12 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA DECEMBER 2022 – JANUARI 2023 PÅ OMSLAGET FORSKNIN OCH RÖN När sorgen tar över – hur kan vi hjälpa? Många av de känslor vi kan uppleva har en biologisk nytta. Till exempel ilska, rädsla eller lust som hjälper oss att försvara, fly eller föröka oss. Men för sorg finns ingen sådan nytta. Att drabbas av svår sorg innebär både fysiska och psykiska hälsokonsekvenser som kan ta decennier att läka. Det är även medicinskt belagt att man kan dö av sorg. Därför är det viktigt att försöka mildra effekterna av svår sorg vilket vi i Sverige inte alltid är så bra på. Ulrika Kreicbergs, professor i palliativ vård av barn och unga vid Marie Cederschiölds högskola samt docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Universitetssjukuset, förklarar sorgen som kärlekens baksida. –Sorgen är kärlekens pris. Om man älskar någon, om man har starka band blir ju också sorgen en stor förlust. Sorg kan slita isär människor - eller föra dem samman. MEKANISMERNA BAKOM DEN ÖKADE RISKEN ATT DÖ ÄR FLERA Dels är det de psykologiska effekterna som leder till ångest och depression som i sin tur ökar risken för självmord. Men det finns också direkta biologiska effekter som Dang Wei, forskare vid KI undersökt. När man hamnar i svår sorg drabbas man av en slags chock som påverkar kroppens hormonutsöndring och hjärtkärlsystem. Olika biomarkörer frisätts som ger inflammation, högt blodtryck, hög hjärtfrekvens och låg hjärtvariabilitet, förändringar som ökar risken för hjärthändelser. Det finns, vilket professor Karin Schenck-Gustafsson talat om många gånger, ett broken heart syndrome, alltså brustet hjärta syndrom, vilket är vanligast hos kvinnor. Det kan utlösas av livsavgörande händelser, som vid en närståendes död eller vid svår samhällsfara såsom tsunami, jordbävning, brand. Personens hjärta sviktar akut och kan inte pumpa tillräckligt med blod till organen. Redan efter någon vecka börjar hjärtat pumpa normalt igen. Oftast har patienten högt blodtryckssjukdom som måste behandlas bättre. De flesta patienterna får inget återfall. VAD KAN VI GÖRA FÖR ATT HJÄLPA? Släktingar och vänner kan bidra mycket, menar Ulrika Kreichbergs. Studier har visat att det egna nätverket har en starkare positiv effekt än det professionella – men psykologerbjudande måste ges till alla. Det behöver inte vara svårt att stötta en drabbad. Akut kan det handla om praktiska saker, laga mat, klippa gräs eller styra upp och organisera hjälpen för familjen. Bara vara där och lyssna, stimulera till enkla fysiska aktiviteter som en skogspromenad, en cykeltur eller bara vara närvarande och hålla sällskap om man vill ha det. Gå aldrig över gatan eller titta bort om du möter en sörjande. Du kanske inte behöver säga så mycket, men uttryck ditt deltagande, och ignorera aldrig. Källa: Medicinsk Vetenskap, nummer 3/ 2022 UNDER SORGEN VÄNTAR GLÄDJEN Det känns inte så när man är mitt uppe i den men det finns jättefin hjälp att få och verktyg på vägen. • Svenska Kyrkan – Kyrkan är en fin plats för tankar, tända ett ljus och även att få prata med en präst eller en diakon kan kännas bra. Är högtider ensamma tider är kyrkan en bra plats att gå till då de bjuder på såväl musik som gudstjänster. • Svensk Institutet för Sorgbearbetning – här finns både kortare kurser och kompetent personal som hjälper dig med verktyg för att komma vidare och hantera din sorg. • Mindler – digital psykologmottagning med psykologer som är utbildade inom sorgbearbetning. Mottagningen är en del av primärvården vilket innebär att ett samtal med någon av deras psykologer kostar som ett vanligt vårdbesök. • Litteratur – gå in på Adlibris och sök på sorg så kommer fl ra bra titlar upp.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=