14 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA JUNI 2023 Klimakteriet handlar om östrogen och gulkroppshormon, om psykisk ohälsa, om serotonin. Och det handlar om vallningar, sömnproblem, torra slemhinnor, ledvärk, humörsvängningar och depression. Hormoner och signalsubstanser har en stor och lång påverkan på kvinnors liv. Varför söker sig kvinnor till vårdgivare utanför den traditionella sjukvården för att få hjälp för sina klimakterieproblem? Hormonskräcken kan vara en orsak, men också att vården idag faktiskt verkar ha tappat bort kompetensen, rutinen och kunskapen. Socialstyrelsen skickade ut en enkät till 2 000 kvinnor i åldrarna 50–59 år med frågor om klimakteriet. Nästan alla, 97 procent, sade sig ha besvär. Var tredje kvinna beskrev dem som så svåra att hon ville ha någon form av behandling. Men de flesta upplevde att det var svårt att hitta och få faktisk hjälp av sjukvården för värmevallningar, humörsvängningar, sömnproblem, sköra slemhinnor, sexuella problem och nedstämdhet. I rapporten säger både kvinnor och vårdpersonal att kvinnor slussas runt mellan olika verksamheter innan de får rätt vård. Det saknas både kunskap och rutiner för klimakterievård inom primärvården – detta trots att var tionde kvinna i Sverige är i klimakteriet. Hormonbehandlingens dramatiska historia Om man backar bandet och tittar på hormonell behandling med östrogen är det en dramatisk historia. Svenska kvinnor har använt hormoner för klimakterieproblem sedan 1940-talet. Förskrivningen tog fart på 1980-talet när flera studier visat att östrogen inte bara minskade klimakteriebesvären utan också skyddade mot hjärt-kärlsjukdom och benskörhet. Men i början av 2000-talet störtdök förskrivningen över en natt när en stor amerikansk studie felaktigt visade att risken för hjärtkärlhändelser i stället ökade. Många kvinnor valde bort hormonbehandling och läkarna slutade att skriva ut det. -Man talade inte ens längre om behandling, varken bland läkare eller andra och kunskapen sjönk i primärvården. Endast de med de allra svåraste besvären fick behandling och då i max fem år, säger Helena Kopp Kallner, docent i obstetrik och gynekologi. Studien fick emellertid mycket stark kritik och har senare omvärderats. Men hormonskräcken lever kvar, många har hört om de farliga rönen men inte nåtts av de nya, positiva forskningsresultaten. Numera säker och effektiv behandling -Idag anses hormonbehandling vara både säker och effektiv om den sätts in ca fem år från sista mens, ges i låg dos och så länge kvinnan har besvär. I de nya riktlinjerna finns det inga gränser för hur länge man kan behandlas. Hos 10 procent av kvinnorna kan besvären sitta i länge, upp i 70-årsåldern. I dag vet vi också att behandling med hormoner som sätts in i anslutning till menopausen och fram till 60 års ålder halverar risken för hjärtinfarkt plus att det förebygger benskörhet och ledbesvär. Ungefär var tionde kvinna i åldersgruppen 45–60 tar hormoner – men eftersom vi också vet att en tredjedel av alla kvinnor får svåra klimakteriesymptom är underbehandlingen troligen stor, menar Helena. Risken för bröstcancer genom långtidsbehandling med hormoner ökar något – men ökningen är sannolikt överdriven. Dock bör bland annat kraftig ärftlighet för bröstcancer och blodproppar beaktas. Antidepressiva Det finns evidens att det finns en koppling mellan klimakteriet och psykisk ohälsa, därav behandlingen med antidepressiva. Däremot finns det en rätt stor tveksamhet inom professionen om tex kosttillskott för att öka serotoninpåslaget, här finns ingen evidens. Tillskott är heller inga harmlösa substanser, de kan också maskera en brist som kan vara allvarlig sjukdom. Det går helt enkelt inte att äta sig till en högre nivå av serotonin. Det finns också en spridd idé om att man genom livsstilen kan skjuta upp klimakteriet- men det stämmer inte alls. Äggstockarna lägger av i femtioårsåldern, det är en naturlig process. Ägganlagen tar helt enkelt slut. Hormonbehandlingen kan enbart minska besvären. Sexlusten tar stryk. Är det läge för testosteron? Det är väldigt vanligt med bristande lust längre upp i åren, statistiken säger att 41 procent av alla kvinnor upplever det. Statistiken visar också att testosteronbehandling blivit allt vanligare, allt fler kvinnor frågar efter hormonbehandling med testosteron mot nedsatt sexlust. Problemet med testosteron är att det egentligen bara finns preparat som är anpassade för män och dosen måste vara minst tio gånger lägre för en kvinna så det är Klimakteriebehandlingar - varför är vården vilse? i fokus Hälsan AV INGEMO BONNIER Docent Helena Kopp Kallner berättar att just nu pågår en studie i Sverige som ska undersöka effekten av bioidentiskt progesteron och jämföra det mot konstgjort progesteron.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=