22 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA MARS 2023 –Det är, säger Sara, en myt att ett beroende är evigt, för det är det inte. Den stora majoriteten kan tillfriskna från ett beroende, men kan ibland behöva behandling för att komma vidare. Det finns både mediciner och psykologisk behandling som kan hjälpa den som är på väg in i ett svårare beroende, men det är inte alltid primärvården har kunskapen om hur de kan hjälpa. Exempelvis finns en stor underförskrivning av de alkoholläkemedel som finns. Jag vill att vi pratar mer om hälsovinsterna av att inte nödvändigtvis behöva sluta, men motivera till att skära ner på konsumtionen, att våga söka vård, och jag tror att ett enklare samtal kan vara mycket värdefullt, säger Sara. –Elin Täufer Cederlöf, doktorand på kardiologen i Uppsala, och ST läkare i allmänmedicin, möter kvinnor på vårdcentralen som har en historia av för mycket alkohol, håller med. Genom hälsosamma levnadsvanor och matvanor kan vi minska risken för hjärt-kärlsjukdom och det kan i stor utsträckning förebyggas, säger Elin. Men för hennes del handlar forskningen om kopplingen mellan graviditetskomplikationer och framtida aortasjukdom. –Vi vet att det finns en koppling mellan graviditetskomplikationer och risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet, men det är okänt om det också finns en koppling till aortasjukdom, det kommer vi att undersöka. Men graviditetskomplikationer som riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom är i dag bristfälligt och godtyckligt uppföljda, det behöver studeras. Anna Jonsson Holmdahl, stipendiat och thoraxkirurg i Umeå, kunde inte delta på Dramaten – men konstaterar i sin stipendieansökan att det är ju rätt stor skillnad på storleken hos olika organ i kroppen hos män och kvinnor, till exempel blodkärl som stora kroppspulsådern, aortan. Hon är förvånad över att precis samma gränsmått används som operationsindikation för män och kvinnor vid aortakirurgi. Kvinnor har ju sämre överlevnad än män efter aortakirurgi, nu gäller det att ta reda på om kroppsstorleken har med det att göra. Detta ska Anna utreda med hjälp av stora svenska register. STIPENDIATER Finns det skillnader i intensivvården mellan män och kvinnor? –Redan tidigt i karriären slogs jag och mina forskarkollegor av att det alltid var fler män än kvinnor inlagda på intensivvårdsavdelningen. Traditionellt har man sagt att män har en mer riskfylld vardag och lever mer utsatta liv avseende till exempel rökning och alkohol och att det kunde förklara skillnaden i antal patienter. Men vi såg ingen vetenskaplig förklaring som var riktigt tillfredsställande, säger Erik. Erik och hans handledare började därför undersöka detta, vilket ledde fram till hans avhandling som heter “Sex and Gender aspects on intensive care. Access, intensity and outcome”. –I avhandlingen försöker vi förstå om det finns några skillnader i hur vi vårdar män och kvinnor inom intensivvården. Kortfattat kan man säga att vi hittills inte hittat några stora skillnader och att det inte heller verkar finnas någon skillnad i överlevnad. Men det betyder inte att skillnader inte existerar och fältet är fortfarande ofullständigt kartlagt. Förutsättningarna för återhämtning optimeras –I mitt dagliga arbete, fortsätter Erik, har jag ofta patienter som är mycket svårt sjuka efter olika typer av hjärnblödningar. Den typ av hjärnblödning som intresserar mig mest kallas kort och gott för “ICH”, Intracerebral haemorrhage. Det är en mycket svår form av hjärnblödning där vi tyvärr inte riktigt har någon specifik behandling att erbjuda, förutom det som vi kallar för ”neuroprotektiv vård”, det vill säga att med hjälp av intensivvård försöka skydda hjärnan så mycket som möjligt från ytterligare skada och optimera förutsättningarna för återhämtning. En av metoderna som används är att hålla blodtrycket i ett lägre intervall, utifrån resonemanget att ett högt blodtryck ökar mängden blödning i hjärnan. Det är idag fortfarande oklart exakt vilka blodtrycksgränser som bör gälla och om gränserna bör vara olika för män och kvinnor. –Min avsikt är att undersöka om det finns någon skillnad i hur intensivt man idag behandlar män och kvinnor avseende blodtrycket efter den här typen av hjärnblödning och om det ser ut att ha någon effekt på hur det går för patienterna. Målsättningen är i första hand att utesluta att en patientgrupp inte får optimal behandling, men också att framöver kunna styra behandlingen mer efter individen. Att ha fått ta del av er generösa forskningsfond från Kvinnor och Hälsa ger mig nu möjlighet att fortsätta försöka förstå om män och kvinnor får jämlik intensivvård efter allvarliga hjärnblödningar. Erik Zettergren tilldelades 125 000 ur stipendiefonden Kvinnor och Hälsa. Erik Zettergren disputerade 2021 med avhandlingen “Sex and Gender aspects on intensive care. Access, Intensity and Outcome”. Erik Zettersten är specialistläkare inom anestesi och intensivvård på Karolinska Sjukhuset i Solna, framför allt inom fältet neurointensivvård. PÅ OMSLAGET
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=