2 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a 1 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a Kvinnor & Hälsa MEDLEMSTIDNINGEN Mars 2022 för CHRISTIAN SMEDBERG Vi forskar för kvinnors hälsa Möt våra stipendiater FELICIA SUNDSTRÖM GUÐNÝ ELLA THORLACIUS INGEMO BONNIER KARIN SCHENCKGUSTAFSSON ALEXANDRA CHARLES VI KICKAR IGÅNG VÅREN MED KULTURPROMENADER
2 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2022 Lev livet till fullo! BioGaia Osfortis – för din benhälsa*
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 3 sociala medier! Besök 1.6 & 2.6 Miljonerklubben i Innehåll 8 8 34 28 44 38 Möt våra stipendiater I vanlig ordning går Women in red av stapeln i mars och i år delade vi ut över 500.000 kronor till våra fantastiska stipendiater………………………............................Sid 8 Vilka fantastiska kämpar! Familjen Söderbergs öde är en mardröm ingen ska behöva uppleva och nu för de en kamp för att detta aldrig ska hända igen………….............................................Sid 14 Vi sätter spotlighten på folksjukdomen KOL Nej, det är inte bara rökare som drabbas, så många som var femte person som får KOL har aldrig varit rökt……………...............................................................Sid 16 Se upp för den tysta hjärtinfarkten Lär dig förebygga och se varningssignalerna i tid………............................................Sid 18 Wellnessritualer med Annette Vi spanar in vårens nya hälsotrend……………...................Sid 28 Packa picknickkorgen Våren är här och vi tar oss mer än gärna ut och äter, allra helst Mai-Lis Hellenius goda smörgåsar………........Sid 34 Klubbnytt Musik, psykisk hälsa och armkrokar för kvinnor, vi och alla fantastiska kontaktkvinnor har äntligen fullt upp igen…………….........................................Sid 38
4 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2022 lära känna våra vackra städer lite närmare känns mycket inspirerande. Läs mer i vårt kalendarium, men gå alltid in på hemsidan för aktuell information. I vår drar också den efterlängtade hjärtgolfen igång igen och vi kommer återigen att vara på plats i Almedalen mellan 4-7 juli, för att sprida kunskap och information om vårt viktiga arbete. Om du är där, kom förbi och hälsa på oss! En av föreningens viktigaste uppgifter efter pandemin att återskapa den fina gemenskap som vi har mellan oss medlemmar. Men vi behöver bli flera! Värva din granne, din väninna eller en släkting… Att arbeta för att förbättra kvinnors livskvalitet är roligt och lärorikt - och du kan göra skillnad! PS Du missar väl inte min podd “Alexandra - nära ditt hjärta“? Där kan du lära känna och träffa inspirerande och härliga personer. Lyssna när du vill. Programmen finns på hemsidan. TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS! Klubben INITIATIVTAGARE OCH ANSVARIG UTGIVARE Alexandra Charles FÖRENINGSFORM Ideell organisation MEDLEMSÅTAGANDE Inget, förutom att säga ja till att vara med i en stark påtryckargrupp för att förbättra villkoren för kvinnors hälsa, vård, omsorg och status. MEDLEMSAVGIFT PER ÅR Pris 350 kr med papperstidning, med digitaltidning 300 kr/år för alla mellan 25 år och 65 år. För de som är yngre än 25 år och äldre än 65 år är avgiften 250 kr med papperstidning och med digital tidning 200 kr/år. Medlem bosatt utomlands betalar 580 kr. ÄR DU INTE MEDLEM? Gå in på www.1.6miljonerklubben.com, klicka på ”Bli medlem” och fyll därefter i formuläret. Du är också hjärtligt välkommen att ringa vårt kansli. OBS! Ange namn, adress och email. BETALNING VID SEMINARIER, SALONGER OCH PRODUKTER All info hittar du på vår hemsida under Klubben BESÖK OCH KONTAKT Kansliadress Grev Turegatan 27, 114 38 Stockholm Telefon 08-20 51 59 Hemsida 1.6miljonerklubben.com E-post info@1.6miljonerklubben.com TRYCK Stibo Complete OBS! Vi tar gärna emot material, men för ej beställt redaktionellt material ansvaras ej. Stöd Kvinnor & Hälsa genom vårt 90-konto som årligen granskas av svensk insamlingskontroll PG 900152-0, BG 900-1520 Eller via Swish 123-900 15 20 KÄRA MEDLEMMAR! När jag skriver krönikan är det oroligt i världen, och vi lider med det ukrainska folket. Samtidigt är det tröstande att se hur många som ställer upp och hjälper till för att minska nöden, genom att skänka pengar och kläder, genom att upplåta sina hem… Jag tror att det viktigaste för oss är att vi fortsätter att behålla hoppet om en fredlig morgondag och att vi, så gott det går, fortsätter att leva och arbeta som vanligt. Mars är ju vår hjärtmånad och glädjande nog kan vi hålla våra Woman in red-event “på riktigt” på många håll i landet. Vår stipendie-gala är i år digital, men det går att följa hela sändningen i form av ett webbinar. Ni vet väl att sändningen också går att se i efterhand på vår youtube-kanal? Det är med stor glädje, stolthet och tacksamhet som jag är med och delar ut våra Woman in red-stipendier i år. Tack till alla er som skänkt och samlat in pengar och som genom ert medlemskap bidragit till denna livsviktiga forskning. Att möta dess sex unga fantastiska forskare skänker också hopp om en ljusare framtid. Det är ju både endometrios, Alzheimer, hjärtkärlsjukdom hos gravida och hjärtkärlsjukdom som får stöd. Hoppet om en bättre hälsa för alla får vi aldrig ge upp! Året började annars som vanlig med många välbesökta webbinarer. Känner du dig fortfarande osäker på hur du ska göra för att delta, så hör av dig till kontoret. Vi har ju våra digitala bilagor som vi gärna skickar ut, om du har missat någon av delarna som har följt med tidigare nummer. Men nu hoppas vi ju att vi kan ses på riktigt igen! Det är så roligt att se att vi har flera trevliga kulturträffar på gång runt om i landet och i Stockholm. Att 1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 5 1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT … alla kontaktkvinnor, ambassadörer och besökare, medicinska expertgruppen, volontärer, styrelsen och våra samarbetspartners Tack till … Alexandra Charles von Hofsten Ordförande och VD alexandra@1.6miljonerklubben.com Marita Uhlbäck Ekonomiansvarig ekonomi@1.6miljonerklubben.com Titti Kerr Axelsson Projektledare titti@1.6miljonerklubben.com Maria Roswall Redaktör maria@1.6miljonerklubben.com Ingemo Bonnier Skribent medicinska artiklar Bli Silversponsor! Silversponsorskap passar dig som företagare eller privatperson. Oavsett om du är företagare eller privatperson stödjer du som Silversponsor 1.6 & 2.6miljonerklubbens viktiga arbete att öka kunskapen om kvinnors hälsa. Medlemskapet kostar 3 000 kr och i det ingår: 3 Tre års medlemskap för en person 3 Inbjudningar till förhandspremiärer 3 Inbjudningar till lärorika och trevliga evenemang 3 Boken Kärlek, lust och begär 3 En klubbnål i silver 3 Ett diplom att hänga på väggen Intresseanmälan: info@1.6miljonerklubben.com Medarbetare Kerstin Liljeblad Chefssekreterare/Executive Assistant kerstin@1.6miljonerklubben.com Miranda Häggqvist Webbansvarig miranda@1.6miljonerklubben.com Sari Möttö Ekonomiassistent sari.motto@1.6miljonerklubben.com Anna Liljeberg kommunikatör anna.liljeberg@1.6miljonerklubben.com Magdalena Lindefeldt AD för tidningen magdalena@formsinne.se Medlemsservice info@1.6miljonerklubben.com SÅ BLIR DU MEDLEM Gå in på www.1.6miljonerklubben.com, klicka på ”Bli medlem” och fyll därefter i formuläret. OBS! Ange namn, adress, e-mail och personnummer. Du är också hjärtligt välkommen att ringa vårt kansli på tel: 08-20 51 59 Medarbetare & Kontaktkvinnor Rad 1 Petra Eurenius, Kristina Fluur, Kerstin Liljeblad, Susanne Engström-Jacobsson, Stella Rosenqvist, Titti Kerr, Ingrid Lindholm Rad 2 Margareta Blomqvist, Eva von Krusenstierna, Elisabeth Dahlin Westberg, Marianne Blomqvist, Harriet Gillberg, Alexandra, Åsa Lövgren Janson, Britt Eriksson, Karin Henriksson, Marie-Louise Edlund, Lena Falk Rad 3 Miranda Häggqvist, Lena Sandström, Karin Östhol, Eva Viklund, Marita Uhlbäck, Eva Ekblom, Elsi-Mari Andreason, Irene Eliasson, Solweig Karlsson, Christina Johnson, Ann-Chatrine Edvall Madsen, Magdalena Sävenstedt, Wivi-Ann Heurlin Krantz, Anne Ekström sociala medier! Besök 1,6 & 2,6 Miljonerklubben i Följ oss i våra kanaler! 1.6miljonerklubben.com SKICKA DITT PERSONNUMMER! För att förenkla inloggningen på Mina Sidor har vi anslutit oss till folkbokföringen- vi behöver ert personnummer! Skicka in era 4 sista siffror till info@1.6miljonerklubben.com så kan ni lätt ta del av all information med BankID!
6 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2022 CIRKUS CIRKÖR Knitting Peace 1 – 12 juni Foto: Karolina Henke
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 7 1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT Medicinska expertgruppen Sedan starten har vi haft glädjen att få samarbeta med några av landets mest framstående medicinare och kliniker. Alla arbetar ideellt för klubben och ger oss mycket tid och engagemang. Alla medicinska artiklar granskas. Experterna medverkar även i möten, aktiviteter, seminarier och salonger. Eva Bojner-Horwitz Professor i musik och hälsa Greta Edelstam Docent och överläkare i gynekologi Kerstin Brismar Professor och specialist i internmedicin, diabetologi och endokrinologi Gunilla Bolinder Docent och överläkare i njursjukdomar Agneta Nordberg Professor och överläkare i geriatrik Gunilla Brodda Jansen Docent i rehabilitetsmedicin och smärtlindring Svetlana Lagercrantz Docent och specialist i onkologi och klinisk genetik Britt-Marie Landgren Professor emerita i gynekologi och obstetrik Mattias Lorentzon Professor i geriatrik och geriatriker Rebecka Hultgren Docent och överläkare i kärlkirurgi Carin Muhr Docent i neurologi Ylwa Westerberg Läkare och psykiater Fatima Pedrosa-Domellöf Professor, överläkare och ögonspecialist Solvig Ekblad Professor i multikulturell hälso- och sjukvårdsforskning Helena Kopp Kallner Överläkare i obstetrik och gynekologi, medicine doktor Nina Johnston Kardiolog och överläkare Ewa Hellberg Specialist i gynekologi Wilhelmina Hoffman Geriatriker, verksamhetschef, Silviahemmet och VD Svenskt Demenscentrum Aino Fianu Jonasson Docent i gynekologi Lisa Juntti-Berggren, Professor och överläkare i endokrinologi Kristina Gemzell Danielsson Professor i obstetrik och gynekologi Lena Flyckt Docent och psykiatriker Ann Nordgren Professor Medicinsk genetik KarinSchenck-Gustafsson Professor och överläkare i kardiologi och internmedicin Eva af Trampe Överläkare i onkologi Gunnar Akner Professor i geriatrik Isabel Gonçalves MD, PhD, FESC, Professor/Senior Consultant Cardiology Susanne Georgsson Docent, leg. barnmorska, prefekt Kristina Åkesson Professor, överläkare ortopedi Sara Tehrani Medicine doktor och STläkare inom internmedicin AmiHommel Ordförande Svensk sjuksköterskeförening MaryamPourmousa Specialist på tandlossning Gabriella Svanberg Leg. Psykolog och specialist i neuropsykologi Inger SundströmPoromaa, Professor i obstetrik och gynekolog Uppsala Universitet Cecilia Linde Professor i kardiologi ElisabethFranzen-Röhl, Överläkare, PhD, Infektionskliniken Karolinska Institutet Ingalill Rahm Hallberg Professor Emerita, Lunds universitet Lena Sandström Specialist i Allmän medicin och Företagshälsovård. Miia Kivipelto Professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet
8 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2022 PÅ OMSLAGET Tack, alla ni som ser till att det kommer in medel till Insamlingsstiftelsen Kvinnor och Hälsa, medel som via 1,6&2,6 miljonerklubben fördelas som stipendier till de fantastiska unga forskarna som sätter prioritet på kvinnors hälsa och därmed räddar kvinnoliv. Sedan starten har insamlingsstiftelsen samlat in och fördelat mer än sju miljoner kronor. Här möter ni en del av stipendiaterna för 2021, här berättar de om sin forskning och vad det betyder för dem att få dessa stipendier. Sex forskare nådde höga poäng och får dela på 510 000 kronor. Vetenskapsjuryn under ledning av professor Karin Schenck- Gustafsson utser stipendiaterna tillsammans med professorerna Kerstin Brismar, Rebecca Hultgren, Britt-Marie Landgren, Agneta Nordberg, och Inger Sundström Poroma. Även i år fick utdelningen ske digitalt – pandemin var inte över, så det fina paketet med glitter, glam och mingel på Oscars får vänta till nästa år. Men vi välkomnar alla till ett webbinar där våra stipendiater deltar tillsammans med Alexandra och Karin. Du kan se webbinariet när som helst genom att gå in på vår hemsida www.1.6miljonerklubben.com Vill du donera till Kvinnor & Hälsa? Kanske en Gratulationsgåva, en Minnesgåva, eller bara en gåva rätt och slätt, varenda krona är välkommen och gör nytta. Bg 900-1520, Pg, 900152-0 eller Swish 123 900 15 20. www.kvinnorochhalsa.com stipendiaterna 2021
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 9 Forskarna som räddar kvinnoliv Du möter dem här Av Ingemo Bonnier Foto Jonas Hessman GUÐNÝ ELLA THORLACIUS, Ph.D, har varit forskare vid Karolinska Institutet i snart nio år. Guðný flyttade till Sverige från Island för ett doktorandprojekt vid Karolinska Institutet. Doktorandprojektet fokuserade på autoimmunitet och medfödda hjärtsjukdomar, men Guðný har nu inlett en egen forskningslinje med inriktning på genetik och hjärtsjukdomar, med fokus på genetiska faktorer vid medfödda sjukdomar och med en understuderad könsaspekt. Projektet tilldelades 75 000 kronor från Kvinnor och Hälsa. Tack vare stora forskningsframsteg, förbättrad diagnostik, kirurgi, behandling och omvårdnad når idag de flesta patienter vuxen ålder. Men medfödd hjärtsjukdom är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna hos spädbarn. ”Även vid lyckad hjärtkirurgi under barnaåren riskerar patienter med medfödd hjärtsjukdom ofta att få andra komplikationer senare i livet, och då särskilt andra hjärt-kärlsjukdomar. Många medfödda hjärtsjukdomar visar en tydlig könsskillnad i sin frekvens, men vi tror att könsaspekten i många av sjukdomarna är viktigare än man tidigare tänkt. Det täcker inte bara vem som drabbas utan också hur de påverkas och hur de mår senare i livet”, berättar Guðný. Många medfödda hjärtsjukdomar misstänks bero på genetiska förändringar. Men nya fynd talar för att genetik verkar påverka även utfallet vid hjärtoperationen och risken för andra komplikationer senare i livet. Det övergripande målet med studien är att identifiera genetiska faktorer som bidrar till medfödd hjärtsjukdom, och hur faktorerna interagerar med kön och förekomst av andra komplikationer. Syftet är att förbättra diagnostik och behandling av medfödda hjärtfel och på sikt förebygga långsiktiga komplikationer. Därför studeras patienter med två olika typer av medfödda hjärtfel; dels patienter med förträngning i stora kroppspulsådern (aortakoarktation), dels patienter med förträngning i aortaklaffen (aortastenos). ”Preliminära resultat från den studiedel som inbegriper förträngning i stora kroppspulsådern indikerar att könsaspekten har underskattats vid dessa sjukdomar. Vi tror att flickor påverkas på ett annat sätt än pojkar av genetiska faktorer vid dessa sjukdomar, varför skillnaden ska studeras ytterligare i vår studie”, säger Guðný. En ökad förståelse för genetiska anlag vid särskilda sjukdomar kan hjälpa till med familjeplanering och riskbedömning, och ha stor betydelse för kvinnor som fått barn med hjärtfel. Information om de centrala generna för medfödda hjärtfel kan hjälpa kliniker att använda genetiska metoder inom vården. En bättre förståelse av uppkomsten av medfödda hjärtfel är ett viktigt steg för att förbättra diagnostiken och vården för de som drabbats. I Sverige föds ungefär tusen barn per år som har medfödd hjärtsjukdom S T I P E N D I A T E R
10 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2022 ANNA MARSEGLIA, PhD, gör just nu sin postdoc vid Karolinskas Geriatriska Klinik, där Anna som har sin bakgrund inom neuropsykologin tillhör professor Eric Westmans forskargrupp. Anna tilldelades stipendiet från Kvinnor och Hälsa för sin forskning i vad könsskillnader betyder i sambandet mellan metabolt syndrom och demenssjukdomar i hjärnan. PÅ OMSLAGET Könsskillnader vid sambandet mellan metabolt syndrom och förändringar i hjärnan CHRISTIAN SMEDBERG, Kärlkirurg, forskar på en sjukdom som tack och lov är ovanlig. Men när den drabbar, drabbar den hårt. En gravid kvinna kan mista både sitt ofödda barn och sitt liv om sjukdomen inte upptäcks i tid och hinner behandlas. Annas ettåriga projekt är ett försök att förstå det möjliga sambandet mellan metabolt syndrom och hjärnans funktion, och om denna hjärnpåverkan ser olika ut hos kvinnor och män. Demens är ett syndrom som orsakas av många faktorer, och insjuknande i demens beror på många års hjärnpåverkan. För närvarande lever cirka 57 miljoner människor i världen med demens. Cirka En graviditet ska vara något positivt n Aortadissektion är en kärlsjukdom som drabbar stora kroppspulsådern, det vill säga den som leder blod från hjärtat ut i kroppen. Vid en dissektion skadas innersta vägglagret i aortan och blodet flödar inte bara i den vanliga kanalen, utan också i kärlväggen. –Majoriteten får en dissektion i aorta närmast hjärtat och hälften av dessa dör inom 24 timmar om de inte behandlas, för när aortan spricker, förblöder tyvärr patienten snabbt, berättar Christian Smedberg som är kärlkirurg på Södersjukhuset i Stockholm. Christian har valt att forska på aortadissektion hos unga kvinnor och gravida. 154 000 finns i Sverige, vilket tros vara dubblerat 2050. Samtidigt lider 45 procent av världens befolkning av metabolt syndrom, en siffra som stadigt växer genom längre överlevnad och negativ livsstil. Kombinationen av demens och metabolt syndrom är en utmaning med svåra konsekvenser för patienterna, hälso- och sjukvårdssystemet samt samhället. Metabolt syndrom är en samling av fem faktorer: hjärt-kärl och ämnesomsättnings-rubbningar, övervikt med högt midjemått, högt blodtryck, diabetes, och blodfettsrubbningar med höga triglycerider och lågt HDL. Diabetes typ 2 i medelåldern i kombination med övervikt är speciellt viktiga riskfaktorer för demens och som satts i samband med accelererande kognitiv försämring. Dock är de underliggande hjärnmekanismerna ännu inte kända. ”I vårt projekt, berättar Anna, undersöker vi sambandet mellan det metabola syndromet och markörer för neuro-degeneration, alltså Alzheimer och påverkan av hjärnkärlen. Eftersom könsskillnader redan konstaterats vid många kroniska sjukdomar hos äldre, undersöker vi nu om sambandet mellan metabolt syndrom och hjärnsjukdom som demens är olika hos kvinnor och män”. ”Idag fortsätter Anna, vet vi, att trots att det inte finns något botemedel mot demens, att vi ändå kan förebygga om vi börjar behandla tidigt och samtidigt med individualiserade strategier. I vårt projekt ska alla faktorerna användas. Då demens inte kan botas är det mycket viktigt att kartlägga möjliga könsskillnader gällande påverkan av metabolt syndrom på hjärnans funktion. Om hälso- och sjukvården behandlar förebyggande med alla faktorer samt individuellt och efter kön kan det ge bättre hjärt-kognitiv hälsa”, avslutar Anna. En graviditet, särskilt hos en äldre mamma, tros öka risken för att drabbas. Genom att länka samman patientregistret och medicinska födelseregistret hoppas Christian kunna kartlägga, både hur vanlig sjukdomen är, och om det finns några specifika riskfaktorer hos gravida. –Ju tidigare de går att sätta en diagnos, desto säkrare för mamman. En skiktröntgen är idag det bästa sättet att upptäcka en aorta-dissektion. Även om man inte ska röntga gravida i onödan så är det värt det när gäller en misstanke om denna åkomma. Symptomen är ont i bröstet och/eller i ryggen och andfåddhet, symptom som ibland alltför lätt kan förklaras bort med “typiska gravidåkommor”. –Därför är det väldigt viktigt att sprida information kring detta, både hos barnmorskor och förlossningsläkare. Plötsligt ont i bröstet hos gravida ska alltid tas på allvar. Högt blodtryck, rökning och ålder kan vara riskfaktorer hos gravida, men detta behöver studeras närmare. Christian disputerade i ämnet aortadissektion i höstas och i sitt avhandlingsarbete stötte han på tragiska fall med dissektion hos gravida, och det styrde honom vidare i forskningsbanan. –En graviditet ska ju var något positivt, och i de allra flesta fallen något relativt okomplicerad. Därför blev jag extra berörd eftersom detta drabbar både kvinnan, det ofödda barnet och ofta även en hel familj. Christian Smedberg tilldelas ett av årets stipendier. Han får 100 000 kronor för att kunna fortsätta sin forskning. Stipendiet har inrättats av Torsten och Sylvia Söderberg, vars gravida dotter Anna dog av just aorta-dissektion. –Jag är mycket glad och stolt över att ha fått stipendiet. Det möjliggör fortsatt forskning på denna viktiga patientgrupp, säger Christian Smedberg. S T I P E N D I A T E R S T I P E N D I A T E R
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 11 CHRISTINA EKENBÄCK, kardiolog, som 2013 påbörjade sin forskarutbildning som doktorand vid Danderyds Sjukhus, skickar ett stort och innerligt tack för stipendiet. ” Nu kan jag slutföra mina studier och färdigställa min avhandling inför disputation, hälsar Christina, och tillägger att som kardiolog, och numera, PCI-operatör, ger forskningsintresset ett ovärderligt djup i hennes kliniska vardag. Christina forskar om Takotsubo, - ett övergående tillstånd av oftast stressutlöst hjärtsvikt som främst drabbar kvinnor efter klimakteriet. Det kallas också brustet hjärta syndrom. FELICIA SUNDSTRÖM, psykolog och doktorand vid Psykologiska Institutionen på Uppsala universitet, som fick 100 000 i stipendiesumma från Kvinnor och Hälsa. Stipendiet ska användas till ”Utveckling av mätinstrument för att undersöka psykologisk flexibilitet och individuell upplevelse vid endometrios”. - Min forskning, säger Felicia, fokuserar på individfokuserade psykologiska behandlingar för långvariga smärttillstånd med fokus på diagnosen endometrios Långvariga smärttillstånd vid endometrios kan få psykologisk hjälp S T I P E N D I A T E R –När det gäller smärttillstånd i allmänhet påverkar psykologiska faktorer graden av lidande och funktionsnedsättning hos individerna, vilket gäller även för personer med endometrios. Endometrios får dock relativt lite uppmärksamhet inom psykologisk forskning, säger Felicia. När hjärtat brister gör det ont Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan, och som normalt sett finns inuti livmodern, växer utanför livmodern. Det kan vara inuti bukhålan, på äggstockar, eller andra närliggande organ. Tillståndet orsakar stort lidande för många drabbade med smärta, låg livskvalitet, ångest och depression. Behandlingen fokuserar på att minska eller hindra blödning genom preventivmedel, smärtstillande preparat, och/eller kirurgiska ingrepp. Men behandlingsinsatserna leder inte alltid till ökad livskvalitet och daglig funktion hos alla, bland annat kan smärtan bli kvar. Det kan vara svårt att hitta ett samband mellan graden av vävnadsspridning och patientens upplevda grad av smärta, eftersom inte alla inte får smärtlindring genom operation. Patienten riskerar även att få tillbaka smärtan inom några år. Det kan också finnas en skillnad i insatsbehov för de som upplever cyklisk smärta som menstruationssmärtor eller acyklisk daglig smärta, alltså generaliserad smärta. –För att skapa effektiva psykologiska behandlingar för endometriosrelaterade besvär behöver vi få kunskap om vilka psykologiska processer som är inblandade i lidandet. I studien vill vi bidra till att öka kunskapen om endometrios och relevanta psykologiska processer genom att undersöka sambanden mellan smärtintensitet, psykologisk flexibilitet, funktionell påverkan av smärta, och depressiva symtom bland annat. Vi vill se hur dessa faktorer förhåller sig till varandra över tid, men också om det finns en skillnad mellan personer som har kontakt med sjukvården för sin endometrios och de som inte har det. Genom att ta reda på vilka psykologiska processer som är viktiga att fokusera på i behandlingsutvecklingen får vi ledtrådar om hur mycket individualisering som krävs i framtida bedömningar och psykologiska behandlingar av endometrios. –Redan tidigt i min kardiologiska utbildning blev jag förbryllad över patienter med hjärtinfarkt där man inte kunde påvisa förklarande förträngningar vid kranskärlsröntgen. Vad kunde då ligga bakom? Hur kommer man vidare i utredningen, och hur ska dessa patienter behandlas bäst, säger Christina. –Den första delen av min avhandling handlar om hjärtinfarkt med normala kranskärl. I den andra delen kunde vi visa att tidig och avancerad magnetkameraundersökning av hjärtat vid hjärtinfarkt med normala kranskärl väsentligen förbättrar diagnostiken - samt identifierar den bakomliggande orsaken till tillståndet hos drygt tre fjärdedelar av patienterna. Takotsubo syndrom, eller brustet hjärta syndrom, som det oftast kal�- las, är den vanligaste orsaken bakom hjärtinfarkt med normala kranskärl. Takotsubo är ett övergående tillstånd av oftast stressutlöst hjärtsvikt som främst drabbar kvinnor efter klimakteriet. Men de bakomliggande orsakerna till tillståndet är fortsatt ofullständigt kartlagda, så i den andra delen av min forskning har jag därför valt att djupdyka i detta ämne. Vi kommer förhoppningsvis framöver kunna visa att patienter med Takotsubo har en försämrad mikrocirkulation i kranskärlen i det akuta skedet och att de har en överdriven sympatikusaktivitet vid stress. S T I P E N D I A T E R
12 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2022 Att fylla i Livsarkivet är att bry sig om sina nära och kära. Här kan du berätta var dina viktiga papper finns – och hur du vill ha din begravning – så att dina närmaste slipper sväva i ovisshet. Du är varmt välkommen till närmaste auktoriserade begravningsbyrå så får du hjälp att fylla i och förvara ditt exemplar av Livsarkivet kostnads fritt. Du kan också välja att fylla i direkt på livsarkivet.se För din familjs skull, fyll i Livsarkivet NAMN FÖDELSEDATUM Detta Livsarkiv tillhör Lämna ditt ifyllda Livsarkiv till närmaste auktoriserade begravningsbyrå. Eller fyll i direkt på livsarkivet.se
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 13 ANNELIE SHAMI är pre-kliniker, biomedicinare, som disputerade 2014 vid Lunds universitet – och otroligt glad och stolt över att ha valts som stipendiat! –Kärnan i min forskning har alltid varit ateroskleros (åderförkalkning) och inflammerade plack som växer i våra blodkärl under nästan hela våra liv, säger Annelie. –Den stora frågan jag haft är varför vissa aterosklerosplack förblir intakta och aldrig ens märks av, medan andra är mer sårbara och till slut brister och orsakar stroke eller hjärtinfarkt. Plack kan vara sårbara på olika sätt: de kan dels helt enkelt spricka, men de kan också erodera, nästan som berg i naturen, genom att endotelcellerna som utgör själva plackytan och gränsar mot blodflödet skadas eller dör. Precis som vid sprickorna resulterar det i blodproppar, stroke och hjärtinfarkt. Sådan plackerosion är vanligare bland kvinnor än män, men vi vet inte varför. –Min mentor, professor Isabel Goncalves, driver biobanken ’The carotid plaque imaging project’, som består av över 1500 plack från halsartärer, opererade vid Skånes universitetssjukhus. Tillsammans med en kollega från min tidigare postdoc-vistelse i Amsterdam undersöker jag sådana ut-opererade plack med hjälp av svepelektronmikroskop, en sorts mikroskop som gör det möjligt att visualisera plack i upp till 10 000 gånger förstoring. Det kan liknas vid flygfoto av ett landskap, men det vi ser är plackytans celler och bindväv i stället för skogar och ängar. –Tack vare stipendiet kan vi nu jämföra plack från kvinnor och män – till exempel med avseende på hur plackytans endotelceller mår och vilka skador som syns. Målet är att ringa in karaktärsdrag som är speciellt vanligt förekommande i aterosklerosplack från just kvinnor, och som skulle kunna användas för att anpassa och förbättra behandlingen av kvinnors hjärt-kärlsjukdom. Aterosklerosplackens mystiska yta Stipendiet från Kvinnor & Hälsa som ledde till en ny upptäckt Thomas Lindow kunde tack vare stipendiet 2021 från Kvinnor & Hälsa trots brinnande pandemi åka i väg till professor Ugander i Sydney och forska vidare om olika aspekter av hjärtsvikt. Men stipendiet ledde till en ny upptäckt, nämligen att mäta hjärtats kronologiska ålder och därmed möjlighet att förhindra hjärtinfarkt senare i livet. Alla lockdowns här i Australien har naturligtvis varit jobbiga, berättar Thomas, men skam den som ger sig och forskningsmässigt har det varit en väldigt utvecklande tid. Egentligen var tanken att med magnetkamera studera olika aspekter av hjärtsvikt. Men på grund av Covid kunde vi inte komma åt magnetkameran som vi behövde för forskningen. –Vi fick tänka om, säger Thomas, och satsade i stället med att ta fram ett instrument för att beskriva hur ”gammalt” ens hjärta är. Om hjärtat är äldre än den kronologiska åldern kan det vara ett tecken på att man är utsatt för risk för framtida hjärtsjukdom. Att uttrycka risk på det här viset är enkelt för patienten att förstå och enkelt för läkaren att förmedla. Om patienten exempelvis är 60 år, men hjärtat 70 år kan patienten förhoppningsvis motiveras att vidta livsstilsförändringar för att sänka sin hjärtålder. Thomas och Ugander baserade hjärtåldern på EKG-förändringar och har lyckats visa att hjärtåldern ökar med ökad risk för hjärtsjukdom och att sannolikheten att man har högt blodtryck eller diabetes exempelvis är högre ju större gapet är. –När vi tidigt testade tekniken kunde jag kontrollera min egen hjärtålder, vilken var ungefär densamma som min ålder. Min fru, däremot, som lever ett hälsosammare liv med regelbunden, lagom stillsam jogging, hade en hjärtålder som var sju år lägre än sin kronologiska ålder. Det känns väldigt spännande att se om hjärtålder med hjälp av EKG kan användas för att motivera patienter att minska risken för framtida hjärtsjukdom. –Vi har också arbetat med att göra det möjligt att med hjälp av en smart watch ta ett riktigt EKG själv. Liknande metoder finns, men samtliga tidigare metoder har misslyckats med att skapa ett EKG som är likadant som det EKG som används i sjukvården. Efter att ha löst detta problem matematiskt planerar vi nu för stora studier där EKG-registrering i hemmet med hjälp av smart watch ska användas för att upptäcka tidiga tecken på hjärtsjukdom, hälsar Thomas från Sydney. S T I P E N D I A T E R
14 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2022 ”Vår Anna dog i onödan” För tre år sedan förändrades familjen Söderbergs liv för alltid. Istället för att glädjas åt ett nytt barnbarn förlorade de både sin dotter Anna och den ofödda babyn på grund av en rad felbeslut inom sjukvården. Nu har de inrättat ett stipendium tillsammans med Insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa för att bidra till förändring och förhindra att det någonsin händer igen. Det är den 18 januari 2019. Anna Söderberg är 40 år och väntar sitt första barn, en pojke. Hon är gravid i vecka 31 och det är bara två månader kvar till förlossningen. Plötsligt får hon ont i bröstet när hon står i duschen, det känns “som ett blixtnedslag”, och Anna blir illamående och känner sig allmänt “konstig”. Maken Rickard ringer snabbt efter en ambulans. Det är inget “högprioriterat ärende” förklarar man, men efter ytterligare en påringning kommer ambulansen till slut. – Det är då det första misstaget begås, säger Annas pappa Torsten Söderberg. Varför skickar man en höggravid kvinna till S:t Görans Sjukhus, ett sjukhus utan förlossningsvård? Anna får träffa en hjärtläkare på akutmottagningen, han tar ett ultraljud som visar att hennes aorta, den stora kroppspulsådern, var utvidgad men läkaren bedömer ändå att Annas bröstsmärtor som muskeloskeletala. Hon ordineras två Alvedon och skickas hem. – Jag är hos Anna på eftermiddagen, berättar Sylvia Söderberg, och jag märker att något inte är bra. Hon har ont och kan knappt ligga eller sitta. Anna och Rickard googlar “aorta-utvidgning”, men det verkar mest drabba äldre män, så de litar ju på läkarens bedömning. Klockan två på natten väcks Torsten och Sylvia av telefonen. Det är Rickard som är på väg till Karolinska sjukhuset, Anna är redan i en ambulans. Hela familjen sluter snabbt upp, förutom Torsten och Sylvia, kommer också Annas två bröder. – Vi får besked att barnet inte har klarat sig, berättar Torsten, men att de ännu kämpar med Anna. – Men så kommer två samlade läkare, fortsätter Sylvia, och då förstår jag. Anna är död. Det visar sig att Annas aorta har spruckit under natten, hennes kropp fylldes med blod och både hon och hennes barn dog troligtvis inom loppet av några minuter. – Det var fasansfullt. Det är fortfarande totalt overkligt, säger Sylvia. Torsten kan idag reagera med stor ilska och även bli förbannad - också på sig själv. – Det är klart jag känner ansvar. Hur kunde jag var så obegripligt korkad att jag inte gjorde mer, inte agerade på annat sätt. Den känslan slipper jag aldrig. Men de har också försökt vända sin sorg och sin ilska till något konstruktivt. På olika sätt arbetar de för att förhindra att misstagen som ledde till Annas död inte upprepas. En viktig kamp har de redan vunnit. Det är att en person som är gravid från 22:a veckan, oavsett vilket problem hon än har, ska köras till ett sjukhus där det finns förlossningsresurser. Det har idag införts i Region Stockholm - men ännu inte i hela landet. Ett akut kejsarsnitt i kombination med en hjärtoperation hade kunnat rädda både Annas och barnets liv förutsatt rätt sjukhus. Efter händelsen anmälde S:t Görans sjukhus sig själva till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, genom en lex Maria. Sylvia och Torsten gjorde också en egen anmälan till Ivo för att garantera att man får fram en saklig och rättvis bild av händelseförloppet. Deras anmälan granskas fortfarande, efter närmare tre år… – Vi har också velat träffa läkaren som skickade hem Anna, som ett led i vår sorgebearbetning, men det får vi inte. Ingen i vårdkedjan vill erkänna att de gjort något fel. Med rätt rutiner hade såväl Anna som barnet kunnat leva idag, menar Torsten och Sylvia. Om inte Anna hade skickats hem med rådet att ta två Alvedon hade katastrofen kunnat undvikits. – Nu strider vi för vår dotters skull. Hon trodde på rättvisa, säger Torsten. Anna arbetade som jurist och ställde alltid upp för andra, bland annat under flyktingkrisen. – Anna var en stor människa, men hon lämnade ändå alltid plats för andra, säger Sylvia. För Anna var det också viktigt med kvinnors lika rättigheter, hon var en engagerad feminist vilket gjorde att Torsten och Sylvias val att kontakta just Av Anna Liljeberg
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 15 1,6 & 2,6 miljonerklubben var naturligt. Som ett minne av Anna har de inrättat ett stipendium i hennes namn där en miljon kronor, fördelat på fem år, går till forskning på kvinnohjärtat men även på endometrios som Anna hade. I år får Christian Smedberg 100 000 kronor för forskning på aortasjukdom hos gravida och unga kvinnor. Felicia Sundström får en lika stor summa för sin endometrios-forskning. – Vi får aldrig Anna tillbaka, men vi kämpar för kommande Annor som på något sätt skulle kunna råka ut för det här, säger Sylvia Söderberg. Fotnot: Anna och Rickards son fick namnet John. HUR VANLIGT ÄR DET MED AORTA-DISSEKTION HOS GRAVIDA? Aortadissektion är ett väldigt ovanligt tillstånd hos gravida, men det är den vanligaste dödsorsaken bland hjärt- och kärlsjukdomar hos gravida. Gravida som söker med bröstsmärta bör utredas noggrant och skyndsamt. VAD ÄR AORTADISSKETION? Aortan består av flera vägglager. Vid dissektion går det innersta lagret sönder och blod tränger in mellan lagren. Den mest fruktade komplikationen är att aorta spricker med stor inre blödning som följd. Forskningen visar på ett misstänkt samband mellan graviditet och aortadissektion. Annas föräldrar Sylvia och Torsten Söderberg Vill du gå en utbildning, förnya dina kunskaper eller gärna bli handledare i vårt sociala nätverk och bidra till digital delaktighet. Välkommen till SeniorNet Sweden Ideell, nationell, seniorförening med drygt 40 lokala föreningar i hela landet. https://seniornet.se/ kansli@seniornet.se Telefon: +46 760272717 Seniorer lär seniorer använda digital teknik Osäker på hur du ska hantera din telefon, dator, TV och internet. Nyfiken på vad du kan göra mer med din digitala utrustning. Intresserad av att lära andra inom ditt digitala intresseområde. Allt gårsåsnabbt i digitalavärlden!
16 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2022 FORSKNING OCH RÖN Över en halv miljon människor lever med folksjukdomen KOL Det handlar om KOL, en kronisk lungsjukdom som leder till nedsatt lungfunktion, vanligtvis orsakad av rökning. Men inte alltid, var femte person som drabbas har aldrig varit rökare. Passiv rökning, men också annan långvarig utsatthet för luftvägsirriterande ämnen ökar risken. Foto av Mikael Blomkvist från Pexels KOL definieras som en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor där inflammationen förtränger lungans minsta luftrör och förstör de små luftblåsorna, alveolerna. Inflammationen i luftrören kallas bronkit och processen i alveolerna emfysem. Tillsammans utgör de två sjukdomsprocesserna KOL. KOL utvecklas långsamt och blir långsamt värre så länge patienten röker. Totalt rökstopp kan hejda försämringen men redan skadade luftblåsor läker inte. Men KOL är inte en enda sjukdom, den kan yttra sig på många sätt. Forskarna vet att 50 procent av dem som röker och blir 75 år har KOL. Varför den andra hälften inte drabbas och varför bara vissa patienter får akuta försämringsperioder vet man inte, men det är klarlagt att att de som tidigt fått rökhosta har en långt större risk att utveckla KOL. DET ÄR NU 11 ÅR SEDAN EVA-LENA, 74, FICK DIAGNOSEN. –Jag var andfådd, hostig, trött och orkade allt mindre, men till slut var det en allvarlig, akut lunginflammation som fick mig att åka till sjukhus. Jag trodde först att det var en hjärtinfarkt, jag kände inte till KOL, visste inte vad det var. Jag kände mig ändå inte särskilt sjuk före det akuta tillståndet. Eva-Lena är tydlig med att hennes KOL är orsakad av rökning. –Så är det och naturligtvis ångrar jag det, men den ångern kan inte ändra någonting. Det var rätt ok i början, även när jag fått diagnosen, jag kände mig inte särskilt påverkad. Hade inte läkaren sagt att jag drabbats av en svår sjukdom, en stadie 3 KOL, så hade jag inte trott det. Jag var ändå rätt frisk, med bra värden och bra blodtryck. Men försämringen kom, sakta och gradvis. Behandlingen består av antiinflammatoriska läkemedel för att dämpa den kroniska inflammationen. Läkemedlen kan hejda sjukdomsförloppet och hålla
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 17 KOL – kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en av våra stora folksjukdomar, upp till 700 000 personer beräknas ha KOL. De flesta har den i lindrig form, många lever länge med diagnosen. KOL som är en kronisk inflammation i luftrör och lungor leder till nedsatt lungfunktion. Sjukdomen som utvecklas under lång tid visar sig så småningom i form av långvarig hosta, återkommande luftvägsinfektioner, nedsatt fysisk prestationsförmåga och andningsproblem. KOL är en permanent sjukdom, oftast som en följd av många års exponering av skadliga ämnen. Vanligtvis handlar det om rökning, men var femte person som drabbas har aldrig varit rökare. Passiv rökning men också långvarig utsatthet för andra luftvägsirriterande ämnen ökar risken. SYMPTOM VID KOL Eftersom symptomen ofta utvecklas långsamt kan det ta tid innan man själv uppmärksammar situationen. Tidiga symptom brukar vara långvarig hosta, med eller utan förkylning, och täta luftrörsinfektioner. Andfåddhet vid liten fysisk ansträngning är också ett typiskt symptom. Besvären försämras gradvis och varierar från lindriga till allvarliga beroende på hur mycket sjukdomen har hunnit utvecklas. Tidiga symptom: • återkommande luftvägsinfektioner • långvarig slemhosta • pipljud och väsningar • andfåddhet • nedsatt fysisk prestationsförmåga • andningsbesvär. • Symptom vid mer utvecklad KOL: • andnöd (dyspné) • påtaglig trötthet • fysisk orkeslöshet • muskelsvaghet • benskörhet • ofrivillig viktnedgång och undernäring. Kronisk bronkit, som brukar kallas rökhosta, uppstår ofta tillsammans med KOL. Sjukdomen innebär även en ökad risk att drabbas av andra sjukdomar samtidigt. Hälften av alla som får en KOL-diagnos har även hjärt-kärlsjukdomar, ångest och depression är också vanligt. Andningsbesvär och slemhosta beror inte alltid på KOL. Kronisk bronkit och astma ger liknande symptom. UTREDNING OCH BEHANDLING För att konstatera KOL görs tester sommäter lungfunktionen genom spirometri. Lungröntgen, provtagning och EKG kompletterar sjukdomsbilden tillsammans med din sjukdomshistorik. KOL går inte att bota, men det går ofta att förhindra försämring. Sjukdomsförloppet kan bromsas, besvären lindras och lungfunktionen förbättras med hjälp av livsstilsförändringar. Rökstopp och regelbunden motion är grundläggande – vid lindrig KOL behövs ingen behandling med läkemedel. DETTA KAN DU GÖRA SJÄLV • fyll på med D-vitamin – D-vitaminbrist är vanligt vid KOL så försök att vara ute i solen, ät till exempel fet fisk som är rik på D-vitamin eller prata med din läkare om eventuella kosttillskott • lär dig rätt andningsteknik – vänd dig gärna till en fysioterapeut som kan hjälpa dig med andningsövningar och tekniker som underlättar andningen • undvik infektioner – KOL innebär att du har ett sämre försvar mot infektioner, därför bör du vaccinera dig mot influensa och pneumokocker för att minska risken för lunginflammation och vara noga med att tvätta händerna för att minimera risken att smittas av virus och bakterier. nere försämringen av lungfunktionen, men skadorna kan inte läka. Vid lindrig KOL behövs ingen medicinering. FYSISK TRÄNING OERHÖRT VIKTIG Forskningen kring vinsten med fysisk träning är entydig. Både uthållighetsträning och styrketräning är till en enorm fördel för patienterna. Livskvaliteten förbättras och alla mår bättre både fysiskt och mentalt av träningen. De som trott sig ha en sjukdom som man inte kan något åt märker redan efter några veckor att de klarar flera trappor, inte bara en. –Jag gympar med Sofia varje dag och jag går promenader, men styrketräning har det tyvärr inte blivit på grund av pandemin, säger Eva-Lena. Styrketräning är väsentlig för Eva-Lena, eftersom hon också har osteoporos. KOL medicineringen kompliceras därmed eftersom den innehåller kortison, om än i svaga doser som används för att dämpa inflammation i luftrören. Men, den vanligaste orsaken till sekundär osteoporos är kortisonbehandling, där upp till varannan som behandlas kommer att drabbas av fraktur. –Det värsta, säger Eva-Lena, är att veta att det aldrig kan bli bra eller ens bättre, gradvis blir jag troligen bara sämre - som jag också har blivit under de senaste två pandemiåren. Munskydd kan jag inte använda, att få luft bakom ett munskydd är omöjligt för mig som KOL drabbad. Jag önskar varje dag att jag fick leva i ett klimat med 21 graders värme och 40 procents luftfuktighet. Men ett bra tips är att skaffa en rock-ring, fantastisk motionsträning. Eftersom orsaken är rökning ger det en känsla av skuld och jag-får-skylla mig själv känsla och därmed tar det emot att berätta öppet om sjukdomen. –Jag behåller min KOL för mig själv, säger Eva-Lena, när hon berättar om hur det är att leva med KOL, om hur sjukdomen mer och mer begränsar livet, om allt hon inte förmår göra längre. Inga långa promenader, svårt att bära tungt, svårt att få luft och svårt att klara kyla.
18 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2022 Se upp för den farliga, tysta hjärtinfarkten Ref: Kvinnohjärtan, Studentlitteratur 2022 Red: Karin Schenck-Gustafsson, Nina Johnston Holmström Det är ungefär 20 sedan professor Karin Schenck-Gustafsson började att föreläsa och skriva om den tysta hjärtinfarkten hos kvinnor. Vi har skrivit om det under åren – nu är dags att påminna igen. Hög ålder är en av flera starka riskfaktorer för akut hjärtinfarkt. Hur är det då med den tysta hjärtinfarkten som är vanligare hos kvinnor där symtomen är mindre framträdande eller atypiska och därför svårare att tyda? Här finns ett mörkertal men man bedömer att kanske är 25 procent av hjärtinfarkterna är tysta. I samband med hälsokontroll eller pre-operativ utredning upptäcks ibland på EKG eller datortomografi förändringar som visar på genomgången hjärtinfarkt. Dödsfallen kan även komma fram vid obduktion. Symtomen på en tyst hjärtinfarkt är inte lika tydliga och konkreta som vid en vanlig infarkt. Vid en så kallad typisk hjärtinfarkt får man en stark smärta i bröstet under minst 15 minuter. Smärtan är lika intensiv hela tiden och kan inte lindras av att man ändrar kroppsställning, andas frisk luft eller dricker mjölk eller något annat. Smärtan kan stråla i vänster och eller höger arm, upp mot tänderna, ut i ryggen eller ned mot magen. Andningssvårigheter är vanligt men eftersom man inte vet när den tysta infarkten sker, är det svårt att veta vilka de exakta symtomen är. Bland de som oftare drabbas av så kallade tysta hjärtinfarkter är diabetiker, speciellt kvinnliga som haft sjukdomen i minst tio år. Då får man ofta en nervpåverkan vilket gör att man inte alltid upplever smärtorna på samma sätt. I den gruppen ska man vara vaksam på att symtomen kan bete sig lite annorlunda. Hjärtinfarkt är kopplat till ålder speciellt hos kvinnor som drabbas 8-10 år senare än männen. Den tysta infarkten blir också vanligare upp i åren. Men det finns patienter som fått akuta symtom men inte sökt för hjärtinfarkt eftersom de utgått från att vara för unga att drabbas eller för att kvinnor oftare inte har de typiska besvären. Att sluta röka, lägga om kosten, minska på det felaktiga kolesterolet, hålla koll på blodsocker och blodtryck liksom att regelbundet motionera kan förebygga i hjärtinfarkten. Stresshantering kan också vara bra. FORSKNING OCH RÖN Karin SchenckGustafsson
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 19 A member of the Norgine Group VATTEN FÖR HJÄRTHÄLSAN Att dricka ordentligt med vatten gör oss gott på många sätt. Men nu har man också konstaterat hur viktigt det är för hjärthälsan. Forskningen visar att det kan sakta ner åldersrelaterade förändringar i hjärtat som annars, i förlängningen, kan leda till hjärtsvikt. Dricker vi vatten samlar kroppen inte lika mycket natrium vilket också är bra för hjärnan och minnet, säger European Society of Cardiology. HJÄRTSIFFROR Antalet hjärtinfarkter har länge minskat i Sverige. Mellan 2002 och 2019 minskade antalet infarkter med ungefär hälften bland 100 000 invånare. Varje timme får i snitt tre personer i Sverige hjärtinfarkt. 2019 drabbades cirka 24 300 personer, enligt Socialstyrelsens statistik. 5 200 personer dog med hjärtinfarkt som underliggande eller bidragande orsak. Möjligheten att överleva har ökat under senare åren. Hjärtinfarkt är fortfarande betydligt vanligare bland män än hos kvinnor även om skillnaden har minskat över tid. Fler medelålders kvinnor dör i sin första hjärtinfarkt jämfört med männen. Men hjärt-kärlsjukdom kostar inte bara liv och lidande, utan också stora pengar. På ett år uppgår kostnaden för samhället 60,2 miljarder kronor. Samhällskostnaderna för sjukdomar som infarkt och stroke är mycket höga. Och detta är sjukdomar som kan förebyggas. Källa: Socialstyrelsen SÅ HÄR FÖREBYGGER DU Så mycket som 80 procent av alla hjärtinfarkter och stroke kan förebyggas genom förändrade levnadsvanor. Det betyder att cirka 1,6 miljoner av de två miljoner svenskar som i dag lever med hjärt-kärlsjukdom kanske kunnat undvika sin sjukdom genom livsstilsförändringar som att inte röka, motionera mer och äta hälsosamt. Genom att göra detta även efter genomgången akut hjärtinfarkt minskar risken för nya hjärt-kärlhändelser med 74 procent redan efter sex månader. Bukfetma är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och diabetes, tillsammans med riskfaktorerna högt kolesterol och högt blodsocker. Därför är det så viktigt att försöka hålla normal vikt hela livet. Källa.WHO
20 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2022 Två miljoner människor lever med hjärt-kärlsjukdom som också är den vanligaste dödsorsaken. Åderförfettningen startar tidigt men ger långt senare symptom i form av akut hjärtinfarkt. 80–90 procent av fallen kan förebyggas. Typ 2 diabetes ökar i Sverige. Ca 600 000 har diagnosen som beror på både livsstil och ärftlighet. Hälsosammare kost, och ökad fysisk aktivitet kan förebygga eller skjutas upp hos 60 procent av dem som har ökad risk. Det finns, säger professorerna, belägg att tala om en demensepidemi. I dag har ca 150 000 diagnosen demens. Förutom dessa finns det ett stort antal, även många yngre, med minnesproblem och kognitiv svikt För samtliga dessa tre stora folksjukdomar finns omfattande forskning och studier som tydligt visar att tillstånden går att förebygga eller senarelägga genom livsstilsförändringar. Flera av riskfaktorerna är dessutom gemensamma. Eftersom de alla tillhör våra vanligaste tillstånd och skapar mycket lidande är det minst sagt anmärkningsvärt att endast några få procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten satsas på preventionsprogram. I dag ger 14 av landets 21 regioner någon form av riktade hälsokontroller, men det vanligaste att man erbjuds årliga kontroller först när man blivit sjuk. Riktade hälsokontroller, systematisk uppföljning och hälsorådgivning kan bespara den enskilda individen mycket lidande samtidigt som belastningen på vården och kostnaderna minskar. Det borde vara en ganska enkel ekvation för primärvården och regionen. För vården är dyr. Enbart hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes och demens kostar sjukvården runt 94 miljarder per år. En hisnande siffra. Snål budget sänker Fyra KI-professorer, Kerstin Brismar, Mai-Lis Hellenius, Mia Kiivipelto och Harriet Wallberg, ryter nu till om att det är hög tid att satsa rejält på att faktiskt förebygga folksjukdomar, sjukdomar som leder till allvarligt försämrad hälsa, lidande och död. Regionerna måste satsa ytterligare i hälso- och sjukvårdsbudgeten till preventiva åtgärder med målet att åtgärda nyinsjuknandet i folksjukdomarna. Av Ingemo Bonnier FORSKNING OCH RÖN Miia Kivipelto Mai-Lis Hellénius Harriet Wallberg Kerstin Brismar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=