2 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a 1 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a Kvinnor & Hälsa MEDLEMSTIDNINGEN DECEMBER NR 4 2022 – NR 1 2023 för Fira med oss runt om i landet! 25 år för kvinnors hälsa 2 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a 1 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a Insamling för kvinnohjärtat Suzanne Reuter, Börje Salming, Kishti Tomita, Susan Lanefelt, Mark Levengood, Hannah Graaf, Meja Kullersten, Camilla Läckberg, Jenny ”Velvet” Petersson, Carl Jan Granqvist & Alexandra Charles von Hofsten, Johan Kinde, Lill Lindfors, bjuder på sina favoritrecept med bilder tagna av professionella stjärnfotografer till förmån för Insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa för forskning om kvinnohjärtat. Hjärteboken Var med och rädda kvinnohjärtat – köp vår Hjärtebok!
2 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DECEMBER 2022 – JANUARI 2023 En hög koncentration av hyaluronsyra ger en ihållande fuktgivande effekt på ögats yta En högre viskositet gör att droppen stannar kvar längre på ögats yta och ger långsiktig lindring Innehåller inget konserveringsmedel och kan användas tillsammans med kontaktlinser Öppnad flaska kan användas upp till 90 dagar Santen Sweden Filial Evenemangsgatan 31A 169 79 Solna info.se@santen.com OCUTEA-SE-220001 / FEB 2022 LÄS MER OCH KÖP OCUTEARS HYDRO+ PÅ WWW.TORRAÖGON.NU SMÖRJANDE ÖGONDROPPAR, LINDRAR SYMPTOM VID TORRA ÖGON OCUTEARS HYDRO+ Annons
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 3 sociala medier! Besök 1.6 & 2.6 Miljonerklubben i Innehåll 20 32 28 xx FORSKNING OCH RÖN Så sover du mera Nej, det är inte helt lätt att somna sött och vakna pigg – men det finns ypperlig hjälp att få om du har sömnproblem…………………………………... sid 8 Positiv utveckling i forskning kring Glaukom Vi pratar glaukomforskning med Gauti och Pete…….....sid 10 När sorgen tar över Att drabbas av sorg är fruktansvärt men under sorgen väntar glädjen och det finns fin och viktig hjälp på vägen……………..................................................... sid 12 Våga vinterbada! Forskaren och cancerläkaren Svetlana börjar varje morgon med ett dopp i havet………….....................sid 20 Själslig vila – Ingemos boktips Läsningen är den perfekta vägen till återhämtning och att tänka på annat…………..................sid 32 Klubbnytt Hälsokvällar, Women in Red och seminarier landet runt…………..........................................Sid 38 12 36 38
4 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DECEMBER 2022 – JANUARI 2023 drabbad och ser idag ingenting på vänster öga och mycket litet på höger. Det gör att jag får förlita mig extra mycket på andra sinnen, särskilt min hörsel. Det är oerhört viktigt för mig att kunna lyssna på radio, ljudböcker och musik. Idag har jag förstått att så många som tre av tio med hörselproblem inte söker hjälp. Att höra dåligt skapar ju verkligen en ofrivillig social isolering, som är ofta är onödig med all modern teknik. Nu är vi också i full gång med vår planering för nästa år. Mars blir som alltid vår hjärtemånad, med våra fina Woman In Red- program över hela landet. Vi går som bäst igenom alla stipendieansökningar, som vi ju delar ut på WIR-galan i Stockholm 13 mars. Ta hand om varandra och njut av livet. Nu blickar vi fram emot ett nytt fantastiskt år i hälsans tecken! Er tillgivna ordförande Alexandra TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS! Klubben INITIATIVTAGARE OCH ANSVARIG UTGIVARE Alexandra Charles FÖRENINGSFORM Ideell organisation MEDLEMSÅTAGANDE Inget, förutom att säga ja till att vara med i en stark påtryckargrupp för att förbättra villkoren för kvinnors hälsa, vård, omsorg och status. MEDLEMSAVGIFT PER ÅR Pris 350 kr med papperstidning, med digitaltidning 300 kr/år för alla mellan 25 år och 65 år. För de som är yngre än 25 år och äldre än 65 år är avgiften 250 kr med papperstidning och med digital tidning 200 kr/år. Medlem bosatt utomlands betalar 580 kr. inkl. papperstidning Swish för medlemskap är 123 338 4989 VILL DU BLI MEDLEM? Gå in på www.1.6miljonerklubben.com, klicka på ”Bli medlem” och fyll därefter i formuläret. BETALNING VID SEMINARIER, SALONGER OCH PRODUKTER All info hittar du på vår hemsida under Klubben BESÖK OCH KONTAKT Kansliadress Grev Turegatan 27, 114 38 Stockholm Telefon 08-20 51 59 Hemsida 1.6miljonerklubben.com E-post info@1.6miljonerklubben.com TRYCK Stibo Complete OBS! Vi tar gärna emot material, men för ej beställt redaktionellt material ansvaras ej. Stöd insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa genom 90-konto som årligen granskas av svensk insamlingskontroll PG 900152-0, BG 900-1520 Eller via Swish 123-900 15 20 KÄRA MEDLEMMAR! I skrivande stund är det full vinter som vi njuter av, just nu med snö som gör att allt blir ljusare under denna mörka årstid. Under hösten har vi träffas, umgåtts och delat upplevelser tillsammans. Att kunnat ses, inte bara digitalt, utan även på riktigt, har verkligen varit en ynnest. Tack till alla kontaktkvinnor, ambassadörer, volontärer, föreläsare och artister som på olika sätt förmedlat kunskap och glädje. Att vi i krigets skugga ändå kan fortsätta våra liv är en styrkeyttring. Vi visar att ondskan inte kan segra, vi visar varandra lojalitet och ställer upp för varandra över nationsgränserna. Vi är väldigt stolta och glada över att presentera vår nya bok, Hjärteboken, med recept av kända personer, fantastiska foton samt information om hjärthälsa förstås. En fin julklapp, eller present till någon eller dig själv! När du köper den stödjer du insamlingsstiftelsen Kvinnor och Hälsa (med 90-konto). Insamlade pengar går till stipendier inom medicinsk forskning. Beställ den från vår hemsida. Vi arbetar för att förbättra vården alla plan, genom att sprida kunskap, men också genom att driva opinion inom viktiga frågor. Ett av de stora hälsoproblemen är den psykiska ohälsan som drabbar alla åldrar. Vi behöver våga prata om dessa problem, när det finns så mycket stigma! Just nu arbetar vi mycket med osteoporos, benskörhet, som är ett stort folkhälsobekymmer. Varannan äldre kvinna och var fjärde äldre man drabbas! Men alldeles för få får mäta sin bentäthet. Där jobbar vi för en förbättring och den kommer! Vi har satt fokus på ögonsjukdomen glaukom, där ny forskning visar på goda resultat. Som ni säkert vet är jag själv 1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT 2 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a 1 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 5 1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT … alla kontaktkvinnor, ambassadörer och besökare, medicinska expertgruppen, volontärer, styrelsen och våra samarbetspartners Tack till … Alexandra Charles von Hofsten Ordförande och VD alexandra@1.6miljonerklubben.com Marita Uhlbäck Ekonomiansvarig ekonomi@1.6miljonerklubben.com Titti Kerr Axelsson Projektledare titti@1.6miljonerklubben.com Maria Roswall Redaktör maria@1.6miljonerklubben.com Ingemo Bonnier Skribent medicinska artiklar Medarbetare Kerstin Liljeblad Chefssekreterare/Executive Assistant kerstin@1.6miljonerklubben.com Sari Möttö Ekonomiassistent sari.motto@1.6miljonerklubben.com Anna Liljeberg kommunikatör anna.liljeberg@1.6miljonerklubben.com Magdalena Lindefeldt AD för tidningen magdalena@formsinne.se Medlemsservice info@1.6miljonerklubben.com SÅ BLIR DU MEDLEM Gå in på www.1.6miljonerklubben.com, klicka på ”Bli medlem” och fyll därefter i formuläret. OBS! Ange namn, adress, e-mail och personnummer. Swish för medlemskap är: 123 338 4989 REDAN MEDLEM ELLER NY MEDLEM MYCKET VIKTIGT ATT VI FÅR HELA DITT PERSONNUMMER ÄVEN DE 4 SISTA SIFFRORNA Då kan du använda medlemstjänsten Mina Sidor och enkelt betala aktiviteter och medlemsavgift. Har vi ditt personnummer behöver du heller inte adressändra med oss om du flyttar. Du är också hjärtligt välkommen att ringa vårt kansli på tel: 08-20 51 59 om du har frågor ommedlemskap eller vår användning av ditt personnummer. Medarbetare & Kontaktkvinnor Rad 1 Petra Eurenius, Kristina Fluur, Kerstin Liljeblad, Susanne Engström-Jacobsson, Stella Rosenqvist, Titti Kerr, Ingrid Lindholm Rad 2 Margareta Blomqvist, Eva von Krusenstierna, Elisabeth Dahlin Westberg, Marianne Blomqvist, Harriet Gillberg, Alexandra, Åsa Lövgren Janson, Britt Eriksson, Karin Henriksson, Marie-Louise Edlund, Lena Falk Rad 3 Miranda Häggqvist, Lena Sandström, Karin Östhol, Eva Viklund, Marita Uhlbäck, Eva Ekblom, Elsi-Mari Andreason, Irene Eliasson, Solweig Karlsson, Christina Johnson, Ann-Chatrine Edvall Madsen, Magdalena Sävenstedt, Wivi-Ann Heurlin Krantz, Anne Ekström sociala medier! Besök 1,6 & 2,6 Miljonerklubben i Följ oss i våra kanaler! 1.6miljonerklubben.com
6 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DECEMBER 2022 – JANUARI 2023 GE BORT EN UPPLEVELSE TILL JUL Hos oss finns härliga upplevelser för alla smaker. Här kan du ta en kaffe i ståtliga salonger, njuta av god mat i restaurangen och ta ett glas bubbel i vår nyrenoverade bar. Du kan dessutom spela golf på två golfbanor, koppla av på Smålands skönaste spa, spela padel och sova gott i mysiga hotellrum. Unna dig själv vardagslyx eller varför inte ge bort en upplevelse som gåva till någon som behöver rå om sig själv. Läs mer om våra paket och presentkort på hooksherrgard.se Välkommen till ett slags skönare liv. SKÖNA UPPLEVELSER
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 7 1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT Medicinska expertgruppen Sedan starten har vi haft glädjen att få samarbeta med några av landets mest framstående medicinare och kliniker. Alla arbetar ideellt för klubben och ger oss mycket tid och engagemang. Alla medicinska artiklar granskas. Experterna medverkar även i möten, aktiviteter, seminarier och salonger. Eva Bojner-Horwitz Professor i musik och hälsa Greta Edelstam Docent och överläkare i gynekologi Kerstin Brismar Professor och specialist i internmedicin, diabetologi och endokrinologi Gunilla Bolinder Docent och överläkare i njursjukdomar Agneta Nordberg Professor och överläkare i geriatrik Gunilla Brodda Jansen Docent i rehabilitetsmedicin och smärtlindring Svetlana Lagercrantz Docent och specialist i onkologi och klinisk genetik Britt-Marie Landgren Professor emerita i gynekologi och obstetrik Mattias Lorentzon Professor i geriatrik och geriatriker Rebecka Hultgren Docent och överläkare i kärlkirurgi Carin Muhr Docent i neurologi Ylwa Westerberg Läkare och psykiater Fatima Pedrosa-Domellöf Professor, överläkare och ögonspecialist Solvig Ekblad Professor i multikulturell hälso- och sjukvårdsforskning Helena Kopp Kallner Överläkare i obstetrik och gynekologi, medicine doktor Nina Johnston Kardiolog och överläkare Ewa Hellberg Specialist i gynekologi Wilhelmina Hoffman Geriatriker, verksamhetschef, Silviahemmet och VD Svenskt Demenscentrum Aino Fianu Jonasson Docent i gynekologi Lisa Juntti-Berggren, Professor och överläkare i endokrinologi Kristina Gemzell Danielsson Professor i obstetrik och gynekologi Lena Flyckt Docent och psykiatriker Ann Nordgren Professor Medicinsk genetik KarinSchenck-Gustafsson Professor och överläkare i kardiologi och internmedicin Eva af Trampe Överläkare i onkologi Gunnar Akner Professor i geriatrik Isabel Gonçalves MD, PhD, FESC, Professor/Senior Consultant Cardiology Susanne Georgsson Docent, leg. barnmorska, prefekt Kristina Åkesson Professor, överläkare ortopedi Sara Tehrani Medicine doktor och STläkare inom internmedicin AmiHommel Ordförande Svensk sjuksköterskeförening MaryamPourmousa Specialist på tandlossning Gabriella Svanberg Leg. Psykolog och specialist i neuropsykologi Inger SundströmPoromaa, Professor i obstetrik och gynekolog Uppsala Universitet Cecilia Linde Professor i kardiologi ElisabethFranzen-Röhl, Överläkare, PhD, Infektionskliniken Karolinska Institutet Ingalill Rahm Hallberg Professor Emerita, Lunds universitet Lena Sandström Specialist i Allmän medicin och Företagshälsovård. Miia Kivipelto Professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet
8 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DECEMBER 2022 – JANUARI 2023 PÅ OMSLAGET FORSKNIN OCH RÖN DET ÄR ETT ELÄNDE ATT INTE KUNNA SOVA Att vakna upp fortsatt trött och låg efter nattens grumliga och ofta svarta tankar är ingen höjdare. När vi får för lite sömn blir vi labila, irriterade och vi presterar sämre på jobbet. Det finns studier som tyder på att det kan räcka med att vi tror att vi har sovit dåligt för att vi ska prestera sämre. Sömnproblem är vanligt. Man kan undra varför naturen inte sett till att det är lättare att sova eftersom sömn har en så viktig funktion. När vi anar fara springer vi ju genast, men den viktiga sömnen fungerar inte lika effektivt. Det finns gott om tips på hur man ska sova bättre, som att ha det svalt i sovrummet, låta bli att läsa på skärmen, ha regelbundna vanor. Men när natten kommer och alla problem radar upp sig som soldater på marsch är det svårare. HUR MÅNGA TIMMAR BEHÖVER VI? Nu är ju antalet sömntimmar möjligen individuellt, men forskningen visar att majoriteten av oss behöver sju till åtta timmar för fungera bra, fysiskt, mentalt och emotionellt. En minoritet klarar sig på färre timmar. Men det är individualiserat, någon kan behöva så mycket som nio timmar, medan andra klarar sig på fem, men det är knappast hälsosamt. HUR KAN VI BEDÖMA VÅR SÖMNKVALITET? Sömncykeln innehåller tre steg. Varje steg har olika uppdrag, som tillväxt, reparation och minneshantering. Vi rör oss mellan cyklerna cirka en och en halv till två timmar, därefter följer ett kort uppvaknande och cykeln startar på nytt. Den genomsnittlige åtta timmars-sovaren har fyra till fem cykler per natt. Ett enkelt sätt att mäta kvaliteten på sin sömn är helt enkelt att känna efter hur man mår när man vaknar. Det är vanligt att när man säger sig inte ha sovit en blund har man ändå sovit mer än man tror. Dålig sömn är en markör för den mentala hälsan - den mentala ohälsan ger ju dålig sömn. Dålig sömn drivs ofta fram av stress på jobbet, problem med ekonomin eller relationen. John Axelsson, psykologiprofessor, har skrivit den utmärkta boken Sömnsmart. Jag är själv dålig på att sova och har provat det mesta, Sömnsmart är den bästa hittills, med goda tips och vettiga råd om hur vi ska rädda sömnen. Här är några av hans tips. FYSISK AKTIVITET Håll koll på vikten, att slippa sömnapné ger bättre sömn. Små, men regelbundna, vanor är inte sällan nyckeln till bättre sömn. Som en regelbunden rask promenad mitt på dagen för att för att få ljus och luft vilket kan reglera sömnen bättre. ”Ett bra exempel på detta är vintertiden, säger sömnforskaren, Arne Lowden. ”När vi ställer tillbaka klockan får vi en timmas extra ljus på förmiddagen vilket håller oss pigga och gör det lättare att vakna på morgonen, lättare att stiga upp och lättare att somna på kvällen. Vi blir helt enkelt lite piggare”. Så sover du bättre Ta vara på dagsljuset, ät inte för sent och paketera orostankarna
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 9 TYNGDTÄCKE Tyngdtäcke, eller tyngdfiltar, kan vara en hjälp för dig som känner oro, ångest och stress och som därför har svårt att somna. Täcket är fyllt av pärlor, bollar eller kedjor och omfamnar dig som en kram, vilket ger en extra oxytocin effekt. De används inom vården och skrivs bland annat ut på recept till personer med demenssjukdom, eller vid smärta och oro. CURA of Sweden har ett brett sortimen, effektivast är det om du väljer ett täcke som väger 10–15 procent av din kroppsvikt. Dagsljuset är viktigt. Våra hormoner styr med hjälp av solljus och matintag våra celler till när det är dag eller natt. Melatoninnivåerna gör oss trötta – men de ersätts på morgonen av olika stresshormoner, framför allt kortisolet. Lampljus och skärmar kan påverka melatoninet så att det blir svårare att somna, säger John Axelsson. ÄT REGELBUNDET. MEN INTE FÖR SENT Vårt blodsocker och insulinproduktion hjälper våra celler att ha koll på dygnsrytmen. Äter vi sent måste bukspottskörteln släppa ut mer insulin och den inre klockan rubbas. Det finns också forskare som hävdar att vi bör vänta minst en timma innan vi äter frukost efter att vi vaknat – teorin är att kroppens kortisolsystem ska slå på innan insulinsystemet för att vår dygnsrytm ska optimeras, enligt professor Axelsson som också tipsar om ”släck i tid och gör din sömnrutin innan du blir trött”! ÄR DET OK ATT TA EN TUPPLUR? Många av oss är tveksamma till att sova en stund på dagen. Men det kan ha sina förtjänster, om stunden blir kort. Längre sömnpauser på dagen stjäl från din nattliga sömn. Sedan spelar det inte så stor roll när på dagen du sover-men inte mer än ca 30 minuter, säger Neil Stanley, brittisk sömnforskare, som menar att god sömn är det viktigaste för vår hälsa totalt sett. Försök att varva ner. Om du absolut inte kan somna så stig upp och gör något som får dig att slappna av, och gå tillbaka till sängen när du känner dig sömnig igen. Att vakna mitt i natten eller att vakna för tidigt på morgonen behöver inte vara en katastrof, det kan faktiskt vara så att kroppen fått nog med sömn. Men det är inte så trevligt att vakna klockan fyra på morgonen om man inte kan somna om. ”Men man kan faktiskt, säger Neil Stanley, träna upp sin sömnförmåga genom till exempel mindfulness. Om man vaknar mitt i natten och tunga tankar tränger sig på gäller det att hitta en väg att få bort dem. Ta till mindfulness och paketera orostankarna i en imaginär låda i hjärnan, etikettera lådan med att det där har med jobbet att göra, det tar vi i morgon”, säger Neil Stanley. Källor: Sömnsmart, Johan Axelsson, Norstedts 2022, Neil Stanley, kliniker vid Sleep School, London. Ibland kan man behöva lite extra hjälp att komma till ro på kvällen. Här finns bland annat Melatonin, som säljs receptfritt på apotek under namnet Melatan, vilket från början egentligen var avsett mot jetlag. Det kroppsegna hormonet melatonin tillverkas i tallkottskörteln i hjärnan och hjälper till att styra vår dygnsrytm. Med åren kan produktionen av melatonin minska och man kan behöva lite hjälp på traven. Speciellt efter 60 minskar produktionen vilket kan leda till att man får sömnbesvär.. Hormonet kan också skrivas ut av läkare eftersom det som säljs på apoteken men ingår inte i högkostnadsskyddet, och då under namnet Circadin. Det är inte beroendeframkallande och biverkningar är sällsynta. SOV GOTT…. MELATONIN Men man kan faktiskt, säger Neil Stanley, träna upp sin sömnförmåga genom till exempel mindfulness. " "
10 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DECEMBER 2022 – JANUARI 2023 FORSKNING OCH RÖN S:t Eriks ögonsjukhus ligger mitt i byggröran i området kring Karolinska sjukhuset i Stockholm. Hit flyttade sjukhuset för två år sedan och vi får en snabb rundvandring i de fantastiska lokalerna av Pete Williams som är docent, lektor och forskargruppsledare, samt ansvarig för det nya glaukomlaboratoriet på S:t Eriks ögonsjukhus. Vi möter honom tillsammans med Gauti Jóhannesson, som är docent vid Umeå universitet, och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus, samt ansvarig för den kliniska studien. Gauti och Pete har inlett ett nära samarbete med fokus på att genomföra en stor klinisk studie för att testa en ny form av glaukombehandling. Båda två är försiktigt optimistiska över forskningsresultaten som ligger till grund för samarbetet. -Vi tar glaukomforskningen till 2020- talet med ny teknik och nya metoder, sammanfattar Pete Williams. INGEN BOTANDE BEHANDING Normalt behandlas glaukom genom att sänka ögontrycket med ögondroppar, laser eller kirurgi. Ännu finns ingen botande behandling som kan skydda cellerna från ytterligare skador eller förbättra cellfunktionen. Vad Gauti Jóhannesson och Pete Williams nu gör är att gå vidare med resultaten från en klinisk pilotstudie som har visat att en kort tids nikotinamidbehandling har kunnat återställa en viss synfunktion hos glaukompatienter. - Nikotinamid, som är en form av B-vitamin, har bromsat de nedbrytande metabola processerna i nervcellerna och därigenom skyddat synnerven, säger Gauti Jóhannesson. – I dagsläget går det inte att återskapa en skadad synnerv. Därför är vår strategi att hålla nerven vid liv så länge som möjligt, fortsätter Pete Williams. Glaukom, tidigare kallad grön starr, orsakar synförlust och blindhet. De största riskfaktorerna är ålder, förhöjt tryck i ögat och ärftliga anlag. Tidigare har forskarna mest riktat in sig på att hantera riskfaktorer, inte förändringarna i ögat som leder till glaukom. – Vi brukar kalla glaukom för en smygande syntjuv. När en drabbad patient väl börjar uppleva att synen försvinner fläckvis har det ofta gått långt och stora skador uppstått. Det beror på att hjärnan automatisk kompenserat dig för din sämre syn och på så sätt maskerar dina symptom, säger Gauti Jóhannesson. Förändringarna sker i nervceller i näthinnans innersta lager, i de så kallade retinala gangliecellerna. Nervcellernas nervtrådar, axoner, som projicerar synintryck till hjärnan via synnerven, förstörs vilket leder till nedsatt syn. -I dagsläget går dessa skadade celler inte att regenerera, säger Pete Williams. NIKOTINAMID KAN SKYDDA NERVCELLERNA Fleråriga forskningsstudier på möss och råttor har visat att det är en rubbad ämnesomsättning i just de retinala gangliecellerna som orsakar skadorna. Det här sker långt innan patienten själv märker av någon synförlust. Genom att använda ny teknik (RNA-sekvensering) för att kartlägga förändringar i retinala ganglieceller har forskarna funnit att nivån av NAD, en organisk molekyl, är avgörande för hur cellerna mår. Är nivån för låg blir de mer mottagliga för skador som orsakas av ålder eller av trycket inne i ögat. Forskarna har nu gått vidare med att förstärka cellernas motståndskraft på två Positiv utveckling i forskning kring Glaukom Glaukom är den främsta orsaken till obotlig blindhet. Men ny forskning ger hopp om att både kunna förbygga och behandla sjukdomen. Vi har mött två av forskarna bakom studien, Gauti Jóhannesson och Pete Williams. Forskningen kan innebära ett genombrott inom glaukom-sjukvården. Av Ingemo Bonnier och Anna Liljeberg sätt. Det ena är att tillföra nikotinamid i kosten eller som kosttillskott. Då stiger nivån av NAD-molekyler vilket gör cellerna motståndskraftiga även när trycket i ögat ökar. Nikotinamid tolereras väl av patienterna och forskarna drar slutsatsen att vitaminet har potential att bli ett lättillgängligt komplement till traditionell glaukombehandling. I en australiensisk studie visades en signifikant synförbättring hos patienter som fick en daglig dos på 3 gram nikotinamid i 12 veckor – utöver den traditionella behandlingen med ögondroppar. Gauti Jóhannesson och Pete Williams
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 11 • Resultatet från djurstudier visar tydligt att skyddseffekten av nikontinamid är robust och förhindrar nervcellsskador och det finns lovande resultat från pilotstudier på befintliga glaukompatienter. Detta ger oss en anledning till att genomföra längre kliniska prövningar, säger Pete Wiliams. • Men det går aldrig att äta så mycket B3 naturligt, det skulle innebära enorma mängder kilo broccoli per dag! KLINISKA STUDIER SNABBAS PÅ MED NY TEKNIK Nu är det dags att gå vidare med att skapa konkret nytta för patienter. Pete Williams har framgångsrikt byggt upp ett forskningslaboratorium med fokus på glaukom. – Vi vill komma i gång med kliniska studier på människor. Det är därför jag valt att bygga upp det här laboratoriet på S:t Eriks Ögonsjukhus där vi kan samarbeta med läkare och få tillgång till vävnader från människor som vi sedan jämför med våra upptäckter i djurmodeller, säger Pete Williams. Ett problem när det gäller kliniska glaukomstudier är att de tar lång tid, vanligen fem till tio år. Men nya metoder som kan användas för att studera elektrofysiologiska funktioner och signaler från näthinnan ger hopp om snabbare resultat. – Intresset för vårt projekt har ökat vilket är glädjande. Men som all annan forskning behövs mer anslag. Det är intressant att i undersökningar så är de flesta av oss väldigt rädda för att förlora synen, men när det gäller att samla in pengar till ögonforskning så är intresset inte lika högt, säger Pete Williams, som också ger ett annat konkret råd för att hjälpa forskningen: –Donera dina ögon! Men vad kan man då göra om är orolig för att få eller ha glaukom? Ja, att börja experimentera på egen hand med vitaminer, råder de inte till. Prata alltid med din doktor först. –Men har du till exempel många nära släktingar med glaukom, bör du kontrollera dig lite oftare än gemene man. Glaukom är extremt ovanligt under 40 år, men när man passerar 50 är det inte så dumt att kontrollera trycket emellanåt hos en optiker eller optometrist, säger Gauti Jóhannesson. FAKTA OM GLAUKOM Glaukom är en komplex sjukdom som finns i flera former men där den vanligaste formen är öppenvinkelglaukom där synnedsättningen kommer smygande. Tillståndet drabbar nästan 80 miljoner människor i världen. Sjukdomen innebär att celler i synnerven och näthinnan förstörs, vilket leder till synförlust. • Cirka 100 000 personer i Sverige har diagnosen glaukom • Cirka 100 000 personer är odiagnostiserade • Förändrat ögontryck, ålder och ärftlighet är de största riskfaktorerna. Vanligtvis behandlas glaukom med ögondroppar, laser eller kirurgi för att sänka ögontrycket. Men idag finns inga behandlingar för att skydda cellerna från ytterligare skador eller för att förbättra cellfunktioner. – Vi brukar kalla glaukom för en smygande syntjuv. " "
12 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DECEMBER 2022 – JANUARI 2023 PÅ OMSLAGET FORSKNIN OCH RÖN När sorgen tar över – hur kan vi hjälpa? Många av de känslor vi kan uppleva har en biologisk nytta. Till exempel ilska, rädsla eller lust som hjälper oss att försvara, fly eller föröka oss. Men för sorg finns ingen sådan nytta. Att drabbas av svår sorg innebär både fysiska och psykiska hälsokonsekvenser som kan ta decennier att läka. Det är även medicinskt belagt att man kan dö av sorg. Därför är det viktigt att försöka mildra effekterna av svår sorg vilket vi i Sverige inte alltid är så bra på. Ulrika Kreicbergs, professor i palliativ vård av barn och unga vid Marie Cederschiölds högskola samt docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Universitetssjukuset, förklarar sorgen som kärlekens baksida. –Sorgen är kärlekens pris. Om man älskar någon, om man har starka band blir ju också sorgen en stor förlust. Sorg kan slita isär människor - eller föra dem samman. MEKANISMERNA BAKOM DEN ÖKADE RISKEN ATT DÖ ÄR FLERA Dels är det de psykologiska effekterna som leder till ångest och depression som i sin tur ökar risken för självmord. Men det finns också direkta biologiska effekter som Dang Wei, forskare vid KI undersökt. När man hamnar i svår sorg drabbas man av en slags chock som påverkar kroppens hormonutsöndring och hjärtkärlsystem. Olika biomarkörer frisätts som ger inflammation, högt blodtryck, hög hjärtfrekvens och låg hjärtvariabilitet, förändringar som ökar risken för hjärthändelser. Det finns, vilket professor Karin Schenck-Gustafsson talat om många gånger, ett broken heart syndrome, alltså brustet hjärta syndrom, vilket är vanligast hos kvinnor. Det kan utlösas av livsavgörande händelser, som vid en närståendes död eller vid svår samhällsfara såsom tsunami, jordbävning, brand. Personens hjärta sviktar akut och kan inte pumpa tillräckligt med blod till organen. Redan efter någon vecka börjar hjärtat pumpa normalt igen. Oftast har patienten högt blodtryckssjukdom som måste behandlas bättre. De flesta patienterna får inget återfall. VAD KAN VI GÖRA FÖR ATT HJÄLPA? Släktingar och vänner kan bidra mycket, menar Ulrika Kreichbergs. Studier har visat att det egna nätverket har en starkare positiv effekt än det professionella – men psykologerbjudande måste ges till alla. Det behöver inte vara svårt att stötta en drabbad. Akut kan det handla om praktiska saker, laga mat, klippa gräs eller styra upp och organisera hjälpen för familjen. Bara vara där och lyssna, stimulera till enkla fysiska aktiviteter som en skogspromenad, en cykeltur eller bara vara närvarande och hålla sällskap om man vill ha det. Gå aldrig över gatan eller titta bort om du möter en sörjande. Du kanske inte behöver säga så mycket, men uttryck ditt deltagande, och ignorera aldrig. Källa: Medicinsk Vetenskap, nummer 3/ 2022 UNDER SORGEN VÄNTAR GLÄDJEN Det känns inte så när man är mitt uppe i den men det finns jättefin hjälp att få och verktyg på vägen. • Svenska Kyrkan – Kyrkan är en fin plats för tankar, tända ett ljus och även att få prata med en präst eller en diakon kan kännas bra. Är högtider ensamma tider är kyrkan en bra plats att gå till då de bjuder på såväl musik som gudstjänster. • Svensk Institutet för Sorgbearbetning – här finns både kortare kurser och kompetent personal som hjälper dig med verktyg för att komma vidare och hantera din sorg. • Mindler – digital psykologmottagning med psykologer som är utbildade inom sorgbearbetning. Mottagningen är en del av primärvården vilket innebär att ett samtal med någon av deras psykologer kostar som ett vanligt vårdbesök. • Litteratur – gå in på Adlibris och sök på sorg så kommer fl ra bra titlar upp.
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 13
14 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DECEMBER 2022 – JANUARI 2023 Att fylla i Livsarkivet är att bry sig om sina nära och kära. Här kan du berätta var dina viktiga papper finns – och hur du vill ha din begravning – så att dina närmaste slipper sväva i ovisshet. Du är varmt välkommen till närmaste auktoriserade begravningsbyrå så får du hjälp att fylla i och förvara ditt exemplar av Livsarkivet kostnads fritt. Du kan också välja att fylla i direkt på livsarkivet.se För din familjs skull, fyll i Livsarkivet NAMN FÖDELSEDATUM Detta Livsarkiv tillhör Lämna ditt ifyllda Livsarkiv till närmaste auktoriserade begravningsbyrå. Eller fyll i direkt på livsarkivet.se
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 15 Vi som hörde Zeina Mourtada intervjuas på vår Mental Health Evening i oktober glömmer det inte. För kvällens värd Ullakarin Nyberg berättade hon om mycket starkt om den älskade broderns självmord. – Att ta självmord är en synd inom islam, och det är något man helst inte pratar om, utan ofta kallas det för “en olycka”. – Men om någon som jag - i slöja - kan berätta, så kan jag kanske nå ut till många i min kultur och få fler att börja prata om psykisk ohälsa, säger Zeina. Men det blev också ett samtal med mycket glädje och hopp, för Zeinas liv är en framgångssaga - som började med ett par yoghurtbollar. Nyss inflyttad till Stockholm från Malmö, och peppad av sin storasyster Fatmeh, la Zeina upp en bild på facebook med sina goda “labneh”, youghurtbollar rullade i olika kryddor. Hennes följare i den lilla matgruppen blev som tokiga, och ropade efter mer. – Jag hade alltid skickat matbilder till min familj, berättar Zeina, men hade väl tänkt att “vem i hela världen bryr sig om vad jag lagar för mat?”. Det visade sig vara väldig många. Idag är Zeina Mourtada en av våra mest kända matprofiler, hon har gett ut fyra kokböcker, syns ofta i tv, driver en framgångsrik blogg och hennes instagram-konto har närmare 350 000 följare. – Egentligen var det inget märkvärdigt det jag gjorde, men jag fyllde ut ett stort tomrum i matsverige, förklarar Zeina. – Jag lagade autentiska recept från olika delar av världen, recept som inte tidigare funnits på svenska. Det är min allra bästa komplimang när någon säger ” åh, det här smakar precis som när min mamma lagade det”. Från början var det just smakerna och dofterna från sin barndom som hon ville återskapa. Hon skrev ner recepten från sin mamma på alla möjliga lösa lappar. Så småningom blev lapparna till riktiga recept, och hamnade i hennes första kokbok “Zeinas kitchen” (2018). – Mamma och hennes recept var en otroligt viktig del av den kokboken, säger Zeina med eftertryck. I höstas släpptes hennes senaste kokbok “Zeinas bröd”. Den beskrivs som “världen runt på 70 brödrecept”, med allt från indiska tunnbröd fyllda med kryddig färs eller latinamerikanska “arepas con queso”, börek, piroger, pizzor… –Jag älskar bröd, fastslår Zeina. Det är en av de vanligaste frågorna jag får, “vilken är din favoriträtt?”. Jag svarar alltid “en mustig gryta med ett riktigt gott bröd”. Zeinas livsresa började dramatiskt.1982 föds hon i afrikanska Sierra Leone, dit hennes föräldrar flytt från Libanon. – Vi hade ett bra liv där, jag kommer ihåg att jag hade ett eget rum och en massa leksaker. Men snart blev det krig och mina föräldrar blev tvungna att fly igen. Fast Zeina var liten, drygt fyra år, minns hon föräldrarnas oro. Mitt i natten blir hon upplyft av pappa och bärs sovande in i en bil som åker iväg. Efter en tid i Tyskland får familjen till slut uppehållstillstånd i Sverige och hamnar i Göteborg. – Pappa börjar på Volvo, mamma på Zeina Mourtada är idag en av våra största matprofiler, med hundratusentals följare. Men hon har också en stor sorg i sitt liv, broderns självmord. Av Anna Liljeberg Foto: Ulrika Ekblom Vi måste våga prata om psykisk ohälsa Göteborgskex. Vi ville verkligen bli en del av samhället så fort det gick. En del av integrationen hette “Rutiga kokboken”. Genom den lär sig mamma Faizeh både svenska och att baka kanelbullar. Och Zeina hänger sin mamma i förklädet. Men länge bar Zeina på en stor sorg som hon inte ville prata om offentligt. Chafic, Zeinas älskade storebror, bästa vän, idol och inspiration tog sitt liv 2002, bara 23 år gammal. Att Chafic Mourtada skulle bli en av de tusen unga pojkar och män som tog självmord det året fanns inte i familjens sinnesvärld. – Livet lekte för Chafic, hans tjej var höggravid, han hade fått spelningar med sitt band “Advance Patrol”, hans musik hade börjat uppmärksammas, vi hade massor av planer för sommaren… Och så bara - bom - en dag är han borta, bara 23 år gammal, säger Zeina. – Det var en riktig käftsmäll. Det har gått många år, och sorgeprocessen pågår ständigt. Men idag vill Zeina vända sorgen och hjälpa till med att bryta tabun. – Därför var det så viktigt för mig att vara med på Mental Health Evening, säger Zeina. Zeina har givit ut fyra kokböcker
16 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DECEMBER 2022 – JANUARI 2023 HÄLSA OCH FRISKVÅRD Av Ingemo Bonnier Viktigt att gå på screening Det är naturligtvis ett slags lotteri att inte drabbas av allvarlig sjukdom – men det förebygger att gå till de screeningar du blir kallad till. Mammografi och cellprovtagning om du är kvinna, bukaortascreening om du är man och för alla över 60 är screening för tarmcancer viktigt. Screening är det i särklass bästa du kan göra för den egna hälsan. Upptäckten av eventuella sjukdomar i ett tidigt stadium räddar liv. Om fler kvinnor gick på screening för bröstcancer skulle sjukdomen upptäckas i ett mycket tidigare stadium. Då botas nästan alla drabbade, mycket tack vare nya, allt bättre behandlingar. Prioritera inte bort det. Det är frivilligt, kostar ingenting och som sagt, räddar liv. Källa: 1177 Mer än 140/90? En av våra vanligaste riskfaktorer för ohälsa och för tidig död är högt blodtryck. Nästan hälften av alla mellan 65 och 85 år i Sverige har högt blodtryck. Att få ner trycket till hälsosamma nivåer är bland det viktigaste du kan göra för din hälsa. Den ärftliga faktorn är viktig men blodtrycket stiger med åren när blodkärlen blir stelare och fettinlagringar gör kärlväggen tjockare. Du kan ha haft högt blodtryck under graviditeten, och det är en viktig signal till att ha fortsätt koll då det är en riskfaktor för högt blodtryck senare under livet. Kolla med din vårdcentral hur ditt blodtryck ligger, skaffa en blodtrycksmätare så att du själv kan se hur det står till - och tänk på att regelbunden fysisk aktivitet över tid kan sänka trycket. Rör på dig i vardagen, ät en varierad kost med mycket frukt och grönsaker. En medelålders frisk person skall ha BT 125/80 mm Hg eller under. Vid högre åldrar helst under 135-140/90 mm Hg. Vid högre värden kan det bli aktuellt med läkemedelsbehandling. Det är även beroende på förekomst av andra sjukdomar. TÅRAR AVSLÖJAR SJUKDOM? Om ögonen är själens spegel kan tårar vara en spegel in i kroppen. Detta eftersom tårar innehåller ämnen som kan avslöja sjukdomar som cancer, diabetes och ögonsjukdomar. Tack vare ny teknik har forskare lyckats ta fram en metod som snabbt, billigt, enkelt och inte minst smärtfritt hittar cellinformation om vissa sjukdomar. Källa: Sciencetimes.com
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 17 ENDORFINER LINDRAR SMÄRTA Det är inte lätt att leva med smärta. Man kan känna sig nedstämd, orolig, trött och energilös. Relationen till andra kan förändras, rutinerna ser inte längre likadana ut. Den fysiska och psykiska prestationsförmågan, sömnen och sexlivet påverkas. Vårdcentralen kan hjälpa dig med mycket men det finns en hel del du kan göra själv. Fysisk aktivitet till exempel, kroppens smärtlindrande system stimuleras när du rör på dig - tack vare hormonet endorfin. Genom att anstränga dig i 20 minuter så att du blir varm och svettig, kan du öka endorfinerna i kroppen. Det kan alltså räcka med en kort men rask promenad för att må lite bättre. Avslappningsövningar och övningar i mindfulness kan hjälpa dig att hantera smärtan. Hur förstå smärta hos den som saknar ord? Smärta och värk är vanligt hos personer med funktionsnedsättning. Nu finns det en podd om livet med funktionsnedsättning som heter Funka Olika. I ett avsnitt berättas om hur man upptäcker smärta hos personer som inte kan uttrycka i ord att de har ont. Finns på www.habilitering/se/ funka-olika-om-smarta Stötta en närstående med smärta Det kan vara svårt att veta hur man bäst kan stötta en närstående som har ont. 1177 ger några bra tips: • Följ med på läkarbesök och andra vårdbesök, det kan ge en större förståelse för hur det känns att leva med långvarig smärta. • Stimulera till fysiska aktiviteter, gör saker tillsammans • Det år inte ovanligt att många med långvarig smärta drar sig undan socialt vilket ökar risken för isolering och nedstämdhet. Uppmuntra till kontakter med vänner och arbetskamrater. • Fråga om vilken hjälp du ska ge. Att i all välmening ta över alla uppgifter i hemmet kanske gör att den som har ont inte längre känner sig behövd. www.habilitering/se/ funka-olika-om-smarta Nytt hopp för MS patienter Ett läkemedel som vanligtvis används mot lymfkörtelcancer har visat sig kunnaminska skov vidmultipel skleros, MS, enligt en svensk studie. Läkemedlet, rifluximab, som säljs under namnet MabtheraR är billigare än andra behandlingar mot MS. Det har använts länge såman vet att det är ett säkert läkemedel. Forskarna hoppas nu att Socialstyrelsen ska tillåta rifluximab att användas även vidMS. Källa: Forskning.se Dopamindressa! Hett just nu är att dopamindressa! Dopamin är ett förträffligt hormon som behöver lite skjuts ibland, eftersom dopaminet påverkar vår lyckokänsla. Grundat i psykologi och färglära kan vi använda våra kläder som en katalysator för dopaminkickar och därmed boosta vårt humör. Dopamindressing förknippas ofta med starka färger men det går djupare än så – klä dig som du vill uppfattas. Det behöver inte vara nytt, kolla i garderoben och blanda lite okonventionellt så kommer du långt. Källa: Tidningen Må Bra LÄTTA PÅ BÖRDAN Är det bra att komma hem till sin partner och berätta om sin dåliga dag? Om det inte varit bra på jobbet om du fått en p-bot eller någon som skulle ringa inte ringt. Tidigare har man sagt att det kunde förlänga ”lidandet” och smitta av sig till partner som också blir på dåligt humör. Men enligt Social Psychology är det tvärtom, att prata om besvärliga saker för dig närmare din partner. Det lättar på bördan.
18 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DECEMBER 2022 – JANUARI 2023 Träning och yoga minskade alkoholsuget Ett av de viktigaste hälsoråden vi ofta hör är att dra ner på alkoholen. Men det behövs flera icke-stigmatiserande behandlingar mot det vetenskapen kallar alkoholbrukssyndrom. Problemet är att så få drabbade söker hjälp trots svåra, negativa konsekvenser för både fysisk och psykisk hälsa. Stigmat i konventionella behandlingar upplevs som för stort. Nu har en studie vid Karolinska Institutet visat att konditionsträning och yoga kan minska både alkoholsug och konsumtion. I studien ingick 140 otränade män och kvinnor som hade diagnosen alkoholbrukssyndrom. Deltagarna slumpades till tre grupper; en konditionsgrupp, en yogagrupp och en kontrollgrupp som fick telefonrådgivning av behandlingsspecialist. Träningen gällde tre gånger i veckan i tolv veckor. Konsumtionen minskade i alla grupperna. Även symptom på ångest och depression minskade. –Vår studie är den första som visar att strukturerad fysisk aktivitet har samma effekt på konsumtionen som traditionell behandling. Konditionsträning och speciellt yoga minskar nedstämdhet och ångest som kan förklara konsumtionsminskningen. Men det finns också möjliga biologiska förklaringar som att aktiviteterna ökar motståndskraft och stress vilket kan, när det görs regelbundet, påverka kemin i hjärnan som är kopplade till dopaminet och beroendebeteenden, säger ansvarig forskare Mats Hallgren, vid institutionen för global folkhälsa. Källa: Medicinsk Vetenskap (3–22) Orienterare har bättre tarmhälsa Att vara orienterare är bra för hälsan, det syns till och med i tarmen. Det påvisas i en studie från Örebro universitet. Veteranorienterare har mer av en gynnsam tarmbakterie jämfört med andra äldre friska. I studien konstaterades att de tre delar som är avgörande för god hälsa tillgodoses i orientering nämligen att röra på sig, aktivera hjärnan och samtidigt umgås med vänner. JO, NATUREN ÄR EN MIRAKELKUR Den svenska forskaren Cecilia Stenfors har tillsammans med forskare vid ett flertal amerikanska universitet sett hur kognitiv prestation och humör förbättrats markant hos dem som varit ute i naturen. Både känslor och minnesförmåga förbättrades avsevärt hos dem som varit ute i naturen. Ju grönare desto bättre. De som varit i en park gjorde bättre ifrån sig än de som varit i stadsmiljö. Allra bäst effekt på arbetsminnet sågs bland dem som varit ute i ett naturreservat en längre stund. Effekterna var störst hos personer med mental trötthet och nedstämdhet. Källa: Forskning och framsteg LITEN LATHUND OM HORMONER Hormoner är naturligt förekommande kemiska ämnen som vi producerar på olika ställen i kroppen. Genom blodet reglerar de olika funktioner som sömn, ämnesomsättning humör och fertilitet. Hormonsystemet och nervsystemet påverkar varandra och styr mycket av det somhänder i kroppen. Ju äldre vi blir desto färre hormoner producerar vi och efter klimakteriet upphör produktionen till stor del. Det är könshormonerna vi märker mest av; östrogen, testosteron och progesteron sombland annat styr menstruation och fertilitet och redan små obalanser kan ge allt från energibrist till oren hy, viktökning och humörsvängningar. När östrogenet sjunker tar det med sigmå-bra-hormonet. Det är inte ovanligt att kvinnor ordineras antidepressiva när det i själva verket är en hormonbehandling sombehövs Hormonet att se upp för - stresshormonet kortisol När kroppen är stressad bildar vi mera av stresshormonet kortisol vilket kan få alla andra hormoner i obalans. Omdu är nyfiken på ditt hormonstatus kan du testa dig hos en hormonterapeut. Du kanske har kommit en bit upp i åren, du kanske vill vetamer omditt klimakteriestatus, och du kan vara osäker på omdu vill ha hormontillskott eller inte. Proverna kan även ge svar på hur stort skydd du har mot östrogenkänsliga cancerformer. Det handlar omurin, saliv och blodprov. Prata med din gynekolog eller din husläkare. HÄLSA OCH FRISKVÅRD Av Ingemo Bonnier
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 19 Testrapport i samarbete med Modo Sports Academy www.bungypump.se w www.webbshop.bungypump.se w info@bungypump.se w Tel: 0660-585 89 När man promenerar med Bungy Pump stavarna så stärks hjärtmuskeln, vilket i sin tur betyder att hjärtat orkar pumpa runt en större mängd syrerikt blod per sammandragning och behöver då inte slå lika fort som tidigare. Forskning visar att om man promenerar med gångstavar så uppnår man upp till 77% mer träningseffekt jämfört med en vanlig promenad. Samtidigt avlastas lederna främst fot-, knä- och höftleder. Den fjädrande effekten i Bungy Pump träningsstavar innebär att stavens nedslag mot marken blir mjukare och skonsammare för axlar och armbågar jämfört med traditionella gångstavar. Dessutom genom att trycka ifrån ordentligt och hålla emot stavarnas uppfjädrande rörelse under gången så ökar muskelstyrka, uthållighet och stabilitet i flertalet muskelgrupper. Jag vill särskilt rekommendera stavgång med Bungy Pump till de som har ryggproblem eftersom stavarna bland annat aktiverar lednära stabiliserande mage- och ryggmuskulatur som är viktig för en bra kroppshållning som i sin tur avlastar ryggkotorna. Med Bungy Pump stavar som träningsredskap bygger du effektivt upp din kondition, styrka och uthållighet med ett ökat välbefinnande som resultat. Rovena Westberg Leg. sjukgymnast. Toppform Sjukgymnastik Rekommenderas av sjukgymnaster Trött på övervikten? BungyPump fjädrande stavar ger upp till 77% högre kaloriförbränning jämfört med vanlig promenad. Cirka 90% av kroppens muskler aktiveras vid användning av BungyPump stavar. Man tränar styrka och kondition på en och samma gång. BungyPump rekommenderas av sjukgymnaster och används i rehabiliteringen.
20 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DECEMBER 2022 – JANUARI 2023 HÄLSA OCH FRISKVÅRD Av Maria Roswall Foto Ernst Brodin Cancerläkaren och forskaren Svetlana börjar dagenmed ett dopp i havet, varje dag året runt. Det här är det bästa för både kroppen och knoppen! Visst är det lite galet att samlas i morgonrock innan 07 på morgonen, bryta upp isen och hoppa i. Men traditioner är till för att hållas och Svetlanas och hennes badkompisar i ”onsdagsdopparna” älskar sina morgondopp som hon säger sätter igång både kroppen och knoppen. Det började på nyårsafton 2019 då Svetlana Svetlana Bajalica Lagercrantz, forskare och cancerläkare vid Radiumhemmet i Solna, var ute på en lunchpromenad och humöret var allt annat än på topp. –Solen strålade från en klarblå himmel men jag var stressad och irriterad. Jag gick med arga steg förbi grannskapets lilla badudde. Då klättrar två äldre kvinnor upp för badstegen efter ett dopp i det kylslagna vattnet och deras ansikten fullkomligt stålade. ”Sådär vill jag också må!”, tänkte jag och gick hem och satte på mig baddräkten. All irritation rann av mig efter mitt första vinterdopp. Svetlana var fast i ”badförtjusningen” och ville givetvis sprida vidare av sin badentusiasm, så som man gör när något får en att må bra. –Jag blev bjuden på spontanmiddag av en granne, utomhus i covidanpassad stil som då rådde för tre år sedan. Jag berättade om min erfarenhet av välmående efter kallbad och vi bestämde oss där och då att fortsätta med doppen över den kommande hösten och in i vintern. Och gruppen har sakta men säkert vuxit och idag är det en hel ”flock” badglada entusiaster här i Djursholm som ses och hoppar i spat tillsammans. –Vi började men lilla middagsgruppen – och då en gång i veckan. Vi döpte oss till onsdagsdopparna. Men snabbt gick vi över till ett extra helgdopp. Ryktet spred sig och doppinggruppen växte. Vi kommunicerar via messenger där vi lägger upp entusiasmerande bilder och nu är det en liten entusiastisk grupp som tar dagliga dopp, i ur och skur, men den större gruppen är fortfarande onsdagsgruppen. Man började dagen med ett skratt – det är ju egentligen galet att bryta upp is för att få hoppa ned i iskallt vatten. Det ser ju onekligen kallt ut, har ni en bastu i närheten eller hur blir ni varma efter badet? –Nej, vi har ingen bastu. Eftersom vi doppar oss innan jobbet skulle vi inte hinna med bastubad. Värmen kommer när man sveper in sig i badrocken efter Ha koll på din hälsa innan du plumsar i när det är kallt och en viktig regel är att ALDRIG bada ensam. Namn: Svetlana Bajalica Lagercrantz Ålder: 56 år Gör: Forskare och cancerläkare vid Radiumhemmet i Solna, dessutom en av förningens medicinska experter Bor: Stocksund Hjärtefråga: Återhämtning, alltid Hitta det som passar dig doppet. Riktigt kalla vinterdagar är dock händerna en utmaning. Då gäller det att snabbt sätta på vantarna. Du är läkare, vad skulle du säga är de mest positiva effekterna av detta ”badande”? –Jag skulle säga skratten och gemenskapen! Att komma ut, få frisk luft och att sätta igång kroppen. Men åter igen är det viktigt att du känner att det är bra för dig och din kropp, och att du vänjer kroppen i den takt du vill. Det är ingen tävling, det är för ditt eget välmående.
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 21 Är det något man bör tänka på vad gäller hälsan? Säg att man är lite äldre, är det nyttigt för alla eller? –Jag tror det är viktigt att ha koll på sin hjärthälsa innan man börjar med kallbad. Men kan man bada bastu och hoppa ner i kallt vatten efteråt klarar man också att vinterbada. Sedan är det lättare om man inte upphör med doppen efter sommaren utan fortsätter in i den kalla säsongen. Då vänjer sig kroppen. En viktig regel är att ALDRIG bada ensam. Och lite kort om dig och hur du ”hamnade” i medicinska expertgruppen för föreningen? –I samband med egen bröstcancer började jag blogga på cancerfondens plattform om cancer och min behandlingsresa. Det blev så tydligt för mig hur ångestframkallande en cancerdiagnos kan vara - för släkt och vänner, för omgivningen, för barnens vänners föräldrar och för skolpersonal. Jag var själv inte så ångestdrabbad eftersom jag som bröstonkolog visste att jag hade en bra prognos. Jag var med oroad över behandlingen än över diagnosen. Bloggen blev uppmärksammad – detta var för 12 år sedan. Alexandra stötte på mig på ett event och frågade om jag ville sitta med i medicinska expertgruppen. Jag kände mig hedrad. De är verkligen en serös grupp med hög vetenskaplig nivå. Om du får välja EN hjärtefråga vad gäller kvinnor och hälsa vilken blir det? –Avsätt tid för återhämtning! Hitta det som passar dig bäst och avsätt tid för det, det vinner alla – både du själv och alla runt dig - på i längden. Och vad gör du själv för att hålla dig hälsosam och i form? –Med det pressade tidschema många av oss lever i har det för mig varit avgörande att få in rörelse och återhämtning som en del av vardagliga rutinerna. Morgondoppen, cykling till och från jobbet (el-cykel och dubbdäck på vintern) och gruppträning utomhus varje vecka. När det sitter som en rutin ägnas ingen energi åt nyorientering. Man bara gör det. Och då blir det av. Vad gör du för att hitta den viktiga återhämtningen i vardagen? –Att vara i naturen är återhämtning för mig. Därför har jag anslutit mig till gruppträningen vid utegymmet i skogsdungen. En kvällspromenad genom den närliggande parken är också välgörande för sömnen. Och så morgondoppen. Det är något magiskt med att stå på samma plats varje morgon året runt och följa solens position på himlen. När den om senhösten inte orkar upp över horisonten och följa hur solen kommer igen under våren och sommaren. Man blir ett med dagen. För de här härliga badentusiasterna börjar dagen numera alltidmed ett skratt.– Det är ju egentligen galet att bryta upp is för att få hoppa ned i iskallt vatten, som Svetlana själv säger. Tävla inte! Det är viktigt att det är prestigelöst och lustfyllt. Och att bada i grupp är väldigt roligt! VARFÖR SKA DU VINTERBADA? Många vinterbadare vittnar om positiva effekter såsom stresslindring, energiboost, självförtroendekick, humörhöjande och välbefinnande. Just de hälsorelaterade effekterna är ännu inte bevisade men det sägs att man bland annat får ökad cirkulation, högre immunförsvar och bättre värmereglering. Så länge du är en frisk person sägs det att ett vinterbad inte har några negativa effekter. TIPS PÅ BADPLATSER Är du sugen på att prova att vinterbada finns det många platser att välja på i hela landet. Vill du ha tillgång till bastu i anslutning till ditt bad är platserna såklart mer begränsade men det är bara att Googla!
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=