hjälpt vår medlem med ett arbetstillstånd. Men medlemmen säger att hon aldrig bett om hjälp. Avdraget skulle inte ha varit okej ens om HRF:aren fått hjälp, konstaterar han. Arbetsgivaren hade även betalat ut fel semesterlön, för innestående semester. – Detta ska ha korrigerats, men vår medlem har fortfarande inte fått pengarna, säger Emil Bäckström. Det är extra vanligt med olovlig kvittning på just slutlöner, säger han. – I de fallen beror det sällan på en omedveten miss. Det vanliga är att arbetsgivaren agerar som om den anställde hade en timbank med plus- och minustid. Men ett sådant system finns inte i HRF:s kollektivavtal, om man inte har årsarbetstid, påpekar Emil Bäckström. – Om arbetsgivaren väljer att schemalägga mindre tid ska de ändå betala samma lön. Som anställd bestämmer du inte när du ska jobba och det ska du inte straffas för. Det är ett brott mot kvittningslagen att lägga ut för få timmar och sedan dra av på lönen. HRF har skickat ärendena vidare till LO-TCO Rättsskydd som driver ärenden till Arbetsdomstolen för fackets räkning. /Ann Patmalnieks Drog av på lönen utan lov

Tipsa oss! Mejla till redaktionen@hotellrevyn.se HOTELLREVYN NR 6 2024 / 11 HÄLSA. Går det att vara kock och sakna smaksinne? Frågan blev aktuell under covidpandemin, då många miste lukt- och smaksinne. Kocken och krögaren Tea Malmegård var en av dem. Redan före pandemin öppnade hon egna restaurangen Doma. – Så det fanns tusen andra saker att göra. Men jag behövde rådfråga mina kollegor på ett annat sätt. Vi har hållit kvar arbetssättet även nu när jag fått tillbaka mer av smaken. Det blir bättre för alla när man får vara med och tänka och tycka, säger Tea Malmegård. Hon har inte fått tillbaka smaken helt. Men textur är en tydlig ledtråd. – Skulle jag bara gå på smaken kunde en bit kyckling med bara salt nästan vara piggvar. Men den sega texturen gör att jag vet vad det är. Och när man lagar grönsaker är det texturella viktigt, man känner när det är klart. Att laga mat är ett hantverk där du använder alla dina sinnen, säger Åsa Öström, som är professor i måltidskunskap vid Campus Grythyttan. – Du vet hur det låter när smöret har rätt temperatur. Ska du slå en bearnaise och har gjort det många gånger sitter det dessutom i muskelminnet. En skicklig hantverkare kan procedurer och teknik. Som kock har du också byggt upp ett välfyllt smak- och doftbibliotek, säger Åsa Öström. Tea Malmegård kan smak. – Det har fungerat bra att skapa nya rätter eftersom jag vet i huvudet hur allt smakar. Jag fick också hjälp av min restaurangchef som jag jobbat med i 15 år och som vet vad jag vill uppnå. Åsa Öström lyfter fram vikten av att kommunicera om smak, så som Tea Malmegård och hennes kollegor gör. – Sommelierer är tränade i det men när det gäller matlagning har vi inte den traditionen. Smak är väldigt individuellt. Därför behöver man träna sig i att kommunicera smak till gäster och kollegor. /Ann Patmalnieks Smaksinne är bara en av ingredienserna när en kock lagar mat. Det vet kocken Tea Malmegård och Åsa Öström, professor i måltidskunskap. Kock utan smak – går det? Tea Malmegård tappade smaksinnet – men hittade ett sätt att jobba i köket som är bättre för alla. FOTO: JACKIE DAHL (TEA MALMEGÅRD), JESPER MATTSSON (ÅSA ÖSTRÖM) »Du vet hur det låter när smöret har rätt temperatur.« Åsa Öström

NYHETER. Mycket på en gång Av de restauranganställda i undersökningen drack 37 procent mer än en flaska vin eller motsvarande minst en gång i månaden. 37% Andel storkonsumenter Källa: Yrke och alkohol – alkoholvanor i olika yrkesgrupper, CAN Två av tio visade symtom Ungefär en femtedel av undersökningens restauranganställda visade symtom på beroende av minst må li ggrad. 19% Symtom på beroende Källa: Yrke och alkohol – alkoholvanor i olika yrkesgrupper, CAN 12 / HOTELLREVYN NR 6 2024 TVÅ AV TIO. En ny undersökning visar att en knapp femtedel av de restauranganställda hade symtom på alkoholberoende av minst måttlig grad. Det var störst andel av undersökningens 22 yrken. ALKOHOLVANOR. YRKES-VM. »Rollspelen var både roligast och svårast för man hade inte tid att tänka efter.« Det säger hotellreceptionisten Nelly Alm (mitten) som hamnade högst av branschyrkena med sin sjätte plats på Yrkes-VM i Lyon. Kocken Ellen Rosdahl kom på plats 26 och servitören Jonathan Söderlund på plats 30. FOTO: MARINA NILSSON (YRKES-VM) Simon Andersson, personalchef på Lindvallen Restauranger. Hur har det gått med rekryteringen inför vintersäsongen? – Vi närmar oss slutfasen för den stora massan. Sen är det så klart en pågående process ända fram till säsongsstarten. Hur skulle du beskriva rekryteringsläget? – Det är tufft. För 15 år sen var det fler erfarna som sökte. Nu gäller det att hitta de som har viljan och motivationen. Vi får vara med och utbilda för branschen. Ni behöver anställa runt 80 personer till restaurangerna. Har ni några återkommande säsongare? – Vi har en kärna som återvänder. Det är väldigt positivt att ha folk som vet hur det funkar hos oss. Det förenklar för oss när vi tar emot en massa nya samtidigt. Vad gör ni för att få de sökande att välja er? – Det är en otroligt central punkt att vi kan garantera boende för alla som jobbar hos oss. Hur gör ni det? – Vi äger nästan allt boende själva, det är en otrolig trygghet. Men det spelar också in när man funderar på expansion – det handlar inte bara om att bygga ut eller bygga nytt. Vi måste se till att expandera även boendet. /Linda Svensson Hallå där! MYCKET PER TILLFÄLLE. Av undersökningens restauranganställda svarade 37 procent att de drack mer än en flaska vin eller motsvarande minst en gång i månaden. I snitt drack krogpersonalen motsvarande 20 glas vin på en månad. Källa: Yrke och alkohol, CAN 2024

Scanna och läs mer om dåliga anställningsavtal! www.hotellrevyn.se H »En kock hade i avtalet att han inte fick ta med sig eller sprida recepten från restaurangen.« HRF-ombudsman Jessica Larsson om underliga anställningsavtal med exempelvis konkurrens- och lojalitetsklausuler. HOTELLREVYN NR 6 2024 / 13 FOTO: JONAS BILBERG (DAVID LÖF), MOSTPHOTOS Klubben på Ikea använde HRF:s handledning för högre sysselsättning när de jobbade med frågan. Relationen till chefen viktigast ARBETSMILJÖ. En bra relation med chefen påverkar arbetsglädjen mer än om du är kompis med kollegorna. Det säger Thomas Andersson, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, och en av forskarna bakom en studie om relationer på arbetsplatsen. – Det som förvånade oss var att relationen till chefen var viktigare för arbetstillfredsställelsen. Det blir särskilt viktigt när chefen jobbar med medarbetarna. Där det inte finns någon direktörsvåning utan man är på golvet tillsammans. Studien är gjord på detaljhandeln, men Thomas Andersson säger att resultaten är tillämpliga även på hotell och restaurang./ I två år jobbade HRF-klubben på Ikea i Västerås för att fler ska få högre sysselsättning. Nu har de lyckats, berättar klubbordförande David Löf. ARBETSTID. För två år sedan började HRF-klubben på Ikea i Västerås aktivt jobba för att öka sysselsättningsgraden för medlemmarna. David Löf, HRF-klubbens ordförande, berättar hur de jobbat systematiskt i klubben för att försöka få grepp om mängden mertid och övertid, men också för att stärka medlemmarna. Klubbens argument skulle landa bättre om arbetsgivaren själv kunde se att dålig planering får konsekvenser. – Vi uppmanade våra medlemmar att välja det som ger dem en stabil grund, och inte jaga timmar på Ikea. De var så himla trötta på att bli inringda kvällen innan eller samma morgon. – Vi sade att antingen accepterar man det, eller så gör man ett aktivt val att säga nej när man blir tillfrågad om extra pass med kort varsel. Det är först då vi som klubb kan peka på problemet och kräva högre sysselsättning. Oavsett så stöttar vi alltid våra medlemmar i deras val. Här fick klubben upp arbetstiden Klubben uppmanade också alla med låga kontrakt att skicka in en begäran om högre sysselsättning. Arbetsgivarens svar var att behovet inte fanns. Men när medarbetare började tacka nej till extrapass blev det svårt för arbetsgivaren att få ihop scheman. När klubben begärde ut listor över mer- och övertid samt de senaste årens vikariat började det röra på sig. Redan i somras, efter bara två månader, fick 14 medlemmar högre sysselsättning. – Tidigare hade de mellan 8 och 20 timmar i veckan. Nu ligger de mellan 20 och 38,25, alltså en heltid på Ikea. För de flesta medlemmar gör de extra timmarna stor skillnad. Från arbetsgivarens sida har reaktionerna varit positiva, berättar David Löf. – Det är en trygghet för dem att vi kan tackla såna här svåra frågor tillsammans. Det ska sägas: Ikea ÄR en väldigt bra arbetsgivare, men de har, precis som alla andra, haft problem efter pandemin. Samtidigt hittar vi mer än oftast lösningar på problem tillsammans som parter. /Linda Svensson

FOKUS. Ob-ersättning Restaurang- biträdet Fanny jobbar på Ikea. Kan få mellan 82,69 och 165,38 i tillägg för en ob-timme. 14 / HOTELLREVYN NR 6 2024 Text. ANN PATMALNIEKS Foto. MAGNUS LEJHALL 1974 3 kr 1984 8,50 kr 1994 11,50 Varför har handeln högre ob än hotell och restaurang? Svaret är historiskt. Därför är ob:t så lågt

HOTELLREVYN NR 6 2024 / 15 Kocken Olle på Sturehof. Kan få mellan 25,91 och 48,74 i tillägg för en ob-timme. Så här har branschens vanligaste ob-tillägg utvecklats på 50 år. kr 2004 15 kr 2014 21 kr 2024 25,91 kr

16 / HOTELLREVYN NR 6 2024 ret är 1958 och fotbolls-VM ska spelas på Råsunda i Solna. Det är nu branschens ob kommer till världen. Och de som ser till att restaurangare får mer betalt för sena kvällar är de anställda själva, som går samman och ställer krav. Per Persson, tidigare avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket, vet vad som hände. – Det fanns många krogar utanför Råsunda och krögarna ville kunna ha öppet sent i samband med matcherna. Personalen sade »Visst, vi kan ställa upp, men då ska vi ha betalt«. Vid den här tiden betalades inget obtillägg alls för att arbeta sent på krogen. Det sågs som en naturlig del av jobbet. Men nu, tack vare medlemmarnas krav, träffades lokala avtal om ett tillägg. – Det som avgjorde var att det fanns genomtänkta krav från medlemmarna. Det blev till en fråga i avtalsrörelsen, säger Per Persson. Ob:t hittade snart in i riksavtalet – yrkesgrupp för yrkesgrupp. Sedan dess har branschens anställda fått ersättning för sena kvällar och helger. En seger för medlemmarna, men i dag jämför sig många med anställda i handeln och undrar varför de kan få dubbla lönen när de jobbar obekväm tid. Förklaringen är historisk även här. Sedan mitten av 1960-talet hade det diskuterats att avskaffa affärstidslagen, som reglerade affärernas öppettider. Handelsanställdas förbund ställde krav på ersättning för sent arbete om affärstiderna skulle släppas fria. Så kom det sig att det 1970 skrevs in i Handels avtal att anställda som jobbade obekväma tider skulle få ersättning om affärstidslagen togs bort. Två år senare avskaffades lagen och affärerna i Sverige fick fria öppettider. Som kompensation fick de anställda rätt till 50 procents påslag efter klockan 18:15, 70 procent efter klockan 20 och 100 procent efter klockan 12 på lördagar, samt söndagar och helgdagar. – Handels förhandlade fram en procentuellt hög ob-ersättning som satte sig och blev standard. I efterhand kan man säga att vi hade lite tur, säger Stefan Carlén, chefsekonom på Handels. Från arbetsgivarsidan är ob-ersättningen ständigt ifrågasatt, berättar han. – De säger att det bara går till unga som jobbar tillfälligt. Ett annat argument är att det vore bättre att ta bort ob:t och höja grundlönerna. Men det stämmer inte, säger Stefan Carlén. Enligt siffror som Handels tagit fram går ob:t i högre utsträckning till äldre än yngre, och oftare till medlemmar än ickemedlemmar. Och att höja grundlönerna skulle straffa sig i längden. – Branschen har en personalomsättning på 30 procent varje år. Så inom ett par år skulle de pengarna vara borta, eftersom nyanställda skulle komma in på de lägsta ingångslönerna. – Hela vårt samhälle är uppbyggt efter att man ska jobba kontorstider. Då är det oerhört rimligt att få extra tillägg för att inte göra det. Vad betyder ob:t för era medlemmar? – För många som arbetar deltid är det ob:t som gör att de kan försörja sig. Ob:t gör också att handeln klarar bemanningen, säger Stefan Carlén. – Man kan tycka att det är okej att jobba helg och kvällar för att man får mer betalt. Om man offrar en del av sin fritid för att serva resten av samhället ska man banne mig ha ersättning för det. Och jag tror att de som jobbar kontorstider är tacksamma för att det finns några som gör det. Att kämpa för ett högre ob även för hotell- och restauranganställda har i modern tid diskuterats på HRF:s avtalskonferenser, där medlemmar arbetar fram vad som ska drivas i avtalsrörelsen. Men det har hittills slutat med att frågan lagts ner. För att förstå varför krävs lite siffror, säger Per Persson. – Av alla arbetstimmar i branschen är ungefär 25 procent på obekväm arbetstid. Resten är inte det. När man tar av löneutrymmet för att höja ob:t blir det mindre kvar för att höja lönerna i stort. »I efterhand kan man säga att vi hade lite tur.« »Att kräva ut sin övertidsersättning ger väldigt mycket mer än höjt ob.« Å Stefan Carlén, chefsekonom, Handels Per Persson, tidigare avtalssekreterare, HRF Per Persson är skeptisk till jämförelsen med Handels. – Den är inte orimlig, men ologisk. Handeln har inte vårt system med extra ledighetsdagar. Det blir som att jämföra äpplen och päron. De fick dessutom sitt ob i samband med en lagändring. Han menar att annat har potential att höja inkomsterna mer än ett högre ob. – Vi måste först och främst se till att folk tar ut den betalning de har rätt till. Det finns många i branschen som går med på att jobba övertid utan att få betalt för det. Att kräva ut sin övertidsersättning ger väldigt mycket mer än höjt ob. Reagera, ta reda på vad du har rätt till och säg till direkt. Men Handels håller fast vid sitt ob. Stefan Carlén ser ingenting som skulle kunna hota det i framtiden. – Om det finns något som skulle mobilisera medlemmar så är det om arbetsgivaren lade ett skarpt förslag för att minska ob:t. Men det har de inte gjort på länge, för de vet att de inte skulle få igenom det./ Fotbolls-VM 1958. Matchen Sverige-­ Ungern slutade 2–1, klart segern ska firas med ett krogbesök.

HOTELLREVYN NR 6 2024 / 17 IKEA. Alla i kök och restaurang på Ikea har samma ob-ersättning som de som arbetar ute i varuhuset. Det visste Fanny Eriksson när hon sökte jobbet som restaurangbiträde på Ikea Barkarby. – I slutänden var det inte därför jag tackade ja till jobbet, men det är en bidragande faktor till att jag inte vill byta till annat jobb inom branschen. Att HRF:arna på Ikea får det högre ob:t tycker hon är självklart. – Varför skulle inte vi som också jobbar i huset ha samma ob? Tidigare hade Fanny ett annat restaurangjobb, med lägre ob. – Jag har reflekterat över att där jobbade jag i stort sett bara kvällar och helger. Ob-timmarna var fler än de vanliga timmarna. Ändå var ob-ersättningen HRF:aren Fanny Eriksson får ob i nivå med Handels. Tillägget bidrar till att hon inte byter till ett annat branschjobb – men att ha fått heltid betyder mer. »Ob-tillägget är jättenice« Fanny Eriksson och hennes kollegor på Ikeas restaurang har ob som på Handels avtalsområde. mycket lägre än på Ikea där vi inte har lika mycket obekväm arbetstid. De flesta heltidsanställda snittar på två kvällar i veckan och var tredje helg. Fanny har bett om ett schema där hon arbetar varannan helg. – Det är för att jag vill kunna lägga undan pengar. Och då betyder ob:t mycket. Det handlar också om röda dagar. – Vi kan vara schemalagda alla röda dagar utom jul, nyår och midsommar. Jobbar man till exempel på påsken är det skönt att få en redig slant för det. Men det finns annat som är viktigare. – Handels ob är en motivator, det ska jag inte sticka under stol med. Ob:t är jättenice. Men jag tar ju hellre en högre grundlön än ett bra ob. Att gå från 80 procent till heltid har betytt allra mest för Fannys ekonomi. – Heltiden innebar att lönen trycktes upp med 5 000–6 000. Men hon vet att ob-­ tillägget är viktig för dem som arbetar deltid. – Vi märker att många inte vill börja förrän efter 12 på lördagar, eftersom det är då de får ob./ Läs mer! HRF:s avtals- sekreterare Peggy Nyholm om ob-frågan i avtalsrörelsen. > Ob i avtalet på Ikea 50 % av timlönen per arbetad ob-timme vardagar 18.15–20.00. 70 % vardagar efter 20.00. 100 % lördagar efter 12.00, samt söndagar och helgdagar.

FOTO: MAGNUS LEJHALL (OLLE JONSSON), MADELEINE ANDERSSON (PEGGY NYHOLM) 18 / HOTELLREVYN NR 6 2024 FOKUS. Ob-ersättning Olle är i sitt esse när han lagar mat framför gästerna i Sturehofs Matbar. Här stänger köket 23.00, så ibland blir det ob-timmar. Därför satsar HRF på höjd lön Inför varje avtalsrörelse är det någon som tar upp att ob-ersättningen ligger lågt, säger HRF:s avtalssekreterare Peggy Nyholm. AVTAL2025. Ob-frågan diskuteras alltid på HRF:s lokala avtalskonferenser, säger Peggy Nyholm. – Det ska inte förringas att ob:t är väldigt lågt. Men vi har bara en påse pengar att fördela och hittills har vi landat i att inte höja ob på bekostnad av att höja grundlönerna. Obekväma arbetstider är inte så vanligt inom hotell- och restaurangbranschen, säger hon. – Av den arbetstid som våra medlemmar utför är det mer tid som är på icke obekväm tid än på obekväm tid. Grundlönen blir därför det viktigaste. – Min grundlön kan ingen ta ifrån mig, men schemat kan ändras så att jag inte längre har samma obersättning. HRF har aldrig haft det förhandlingsläge som Handels hade när deras arbetsgivare ville börja ha öppet på helger och kvällar, påpekar Peggy Nyholm. Vad tänker du kring att det finns arbetsgivare som väljer att betala högre ob? – Då får de förstås kvalificerad personal lättare. När jag jobbade som kock i Arvika folkpark var det en marknadshelg då ingen ville jobba. När arbetsgivaren erbjöd 100 procents påslag, då fick de personal./ FRAMTIDEN. Kocken Olle Jonsson har branschens vanligaste och rätt låga ob-tillägg, men för honom är det inte så viktigt. STUREHOF. Som kock på Sturehofs Matbar får Olle Jonsson det ob som finns i kollektivavtalet Gröna riks, 25,91 kronor i timmen. En månad kan han ha 80 timmars ob-tid, nästa blir det kanske bara tio timmar. Det gör att ersättningen kan gå från två tusenlappar till två hundralappar. – Eftersom det är så olika från månad till månad kan jag inte räkna med ob:t. Dricksen ger ofta mer. Men framför allt är det viktigt med en bra grundlön, säger Olle. – Trygghet är att ha en tjänst på ett visst antal timmar och en bra grundlön. Då behöver man inte vara fixerad vid ob:t och riskera att slita ut sig för att man bara vill jobba ob-timmar. Det tycker jag inte är en hållbar väg framåt om man som jag vill jobba ett antal år i branschen. Brukar ni prata om ob på jobbet? – Nej, det är ingen het potatis. Då blir det mer prat om dricksen. Där kan det bli som efter ett prov i skolan, »Hur mycket fick du?« Men sedan lägger vi ju dricksen i en pott. Men visst har Olle reagerat på att obersättningen är låg. – När min storebror jobbar söndag på Ica har han 100 procent hela dagen. Så det är ju en extrem skillnad. Samtidigt är det inte så konstigt. – Restaurangbranschen bygger ju på att vi lagar och serverar mat när folk vill äta. Men det är klart, man jobbar när andra är lediga. I början var det svårt när kompisar drog ut och jag jobbade. Sambolivet tog en viss skada. Men med åren blir man van och lär sig vad man ska prioritera bort./ »Ingen het potatis« Ob i Gröna riksavtalet 25,91 kronor per timme vardagar 20.00–06.00, lördag 16.00–06.00, söndag 06.00–06.00. 48,74 kronor (vanligt ob 25,91 + natt-ob 22,83) för arbetstid 01.00–06.00.

Här är det också lite högre ob LOKAL LÖSNING. Anställda på Gekås restauranger och Gekåsbyn i Ullared får högre ob-ersättning än avtal, 40 kronor efter klockan 20 på vardagar och hela arbetsdagen lördag–­ söndag. Anledningen är att arbetsgivaren vill jämna ut skillnaden mellan företagets olika kollektivavtal. Företaget har även sänkt heltiden från 40 timmar till 38,25 timmar per vecka./ HOTELLREVYN NR 6 2024 / 19 »Har man inte råd att betala dem som arbetar kvällar och helg kanske man inte ska ha öppet då.« Speciella regler i nattreception Gröna riksavtalet har sär- skilda regler för nattjänst i reception. Det gäller anställda som till 50 procent eller mer av sin avtalade arbetstid arbetar nattjänst i hotellreception och huvudsakligen har sin arbetstid mellan 00.00 och 07.00. Den gruppen får ordinarie ob, men inte natt-ob. Man har också rätt till arbetstidsförkortning, där 38 timmar motsvarar heltid i stället för 40. AVTAL OB-BELOPP OBEKVÄM TID Almega Bingoa) 17,92 b) 38,07 c) 100 % av ordinarie timlön a) Måndag–torsdag 19.00–23.30 b) Fredag 19.00–23.30, lördag och söndag 06.00–23.30 c) Alla dagar 23.30–03.00 Fremia Folkets hus och parker a) 25,97 b) 25,97+22,87 a) Vardagar 20.00–06.00, lördag 16.00–06.00 söndag 06.00–06.00 b) 01.00–06.00 (gäller ej nattreceptionist) Flygbranschen Cateringavtalet a) 24,64 b) 45,68 a) Måndag– torsdag 20.00–01.00, fredag–måndag 18.00–01.00 b) Alla nätter 01.00–06.00 Almega Spel a) 25,66 b) 41,91 a) Måndag–fredag 20.00–00.00, lördag och söndag 06.00–00.00 b) 00.00–06.00 Visita Casinoavtalet a) 15,58 b) 38,61 a) Måndag–fredag 20.00–00.00 lördag 16.00–00.00, söndag 06.00–00.00. b) 00.00–06.00 OB I FEM ANDRA HRF-AVTAL. Lena Andersson, vice vd och platschef på Sigtunahöjden, som sedan ett par år tillbaka betalar Handels ob till sina anställda. Ersättningen finns i avtalen AVTALSREGLER. Det finns ingen lag som ger anställda rätt till ob-ersättning, utan det är något som förhandlas fram mellan fack och arbetsgivarorganisationer. Jobbar du på ett företag utan kollektivavtal behöver du själv kolla med arbetsgivaren vad som gäller./ 76 000 Så mycket fick en kyrkvaktmästare utbetalat i retroaktiv ob-ersättning sedan det stod klart att arbetsgivaren gjort fel under en längre tid. Inget lågpris på ob-tillägget. FOTO: AMARU SEGURA (LENA ANDERSSON), COLOURBOX, MOSTPHOTOS Skicka in din fråga om ob (eller något annat jobbrelaterat) här! H

Sällsynt sjukdom Retinitis pigmentosa är en ärftlig sjukdom som påverkar syncellerna i näthinnan, stavarna och tapparna. I Sverige är det ungefär 200 personer som har sjukdomen. Text. PERNILLA AHLSÉN Foto. MATS ANDERSSON NÄRA. Kristoffer Kjellsson »Klart att det är tufft« I köket på en personalrestaurang i Hudiksvall skär Kristoffer Kjellsson upp purjolök med vana händer. Han har jobbat som kock sedan han gick ut gymnasiet hemma i Mora för 18 år sedan. – Förutom att jag älskar att laga mat så var det krogstämningen som fick mig att fastna. Det är ett fantastiskt yrke, man lär sig så mycket och får vänner för livet. Jag tyckte om att jobba kvällar och helger när det var fullt ös, säger Kristoffer. Men numera ser hans jobb lite annorlunda ut. Kristoffer har en variant av ögonsjukdomen Retinitis pigmentosa. Den upptäcktes redan på sexårskontrollen, men det var först när han var 30 år som synen började bli sämre. – Det var då det rasade. Först blev mörkerseendet dåligt och jag blev mer ljuskänslig. Synfältet blev mindre och mindre, säger han. Nu är han blind på höger öga och ser bara rakt fram på det vänstra. Han ser ingenting åt sidorna. – Det är klart att det är tufft. Man blir isolerad för det är jobbigt att handla och gå på stan där det är mycket folk. Jag gör tyvärr färre saker, men jag har två små barn och försöker vara med på deras aktiviteter även om det känns jobbigt. Nya ställen är svåra att orientera sig på. Men här i köket är det inga problem. – Jag har jobbat som kock så länge så jag vet exakt vad jag ska göra. Det är bra belysning, gott om plats och jag vet var allt är här. Det enda är att det kan vara svårt att portionera upp kött, men det får jag hjälp med, säger han. Kristoffer ansvarar för luncherna på vardagarna och jobbar oftast ensam. Det är bra, för när det är mycket folk i köket är Kristoffer rädd för att gå in i någon. – Jag lagar middag till stora sittningar också, men då förbereder jag så mycket som möjligt så jag inte behöver vara med när servisen kommer och allt ska ut. Det funkar kanon. Min chef har hela tiden varit jättebra och stöttat mig. Han jobbar 75 procent nu. När han jobbade heltid blev han trött och fick ont i ögonen, nästan som migrän. – Jag vill ju orka med livet efter jobbet också, hämta på förskolan, handla, laga mat och vara förälder. Det är svårt när man har ont i ögonen och bara vill ligga i ett mörkt rum. När jag gick ner i tid blev det mycket bättre, säger han. Kristoffer bor med sin familj i en by precis utanför Hudiksvall och behöver färdtjänst för att ta sig till jobbet. Fram till för ett år sedan var det inga problem. Men sedan ville kommunen dra in på färdtjänsten. – Det är så konstigt för jag ser ju ännu sämre nu. Kommunen tycker att jag ska åka buss, men det går inte. Ögonen blir ansträngda av att det är så mycket folk och mörkt i bussen. Jag vet inte när jag ska gå av, säger han. I våras gav förvaltningsrätten honom rätt. Men nu har kommunen överklagat det beslutet och Kristoffer vet fortfarande inte hur det kommer att bli. – I värsta fall kommer jag inte kunna jobba kvar. Det borde ju vara bättre för samhället att jag jobbar och betalar skatt. Det är inte bra för någon att sitta hemma och bli isolerad, säger han. Sjukdomen gör att synen blir sämre och sämre. Men på de senaste läkarundersökningarna har utvecklingen stått still. – Min förhoppning är att det ska stå still tills jag går i pension och att forskningen ska gå framåt. Jag vill jobba som kock så länge jag kan. De får väl slita ut mig härifrån sedan om jag blir blind och står och hackar luft./ Kristoffer Kjellsson är blind på ena ögat och ser bara 15 procent på det andra. Men det hindrar honom inte från att jobba som kock. 20 / HOTELLREVYN NR 6 2024

Kristoffer Kjellsson Bor: I Forsa utanför Hudiksvall. Familj: Sambo och två barn 6 och 10 år. Gör: Kock i personalmatsalen hos Monitor ERP. HOTELLREVYN NR 6 2024 / 21

Så funkar... 2 3 1 Om du råkar ut för en olycka eller en annan plötslig händelse på jobbet som gör att du skadar dig ska din arbetsgivare anmäla det. En smidig väg är anmalarbetsskada.se. En anmälan leder inte automatiskt till ersättning. Den kan du ansöka om när du vet om du drabbats ekonomiskt av din skada. Text. LINDA SVENSSON Anmälan av arbetsskada. Bara bita ihop och jobba på? Nja, inte riktigt. Så här ska du göra när olyckan är framme. 22 / HOTELLREVYN NR 6 2024 Lagen kräver att det är din arbetsgivare som anmäler arbetsskadan. Men om du har en slarvig eller motvillig arbetsgivare kan du göra det själv. Involvera ett skyddsombud. Om ni inte har ett ombud på arbetsplatsen, kontakta din HRF-avdelning där det finns regionala skyddsombud. Uppsök läkare även om du inte omedelbart känner att du har ont. Att bita ihop och härda ut kan skapa problem om man i framtiden behöver utreda skadan. Smärta och minskad rörlighet kan komma senare och ändå kopplas till olyckan om du har besökt läkare och fått ett intyg på att du råkat ut för något. Jobbar du på en arbets- plats med kollektivavtal? Anmäl även skadan till Afa Försäkring. Skulle du bli sjukskriven en kortare tid på grund av olyckan täcker din kollektivavtalade försäkring upp, så att din inkomst är i stort sett densamma som när du arbetar. Afa kan också ersätta till exempel sveda och värk eller ärr. 4 När en arbetsskada leder till kostnader för tandvård kan Försäkringskassan ge ersättning. Kolla även med Afa Försäkring.

JURISTENS RÅD. Därför behövs en läkarprognos FÖRSÄKRING. I dag har den arbetsskadade nästan allt ansvar för processen. Att få en läkares prognos för sjukfallet är särskilt viktigt, säger Styrmir Olafsson, enhetschef på LO-TCO Rättsskydd. Människors kunskap om arbetsskadeförsäkringen har alltid varit låg, men före 2008 fanns ett system som backade upp oss vid en arbetsskada. Nu är det ofta individen själv som måste hålla koll på vad som ska göras och när. En sak som Styrmir Olafsson särskilt framhåller är att begära att läkare gör en prognos för den som blir sjukskriven. – Fråga »Hur länge kommer det se ut så här för mig?« Läkaren måste inte vara säker. Det är helt enkelt läkarens bästa gissning du behöver. Det är särskilt viktigt om man märker att det blir ett längre sjukfall, säger Styrmir Olafsson. – Då är prognosen helt central. Om du blir sjukskriven en månad i taget i ett år så kan du inte använda historiken för att få livränta, det vill säga ersättning för förlorad inkomst. Livränta kan även ersätta förlorad inkomst om du tvingas byta yrke. Låt säga att du jobbar som bartender, men inte kan fortsätta på grund av psykiska men efter till exempel ett överfall. Om du då börjar jobba på till exempel ett lager där du slipper möta gäster och då kan jobba hundra procent igen, men med lägre lön än tidigare – då kan arbetsskadeförsäkringen täcka skillnaden mellan din gamla och din nya lön./ Visste du att: För knappt 20 år sedan prövade Försäkringskassan runt 20 000 ärenden om arbetsskador. För två år sedan var antalet nere i 1400. Ärr och andra utseendeförändringar kan ge ersättning, beloppet avgörs bland annat av hur synlig skadan är. HOTELLREVYN NR 6 2024 / 23 Vi säger att din läkare uppger att du antagligen inte kommer att kunna jobba som vanligt på över ett år. I så fall kan du ansöka om livränta från Försäkringskassan. Livräntan ersätter förlorad arbetsinkomst, även om du behöver byta till ett lägre betalt jobb. Styrmir Olafsson FOTO: LO-TCO RÄTTSSKYDD Om du blivit sjukskriven till följd av en arbetsskada, och märker att det kan dra ut på tiden – begär att din läkare gör en prognos. Det räcker att läkaren intygar att det kan antas att din arbetsförmåga kommer att vara nedsatt en längre tid. Du kan behöva det för att få livränta, mer om den i nästa punkt. 5 6

24 / HOTELLREVYN NR 6 2024 PÅ JOBBET MED Tipsa! Vem vill du följa på jobbet? Tipsa ann.patmalnieks@ hotellrevyn.se Mumsigt i museet Serveringstillstånd i hela lokalen och vinkällare i en utställning. Spritmuseum är ett annorlunda museum. Här bjuder Emil Benasers och hans kollegor på mat, dryck och lite lokal guidning. Text. ANN PATMALNIEKS Foto. ELIS HOFFMAN

HOTELLREVYN NR 6 2024 / 25 Emil Benasers gillar vinkällaren som ligger inne i museet.

PÅ JOBBET MED 26 / HOTELLREVYN NR 6 2024 L Här skapas en SOS-tallrik, smör, ost, sill. Spritmuseum ligger på Djurgården i Stockholm, vid promenadstråket mellan Vasamuseet och Gröna Lund. uften är sval och himlen soldisig. Men det hindrar inte gästerna från att slinka in på Spritmuseums uteservering. En mix av stockholmare och turister sitter under infravärmen och spanar ut över vattnet mot Skeppsholmen och Gröna Lund. Det är Cesar Carrasco och Martina Hag som sköter baren och serverar den här eftermiddagen. De som jobbar här måste kunna sin sprithistoria och ha koll på utställningarna. Jobbet har också en touch av att vara lokal guide. – Utländska gäster kan vara nyfikna på hur jag själv firar midsommar, till exempel, berättar Martina. Deras arbetsplats är inte bara en restaurang och bar, men inte heller bara museum. – De som kommer för museet kan upptäcka att »Wow, har ni en restaurang också«. Och de som kommer till restaurangen kan upptäcka att det finns ett museum också, berättar Cesar. För sex år sedan började han som diskare på restaurangen. Det är en bra arbetsplats att utvecklas på, säger han. – Jag var 19 när jag kom från Peru och pratade inte så mycket svenska. Men jag lärde mig genom att snacka med kollegor och gäster. Sedan hjälpte jag till lite här och där och fick gå vidare. Inne i köket bakar souschefen Snorri Magnason knäckebröd till ett kommande bröllop. På spisen puttrar björnbärsmarmelad som får en skvätt svensk rom som passar fint med kanelen. – Det speciella med att jobba här är att vi utgår från svensk sprit när vi tar fram rätterna. På de flesta andra restauranger där jag jobbat utgår man från vinet. Kryddor som finns i akvavit får gärna komma igen i maten. SOS är en klassiker på menyn. Maten kan kopplas till utställningarna, som när det i höstens lite mer rustika meny finns en rätt uppkallad efter spritsmugglaren Niska, en röding med sallad slungad i brännvin.

Made with FlippingBook

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=