2 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a 1 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a Kvinnor & Hälsa MEDLEMSTIDNINGEN December 2021 & Januari 2022 för Lasse Berghagen Lisa Nilsson Missa inte Women in Red på Oscarsteatern den 9:e mars! Vardagsharmoni är viktigt Lisa och Lasse har lärt sig hitta lugnet
2 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DEC 2021– JAN 2022 NEW
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 3 sociala medier! Besök 1.6 & 2.6 Miljonerklubben i Innehåll 24 8 38 32 18 Glöm inte att ta hand om njuren Lär känna njurarna bättre så har du mer koll på när något inte är som det ska.........................................…………………. Sid 8 Möt en av våra tidigare stipendiater Ingemo Bonnier har träffat Nikola Drca som forskar om hur fysisk aktivitet kan ha positiv inverkan för att motverka förmaksflimmer.………………….............................................Sid 12 Rehabilitering viktigt efter en stroke Har någon drabbats av stroke är tiden den största faktorn, att få hjälp snabbt är A och O.……………….........................Sid 14 Videosamtal gör möten på distans levande Det är inte alltid lätt att hålla en relation levande när man inte kan ses men testa videsamtal och upplev hur roligt det är att se varandra genom ”telefonen”.………………....Sid 18 Omslagsintervjun Vi värmer oss framför brasan på Skansen och pratar om livet tillsammans med underbara Lisa Nilsson och Lasse Berghagen. ……………….............................................Sid 25 Zeinas Mat Julen är lite av matens ”högborg” och inför den här julen bjuder matbloggaren Zeina Mourtada på sina gröna favoriter. ……………...................................................Sid 32 Klubbnytt Det blev härliga och roliga promenader runt om i landet när vår omtyckta hundpromenad gick av stapeln. Det här ser vi fram emot att få göra nästa år igen!……………........................................................Sid 38
4 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DEC 2021– JAN 2022 På Kulturhuset i Stockholm har vi haft en temakväll om och kring psykisk hälsa med många kloka och insatta talare, där också Lisa Nilsson och Lise och Gertrud ställde upp med sina röster. Vi har också demonstrerat för bättre villkor för barnmorskor så att kvinnor ska kunna föda utan att vara oroliga och få adekvat hjälp. Nu håller vi också som bäst på att gå igenom ansökningarna till våra forskningsstipendier. Vilka som blir utvalda avgör vetenskapsgruppen med våra medicinska experter. Lagom till årsskiftet är beslutet klart. Vi väntar med spänning! Njut av vintern och jag önskar er alla underbara helger och tackar för ett innehållsrikt och spännande år! Er tillgivne ordförande Alexandra. TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS! Klubben INITIATIVTAGARE OCH ANSVARIG UTGIVARE Alexandra Charles FÖRENINGSFORM Ideell organisation MEDLEMSÅTAGANDE Inget, förutom att säga ja till att vara med i en stark påtryckargrupp för att förbättra villkoren för kvinnors hälsa, vård, omsorg och status. MEDLEMSAVGIFT PER ÅR Pris 350 kr med papperstidning, med digitaltidning 300 kr/år för alla mellan 25 år och 65 år. För de som är yngre än 25 år och äldre än 65 år är avgiften 250 kr med papperstidning och med digital tidning 200 kr/år. Medlem bosatt utomlands betalar 580 kr. ÄR DU INTE MEDLEM? Gå in på www.1.6miljonerklubben.com, klicka på ”Bli medlem” och fyll därefter i formuläret. Du är också hjärtligt välkommen att ringa vårt kansli. OBS! Ange namn, adress och email. BETALNING VID SEMINARIER, SALONGER OCH PRODUKTER All info hittar du på vår hemsida under Klubben BESÖK OCH KONTAKT Kansliadress Grev Turegatan 27, 114 38 Stockholm Telefon 08-20 51 59 Hemsida 1.6miljonerklubben.com E-post info@1.6miljonerklubben.com TRYCK Stibo Complete OBS! Vi tar gärna emot material, men för ej beställt redaktionellt material ansvaras ej. Stöd Kvinnor & Hälsa genom vårt 90-konto som årligen granskas av svensk insamlingskontroll PG 900152-0, BG 900-1520 Eller via Swish 123-900 15 20 NI ÄR SÅ VÄRDEFULLA! Jag vill bara börja med att tacka er för ert stora stöd i vårt arbete! Jag är så stolt över att vi som förening och organisation har klarat oss igenom den här svåra perioden som pandemin innebar. Året började ju med många restriktioner, så vi fick fortsätta att träffas digitalt ett tag till. Bland annat fick vår fantastiska “Woman in red”-kampanj bli digital. Men fördelen var att ni alla kunde följa vår stipendieutdelning när vi delade ut över 600 000 kronor till våra duktiga forskare! Fortfarande finns ju smittan kvar i samhället och vi kommer självklart att fortsätta vara försiktiga när vi äntligen kan samlas igen. Men om det finns något positivt med alla restriktioner, så är det att många medlemmar har upptäckt våra webbinarer, våra kunskapsseminarier som ni kan följa via datorn. Jag är glad över att kunna säga att vi slog rekord med vårt webbinar om stroke. Över 1 200 personer deltog! Det är ju en otrolig möjlighet att kunna nå så många av er. Och ni vet väl om att det går att se våra webinarer i efterhand på vår egen youtube-kanal. Tyvärr finns det fortfarande ett digitalt utanförskap, som vi vill hjälpa till att minska. Målet är att ingen ska missa någon viktig information på grund av oro för att inte klara av tekniken. Jag hoppas ni har tagit del av våra tre bilagor ”Digilätt” som vi har skrivit just som en guide till den nya tekniken. Den tredje delen följer med i det här numret och handlar bland annat om att mötas via datorn. Till vår stora glädje har vi också kunnat hålla några evenemang live under hösten. Tack alla för fina “Woman in red”-event i Göteborg, Örebro, Malmö , Luleå, Halmstad och Helsingborg.
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 5 1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT … alla kontaktkvinnor, ambassadörer och besökare, medicinska expertgruppen, volontärer, styrelsen och våra samarbetspartners Tack till … Alexandra Charles von Hofsten Ordförande och VD alexandra@1.6miljonerklubben.com Marita Uhlbäck Ekonomiansvarig ekonomi@1.6miljonerklubben.com Titti Kerr Axelsson Projektledare titti@1.6miljonerklubben.com Maria Roswall Redaktör maria@1.6miljonerklubben.com Ingemo Bonnier Skribent medicinska artiklar Bli Silversponsor! Silversponsorskap passar dig som företagare eller privatperson. Oavsett om du är företagare eller privatperson stödjer du som Silversponsor 1,6 & 2,6miljonerklubbens viktiga arbete att öka kunskapen om kvinnors hälsa. Medlemskapet kostar 3 000 kr och i det ingår: 3 Tre års medlemskap för en person 3 Inbjudningar till förhandspremiärer 3 Inbjudningar till lärorika och trevliga evenemang 3 Boken Kärlek, lust och begär 3 En klubbnål i silver 3 Ett diplom att hänga på väggen Intresseanmälan: info@1,6miljonerklubben.com Medarbetare Kerstin Liljeblad Chefssekreterare/Executive Assistant kerstin@1.6miljonerklubben.com Miranda Häggqvist Webbansvarig miranda@1.6miljonerklubben.com Sari Möttö Ekonomiassistent sari.motto@1.6miljonerklubben.com Anna Liljeberg kommunikatör anna.liljeberg@1.6miljonerklubben.com Magdalena Lindefeldt AD för tidningen magdalena@formsinne.se Medlemsservice info@1.6miljonerklubben.com SÅ BLIR DU MEDLEM Gå in på www.1.6miljonerklubben.com, klicka på ”Bli medlem” och fyll därefter i formuläret. OBS! Ange namn, adress, e-mail och personnummer. Du är också hjärtligt välkommen att ringa vårt kansli på tel: 08-20 51 59 Medarbetare & Kontaktkvinnor Rad 1 Petra Eurenius, Kristina Fluur, Kerstin Liljeblad, Susanne Engström-Jacobsson, Stella Rosenqvist, Titti Kerr, Ingrid Lindholm Rad 2 Margareta Blomqvist, Eva von Krusenstierna, Elisabeth Dahlin Westberg, Marianne Blomqvist, Harriet Gillberg, Alexandra, Åsa Lövgren Janson, Britt Eriksson, Karin Henriksson, Marie-Louise Edlund, Lena Falk Rad 3 Miranda Häggqvist, Lena Sandström, Karin Östhol, Eva Viklund, Marita Uhlbäck, Eva Ekblom, Elsi-Mari Andreason, Irene Eliasson, Solweig Karlsson, Christina Johnson, Ann-Chatrine Edvall Madsen, Magdalena Sävenstedt, Wivi-Ann Heurlin Krantz, Anne Ekström sociala medier! Besök 1,6 & 2,6 Miljonerklubben i Följ oss i våra kanaler! 1.6miljonerklubben.com
6 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DEC 2021– JAN 2022 FREDRIK «BENKE» RYDMANS NYPREMIÄR 27 NOVEMBER DANSENS HUS, STOCKHOLM TICKETMASTER.SE 0771 70 70 70 DANSENSHUS.SE ALLTHINGSLIVE.SE/SNOVIT ”I SNÖVIT FLÖDAR DANSEN GENERÖST ÖVER, UNDER OCH IGENOM SCENERNA” EXPRESSEN ”…EN SVÄNGIG, SEDELÄRANDE SAGA” DN ”SKICKLIGT, TÄNKVÄRT, MÖRKT OCH GALET BRA.” PÅ SCEN ”…IDÉRIK OCH VISUELL” SVD
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 7 1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT Medicinska expertgruppen Sedan starten har vi haft glädjen att få samarbeta med några av landets mest framstående medicinare och kliniker. Alla arbetar ideellt för klubben och ger oss mycket tid och engagemang. Alla medicinska artiklar granskas. Experterna medverkar även i möten, aktiviteter, seminarier och salonger. Eva Bojner-Horwitz Professor i musik och hälsa Greta Edelstam Docent och överläkare i gynekologi Kerstin Brismar Professor och specialist i internmedicin, diabetologi och endokrinologi Gunilla Bolinder Docent och överläkare i njursjukdomar Agneta Nordberg Professor och överläkare i geriatrik Gunilla Brodda Jansen Docent i rehabilitetsmedicin och smärtlindring Svetlana Lagercrantz Docent och specialist i onkologi och klinisk genetik Britt-Marie Landgren Professor emerita i gynekologi och obstetrik Mattias Lorentzon Professor i geriatrik och geriatriker Rebecka Hultgren Docent och överläkare i kärlkirurgi Carin Muhr Docent i neurologi Ylwa Westerberg Läkare och psykiater Fatima Pedrosa-Domellöf Professor, överläkare och ögonspecialist Solvig Ekblad Professor i multikulturell hälso- och sjukvårdsforskning Helena Kopp Kallner Överläkare i obstetrik och gynekologi, medicine doktor Nina Johnston Kardiolog och överläkare Ewa Hellberg Specialist i gynekologi Wilhelmina Hoffman Geriatriker, verksamhetschef, Silviahemmet och VD Svenskt Demenscentrum Aino Fianu Jonasson Docent i gynekologi Lisa Juntti-Berggren, Professor och överläkare i endokrinologi Kristina Gemzell Danielsson Professor i obstetrik och gynekologi Lena Flyckt Docent och psykiatriker Ann Nordgren Professor Medicinsk genetik KarinSchenck-Gustafsson Professor och överläkare i kardiologi och internmedicin Eva af Trampe Överläkare i onkologi Gunnar Akner Professor i geriatrik Isabel Gonçalves MD, PhD, FESC, Professor/Senior Consultant Cardiology Susanne Georgsson Docent, leg. barnmorska, prefekt Kristina Åkesson Professor, överläkare ortopedi Sara Tehrani Medicine doktor och STläkare inom internmedicin AmiHommel Ordförande Svensk sjuksköterskeförening MaryamPourmousa Specialist på tandlossning Gabriella Svanberg Leg. Psykolog och specialist i neuropsykologi Inger SundströmPoromaa, Professor i obstetrik och gynekolog Uppsala Universitet Cecilia Linde Professor i kardiologi ElisabethFranzen-Röhl, Överläkare, PhD, Infektionskliniken Karolinska Institutet Ingalill Rahm Hallberg Professor Emerita, Lunds universitet Lena Sandström Specialist i Allmän medicin och Företagshälsovård. Miia Kivipelto Professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet
8 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DEC 2021– JAN 2022 FORSKNING OCH RÖN Njuren – ett av våra allra viktigaste organ Foto av Kindel Media från Pexels Text: Ingemo Bonnier. Granskning: Kerstin Brismar Njuren är ett av våra mycket viktiga organ. Ändå talar vi sällan om den, hur vi ska hålla njurhälsa på topp eller vad som indikerar att njurarna eventuellt fallerar. Njurarna är små, men de är kroppens viktiga reningsverk som jobbar dygnet runt, och som reglerar blodtryck, salt och vätskebalans och är nödvändiga för att hela kroppen ska fungera. De bildar hormoner som reglerar blodtrycket och som stimulerar bildningen av röda blodkroppar för att tillgodose njurarna stora behov av syre. Man kan undra varför vi har två? Vi har ju bara ett enda hjärta. Och ungefär 1 av 1 000 personer föds med bara en njure. Det går utmärkt om njuren är frisk – och håller sig frisk. Men två är bra, då de kan vara mindre och ta mindre plats, där de sitter mot ryggen (i sk njurloger) ca 6-8 cm ovanför midjan. Vanliga sjukdomar som diabetes, kärlsjukdom och högt blodtryck kan orsaka nedsatt njurfunktion. Normalt försvagas njurfunktionen när vi blir äldre, men eftersom njurarna har en överkapacitet då de är två, kan försämringen pågå ganska länge utan att man får symtom. I njurarna finns massor av små ”kärlnystan” (glomeruli) där blodet rensas från avfallsprodukter som samlas upp i små rör(tubuli). Dessa tubuli bildar tillsammans njurbäckenet och mynnar ut i urinledaren. I tubuli sker utbyte av salter, vatten och socker och urin bildas, som via urinledaren når urinblåsan. När urinblåsan är full så blir vi kissnödiga, en signal för att tömma blåsan via urinröret. INFLAMMATION I NJURARNA Njurbäckeninflammation (pyelonefrit) är vanligast. Akut så får man feber, frossa, ibland illamående, matleda och ofta smärta i sidan eller bak i ryggen och är dunköm över njurlogen. I urin finns blod och bakterier men mycket sällan äggvita
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 9 (protein). Urinodling visar en urinvägsinfektion som hos majoriteten är orsaken. I blodet är CRP hög men sällan är njurfunktionsprovet (serum kreatinin) påverkat. En del (fåtal) får mycket lite symtom och tillståndet kan bli kroniskt, då stiger blodtrycket. Tillståndet uppdagas då ofta av annan anledning och ibland läka ut av sig själv. Njurinflammation (Glomerulonefrit) Är en inflammation i de små kärlnystan (glomeruli), vilket ger betydligt allvarligare symtom, men som också kan behandlas. Det bero på en infektion (tex streptokocker eller virus) i blodet eller en inflammation i kroppen pga tex reumatisk sjukdom. Då får man äggvita i urin (proteinuri), blir svullen i ansikte senare i benen, blodtrycket stiger, i urin kan det finnas blod. Njurfunktionen (kreatinin) påverkas och urinproduktionen kan minska (man kissar mycket mindre). NEFROSKLEROS Innebär att kärlen till och i njurarna är förändrade tex stela och förkalkade på grund av hög ålder, högt blodtryck, höga blodfetter och rökning. Detta leder till sämre njurfunktion med högre serum kreatinin värde men inte till proteinuri . Diabetesnefropati= förändringar i njuren pga många år med högt blodsocker Beror på en skada i de små kärlen i njurarnas glomeruli, vilket leder till läckage av albumin/protein. Om det inte behandlas kan det leda till högt blodtryck, större proteinläckage=proteinuri och nedsatt njurfunktionl NJURSVIKT Innebär att njurfunktionen är minskad med mer än 50% vilket innebär att njurarna inte längre klarar av att rena blodet lika bra. Högt blodtryck är vanligt. Symptomen kommer smygande och först när funktionen är nedsatt med ca 70-80 % kommer uttalad trötthet, blodbrist, höga blodfetter, matleda, illamående, muskelkramper i ben och fötter, nedsatt känsel i fötterna samt klåda i huden och svårigheter att kissa=producera urin. Det går att bromsa försämringen av njurfunktionen. Får du behandling mot akut njursvikt blir du helt frisk – men vid kronisk njursvikt finns idag ingen botande behandling och njurarna blir långsamt sämre. Den vanligaste orsaken till njursvikt, förutom njurinflammation, är att ha underliggande sjukdomar, som högt blodtryck eller diabetes typ 1 eller typ 2 under lång tid. Dessa grundsjukdomar måste då behandlas. Det är således bromsbehandling som gäller genom att behandla högt blodtryck, högt blodsocker, höga blodfetter och lindring symtom. Bättre levnadsvanor och nya läkemedel kan också bromsa upp en försämring. Det är lätt att ta reda på hur njuren/ njurarna mår, det finns enkla blod- och urinprov som kan tas och som ingår i hälsokontroller – men de görs inte alltid på vårdcentralen om man inte har symptom. NJURSTEN Kan drabba dig en gång eller upprepade gånger med kolikliknande svåra smärtor i vä eller hö sida, när stenen eller gruset transporteras ner i urinledaren. Frossa och blod i urin är vanligt. Orsaken bör utredas. Det kan tex bero på gikt-höga konc. urinsyra i blodet eller höga calciumvärden som vid bisköldkörtelsjukdom. Stenen eller gruset bildas i urinledaren och om den fastnar och inte kan komma ut så kan den drabbade njuren fyllas med vätska (Hydronefros) som måste behandlas för att inte skada njuren. SE ÖVER LIVSSTILEN Lika viktig som medicinsk behandlingen är det att se över sin livsstil för att hålla njurarna friska. Håll vikten, var fysiskt aktiv, promenera, se över kosten och sluta röka. Njursvikt kan också ge rubbningar i ämnesomsättningen, då kan det vara en god idé att prata med en dietist. Är njurfunktionen mycket nedsatt kan det bli aktuellt med dialys som hjälper blodet att filtrera bort restprodukter och vätska. I sista hand gäller njurtransplantation. FÖRBÄTTRA DIN NJURHÄLSA Se till att du dricker ordentligt. Det är lätt att glömma bort att dricka vatten under en vanlig dag, speciellt bland äldre. Tänk på att få i dig vätska (1.5 - 2 liter) under hela dagen, varje dag. Se upp med ditt intag av socker. En balanserad diet är grundläggande för alla. Hälsosamma matval och en anpassad diet som ger dig all näring du behöver för att ha ett aktivt liv och hålla en hälsosam vikt. Håll koll på ditt sockerintag. Dina njurar är viktiga organ som behöver bra kost för att kunna skydda din kropp. Undvik fet mat, processade livsmedel samt, förutom socker, även salt BLÅSKATARR ELLER NJURBÄCKENINFLAMMATION? När bakterier kommer in i urinvägarna kan det orsaka urinvägsinfektion, eller blåskatarr. Oftast stannar infektionen i urinröret och urinblåsan men ibland sprider sig bakterierna upp till njurarna och njurbäckenet. Då kallas det njurbäckeninflammation vilket alltid måste behandlas med antibiotika. Den som har njurbäckeninflammation känner sig ofta rejält sjuk med feber och illamående och ont i sidan av magen eller ryggen. Sök vård direkt om du misstänker njurbäckeninflammation. Om du har ett eller flera av följande besvär ska du kontakta vårdcentralen • Du är mycket trött, mår illa och har klåda på kroppen • Blod i urinen • Du kissar betydligt mindre än vanligt – en frisk person kissar en till tre liter per dygn • Du kissar många fler gånger dag och natt än du brukar. • Du har svullna ben och fötter • Ögonlocken svullnar under natten och ansiktet kan kännas svullet när du vaknar • Kontakta omedelbart din vårdcentral eller jouröppen mottagning alternativt akutmottagning om du inte kan kissa trots att du behöver. – detta är de första stegen till att förbättra njurhälsan. Regelbunden träning. Fysisk aktivitet. Det kan vara aktiviteter som är en del av dina vardagliga rutiner, som hushållsarbete, trädgårdsskötsel eller promenader till jobbet, planerade aktiviteter som styrketräning. Se gärna till att få upp pulsen så att hjärtat får jobba, som jogging, simning eller cykling. Rökning skadar dina njurar. Rökning skadar rent allmän din hälsa, inte bara lungor och hjärta & kärl. Rökning har en tydlig, negativ påverkan på njurarna. Screening: Även om man känner sig frisk kan man ändå vara i farozonen för allvarlig sjukdom. Gå till doktorn regelbundet och få urin och blod testat. Om en sjukdom upptäcks i ett tidigt skede är behandlingsmöjligheterna större, och även allvarliga sjukdomar botas.
10 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DEC 2021– JAN 2022 GE BORT EN UPPLEVELSE TILL JUL Hos oss finns härliga upplevelser för alla smaker. Här kan du njuta av god mat i vår nya restaurang, sova gott i mysiga hotellrum, spela golf på två golfbanor och koppla av på Smålands skönaste spa. Unna dig själv vardagslyx eller varför inte ge bort en upplevelse som gåva till någon som behöver rå om sig själv. Läs mer om våra paket och presentkort på hooksherrgard.se Välkommen till ett slags skönare liv. SKÖNA UPPLEVELSER
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 11 FORSKNING OCH RÖN Förr i världen kallades bältros för helveteseld vilket beskriver sjukdomen väl. Typiska symptom på virussjukdomen bältros (herpes zoster) är att det börjar med brännande smärta och hudutslag på ena sidan av kroppen. Risken att drabbas ökar i takt med stigande ålder då immunförsvaret avtar. Man kan bli sjuk i bältros om man en gång haft vattkoppor, och det är vanligt med utslag och blåsor som kan göra riktigt ont. Effektiva, antivirala medel att behandla med finns – men de måste sättas in inom 72 timmar efter insjuknandet för att ge effekt. Även om bältros förknippas med hudutslag är det långt ifrån det enda symptomet. Det kan göra brännande, intensivt ont på ett hudområde där huden också blir känslig för beröring. Du kan också bli illamående, kräkningar kan förekomma, feber och huvudvärk kan vara symptom liksom tättsittande röda knottror och vätskefyllda blåsor. Om bältros sätter sig i ansiktet, och framför allt i ögat, är det mycket viktigt att söka hjälp så snart som möjligt, risk finns att infektionen skadar ögat och synen. VACCIN MOT BÄLTROS Det finns två vaccin mot bältros som minskar risken att få sjukdomen och för att smärtan inte ska hålla i sig så länge om du ändå skulle bli smittad. Du ska vara över 50 år för att få vaccinera dig. Det ena vaccinet minskar risken för bältros med ungefär hälften. Vaccinet ges vid ett tillfälle, och avtar över tid. Det bör inte ges till personer med nedsatt immunförsvar. Det andra vaccinet är ett icke- levande vaccin som når upp till 90 procents skyddseffekt i alla studerade grupper. Vaccinet kan också ges till den som har nedsatt immunförsvar. Det ges i två doser med två månader emellan. Vaccinet är byggt för att skapa ett långvarigt immunförsvar för att stärka en åldersrelaterad försämring av immunitet mot bältros. Prata med din husläkare eller en vaccinatör om vilket alternativ som passar dig. Du får betala själv, vaccinet ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet. MYTEN OM SMITTA Det är hög tid att avliva myten om att ett barn med vattkoppor kan smitta farmor med bältros. Det kan det inte, men däremot kan en farmor med bältros mycket väl smitta sitt lilla barn så att hon får vattkoppor om hon inte haft det tidigare. Varken bältros eller vattkoppor kan orsaka bältros hos en annan person. Men undvik att träffa personer med nedsatt immunförsvar eller gravida som inte haft vattkoppor. Källa: Doktorn.com Vaccination kan skydda dig mot Av Ingemo Bonnier
12 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DEC 2021– JAN 2022 Senast vi träffade Nikola Drca, specialistläkare i kardiologi på Hjärtkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset, var 2017 när han tilldelades forskningsstipendium från Kvinnor & Hälsa. Nikolas projekt är Kvinnor, fysisk aktivitet och risken att utveckla hjärtflimmer. Nikolas berättade 2017, att de flesta studier som fanns när det handlade om fysisk aktivitet och hjärtflimmer var gjorda på unga män som motionerade extremt mycket. Där hade man överraskande nog sett att det fanns ett samband mellan väldigt mycket träning och ökad risk att drabbas av förmaksflimmer, alltså hos patienter som inte borde ha förmaksflimmer, friska hälsosamma män. Hur ser det ut för kvinnorna undrade vi naturligtvis? Har de samma risk? Det var bara det att det fanns nästan inga studier att titta på, så Nikolas gjorde en studie på idrottande kvinnor men kunde inte se någon ökad risk bland kvinnor som tränade. Möjligen hade han i studien inte hittat tillräckligt många kvinnor som tränat så pass hårt, tänkte han. –Men, menar Nikola, en orsak till att vi ännu inte sett något samband mellan långvarig, intensiv träning och kvinnors risk för förmaksflimmer kan bero på att det förr inte var så vanligt att kvinnor tränade konditionsidrott så intensivt. Kvinnor fick ju tävla i maraton först 1984, på OS i Los Angeles. –Så nu, säger Nikola, arbetar vi med att jämföra risken att utveckla förmaksflimmer i en stor grupp bestående av kvinnliga maratonlöpare, kvinnor som springer 10 000 meter, och kvinnliga cyklister som var aktiva mellan åren 1979 och 1991. Vi håller på att analysera data och räknar statistik på studien och hoppas kunna publicera våra resultat under våren 2022. Då har vi mera kunskap om hur de extremt tränande kvinnorna mår i dag, 30 år senare. Kanske vi hittar samma samband som det vi såg hos männen. Eller kanske kvinnor är tåligare, vi får se. –Det vi absolut vet är att regelbunden, fysisk aktivitet är förknippad med en minskad risk för förmaksflimmer hos kvinnor, och att en måttlig mängd daglig fysisk aktivitet var tillräcklig för att minska risken hos medelålders och äldre kvinnor. Extremt mycket träning är inte helt hälsosamt för kroppen, det sliter på muskler och leder, så det är kanske inte konstigt att också hjärtat påverkas. –Vi vet att motion minskar risken för hjärthändelser – och att det räcker att gå en daglig promenad på 20–40 minuter. Vi undersöker nu vidare sambandet mellan fysisk aktivitet vid olika åldrar för risk att utveckla förmaksflimmer. –Framför allt, säger Nikola, är avsaknad av fysisk aktivitet det största hotet för hälsan hos alla. Motion och rörelse har en mängd positiva effekter på både kropp och själ. Den stillasittande gruppen måste röra på sig mer – intensivt eller inte. Det stora bekymret i dag är att vi sitter för mycket och väger i överkant. Lagom verkar vara bäst – i alla fall för män och kanske även för kvinnor. FORSKNING OCH RÖN Stipendiaten Nikola Drca forskar om fysisk aktivitet För mycket eller för lite Snart få vi veta! Förmaksflimmer är vår vanligaste rytmrubbning och är farligare för kvinnor än för män. Det är fortfarande okänt om både för mycket och för lite fysisk aktivitet kan utlösa förmaksflimmer. I stora registerstudier undersöks nu i vilken grad kvinnor med normal fysisk aktivitet blir sjuka i framtida förmaksflimmer, och sedan görs samma undersökning på kvinnor som ägnat sig åt maratonlöpning eller andra mycket intensiva aktiviteter. ”Det är en mycket aktuell och spännande studie om effekten av kvinnors fysiska aktiviteter och hjärtflimmer” skrev stiftelsens vetenskapsgrupp i sin motivering till stipendiet Nikola Drca fick 2017. FAKTARUTA Patienter med förmaksflimmer har ökad risk att dö i förtid, vilket delvis förklaras av en ökad förekomst av hjärtsvikt, stroke och hjärtstillestånd. Men ett flertal sjukdomar och livsstilsfaktorer som övervikt, högt blodtryck, hjärtsvikt, hjärtinfarkt, sjukdom i hjärtklaffarna, diabetes, sömnapné men också alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitetsnivå ökar risken. Text: Ingemo Bonnier
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 13 Kvinnohjärtan - hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor AV KARIN SCHENCK- GUSTAFSSON OCH NINA JOHNSTON- HOLMSTRÖM Medelöverlevnaden har ökat och dödligheten i kardiovaskulära sjukdomar har minskat för både män och kvinnor, dock något mindre uttalat för kvinnor. Även om vår medvetenhet om betydelsen av kön vid hjärtsjukdom har ökat återstår många kunskapsluckor. Kranskärlssjukdom hos kvinnor fortsätter att vara en gåta. Hjärtinfarkt med normala kranskärl är vanligare bland kvinnor än män. Kvinnohjärtan syftar till att uppdatera om det senaste som har hänt på området. Bokens samtliga författare, och dess huvudförfattare och redaktörer Karin-Schenck Gustafsson och Nina Johnston-Holmström, är Sveriges främsta kliniker och forskare. Denna uppdaterade upplaga är mycket aktuell och levererar viktig kunskap som har stor betydelse för att våra kvinnliga hjärtpatienter tas om hand på rätt sätt. Studentlitteratur VAR MED OCH RÄDDA KVINNOLIV Att vara frisk i kropp och själ och hålla sig frisk in i ålderdomen önskar sig de flesta. Lika viktigt för kvinnor som för män. Vi behöver mer forskning med ett könsperspektiv, det kan ibland vara fråga på liv och död. GenomWoman in Red kampanjen samlar 1,6 & 2,6 miljonerklubben in medel till Stiftelsen Kvinnor och Hälsa till förmån för forskning som är betydelsefull och livsviktig för kvinnor. Stipendierna ska gå till kliniska forskare som är i början av sin forskarkarriär, och som driver forskning med ett genusmedicinskt perspektiv. Vill du vara med och stötta insamlingen till minne av vår klubbs ambassadör Cathrine Schück Östlund, som oväntat avled 18 oktober av hjärtstillestånd? Genom Insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa med 90-konto kan du ge ett bidrag till ett forskningsstipendium på kvinnors hjärtsjukdomar, tillägnat Cathrine. Stipendiet delas ut 2022. IBLAND NÄR VI SES PÅ VIDEO GRANSKAR PAPPA MIG MED GLIMTEN I ÖGAT OCH UTBRI STER: ” JAG SER ATT DU ÅLDRAS ” . För Pel le och Anna Hadders betyder videosamtalsappen Loopel i glädje. Glädje at t i stunden se och prata med varandra. – Det är så här l igt at t få mötas trots at t vi bor 50 mi l från varandra. Genom videosamtalet kan jag se hur han mår och jag brukar visa honom mina blommor och gå runt en sväng i huset. Pappa har kvar sin härliga humor. Ibland när vi ses på video granskar han mig med glimten i ögat och utbrister: ”Jag ser att du åldras”. Vi är båda glada över den möjlighet att ses som videosamtalsappen Loopeli ger oss, avslutar Anna. TÄVLING! Vinn surfplatta med ställ 1 års familjeabonnemang på Loopeli .se Delta via vår webbsida eller på våra socialmedier Pelle Hadders är en varm och humoristisk 94-åring. Han mår fysiskt bra men initiativförmågan och närminnet sviktar, han fixar inte de vanliga videoapparna själv men det har fungerat att videosamtala med personalens hjälp. – Samtalen ersatte dock annan aktivitet plus att bestämda tider på vardagarna var lite besvärligt för mig att få till när jag jobbar, säger Anna "Idag kan vi videoprata utan inblandning av personalen, tack vare Loopeli-appen." Deras videosamtal handlar i första hand om att få se varandra. Min syster som bor i närheten träffar Pelle ofta. Men jag som bor 50 mil bort har inte den möjligheten. Vill du testa Loopeli? Med koden 1,6Loopeli får du testa Loopelis familjeabonnemang fritt i 3 månader support@loopeli.se I Tel: 073-234 75 50 Annons
14 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DEC 2021– JAN 2022 FORSKNING OCH RÖN Mungipan hänger, du får svårt att prata, kanske försvinner halva synfältet. Du har fått en stroke. Sen går allting fort. Någon slår 112 och det är ilfart till akuten. Det har bildats en propp (infarkt) eller en blödning i hjärnan. – Du måste få hjälp inom 4,5 timmar, du ska aldrig vänta och sova på saken, säger Signild Åsberg, docent och överläkare, Strokeavdelningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Så vad händer då efter det akuta skedet? Det är viktigt att påbörja rehabilitering tidigt för att få tillbaka så mycket av den förlorade funktionen som möjligt. Men Åsa Landerholm, specialist i neurologi, rehabiliteringsmedicin och smärtlindring vid neurologiska rehabiliteringskliniken Stora Sköndal, menar att det aldrig är försent att börja. – Det finns alltid möjlighet att gå in med rehabiliteringsinsatser, så länge man kan tänka och andas och ta till sig instruktioner, även om du har större förbättringsmöjligheter tidigt, säger hon. Vid stroke är det vanligt att tappa rörelseförmågan. Många får också problem med minnet, 20–30 procent utvecklar depression och 8–10 procent får svårbehandlad smärta. Många, drygt 30 %, får också spasticitet där musklerna ofrivilligt aktiveras och låser sig, något som kan komma ända upp till tre månader efter stroken. – Om du inte får rätt hjälp kan lederna och musklerna efter redan sex till åtta veckor fastna i den positionen de befinner sig i, därför är det viktigt att gå in och behandla tidigt, säger Åsa Landerholm. CHRISTIN DRABBADES AV SPASTICITET Christin Björling Widebäck som fick en stroke 2018 har jobbat hårt för att komma tillbaka till det liv hon vill leva. Hon drabbades av svårigheter med talet, men också av spasticitet i höger sida av Rehabilitering efter stroke –avgörande för den drabbades framtida liv Efter en stroke är det viktigt att få tillgång till bra och rätt rehabilitering, men alla patienter erbjuds inte samma hjälp. –Rehabilitering är väldigt eftersatt ute i landet. Vi gör Neurorapporten årligen och just rehabilitering lyfter våra medlemmar alltid som något viktigt. Ofta är det den enda behandlingsmöjligheten man har för att bli bättre, konstaterar Lise Lidbäck, Förbundsordförande NEURO. Vid ett webbinarium med 1.6-miljonerklubben diskuterades vad som händer efter det akuta skedet vid en stroke. Text: Matilda Lann
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 15 Missade du webbinariet om stroke går det att ta del av i repris på vår YouTube-kanal kroppen. Mot detta får hon lokalt muskelavslappnande behandling var tredje månad. – Kombinationen av lokalt muskelavslappnande läkemedel och sjukgymnastik är det som hjälpt mig allra mest för att komma upp ur rullstolen, kunna gå och jobba och göra det jag vill i livet. Över landet finns stora regionala skillnader i vilken rehabilitering som erbjuds. Trots att Socialstyrelsen kommit med uppdaterade riktlinjer som slår fast att det är viktigt med behandling är det exempelvis endast 15 procent av de 9 000 patienter som årligen drabbas av spasticitet som får behandling med lokalt muskelavslappnande läkemedel. – Svensk sjukvård är bra på att ta hand om det akuta, men hos beslutsfattarna ute i regionerna så har inte rehabilitering hög prioritet i budgetarbetet, säger Lise Lidbäck, och fortsätter: – Samhällsekonomiskt kostar det stora summor när vi medborgare inte får ha vår fulla funktionspotential, vi får större hjälpbehov och större medicinska behov, men framför allt handlar det om individens livskvalitet och förmågan att ha ett bra liv, säger Lise Lidbäck. FYRA RÅD TILL DEN SOM DRABBAS AV SPASTICITET EFTER EN STROKE: • Kontakta den vårdinstans du tillhör, antingen vårdcentral eller specialistmottagning. • Om du går hos en fysioterapeut så ta upp problematiken där. • Om du inte orkar själv, be en närstående att hjälpa dig att få vård för din spasticitet. • Kontakta en patient- och närståendeförening för att få hjälp. Kanske upplever du kognitiv svikt? Detta kan yttra sig som minnesproblem eller försämrad orienteringsförmåga vilket kan vara orsakat av en underliggande sjukdom. I det fall det finns en sjukdom är tidig diagnos avgörande för att få en korrekt behandling. –Vi vet att många har svårt att närma sig sjukvården för en ordentlig utredning när det finns oro för kognitiva sjukdomar och demens. Det kan vara skönt att få göra ett test av minne och andra kognitiva funktioner i en lugn och trygg hemmiljö istället, berättar dr. Johan Sundelöf, Medicinskt ansvarig, Geras Solutions Minnesmottagningen.se. Johan vill rekommendera appen Minnesmottagningen just för möjligheten att få en digital bedömning av utifrån liknande metoder som annars gör manuellt på vårdcentral eller sjukhus. På ett enkelt sätt kan du lära sig dig om din hjärnhälsa och även anhöriga kan bidra med sina perspektiv för en bedömning. Resultaten analyseras av specialistläkare som ger ett skriftligt utlåtande och om nödvändigt, råd för hur du ska få hjälp till korrekt vård. Verktyget är utvecklat av det svenska företaget Geras Solutions tillsammans med flera aktörer inom vården och har testats kliniskt med goda resultat vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dags att testa minnet? Minnesmottagningen.se är partner till 1,6 & 2,6 miljonerklubben och för dig som medlem får du nu 20% rabatt på ordinarie avgift 389 kr. Använd koden: 16mk. När koden används skänker dessutomMinnesmottagningen.se 50 kr till stiftelsen Kvinnor och Hälsa. 20%
16 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DEC 2021– JAN 2022 FORSKNING OCH RÖN Fysisk aktivitet är vår viktigaste medicin Ander Hansen är läkaren och psykiatrikern som gärna skriver ut världens billigaste medicin: motion – Att röra på sig stärker minnet, ökar kreativiteten, gör att vi mår bättre och att vi lever längre! Av Anna Liljeberg. Foto Stefan Tell Ska man vara riktigt ärlig, så är Anders Hansens slutsatser inte helt nya. Ja, det är faktiskt han själv som säger det, vid en föreläsning på Cirkus i Stockholm. Anders citerar nämligen grekiske läkaren Hippokrates, som levde 460 f Kr: “En promenad är människans bästa medicin”. – Det här är egentligen urgammal kunskap, människan är gjord för rörelse, säger Anders i början av sin föreläsning som blivit oerhört omtyckt och populär. VI PÅVERKAR HJÄRNAN GENOM FYSISK AKTIVITET Genom sin bok “Hjärnstark” och sitt sommarprogram 2019 (som är ett av Sverige mest lyssnade genom tiderna) har Anders missionerat om att inte bara kroppen mår bra av motion, utan även hjärnan. För det som Hippokrates slog fast för över 2000 år sedan går det idag att bevisa. Hjärnans hippocampus, som är inblandad i minnesbildningen, växer när vi rör på oss. – Vi kan alltså påverkar hjärnans åldrande genom fysisk aktivitet, säger. Man vet idag att hjärnan är enormt föränderlig. Det bildas ständigt nya hjärnceller och nya kopplingar skapas och försvinner. Allt du gör, till och med varje tanke du tänker, förändrar din hjärna lite grann. När du rör på dig blir du inte bara piggare och mår bättre, det påverkar också koncentrationen, minnet, måendet, sömnen, kreativiteten och stresståligheten – till och med din personlighet och intelligens. DEMENS DRABBAR MÅNGA ÄLDRE IDAG DRABBAS HÄLFTEN AV ALLA 90-åringar av demens men även om det är dystert finns det studier som visar att det går att minska risken för att drabbas med motion. –Men det innebär inte att vi alla måste börja träna långlopp och anmäla oss till Stockholm Marathon. Rör på dig på något vis, all rörelse räknas. Lägger du in 3 promenader i veckan, gärna lite pulshöjande, så har du gjort en viktigt insats för att må bättre och fem minuter är bättre än inget, förklarar Anders entusiastiskt. Men varför älskar hjärnan inte motion om det är så bra? Vi borde längta efter springa? –Jo, för det kostar nämligen energi att röra på sig. Och människan har genom historien hotats av svält så all viktnedgång är farlig, tycker hjärnan. Den vill överleva och förhindra oss att slösa energi i onödan. Därför är vi av naturen lata. MOTION SKYDDAR MOT DEPRESSION Motion frigör också må bra-hormoner. Inte minst viktigt när så många som var åttonde vuxen i Sverige idag äter antidepressiva mediciner. Men även om piller är bra ibland, så är rörelse lika effektivt vid milda depressioner, menar Anders. – Jag märkte att patienter som var drabbade av depression och motionerade aldrig kom tillbaka. De inte bara tillfrisknade, de var också skyddade mot nya depressioner, säger han och förklarar vidare att här krävs det lite mer än en vanlig promenad. –Du måste få upp pulsen i 45 minuter, minst 3 gånger i veckan. Nya boken heter “Depphjärnan” med undertiteln “Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?”. Verkligen en viktig fråga att ställa och Anders svar handlar som alltid om vår hjärna i kombination med vår historia. – Det är lätt att tro att man har en trasig hjärna när man mår psykiskt dåligt, men ångest och depressioner är naturliga tillstånd och kvarlevor från urminnes tider då vi riskerade att dö av svält och infektioner, förklarar Anders. – Vi är inte gjorda för att jämt vara glada och lyckliga, om så vore hade våra förfäder inte överlevt särskilt länge, avslutar han. ANDERS HANSENS 3 ENKLA RÅD: • Sov 8 timmar • Rör på dig 30 minuter varje dag • Träffas på riktigt Ingen kan som Sveriges mest folkkäre psykiater förklara hur våra hjärnor får oss att sitta trollbundna vid våramobiler flera timmar varje dag. Se intervjun med Anders i Alexandras hörna
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 17 MM0099-01 Låt inte urinläckage hindra dig! Med Efemia kontinensstöd kan du röra dig fritt och vara aktiv utan oro eller begränsning. Det vaginala hjälpmedlet minskar eller reducerar ditt urinläckage vid ansträngningsinkontinens. Läs mer på efemia.se
18 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DEC 2021– JAN 2022 SAMARBETSPARTNERS Lena Apler är investerare och grundare till finansbolaget Collector och Collector Bank. Som en av fem investerare deltog hon i höstens succéserie Draknästet i Svt. Ett program där kreativa entreprenörer efter drakarnas granskning ibland fick tillgång till både kapital och kunskap. – När appen pitchades i programmet tänkte jag omedelbart på min mamma. Hon hade fått en Iphone av mig som hon var väldigt glad för men strax innan hon fyllde 85 fick hon en stroke. Och plötsligt förstod hon inte hur hon skulle hantera mobilen, berättar Lena och fortsätter: – Hon kunde inte ringa, inte svara, inte sms:a. Allt blev för komplicerat och vi kunde inte längre facetima mellan mina fysiska besök, något som hon tyckt varit så kul. För att nå sin mamma ringde Lena istället när hon visste att hemtjänstpersonalen var på plats. Men samtalen fick bli korta eftersom personalens tid var begränsad. – Mamma kunde aldrig själv ta initiativet till kontakt efter stroken. Hon som var så van vid att vara handlingskraftig efter många år som änka och som brukade kontakta människor via sin smartphone. Att bli fråntagen sin initiativförmåga blev en stor försämring av livskvaliteten menar Lena. – Det är inte bara stroke, utan också muskelsjukdomar, demens och annat som kan medföra att en smartphone blir svår att hantera. Det såg jag tydligt bland hennes vänner och förändringen gick ganska snabbt. Behovet av enklare digital teknik är stort. Lenas förhoppning är att appen ska förbättra vardagen för så många äldre som möjligt. – Behovet av kontakt med sina närmaste är så stort och jag tror att det finns äldre som nästan långleds till döds för att det inte händer något. Eftersom de inte längre har förmåga att själva hitta på saker, säger hon och fortsätter: – De är helt utlämnade till andras goda vilja, möjligheter och tid. Men kan de själva få kontakt genom videosamtals-appen Loopeli så finns förutsättningar för en bättre livskvalitet. Ensamheten känns ju inte lika påtaglig om du kan prata med dina barn, barnbarn eller vänner och samtidigt se dem. De flesta nya idéer som kommer riktar sig till yngre personer. Det är väldigt sällan äldre prioriteras menar Lena. – Äldre är en väldigt stor och växande målgrupp och jag tycker det är bra att Loopeli fångar upp det behov av enkel teknik som finns. Appen är verkligen enkel att använda. Och väldigt ofta vinner det enkla i längden, avslutar Lena Apler. – Jag skulle aldrig investera i något jag inte tycker om. Och för att investera måste jag också förstå tjänsten och förstå att den fyller ett behov på marknaden. Det gör videosamtals-appen från Loopeli. Den behövs verkligen, säger Lena Apler investerare och en av Drakarna i Svt:s Draknästet. Finansdrottningen Lena Apler om investeringen i Loopeli: -Jag tänkte direkt på min mamma! Lena bestämde sig direkt att bli delägare i Loopeli när idén pitchades i tv-programmet Draknästet. – Jag insåg det stora behovet av en enkel videosamtals-app. Och det utifrån egen erfarenhet. Det finns så många äldre som är utan möjlighet att ta initiativ till social kontakt.
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 19 I Mawadas möteslokaler samlas 10 kvinnor regelbundet. De diskuterar och får ny kunskap kring resolution 1325. Vid det inledande mötet höll Operation 1325:s tillförordnade kanslichef Charlotte Lind ett öppningstal. Ordförande Samah Yousef berättar att deltagarna visar stort engagemang. – Om jag inte har hört av mig på några dagar så får jag en massa meddelanden där de undrar när nästa tillfälle ska ske, berättar Samah Yousef. KRIGET SKAPAR KUNSKAPSBRIST Sedan kriget bröt ut år 2015 har Jemen befunnit sig i en krissituation. Innan dess fanns det många initiativ som fokuserade på kunskapsdelning kring rättsväsendet, kvinnors rättigheter och demokratiska program på nationell nivå. Men på grund av den rådande konfliktsituationen i landet har dessa initiativ stannat av. Därför ägnar sig de flesta organisationer åt humanitärt bistånd. Därmed finns en brist av information kring frågor som rör kvinnors rättigheter och resolution 1325. Det här projektet försöker ändå bidra till ökad kunskap. VIKTEN AV KVINNOR I LEDARSKAPS- POSITIONER Kvinnorna som deltar på projektets möten får en chans att prata om sina utmaningar och behov. Samah Yousef har noterat att deltagarna vill lära sig hur de skriver rapporter till FN kring mäns våld mot kvinnor, våldtäkt och trakasserier under konflikter, skydd av kvinnor och vikten av kvinnors inkludering i fredsprocesser. –För att ha makt, måste du ha kunskap, konstaterar Samah. Trots den nuvarande bristen av kvinnor på höga positioner tror deltagarna på att förändring är möjlig. Efter krigets utbrott har de sett en skiftning i könsrollerna. Kriget har krävt att många kvinnor har börjat arbeta och blivit ansvariga för både familj och försörjning. Deltagarna tror att den här förändringen i samhället kan leda till att kvinnor har möjlighet att inta fler beslutsfattande positioner. KUNSKAPSSPRIDNING VIA SOCIALA MEDIA Två av deltagarna har medverkat i radioprogram för att prata om resolution 1325 och kvinnors rättigheter. De pratade om hur viktigt det är med påverkansarbete och att arbetet måste fortsätta tills budskapet om kvinnors inkludering når regeringen. För att nå ut till den breda allmänheten och sprida den kunskap projektet ger deltagarna har de skapat en sida på Facebook. Där kommunicerar de ut information de tagit till sig i sina möten hos Mawada. Samah konstaterar att sidan har många följare och bidrar till stort engagemang bland allmänheten. ”För att ha makt, måste du ha kunskap” Projektdeltagarna och ordförande Samah Yousef i mitten (i brunt) FAKTARUTA: Land: Jemen Organisation: Mawada Namn på projektet: “Awareness Raising on Resolution 1325 in Aden” Finansierat av ForumCiv. Projektlängd: 12 månader. I Jemen stödjer Operation 1325 kvinnorättsorganisationen Mawada, som under 2021 driver ett projekt i staden Aden med syfte att öka kunskapen kring FN:s säkerhetsresolution 1325.
20 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DEC 2021– JAN 2022 HÄLSA OCH FRISKVÅRD Av Ingemo Bonnier 1. FÖRKYLNING HOSTA SNUVA OCH RINNANDE ÖGON kan låta hanterbart – men det är svårt att se skillnad på oskyldigt snor och det som orsakas av pneumokocker och mykoplasma. 2. Så gott som alla förskolebarn är bärare av PNEUMOKOCKER som smittar utan symptom. Om det vill sig illa kan snuvan utvecklas till lung - öron – eller bihåleinflammation hos våra äldre. Sedan 2009 erbjuds alla nyfödda vaccin mot de ettrigaste pneumokockerna och den vaccinationen har sannolikt räddat en och annan far- eller morförälder från svår lunginflammation. Kolla med barnets föräldrar om de vaccinerat sitt barn, då kan du passa barnet. 3. MYKOPLASMA, BAKTERIELL LUNGINFLAMMATION som börjar med huvudvärk, halsont och torrhosta, det tar veckor att bi frisk igen. Men om du en gång haft det så är du troligen immun. 4. HALSFLUSS, SVINKOPPOR OCH SCHARLAKANSFEBER. Alla tre infektionerna orsakas av streptokocker, och alla tre behandlas med antibiotika. Se upp för svinkopporna, de är mycket smittsamma innan utslagen fått skorpor. 5. KIKHOSTA. Om du är vaccinerad eller har haft kikhosta så var försiktig eftersom immuniteten sjunker med stigande ålder. Kikhosta är inget för äldre. 6. VATTKOPPOR. Viruset smittar redan från några dagar innan utslagen syns. Vattkoppor och bältros orsakas av samma slags virus. Du kan inte få bältros via barnbarn med vattkoppor, men du kan ge barnbarnet vattkoppor om du har bältros. Så håll dig undan nyfödda små barn om du har minsta lilla risk. 7. MAGINFLUENSA är lika plågsam som den är smittsam. Viruset, rotavirus eller norovirus, fortsätter att smitta flera dygn efter det att man känner sig frisk. 8. SPRINGMASK smittar genom hudkontakt och föremål som den smittade rört vid. Om barnet har mask ska hela familjen behandlas med receptfria tabletter, så om du träffar dina barnbarn ofta bör du vara med i behandlingen. 9. Naturligtvis finns det många smittor och tillstånd som ska respekteras – men rent generellt så är det inte riskfritt att vårda smittade barnbarn, hur gärna man än vill. Immunförsvaret blir inte bättre med åren och vaccinations skyddet kan försvagas när man kommer upp i åren. Källa: Tidningen M, nr 13. SMITTOR att akta sig för Visserligen kanske Covid håller på att ge med sig (vi håller tummarna) men det finns ju andra otrevliga smittor att se upp med. Och så finns det smittor som vi äldre ska se upp med alldeles extra. Att vara med sina barnbarn är fantastiskt men det finns tillfällen när vi inte ska träffa dem. Vad är PCOS? Allt oftare hör vi talas om PCOS men vad är det? PCOS står för polycystiskt ovarial syndrom som innebär att man har en hormonell variant som gör att man sällan eller aldrig har ägglossning och att man har blåsor på äggstockarna. Vanliga symptom är att man lätt går upp i vikt och har svårare att bli gravid. Vikten kan bli ett problem, har man PCOS är det inte ovanligt att man blir överviktig, så det är en bra idé att ha en röd tråd som kan göra att man hittar en ny nivå på vikten. Har man PCOS så svarar man dåligt på insulin vilket gör att man är känsligare för kolhydrater, och insulinet påverkar dessutom testosteronet. Obalansen gör att ägglossningen upphör i perioder och man kan drabbas av akne och ökad kroppsbehåring. Det finns en rekommendation att satsa på mat som innehåller så kallade fyto-östrogener, alltså mat från växtriket som liknar östrogen. Soja innehåller fyto-östrogen, liksom bönor, linfrö, jordnötter samt rågbröd och solrosfrön. Att gå åt det vegetariska hållet kan gynna hälsan överhuvudtaget. MÄNNISKOHJÄRNAN HAR KRYMPT Människans hjärna växte länge, men under de senaste 20 000 åren har den i stället krympt med ungefär en tennisbolls storlek. Huvudförklaringen är att människans kropp blivit mindre grov ochmuskulös och man därför behöver enmindre hjärna. Vissa forskare tror att hjärnan dessutomblivit mer energieffektiv, enligt Medicinsk Vetenskap, nr 3 2021, somockså skriver att människokroppen inte är perfekt. Men den är tillräckligt bra för att leva ett tag och ha chansen att skaffa barn. Vackert så.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=