HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 1 2 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a 1 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a Kvinnor & Hälsa MEDLEMSTIDNINGEN MARS 2023 för Möt våra stipendiater Vi forskar för kvinnors hälsa KARIN SCHENCK- GUSTAFSSON SARA WALLHED -FINN ELIN TÄUFER CEDERLÖF ERIK ZETTERSTEN LISA SÖDERMAN ALEXANDRA CHARLES I ÅR FIRAR VI 25 ÅR!
2 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2023 TILL ALLA 1,6 MILJONERKLUBBENS MEDLEMMAR OsteoStrong är inte ett gym, en diet, ett kosttillskott, ett läkemedel eller medicinskt behandling. OsteoStrong är en unik plats dit du kan gå för att öka din bentäthet och minska din ledvärk på endast 15 minuter en gång i veckan utan att behöva svettas eller byta om. Upplev det som tusentals svenskar redan har gjort - Bli starkare med OsteoStrong Ett besök hos oss innebär: - Certifierad privat instruktör - Patenterad teknologi för hälsan - Mätbara resultat i en trygg miljö BOKA KOSTNADSFRITT BESÖK OCH PROVA PÅ OSTEOSTRONG VID ETT PRIVAT BESÖK. BENTÄTHETSMÄTNING TILLGÄNGLIG. *Erbjudandet gäller till och med 30 Juni 2023 Vi finns idag på dessa platser: - Odenplan - Solna - Sickla - Malmö Läs mer och boka in dig via vår hemsida www.osteostrong.se eller scanna QR-koden Mejl: info@osteostrong.se Telefon: 08-77 00 777
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 3 sociala medier! Besök 1.6 & 2.6 Miljonerklubben i Innehåll 42 28 xx 34 30 32 12 HÄLSA OCH FRISKVÅRD Därför kan du drabbas av sepsis Såväl lunginflammationer som sårinfektioner kan leda till sepsis så var vaksam .…………. sid 9 Lite för mycket vin eller socker? Det finns många slags beroenden - och det finns hjälp att få …………............ sid 10 KÄRLEKENS MAGI Neuropsykolog Gabriella Svanberg om hur vi faktiskt blir kära ända in i hjärncellerna ........................................sid 12 OMSLAGSINTERVJUN Möt forskarna som brinner för kvinnors hälsa Nu är det dags igen – vår årliga stipendieutdelning Women In Red ……....sid 20 MAT Kickstarta året med Alexandra Zazzis nyttiga favoritsnacks ……...........................sid 30 TRÄNING Vi lär oss stavgång på rätt sätt med Sofia Åhman …….........................................sid 32 KLUBBNYTT I vanlig ordning far vi land och rike runt för att inspirera och lära om kvinnors hälsa .....………..............................sid 34
4 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2023 samlade pengar. Efter pandemin var det så roligt att vi nu kunde ses “på riktigt” igen, vid en stor gala på Oscarsteatern. Ni kan läsa mer om dessa fem fantastiska unga forskare i det här numret. Det är tack vare ert medlemsskap och era insatser som de kan fortsätta att forska och på sikt vara med och rädda kvinnoliv. Alla ni medlemmar gör att vi har möjlighet att stödja den medicinska forskningen på kvinnors hälsa! I sommar väntar Almedalen på Gotland och vi blickar också framåt mot ett innehållsrikt jubileumsår. Tänk att vi fyller 25 år i år! Nu hoppas jag att vi alla snart kan njuta av en underbar vår! Ljuset är ju här och det gör att sinnet blir lättare. Samtidigt går ju tankarna till kriget i Ukraina som självklart påverkar oss alla. Så vidrigt och grymt att skapa lidande för miljontals människor, på grund av storhetsvansinne. Ta hand om dig, dina nära och kära, varmaste hälsningar Er tillgivna ordförande Alexandra Charles von Hofsten TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS! Klubben INITIATIVTAGARE OCH ANSVARIG UTGIVARE Alexandra Charles FÖRENINGSFORM Ideell organisation MEDLEMSÅTAGANDE Inget, förutom att säga ja till att vara med i en stark påtryckargrupp för att förbättra villkoren för kvinnors hälsa, vård, omsorg och status. MEDLEMSAVGIFT PER ÅR Pris 350 kr med papperstidning, med digitaltidning 300 kr/år för alla mellan 25 år och 65 år. För de som är yngre än 25 år och äldre än 65 år är avgiften 250 kr med papperstidning och med digital tidning 200 kr/år. Medlem bosatt utomlands betalar 580 kr. inkl. papperstidning Swish för medlemskap är 123 338 4989 VILL DU BLI MEDLEM? Gå in på www.1.6miljonerklubben.com, klicka på ”Bli medlem” och fyll därefter i formuläret. BETALNING VID SEMINARIER, SALONGER OCH PRODUKTER All info hittar du på vår hemsida under Klubben BESÖK OCH KONTAKT Kansliadress Grev Turegatan 27, 114 38 Stockholm Telefon 08-20 51 59 Hemsida 1.6miljonerklubben.com E-post info@1.6miljonerklubben.com TRYCK Stibo Complete OBS! Vi tar gärna emot material, men för ej beställt redaktionellt material ansvaras ej. Stöd insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa genom 90-konto som årligen granskas av svensk insamlingskontroll PG 900152-0, BG 900-1520 Eller via Swish 123-900 15 20 KÄRA VÄNNER! Året har börjat mycket speciellt för mig, eftersom jag hade förmånen att vara ledig och njuta av sol och värme. Det blev sköna dagar med tid för välbehövlig avkoppling och återhämtning. Tack vare bad och långa promenader är jag nu tillbaka i Stockholm i god form - och det hoppas jag ha nytta av. Vi har ju så mycket spännande framför oss! Det kommer att bli ett både intressant och innehållsrikt år. Mars månad är ju som alla vet vår hjärtemånad och vi genomför just nu våra fina program runt om i landet, under såväl mars som april. Kvinnohjärtat är förstås i fokus och det bjuds på inspiration, men framför allt information och kunskap. Det är ju på de tre benen som vår verksamhet vilar på. Vi fortsätter därför med både seminarier och webbinarier i olika ämnen, såväl om hjärnan som om vår kropp och själ. Ni hittar information om allt som händer på vår hemsida. Glöm inte att gå in där varje dag. Före jul lanserade vi vår “Hjärtebok” med recept och fina foton av kända fotografer. På själva Alla hjärtans dag hade vi en auktion med fotografierna, där intäkterna självklart också gick till hjärtforskningen. I Stockholm har vi också haft två välbesökta bokrealeser med signering, och jag är så glad över det stora intresset för boken. Den finns att köpa på vår hemsida och är en mycket uppskattad present, jag lovar. Men som ni vet fokuserar vi inte bara på vårt hjärta, utan arbetar brett inom kvinnohälsa. Osteoporos, psykisk ohälsa och en sund livsstil är andra viktiga områden. Glöm inte att varje rörelse och varje steg räknas! Golftävlingar blir det som vanligt i år och de bidrar med mycket viktiga pengar till insamlingsstiftelsen “Kvinnor & Hälsa”. I år delade vi ut 500 000 kronor till fem stipendiater, tack vare alla in1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT 2 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a 1 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 5 1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT … alla kontaktkvinnor, ambassadörer och besökare, medicinska expertgruppen, volontärer, styrelsen och våra samarbetspartners Tack till … Alexandra Charles von Hofsten Ordförande och VD alexandra@1.6miljonerklubben.com Marita Uhlbäck Ekonomiansvarig ekonomi@1.6miljonerklubben.com Titti Kerr Axelsson Projektledare titti@1.6miljonerklubben.com Maria Roswall Redaktör maria@1.6miljonerklubben.com Ingemo Bonnier Skribent medicinska artiklar Kerstin Liljeblad Chefssekreterare/Executive Assistant kerstin@1.6miljonerklubben.com Medarbetare Sari Möttö Ekonomiassistent sari.motto@1.6miljonerklubben.com Anna Liljeberg kommunikatör anna.liljeberg@1.6miljonerklubben.com Katarina Ekström Kommunikation och event katarina@1.6miljonerklubben.com Magdalena Lindefeldt AD för tidningen magdalena@formsinne.se Medlemsservice info@1.6miljonerklubben.com SÅ BLIR DU MEDLEM Gå in på www.1.6miljonerklubben.com, klicka på ”Bli medlem” och fyll därefter i formuläret. OBS! Ange namn, adress, e-mail och personnummer. Swish för medlemskap är: 123 338 4989 REDAN MEDLEM ELLER NY MEDLEM MYCKET VIKTIGT ATT VI FÅR HELA DITT PERSONNUMMER ÄVEN DE 4 SISTA SIFFRORNA Då kan du använda medlemstjänsten Mina Sidor och enkelt betala aktiviteter och medlemsavgift. Har vi ditt personnummer behöver du heller inte adressändra med oss om du flyttar. Du är också hjärtligt välkommen att ringa vårt kansli på tel: 08-20 51 59 om du har frågor om medlemskap eller vår användning av ditt personnummer. Medarbetare & Kontaktkvinnor Rad 1 Petra Eurenius, Kristina Fluur, Kerstin Liljeblad, Susanne Engström-Jacobsson, Stella Rosenqvist, Titti Kerr, Ingrid Lindholm Rad 2 Margareta Blomqvist, Eva von Krusenstierna, Elisabeth Dahlin Westberg, Marianne Blomqvist, Harriet Gillberg, Alexandra, Åsa Lövgren Janson, Britt Eriksson, Karin Henriksson, Marie-Louise Edlund, Lena Falk Rad 3 Miranda Häggqvist, Lena Sandström, Karin Östhol, Eva Viklund, Marita Uhlbäck, Eva Ekblom, Elsi-Mari Andreason, Irene Eliasson, Solweig Karlsson, Christina Johnson, Ann-Chatrine Edvall Madsen, Magdalena Sävenstedt, Wivi-Ann Heurlin Krantz, Anne Ekström sociala medier! Besök 1,6 & 2,6 Miljonerklubben i Följ oss i våra kanaler! 1.6miljonerklubben.com
6 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2023 Aspen Nordic, Branch of Aspen Pharma Ireland Limited, Ireland, Borupvang 3, 2750 Ballerup, Danmark Xyloproct rektalsalva (20 g) och suppositorier (10 pack) innehåller lidokain och hydrokortisonacetat. Receptfritt läkemedel som används för behandling av hemorrojder och ytliga ändtarmsirritationer hos vuxna. Xyloproct är antiinflammatoriskt, smärtlindrande och klådstillande. Om huden runt ändtarms- öppningen blir irriterad eller börjar blöda, avbryt behandlingen och kontakta läkare. Kontakta läkare om det inte har skett någon förbättring efter 2–3 veckors behandling. Behandlingstiden bör inte överstiga 3 veckor. Undvik kontakt med ögonen. Läs alltid bipacksedeln före användning och prata med läkare eller apotekspersonal för mer information, särskilt vid överkänslighet, annan sjukdom, användning av andra läkemedel eller om du är gravid eller ammar. Aspen Nordic, Borupvang 3, DK-2750 Ballerup, Danmark. Februari 2023. Läs noga bipacksedeln före användning. SE-LHY-02-23-00001 THAU Hemorrojder? Kliar det och gör ont vid toalettbesök? Det kan vara att du har fått hemorrojder. Få smärtlindring med receptfritt läkemedel. Xyloproct är äntligen tillbaka på apoteket! Läs mer på xyloproct.se Läs mer på www.xyloproct.se
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 7 1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT Medicinska expertgruppen Sedan starten har vi haft glädjen att få samarbeta med några av landets mest framstående medicinare och kliniker. Alla arbetar ideellt för klubben och ger oss mycket tid och engagemang. Alla medicinska artiklar granskas. Experterna medverkar även i möten, aktiviteter, seminarier och salonger. Eva Bojner-Horwitz Professor i musik och hälsa Greta Edelstam Docent och överläkare i gynekologi Kerstin Brismar Professor och specialist i internmedicin, diabetologi och endokrinologi Gunilla Bolinder Docent och överläkare i njursjukdomar Agneta Nordberg Professor och överläkare i geriatrik Gunilla Brodda Jansen Docent i rehabilitetsmedicin och smärtlindring Svetlana Lagercrantz Docent och specialist i onkologi och klinisk genetik Britt-Marie Landgren Professor emerita i gynekologi och obstetrik Mattias Lorentzon Professor i geriatrik och geriatriker Rebecka Hultgren Docent och överläkare i kärlkirurgi Carin Muhr Docent i neurologi Ylwa Westerberg Läkare och psykiater Fatima Pedrosa-Domellöf Professor, överläkare och ögonspecialist Solvig Ekblad Professor i multikulturell hälso- och sjukvårdsforskning Helena Kopp Kallner Överläkare i obstetrik och gynekologi, medicine doktor Nina Johnston Kardiolog och överläkare Ewa Hellberg Specialist i gynekologi Wilhelmina Hoffman Geriatriker, verksamhetschef, Silviahemmet och VD Svenskt Demenscentrum Aino Fianu Jonasson Docent i gynekologi Lisa Juntti-Berggren, Professor och överläkare i endokrinologi Kristina Gemzell Danielsson Professor i obstetrik och gynekologi Lena Flyckt Docent och psykiatriker Ann Nordgren Professor Medicinsk genetik Karin Schenck-Gustafsson Professor och överläkare i kardiologi och internmedicin Eva af Trampe Överläkare i onkologi Gunnar Akner Professor i geriatrik Isabel Gonçalves MD, PhD, FESC, Professor/Senior Consultant Cardiology Susanne Georgsson Docent, leg. barnmorska, prefekt Kristina Åkesson Professor, överläkare ortopedi Sara Tehrani Medicine doktor och STläkare inom internmedicin Ami Hommel Ordförande Svensk sjuksköterskeförening Maryam Pourmousa Specialist på tandlossning Gabriella Svanberg Leg. Psykolog och specialist i neuropsykologi Inger Sundström Poromaa, Professor i obstetrik och gynekolog Uppsala Universitet Cecilia Linde Professor i kardiologi Elisabeth Franzen-Röhl, Överläkare, PhD, Infektionskliniken Karolinska Institutet Ingalill Rahm Hallberg Professor Emerita, Lunds universitet Lena Sandström Specialist i Allmän medicin och Företagshälsovård. Miia Kivipelto Professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet
8 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2023 HÄLSA OCH FRISKVÅRD Att bli till åren har sina utmaningar. Muskelmassan till exempel måste underhållas, inte minst för att hindra fallolyckor som är bland det farligaste vi kan råka ut för. Det är helt naturligt att förlora muskelmassa och styrka med åren och då tar även balansen stryk. Det blir svårare att ändra kroppsställning, som från att sitta still till att stå och gå. Den explosiva kraften, förmågan att spänna musklerna snabbt, minskar liksom snabbheten att parera ett fall. Många av kroppens system förutom muskelstyrkan är inblandade i balansen. Balansorganet i innerörat, syn och känsel samverkar för att kroppen ska kunna upprätthålla balansen, genom att till exempel känna igen positioner och rörelser som kroppen utför. Men det positiva är att den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa kan motverkas. Alla kan vi träna upp styrka, balans och kondition långt, långt upp i åldrarna. Och det är ett jobb som är väl värt att göra. Regelbunden styrketräning i kombination med balansträning och daglig fysisk aktivitet i lagom dos är nödvändigt. Promenader i varierande terräng är bra träning. Använd gåstavar. Det är bra att först värma upp kroppen i 5–10 minuter med rörelser innan du går ut. Stå på ett ben när du borstar tänderna. Om du kan, gå till ett gym och träffa en personlig tränare som kan instruera dig i vilka rörelser och vilka redskap just du ska använda för att hitta rätt träning. Träna med Sofia på SVT. Det finns all anledning att ta itu med muskler som annars förtvinar. Tänk också på att bättre koll på läkemedelsintag också minskar fallrisken. Källa: 1177 Musklernas uppgift är att hjälpa oss framåt, hålla oss upprätta, behålla hållningen och skydda inre organ. Musklerna hjälper oss också att hålla värmen i kroppen. Men, helt naturligt tappar vi muskler och styrka med åren. Behåll dina muskler så slipper du de farliga fallen Av Ingemo Bonnier
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 9 Därför kan du drabbas av sepsis Det är inte lunginflammationen de flesta blir sjuka av, den kan behandlas i hemmet med antibiotika. Men om du får sepsis av en lunginflammation behöver du vård på sjukhus. Urinvägsinfektion, infektion i magen och sårinfektioner kan också vara en orsak till sepsis. Hos en liten del av dem som får sepsis går det inte att säga vad orsaken är, för sepsis kan orsakas av många olika bakterier och ibland virus. De flesta av dem är inte smittsamma. Sepsis börjar med en infektion någonstans i kroppen som gör att kroppens immunförsvar aktiveras och hamnar i obalans. Detta leder till att flera stora organ i kroppen börjar fungera sämre. Vanliga följder av sepsis på de stora organen: • Lungorna får svårare att syresätta blodet. • Blodtrycket sjunker. • Hjärnan påverkas så att du blir förvirrad eller får nedsatt vakenhet. • Njurarna fungerar sämre och mindre urin bildas. Är du drabbad av detta behöver du sjukhusvård för att bli bra igen. KATETRAR OCH ANDRA FÖREMÅL KAN LEDA TILL SEPSIS Sepsis kan också orsakas av att bakterier kommer in i kroppen via konstgjorda föremål som har satts in. Det kan vara en urinkateter, en dialyskateter eller ven- port. Svåra infektioner och ibland sepsis, kan också uppstå kring främmande föremål som ledproteser, en pacemaker, konstgjorda blodkärl eller andra, tillverkade föremål. HÖG ALKOHOLKONSUMTION EN RISKFAKTOR Det är större sannolikhet att få sepsis och att bli allvarligt sjuk i sepsis för äldre liksom för den som har nedsatt immunförsvar. Det gäller också om du har en allvarlig sjukdom som cancer, diabetes, reumatiska sjukdomar eller en sjukdom som påverkar de stora organen. Det är också högre risk om du länge har haft en hög alkoholkonsumtion. Även långvarig kortisonbehandling och annan behandling med immunhämmande läkemedel kan öka risken för sepsis. Sepsis är det som förr kallades blodförgiftning. Ungefär hälften av alla vuxna som drabbas av sepsis får det i samband med en lunginflammation. Av Ingemo Bonnier
10 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2023 Det finns ofta en föreställning att det inte finns någon möjlighet att backa bandet när ett beroende väl har uppstått. Total avhållsamhet är den rekommenderade modellen, men det finns gott om forskning som visar att det också finns andra vägar – de allra flesta som någon gång haft ett alkoholberoende tillfrisknar faktiskt! Och de allra flesta skär ner på alkoholen, snarare än att sluta helt. Sara Wallhed Finn, medicine doktor och leg psykolog vid Beroendecentrum, en av årets stipendiater hos Kvinnor och Hälsa, forskar om kvinnor och alkohol, och vilken påverkan livsstilen har för hälsan. Hennes forskning behandlar också könsskillnader vid alkoholkonsumtion och hjärt-kärlsjukdom. –Just när det gäller förändrade alkoholvanor, säger Sara, så vet vi tyvärr väldigt lite om vilka hälsoeffekter just kvinnor får av att skära ner på alkoholen. De flesta studier har endast fokuserat på mäns hälsa. Detta hoppas jag kunna förändra med min forskning. RISKBRUKET HOS KVINNOR ÄR STORT Enligt Folkhälsomyndigheten har cirka 12 procent av alla vuxna ett riskbruk och 4 procent har ett alkoholberoende. Andelen personer med riskkonsumtion har minskat de senaste åren, undantaget i gruppen som är 65 år eller äldre, där den ökar, inte minst bland äldre kvinnor. Kroppen blir skörare med åren och risken för allvarliga skador, inte minst på hjärnan, men också på hjärtat är större. –Det finns en grupp med svåra alkoholproblem som bör sluta helt, men det som är mindre känt är att det finns en långt större grupp med beroende där prognosen är betydligt bättre. Men de har sällan sökt vård. Besvären är av läg- Du behöver inte sluta – men dra ner! Om alkohol och beroende Idag klassas beroende av alkohol, droger och tabletter som sjukdomar. Det finns även flera beteendeberoende, som spel om pengar och sockerberoende, men alkoholberoende är det vanligaste och det vi oftast pratar om. Av Ingemo Bonnier HÄLSA OCH FRISKVÅRD
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 11 re svårighetsgrad, men ändå relaterade till hälsorisker. Den gruppen kan oftare skära ner på konsumtionen, säger Sara. VIKTIGT ATT SÖKA HJÄLP För många kan det tyckas skrämmande att söka hjälp om man misstänker att man har ett beroende. Det känns som ett stigma, att jag har dålig karaktär. Och vad ska doktorn tänka om mig? Kommer andra tänka att jag snart sitter på parkbänken? –När jag träffar mina patienter, resonerar vi ofta kring vinsterna med att skära ner på alkoholen. Hälsan kan vara ett viktigt skäl till att göra en förändring. Jag hoppas att min forskning ska kunna bidra till en begriplig kunskapsbas så att kvinnorna enklare kan fatta informerade beslut kring sina alkoholvanor. Några tips för att skära ner kan vara att inte dricka så ofta, köpa halvflaskor och ha alkoholfria alternativ. Ett riskbruk av alkohol behöver inte betyda att man har ett beroende men det kan påverka hälsan i hög grad. Det finns en rad olika hälsoproblem som kan vara kopplade till en hög alkoholkonsumtion - högt blodtryck är en sådan, liksom sömnproblem och påverkan på levern eller andra organ. Sara vill få kvinnor att minska på sin riskfyllda konsumtion för att undvika att hamna i ett beroende. Om du inte på egen hand klarar av att dra ner på alkoholen är det en bra idé att kontakta vårdcentralen eller en beroendemottagning, säger Sara. Man kan behöva stöd för att komma i gång med en förändring, antingen genom att prata med en psykolog eller mediciner som kan stötta i ett beslut att minska drickandet. Antabus är ofta det mest kända läkemedlet, och kan vara ett stöd för att avstå helt. Det finns även nyare läkemedel – Naltrexone och Akamprosat - som dämpar suget efter alkohol och kan stödja till att skära ner sin alkoholkonsumtion, utan att behöva avstå helt. Om man känner på sig att man dricker för mycket och för ofta är det en god idé att kartlägga sitt drickande. Eller sätta mål om hur man vill att ens alkoholvanor ska se ut, som att aldrig dricka mer än två glas vin vid samma tillfälle. Att skapa en god vana helt enkelt. Om man känner på sig att man dricker för mycket och för ofta är det en god idé att kartlägga sitt drickande. " Framför allt hälsan, men också utseendet påverkas negativt av för högt alkoholintag, huden tappar spänst, vikten går upp, det är mycket kalorier i alkohol. Hälsovinsterna blir så mycket större, man blir inte bara piggare, man blir faktiskt snyggare också. Det finns också anledning att hålla koll på ärftlighet och miljö, om du lever omgiven av alkohol kan du sätta upp egna gränser och faktiskt deala med dig själv för att hålla dig inom ramarna. Det finns också mycket information att hämta genom 1177 som kan ge råd och tips. " A member of the Norgine Group
12 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2023 Kärlek & hjärnan Kärleken är blind, ångestframkallande, hjärtslitande eller alldeles, alldeles underbar. Ja vad händer egentligen i hjärnan när vi blir kära? Vilka delar i hjärnan aktiveras och deaktiveras och får oss att agera som tonåringar oavsett ålder. Vad kan vi göra för att hålla denna underbara kärlek vid liv? FÖRÄLSKELSEFASEN När vi träffar en person som får vårt hjärta att slå några extra slag får vi en ökad aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Den neurokemiska processer sätts igång och dopamin frisätts. Dopaminets uppgift är att ge motivation och driv och få oss att hålla fokus på det vi har i sikte och vill ha. I detta fall denna utvalda person. Vi blir kemiskt programmerade för att zooma in på personen i fråga och kanske är det med facit i hand inte konstigt att vi blir som uppslukade av denna människa. Neurokemin programmerar oss till att bara vilja vara med denna person. Vi får ett rus och ett driv och då även endorfiner utsöndras känner vi en eufori. Livet är rosaskimrande. VI BLIR RISKBENÄGNA Förutom att vi får ett driv och en lust och samma områden som aktiveras vid drogberoende aktiveras är vi också evolutionärt programmerade att bli extra riskbenägna i denna fas. Evolutionärt sett är det fördelaktigt att ta risketer för att försöka imponera på en potentiell partner. Man tror att det självförtroendet kan signalera att man är en stark och tillförlitlig partner som ökar chanserna till parbildning. Samtidigt kan vi känna oss extra sårbara vilket också kan göra oss benägna att ta risker för att uppfylla partnerns önskemål, bevisa vår kärlek och lojalitet. VI FÅR MINDRE KONSEKVENSTÄNK I förälskelsefasen är det inte nog med att vi är höga på kärlek och mer riskbenägna. Även vår frontala cortex är lite deaktiverad, den förnuftiga delen av hjärnan. Vi tenderar att fokusera på det positiva egenskaperna hos partnern, bortse från det negativa, får svårare att se konsekvenser och får sämre impulskontroll. KÄNSLOMÄSSIGA ANKNYTNINGEN Precis som alla rus dämpas även detta efter en tid. Förälskelsefasen är över, dopaminnivån sjunker och vi har här möjlighet att avveckla eller utveckla. Känner vi att detta är en relation att satsa på kan vi nu övergå till nästa fas. Fasen då dopaminutsöndring övergår till utsöndring av vårt kärlekshormon oxytocin. ”Kärlekshormonet, goshormonet, relationshormonet, lugn och ro hormonet”. Kärt barn har många namn. Fler och fler vetenskapliga studier visar hur neuropeptidhormonet oxytocin spelar en viktig roll i våra relationer. Inte nog med att det dämpar ångest, oro och aggression utan underlättar också för känslan av gemenskap, parbildning, stärker omvårdnadsförmågan, tilliten och den sexuella lusten. Oxytocin utsöndras när vi föds för att minska stressen av att komma till världen samt knyta band till modern och vi programmeras till att utsöndra oxytocin när vi ska knyta även andra band. Studie Av Gabriella Svanberg
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 13 Neuropsykologerna Gabriella Svanberg och Åke Pålshammar kommer på ett lättsamt och underhållande vis att berätta mer om hjärnans kärlekskemi och hjärnans spännande signalsubstanser. Vad händer egentligen i hjärnan när vi blir kära? Är det något vi kan påverka och kanske använda oss av? Åke och Gabriella är båda mycket omtyckta föreläsare och utlovar en underhållande stund med både skämt och allvar. Moderator är Anna Liljeberg, journalist och kommunikatör för 1,6 & 2,6 miljonerklubben. Åke Pålshammar är neuropsykolog, fil dr, och senioruniversitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet. Han föreläser om hjärnan och vårt beteende på ett lättsamt, humoristiskt och underhållande sätt, både om den unga och den åldrande hjärnan. Han är välkänd från tv-sofforna, har skrivit flera böcker, samt varit expert för Hjärnfonden. Åke spelade också forskare i den svenska långfilmen Diorama (i regi av Tuva Novotny). Gabriella Svanberg är leg psykolog och specialist inom neuropsykologi. Hon har ett starkt intresse av hjärnan, hur signalsubstanser påverkar hur vi mår, vad vi drivs av och hur vi skapar ett mind-set som vi mår bra av. Gabriella pratar om hjärnans kemi – hur kan jag skapa rätt kemi så jag förblir stimulerad, harmonisk och hållbar? Hon har också fördjupat sig inom “nudging”. Det är en modern form av beteendedesign, dvs hur vi kan skapa små knuffar av goda beteenden som leder till stimulans och harmoni. Gå in på hemsidan för att ta del av webbinariet. Webbinar om hjärnan efter studie visar hur Oxytocin håller oss både trogna och stärker bandet i en kärleksrelation. Det stimuleras av beröring, både av att ge och få, speciellt taktil beröring. Det utsöndras när vi håller varandra i handen, har sex, ser varandra i ögonen, skrattar eller gråter ihop. Ju högre oxytocinhalt vi har desto mer reagerar vi med omtänksamhet och fysisk tillgivenhet. Hormonet ger den där sköna känslan av att sätta ned garden nära den du älskar. Genom att våga tala öppet med varandra kan vi bygga upp känslan av trygghet och tillit som vi får när vi litar på någon.
14 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2023 Flertalet vitaminbrister kan ge diffusa symptom som överlappar varandra. Trötthet är ett sådant symptom som kan innebära vitaminbrist, men också något helt annat. Det kan också vara järnbrist, anemi, eller till exempel tecken på underfunktion i sköldkörteln. Eller något annat som läkarna kan utreda. Men man kan inte gå till vårdcentralen för ett enkelt blodprov om man misstänker just vitaminbrist. Alla brister syns inte i ett blodprov. Många prover är dessutom dyra och sjukvården står inte för allmän vitaminbristscreening. Om du söker vård så är det alltid läkaren som bedömer om eller vilka prover som ska tas. Det är alltid en risk i att på egen hand ta stora doser av något vitamin. För vissa vitaminer och mineraler är det relativt liten marginal mellan en dos som kan vara nyttig för kroppen och en som kan ge negativa effekter. Ett exempel på detta är överdoser av A-vitamin och E-vitaminer. Vill man ändå ta ett vitaminpreparat kan en daglig multivitamindos med lämplig dos av flera vitaminer och mineraler som inte clashar med varandra fungera. Men experimentera inte, det blir dyrt och kan ställa till skada. Om du under det mörka halvåret känner att du vill får mera D-vitamin så ät fet fisk som lax och makrill, ägg och mjölkprodukter som är berikade med D-vitamin. D-vitamin kan påverkas av vissa läkemedel, så här kan du be om ett blodprov. Om man äter en allsidig kost är vitaminbrist sällsynt, det är de flesta läkare överens om. Forskning visar att den som äter mycket frukt och grönsaker har mindre risk för hjärtkärlhändelser och vissa cancerformer än andra – en effekt som inte syns hos den som väljer kosttillskott i stället. Källa: 1177 Extra vitaminer - behövs det? Försäljningen av kosttillskott ökar. Men, behöver vi kosttillskott? Hur ofta har man verkligen vitaminbrist? Och hur tar man reda på det? KOSTTILLSKOTT: Vitaminer och mineraler i koncentrerad form. Även aminosyror, essentiella fettsyror, fibrer, örter och växtextrakt i koncentrerad form säljs som kosttillskott. Fiskolja räknas också hit. Naturläkemedel: Detta är läkemedel baserade på råvaror från naturen som inte är växter. Det kan vara djurdelar, bakteriekulturer, mineraler eller salter. Naturläkemedel är avsedda för egenvård som inte kräver läkarbehandling. Kan till viss del stödjas av vetenskapliga effektstudier. VÄXTBASERADE LÄKEMEDEL: Dessa är baserade på växtmaterial som hela eller sönderdelade växter, alger eller svampar. Här krävs vetenskapliga studier som bevisar effekten för det aktuella användningsområdet. Fråga alltid din läkare innan du tar kosttillskott, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt som du tar medicinska läkemedel. HÄLSA OCH FRISKVÅRD
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 15 Liten lathund om vitaminer när du vill hantera stress. B-vitaminer är avgörande för att hålla nervsystemet friskt och stödjer hjärnans funktion, reglerar humöret och är involverade i energiproduktionen. C-vitaminet stödjer binjurarna och magnesium har en viktig roll i att supporta en stressad kropp genom att reglera hjärtfrekvensen, sänka blodtrycket och stimulera produktionen av gammaaminosmörsyra i hjärnan. B-vitaminer hittar du i fullkornsprodukter, solrosfrön, sötmandel, avokado och sötpotatis. C-vitamin hittar du i citrusfrukter, kiwi, jordgubbar och grönsaker. Magnesium finns i kidneybönor, kikärter, lax, makrill, tonfisk och mörk choklad. D vitamin finns i ägg. SÅ UNDVIKER DU VINTERKRÄKSJUKAN Under pandemitiden slapp vi undan mycket smitta tack vare att vi blev så duktiga på att tvätta händerna. Det är läge att fortsätta med det eftersom den här vintergästen inte alls är välkommen. Om du fått påhälsning av vinterns otrevligaste gäst, vinterkräksjukan, finns det ett par saker du ska vara medveten om. Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus som är väldigt smittsamt. Typiska symptom är våldsamma kräkningar, diarréer illamående, feber och magont, plus huvudvärk och muskelvärk. Vanligtvis tar det 12–48 timmar efter det att du blivit smittad tills du blir sjuk. Främst smittar kräksjukan genom kontakt med smittade personer. Men också genom kontaminerad mat, vatten och beröring. Frysta bär som inte til�- lagats, främst hallon, kan vara en källa så Livsmedelsverket rekommenderar att du kokar hallonen innan du äter dem. Calicivirus förstörs vid 70 grader, men inte genom frysning. Annars gäller att vara noggrann med handtvätt och att hålla lite avstånd. Tyvärr är det också så att immuniteten efter sjukdomen är ganska kort och man kan bli smittad fl ra gånger under säsongen. Sjukdomen är aktuell mellan november och april med topp i mellan januari och mars. Källa: 1177 STRESS STYR DET BIOLOGISKA ÅLDRANDET NEGATIVT Många menar att stressen är den största boven till att vi mår dåligt i klimakteriet eftersom stressen kan styra vårt biologiska åldrande. Här handlar det både om hormonet kortisol och telomerer. Kortisol, hormonet som utsöndras i kroppen vid stress, verkar ha en negativ inverkan på den del av hjärnan som styr minnes- och orienteringsförmågan. Telomerer är ändarna på våra kromosomer som ska skydda vårt DNA från att brytas ner för snabbt. När vi åldras kortas telomererna oavsett, men stressen ökar hastigheten. Oxidativ stress, inflammationer och åldersrelaterade sjukdomar skyndar på förkortningen, och vi använder telomerlängd som ett mått på kroppens biologiska ålder. Svenska forskare upptäckte 2011 sambandet mellan kortare telomerer och höga värden av kortisol, som utsöndras vid stress. Nyckeln till ett friskare och yngre liv är att hålla telomererna i trim. Dessutom påverkas också binjurarna negativt vilket är olyckligt eftersom de fungerar som en back-up i form av råmaterial till könshormonerna när äggstockarna stängt ner. Kort sagt – sluta stressa! Ingen vill bli gammal i förtid.
16 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2023 HÄLSA OCH FRISKVÅRD OM BLODSOCKRET Ibland kan det vara krångligt att förstå sig på blodsockret. När är det tillfälligt förhöjt och varför? Det är populärt att vara vegan idag, av många ses det som vägen till välmående. Det är lättare att vara vegan i dag, det finns mycket vegansk färdigmat, och det finns även laboratorier som producerar kött. Men läs på! Blodsockret höjs naturligt när man äter, särskilt av socker och andra sorts kolhydrater som bryts ner till glukos och tas upp av blodet. Tillfälligt förhöjt blodsocker är inte farligt, men en kolhydratrik måltid gör att du får högre blodsocker. Främst är det musklerna som ska förbränna blodsockret. Är du frisk och aktiv så klarar din kropp oftast att ta hand om blodsockret. Klarar inte musklerna att ta hand om allt socker börjar bukspottskörteln producera det blodsockersänkande hormonet insulin. Ett högt blodsocker och mycket insulin anses trigga ohälsosam tillväxt och inflammation i kroppen. Du lever friskare och längre med mat som håller blodsockret på en jämn nivå. Högt blodsocker kan orsaka fetma och kroniska inflammationer som skadar våra blodkärl vilket i sin tur bidrar till ett snabbare åldrande. Risken ökar för diabetes typ 2, demens, hjärt-kärlsjukdom och cancer. Förbränningen maxas om man minskar snabba kolhydrater, ämnesomsättningen förbättras och magen mår bättre. En kost som innehåller mycket socker, mjölk och vitt mjöl och för lite protein och fibrer gör att tarmarna inte får jobba som de ska. Ett högt blodsocker kan också innebära torra slemhinnor, framför allt om man utvecklat typ 2 diabetes, och därmed ge problem i sexlivet och orsaka åtföljande svampinfektioner. En väl varierad kost med bra inslag av frukt och grönt, lagom mängd proteiner och mindre kolhydrater plus regelbunden motion ger dig ett jämnare blodsocker. Du mår du så mycket bättre, blir piggare och orkar mer. Laboratoriekött kan ge järnbrist Men alltmer populära vegetariska och veganska färdigmaten får hård kritik av vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, författare till boken Fejkmaten. En av de produkter som Ann granskat är veganosten – och omdömet är att den är ungefär lika näringsfattig som godis. -Veganosten är gjord på kokosfett, stärkelse, vatten, färgämnen och aromer. Kokosfett och stärkelse är i princip helt näringsfritt, det finns inga vitaminer i det. Det är bara tomma kalorier, menar Ann Fernholm. Hon ifrågasätter också den konstgjorda köttersättningen som får alltmer utrymme i matbutikernas hyllor. – Ska det röda köttet ersättas med ett substitut måste vi se till att det är en rik källa på järn, annars kommer fler att få järnbrist, säger hon. Ann Fernholm menar att många redan äter relativt näringsfattig mat, därför kan veganska och vegetariska halvfabrikat förvärra en redan problematisk situation. Vegetarisk mat är bra i sin naturliga form framhåller hon, men mycket av näringen försvinner i processen när det gäller halvfabrikat. Industrin använder ofta bara proteinet från bönan eller ärtan i produkterna. Vegetarisk mat är nyttig om du äter hela råvaran. När stora delar tas bort försvinner också viktiga vitaminer och antioxidanter. Källa: Fejkmaten, av Ann Fernholm
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 17 Rädda planeten – och därmed dig själv Det är klart att vill att planeten ska må så bra som möjligt, men hur ofta tänker vi på att vi människan också mår bättre av att aktivt ta del av förbättringsarbetet? Miljöskydd har mycket med människans hälsa att göra – för faktum är att yttre faktorer har en enorm påverkan på vår hälsa. När vi återvinner till exempel plast, metall och papper skyddar vi också oss själva. Vi människor får i oss tusentals partiklar både från land och hav varje år med negativa effekter på hälsan. Om vi tar hand om naturen mår vi dessutom bättre psykiskt eftersom att göra gott gynnar allmänhälsan. Ett bra sätt att må bättre. Även luftföroreningar kan vara en hälsorisk. Hypotesen är att partiklar som tar sig ner i luftvägarna orsakar inflammationer i kroppen. Göteborgs Universitet inleder nu en studie för att hitta samband mellan luftföroreningar och åderförkalkning som i slutändan kan ge hjärt-kärlsjukdom. Kvinnogissel Urinvägsinfektion efter klimakteriet kan lindras av lågdos östrogen på tub. Men att drabbas gång efter gång av urinvägsinfektion kan bero på fel behandling. Torra slemhinnor som dyker upp efter klimakteriet är ett gissel och kan dessutom vara orsak till återkommande urinvägsinfektioner och småblödningar från vagina. Torrheten är en effekt av att östrogenet minskar, lactobacillerna har svårare att få fäste i slemhinnorna. På apoteken fin s effektiva lokala östrogenkrämer som ger lindring. Men återkommande besvär kan också bero på annat, som sten i urinblåsan vilket en urolog kan ge besked om. Antibiotikabehandling har i alla år varit ett alternativ, men kräv då att testet odlas, framförallt när det gäller återkommande infektioner. Antibiotika i onödan är ingen höjdare. Men se uppför antibiotika valet. Obehandlad klamydia kan nämligen också vara en orsak till återkommande urinvägsinfektion som återkommer trots antibiotika. Om man inte frågar efter klamydia så hittar man det inte alltid vid odlingar. Dessutom krävs en annan typ av antibiotika än den man annars väljer vi vanliga urinvägsinfektioner.
18 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2023 HÄLSA OCH FRISKVÅRD Av Ingemo Bonnier 25 procent har hälsoproblem i onödan Hela 25 procent av alla personer över 65 år i Sverige har någon form av psykisk ohälsa som påverkar varje dag och försämrar livskvaliteten. Ångest och depression är vanligt. Prata med din vårdcentral, be om den hjälp som kan ge bättre liv. Åren ska inte slösas bort i onödan. Magsår beror inte på stress Det finns en lite gammaldags uppfattning att man skaffar sig magsår genom att stressa. Men det är inte riktigt så. Magsår är sår i slemhinnan i själva magsäcken eller överst på tolvfingertarmen. Under de senaste tio åren har det visat sig att de flesta magsår orsakas av en bakterie som heter heliobacter pylori. Men även acetylsalicylsyra och smärtstillande medel som ibuprofen kan orsaka magsår vid långvarig användning, det är möjligen här man talar om stress och magsår. Symptomen kan påminna om sura uppstötningar, så kolla upp det med din läkare för magsår behöver åtgärdas. VAR TYDLIG OM DIN INSTÄLLNING TILL ORGANDONATION Genom att tydligt uttrycka din inställning till organdonation medan du är i livet underlättar du för dina närstående och för vården. Visa din vilja i donationsregistret som finns på Socialstyrelsens webbplats. Berätta för dina närstående. Du kan när som helst ändra ditt beslut. www.socialstyrelsen.se/donationsregistret Halvdan hörsel påverkar minnet Den som har svårt att koncentrera sig, presterar mindre och som har sämre arbetsminne kan i själva verket höra lite dåligt. En ny studie kopplar kognitiva problem till hörselnedsättning. Ju sämre vi hör desto sämre presterar vi oavsett ålder. När hörseln förändras minskar stimulansen i hjärnan och hjärnvolymen minskar – därför är det viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt om man märker att hörseln sviktar. Källa: Forskning.se
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 19 Diabetes och högt blodtryck ökar beroende på övervikt och ohälsosamma levnadsvanor. Malignt melanom ser vi allt mera av genom dåliga solvanor, liksom lungsjukdomen kol och dödliga beroendesjukdomar. Och på grund av en åldrande befolkning ökar framför allt demens kraftigt, men också artros och andra sjukdomar i rörelseorganen. Men mängden av hjärt-kärlsjukdomar, cancer och andra vanliga folksjukdomar minskar. Däremot när det gäller sjukdomar som uppfattas som ökande, som ångest och depression samt allergier, är det osäkert om det är en faktisk ökning. Kanske vi blivit bättre på att diagnostisera? Eller beror det på att vi söker mera vård? Källa: Medicinsk Vetenskap, Karolinska Institutet. 2 ÅR YNGRE GENOM MEDITATION En studie i The International Journal of Neuroscience fann att en grupp 50-åringar som hade övat transcendental meditation, där man använder mantran, i mer än fem år, uppvisade en tolvårig sänkning av den biologiska åldern jämfört med kontrollgrupperna. Regelbunden meditation kan frisätta endorfiner, men den exakta orsaken till att det händer vet man inte riktigt. Meditation är dessutom inte bara ett effektivt verktyg för stresshantering. Människor som mediterar har högre nivåer av serotonin. Sömnbrist slår olika För lite sömn är ett elände, vi blir labila, mindre uppmärksamma och antagligen dummare. Men alla påverkas inte lika mycket. Hur sömnbrist slår verkar bero på flera faktorer – till exempel vår intelligens. Det fin s studier som indikerar att personer med hög IQ tycks vara mindre känsliga för stress. Men det betyder inte att de skulle vara mer toleranta mot sömnbrist, snarare kan de vara mer känsliga. I grunden handlar det om att våra exekutiva funktioner påverkas när vi sover för lite. För lite protein i hjärnan skrämmer Ångest, PTSD och att plågas av obehagliga, skrämmande minnen drabbar olika. Benägenheten är kopplad till låga nivåer av ett protein i hjärnan. Rädsla är en livsviktig mekanism som skyddar oss och tar oss ur farliga situationer, men rädslan där reaktionerna blir överdrivna och den intensiva ångesten kan finnas kvar finns hos vissa personer trots att orsaken är borta. Att vissa är mera utsatta än andra kan, enligt en studie från Linköpings Universitet, bero på brist på proteinet, Prdm2. Någon medicin för att höja nivåerna finns inte, bara kognitiva behandlingsnivåer. Forskningen kring proteinet fortsätter, och man hoppas på ett resultat under 2023. Hjärt-kärlsjukdomar minskar men kol och melanom ökar
20 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2023 PÅ OMSLAGET Stipendiaterna brinner för sin forskning. Deras ämnen är komplexa och det finns många frågor att svara på, frågor som tar tid och mycket arbete att lösa. Tack alla medlemmar för att ni hjälper oss att samla in medel till Insamlingsstiftelsen Kvinnor och Hälsa. Tack vare er har vi sedan starten samlat in drygt 7 miljoner kronor till stipendier för unga forskare som driver den livsviktiga genus-medicinska forskningen. I år kunde vi dela ut 500 000 till stipendiater som därmed kan fortsätta sin forskning. Vill du donera till Kvinnor & Hälsa? Kanske en Gratulationsgåva, en Minnesgåva, eller bara en gåva rätt och slätt, varenda krona är välkommen och gör nytta. Bg 900-1520, Pg, 900152-0 eller Swish 123 900 15 20. www.kvinnorochhalsa.com stipendiaterna 2022
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 21 Av Ingemo Bonnier Foto Cecilia Liljeton Forskarna som räddar kvinnoliv – här möter du 2022 års stipendiater Karin Schenck- Gustafsson, professor i kardiologi och ordförande i Kvinnor och Hälsas Vetenskapsjury, är mycket nöjd med årets stipendiater – det var många som sökte och det var många som också var väldigt bra, säger Karin. –För en del kan stipendiet vara helt avgörande för att kunna fortsätta sin forskning. Dels för beloppet, naturligtvis, dels för att en stipendiat som arbetar kliniskt därmed kan få loss tid för forskningen. Tidsmässigt kan det vara tufft. Det kliniska arbetet tar mycket tid, och ofta har stipendiaterna också familj – då är det inte lätt att hinna med, säger Karin. Vi småpratade om deras forskning medan vi fotograferade stipendiaterna under en eftermiddag på Dramatens fina Café Pauli. Erik Zettersten, narkosläkare på intensiven på Karolinska, är just nu fokuserad behandlingsstrategier vid hjärnblödning, men han funderar också mycket på fördomar vi alla har inom oss, fördomar som sitter djupt och som vi inte vet att vi har. Erik vill ta reda på om det finns någon skillnad i hur män och kvinnor vårdas inom intensivvården. –Skillnaderna är inte alltid tydliga men det betyder inte att de inte finns. Vem får den optimala behandlingen? Hur tänker vi omedvetet och vilka beslut tar vi då? Varför är färre kvinnor inlagda på intensiven? Är männen sjukare? Eller får de bättre omsorg? Lisa Söderman, gynekolog på Octavia klinikens öppenvårdsmottagning satsar i sin forskning på individen och på att skräddarsy behandlingar. Men, säger också att hon saknar en global horisont för medicinutveckling inom gynekologin. –Nya mediciner behövs, inte minst för endometrios som funnits länge men som nått allmän agenda först de senaste tio åren. Men någon bot finns inte. Det finns behandlingar men de leder inte alltid till ökad livskvalitet och daglig funktion hos alla, och alla drabbade fungerar inte likadant. Lisas forskning gäller kliniska markörer och biomarkörer vid endometrios som kan förutsäga smärteffekter och vara en hjälp vid operationsbeslut. Det är ett steg på vägen. Nej, alla är inte lika, det menar också Sara Wallhed - Finn som är psykolog vid Beroendecentrum i Stockholm. Vi vet väldigt lite om hur alkohol påverkar kvinnors hjärthälsa. Karin Schenck- Gustafsson, professor i kardiologi och ordförande i Kvinnor och Hälsas Vetenskapsjury. Bilden togs på Dramaten på PAULÍKAFÉT
22 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2023 –Det är, säger Sara, en myt att ett beroende är evigt, för det är det inte. Den stora majoriteten kan tillfriskna från ett beroende, men kan ibland behöva behandling för att komma vidare. Det finns både mediciner och psykologisk behandling som kan hjälpa den som är på väg in i ett svårare beroende, men det är inte alltid primärvården har kunskapen om hur de kan hjälpa. Exempelvis finns en stor underförskrivning av de alkoholläkemedel som finns. Jag vill att vi pratar mer om hälsovinsterna av att inte nödvändigtvis behöva sluta, men motivera till att skära ner på konsumtionen, att våga söka vård, och jag tror att ett enklare samtal kan vara mycket värdefullt, säger Sara. –Elin Täufer Cederlöf, doktorand på kardiologen i Uppsala, och ST läkare i allmänmedicin, möter kvinnor på vårdcentralen som har en historia av för mycket alkohol, håller med. Genom hälsosamma levnadsvanor och matvanor kan vi minska risken för hjärt-kärlsjukdom och det kan i stor utsträckning förebyggas, säger Elin. Men för hennes del handlar forskningen om kopplingen mellan graviditetskomplikationer och framtida aortasjukdom. –Vi vet att det finns en koppling mellan graviditetskomplikationer och risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet, men det är okänt om det också finns en koppling till aortasjukdom, det kommer vi att undersöka. Men graviditetskomplikationer som riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom är i dag bristfälligt och godtyckligt uppföljda, det behöver studeras. Anna Jonsson Holmdahl, stipendiat och thoraxkirurg i Umeå, kunde inte delta på Dramaten – men konstaterar i sin stipendieansökan att det är ju rätt stor skillnad på storleken hos olika organ i kroppen hos män och kvinnor, till exempel blodkärl som stora kroppspulsådern, aortan. Hon är förvånad över att precis samma gränsmått används som operationsindikation för män och kvinnor vid aortakirurgi. Kvinnor har ju sämre överlevnad än män efter aortakirurgi, nu gäller det att ta reda på om kroppsstorleken har med det att göra. Detta ska Anna utreda med hjälp av stora svenska register. STIPENDIATER Finns det skillnader i intensivvården mellan män och kvinnor? –Redan tidigt i karriären slogs jag och mina forskarkollegor av att det alltid var fler män än kvinnor inlagda på intensivvårdsavdelningen. Traditionellt har man sagt att män har en mer riskfylld vardag och lever mer utsatta liv avseende till exempel rökning och alkohol och att det kunde förklara skillnaden i antal patienter. Men vi såg ingen vetenskaplig förklaring som var riktigt tillfredsställande, säger Erik. Erik och hans handledare började därför undersöka detta, vilket ledde fram till hans avhandling som heter “Sex and Gender aspects on intensive care. Access, intensity and outcome”. –I avhandlingen försöker vi förstå om det finns några skillnader i hur vi vårdar män och kvinnor inom intensivvården. Kortfattat kan man säga att vi hittills inte hittat några stora skillnader och att det inte heller verkar finnas någon skillnad i överlevnad. Men det betyder inte att skillnader inte existerar och fältet är fortfarande ofullständigt kartlagt. Förutsättningarna för återhämtning optimeras –I mitt dagliga arbete, fortsätter Erik, har jag ofta patienter som är mycket svårt sjuka efter olika typer av hjärnblödningar. Den typ av hjärnblödning som intresserar mig mest kallas kort och gott för “ICH”, Intracerebral haemorrhage. Det är en mycket svår form av hjärnblödning där vi tyvärr inte riktigt har någon specifik behandling att erbjuda, förutom det som vi kallar för ”neuroprotektiv vård”, det vill säga att med hjälp av intensivvård försöka skydda hjärnan så mycket som möjligt från ytterligare skada och optimera förutsättningarna för återhämtning. En av metoderna som används är att hålla blodtrycket i ett lägre intervall, utifrån resonemanget att ett högt blodtryck ökar mängden blödning i hjärnan. Det är idag fortfarande oklart exakt vilka blodtrycksgränser som bör gälla och om gränserna bör vara olika för män och kvinnor. –Min avsikt är att undersöka om det finns någon skillnad i hur intensivt man idag behandlar män och kvinnor avseende blodtrycket efter den här typen av hjärnblödning och om det ser ut att ha någon effekt på hur det går för patienterna. Målsättningen är i första hand att utesluta att en patientgrupp inte får optimal behandling, men också att framöver kunna styra behandlingen mer efter individen. Att ha fått ta del av er generösa forskningsfond från Kvinnor och Hälsa ger mig nu möjlighet att fortsätta försöka förstå om män och kvinnor får jämlik intensivvård efter allvarliga hjärnblödningar. Erik Zettergren tilldelades 125 000 ur stipendiefonden Kvinnor och Hälsa. Erik Zettergren disputerade 2021 med avhandlingen “Sex and Gender aspects on intensive care. Access, Intensity and Outcome”. Erik Zettersten är specialistläkare inom anestesi och intensivvård på Karolinska Sjukhuset i Solna, framför allt inom fältet neurointensivvård. PÅ OMSLAGET
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=