OMSTÄLLNING Så kan du få hjälp till nytt jobb SJUKFÖRSÄKRING Helena fick rätt mot Försäkringskassan till slut ENKÄT Så stressade är dina kollegor – och här ligger ansvaret En tidning för alla medlemmar i Fastighetsanställdas Förbund Nummer 1 • Februari 2023 PIONJÄRERNA De nya områdesvärdarna på Uppsalahem skapar trygghet i bostadsområdet.
Fastighetsfolket Nr 1 2023 2 LÄSOCHVINN 27 Dags igen att syna tidningen i jakt på de rätta svaren. KRYSSET 28 Vill du bli en vinnare? Kryssa med oss och vinn en bokcheck. ORDFÖRANDEKRÖNIKA 31 Kriserna bara avlöser varandra, men det kommer att vända, skriver Lennart Mauritzon. PÅ JOBBET 18 Att skapa relation med hyresgästerna – det är det viktigaste uppdraget för de nya områdesvärdarna i Gottsunda. KRÖNIKA 25 Maria Isberg funderar över hur kunderna tänker om flufftid och gratisjobb. PERSPEKTIV 27 Robert Nyberg om varför det ska vara hemligt med elstödspengar. Innehåll nr 1 2023 Tidsbrist och oro för att pengarna inte ska räcka är något som stressar Fastighets medlemmar. Hur kan skyddsombuden påverka och förändra situationen? Läs mer i vårt stresstema på sidorna 10–17. ÅSIKTER 04 ”Chefen lyssnade inte på mig”, skriver Daniel Pallin. LEDARE 05 Sätt stopp för den farliga stressen. NYHETER 06 Större risk att bli av med jobbet – men mer pengar till att plugga med nytt avtal. 08 Helena Svedlund har kämpat mot smärta i rygg och nacke sedan 1980-talet. Nu får hon rätt till sjukersättning. 09 Läsarna har sagt sitt – se resultatet av Fastighetsfolkets läsarundersökning. TEMASTRESS 10 Enkät: Röster från branscherna om hur pressen ser ut på jobbet. 15 Din kropp tar stryk av stressen. 16 Vems är ansvaret för det pressade arbetslivet? 10 FOTO: SHUTTERSTOCK POSTADRESS Box 392, 101 27 Stockholm BESÖKSADRESS Klara Norra Kyrkogata 31 E-POST redaktionen@ fastighetsfolket.se E-post till medarbetare: fornamn.efternamn@ lomediehus.se WEBBADRESS www.fastighetsfolket.se OMSLAGSFOTO Caisa Rasmussen CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Ewa-Maria Kriegholm 08–725 52 30 REPORTRAR Anton Kasurinen (tjänstledig) Malin Beeck 08–725 52 32 Kajsa Klepke 08–725 52 31 Lena Gunnars 070–232 80 39 DIGITALREDAKTÖR Jesper Björnstedt LAYOUT Annika Zeffer, Peter Önnestam KORREKTUR Michelle Bergman ANNONSER Adsales Group Joel Pehrsson 08-400 28 652, joel@adsales.se Annonsmaterial: annons@adsales.se TRYCK Stibo Complete, Katrineholm PRENUMERATION 200 kr helår, 8 nr/år ADRESSÄNDRING Medlemmar i Fastighets ska vända sig till sin region, övriga till tidningen. Nästa nummer utkommer den 16 mars 2023. Ansluten till Sv Tidskrifter. Kontr TS-upplaga 2022: 28400 ex, issn: 0345-326x SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004
Smart förvaring, bättre ergonomi Toolflex produkter bidrar till en mer ergonomisk arbetsmiljö varje dag. Det innebär mindre påfrestningar för personalen, ett effektivare arbetssätt och ett bättre slutresultat. Besök gärna www.toolflex.com för mer information. Tillsammans fortsätter vi rädda liv. Bli månadsgivare på rodakorset.se Hjälp människor som drabbas av konflikten i Ukraina.
Fastighetsfolket Nr 1 2023 4 ”Asylflyktingar ochgästarbetare utnyttjasådetgrövsta i nästan varje LO-yrke. (…) Det här landetbyggspå invandrares ryggar.” Emil Boss, facklig aktivist och författare, i tidningen Arbetaren. NÄR JAG BÖRJADE arbeta på Samhall i Eskilstuna träffade jag underbara arbetskollegor. Snart blev jag vald till skyddsombud och jag kände en glädje i att hjälpa mina kollegor. Jag trivdes med att jobba som städare på Samhall, men Samhall hade andra planer för mig. Som Fastighetsfolket rapporterat om tvingades jag att köra truck för Samhall på Frode Laursens logistiklager (nr 7–2022) . Detta trots att jag flera gånger sagt till min chef att det skulle göra mig sjuk, eftersom jag har en arbetsskada i ryggen. Men chefen lyssnade inte. Istället hotade han med att jag skulle få ogiltig frånvaro om jag inte gjorde jobbet. Efter några dagar i trucken blev smärtan i ryggen olidlig. Jag är idag långtidssjukskriven. INGEN SKA BEHÖVA vakna upp på morgonen med en klump i magen och vara rädd för att gå till jobbet. Ingen ska bli tvingad att göra arbetsuppgifter som kroppen inte klarar av. Men på Samhall har det blivit vardag. Nu måste företagets utnyttjande av människor få ett slut. Samhalls chefer måste börja ta ansvar för arbetsmiljön. Pengar får inte vara första prioritet på ett statligt företag som ska ge arbete åt personer med funktionsnedsättningar. JOBBET PÅ SAMHALL gjorde mig sjuk. Men vem får ta konsekvenserna? Det är jag, som får leva med konstant smärta, med en lång sjukskrivning och dålig ekonomi i kristider. Jag tänker på alla mina kollegor på Samhall, som är i liknande situationer. Till alla er kollegor ute i vårt långa land: Ni gör ett jävligt bra jobb! Men vi alla måste våga ställa frågan: Vart är Samhall på väg? Daniel Pallin, skyddsombud på Samhall i Eskilstuna. Vart är Samhall på väg? Följ oss i socialamedier Facebook: sök på Fastighetsfolket Twitter: @fastighetsfolk Instagram: fastighetsfolket Pressgrannar Debatt Jobbet på Samhall gjorde mig sjuk. Nu måste företagets utnyttjande av människor få ett slut, skriver Daniel Pallin, skyddsombud på Samhall i Eskilstuna. ÅSIKTER Har du en åsikt som du vill dela? Hör av dig till oss. redaktionen@fastighetsfolket.se Du kan också ringa debattredaktör Kajsa Klepke på 08-725 52 31. Eller chefredaktör Ewa-Maria Kriegholm på 08-725 52 30. Insändare Samhall bryr sig baraompengarna JAG LÄSTE ARTIKELN i Fastighetsfolket om den dåliga arbetsmiljön på Samhall i Eskilstuna. Det är samma sak på Samhall i Norrköping, där jag jobbar i tvättstugan. Vår arbetsmiljö är helt fruktansvärd. Jag har kontaktat Samhalls ledning, fackförbund och Arbetsmiljöverket. Alla här på golvet tycker som jag, men ingen vågar säga ifrån eftersom de är rädda för repressalier från arbetsgivaren. Men jag är inte rädd. Det är mitt liv det handlar om och jag ska inte behöva ha ont i magen varje dag jag går till jobbet. Samhall är helt ointresserade av hur vi arbetare mår, så länge de får in pengar. Men om ingen vågar säga ifrån kan ingenting heller förändras. Arbetare på Samhall Aldrighaft så dåligt ob-tillägg sompå Samhall MITT YRKESLIV ÄR över 30 år långt men jag aldrig haft så dåligt ob- tillägg som nu, när jag är anställd på Samhall. Jag städar hos Polisen och där ingår städning av celler. En helg städade jag totalt 19 celler på två dagar, varav det fanns spyor och blod i fyra celler. Samtidigt skulle jag hinna med de övriga delarna av huset. Jag fick cirka 322 kronor efter skatt i obtillägg, för hela helgen. Jag undrar hur löneförhandlingarna gått till egentligen? För inga andra kan ha så lågt ob-tillägg år 2023. Vad är det för mening med att vara med i facket om facket inte kan förhandla? Samhallanställd
För övrigt tycker jagatt … LEDARE ĥ…det blir intressant att följa hur många i arbetaryrken som väljer att plugga med de nya omställningsmöjligheterna. Det finns en rad bristyrken, så helt klart är behovet av kunnig personal stort. Fler än varannan fastighetsskötare uppger att de är uttröttade i kroppen efter arbetsdagens slut. Nästan exakt lika många städare svarar samma sak i en rapport från Arbetsmiljöverket. Det är inte så förvånande med tanke på att arbetet är tungt. Icke desto mindre är det ett problem, och med ett tungt jobb blir det viktigt att kunna vila och återhämta sig efter arbetsdagen. Därför är det extra problematiskt att så många i Fastighets yrken inte kan koppla bort tankarna på jobbet efter arbetsdagens slut. Fastighetsfolkets egen undersökning visar att tre av tio medlemmar inte kan släppa tankarna på jobbet under fritiden. Det är en varningssignal för branscherna att ta på allvar. Arbetare i Fastighets yrken har inte betalt för att tankarna på jobbet ska gnaga dygnet runt. Ni har tunga och krävande jobb, men när arbetsdagen är slut ska ni få koppla av. PRESSEN PÅ JOBBET tär på medlemmar på en rad sätt, enligt vår undersökning. Fler än sex av tio medlemmar har haft ett eller flera stressrelaterade problem den senaste månaden. Det är helt oacceptabelt. Det handlar om att känna stress eller oro för att bli av med jobbet eller att skada sig, att känna olust för att gå till jobbet för risken att bli kränkt eller mobbad. Störst är den ekonomiska pressen, 33 procent känner stress eller oro för att lönen inte ska räcka till utgifterna. Nästa lika många har hoppat över rasten någon gång senaste månaden för att hinna allt. Kraven på lönsamhet i branscherna är höga och tiden att utföra arbetet blir knapp. I ekonomiskt svåra tider blir oron att lönen inte räcker extra tung, och risken att bli av med jobbet ännu mer oroande. Att våga säga ifrån när anställningen hänger löst är inte ett alternativ för de flesta. Det är tuffa tider även för företagen. Många arbetsgivare pressas av ökade kostnader, men det är inte ett godtagbart alternativ att skruva upp arbetstakten för de anställda. Ni har tunga ochkrävande jobb,mennär arbetsdagenär slut skani få kopplaav. Sätt stopp för den farliga stressen Ewa-Maria Kriegholm Chefredaktör för Fastighetsfolket
Fastighetsfolket Nr 1 2023 6 Lagen om anställningsskydd, las, förändrades den 1 oktober 2022. De nya reglerna innebär att arbetsgivare får lättare att säga upp personal. Samtidigt får anställda bättre möjligheter till omställning, såsom studier. Anställningsskyddet ser olika ut på arbetsplatserna, beroende på om de nya reglerna i las tillämpas rakt av, eller omdet finns ett huvudavtal. Huvudavtalet går längre än de nya reglerna i las, både när det gäller möjligheten att vidareutbilda sig och för arbetsgivaren att säga upp anställda. Nu har Fastighets valt att skriva under huvudavtalet med arbetsgivarorganisationen Fremia. Det berör drygt 1000 medlemmar som arbetar som exempelvis fastighetsskötare, städare och vaktmästare hos arbetsgivare somärmedlemmar i Fremia, som Riksbyggen och Folkets Hus och Parker. Nicklas Nilsson, avtalsansvarig ombudsman på Fastighets, förklarar vad det innebär. Hur förändrar avtalet möjligheterna att studera? – Det ekonomiska stödet till utbildning är mer omfattande med huvudavtalet. Du kan studera mitt i livet och stärka din kompetens, utan att förlora på det ekonomiskt. Du får 80 procent av NYHETER NYTT AVTAL GER MER lönen vid studier. Med huvudavtalet har du också rätt att vara ledig från jobbet och få pengar för att studera kortare kurser. Varför är utbildning viktigt för medlemmarna? – Framtidens fastighetsskötare kommer att jobba bådemed skiftnyckel och dator, och utbildning är avgörande för att klara den förändringen. – Många städare kommer inte från Sverige. De skulle gynnas av fler möjligheter att exempelvis studera svenska. Med huvudavtalet kan du också få dina kunskaper validerade, om du exempelvis har en utbildning från ditt hemland. Om du har bevis för din kompetens så stärks både chanserna att få nytt jobb och en bättre löneutveckling. Kommer jag lättare att kunna bli uppsagd nu? – Ja. Huvudregeln enligt las är ”först in, sist ut”. Enligt nya las får arbetsgivaren göra tre undantag från den regeln per arbetsplats, men enligt huvudavtalet får arbetsgivaren göra ännu fler undantag. Det är det vi betalat med för att fåmer resurser till omställning, säger Nicklas Nilsson. Fastighets har ju varit kritiska till att försämra anställningsskyddet, varför har ni nu valt att skriva under huvudavtalet? – Vi tycker i grunden inte att det var bra att luckra upp anställningstryggheten i utbyte mot fler omställningsmöjligheter. Men nu har ju lagändringarna genomförts ändå. – På vissa av våra avtalsområden blir det då mer gynnsamt för våra medlemmar med huvudavtal, eftersommöjligheterna till framför allt utbildning blir större. Men vi gör en bedömning från avtal till avtal, säger Nicklas Nilsson. Omställning Vissa städare och fastighetsskötare kommer nu lättare att kunna skola om sig. Detta enligt det nya huvudavtalet. Text: Kajsa Klepke Foto: Anders Wiklund/TT Så fungerar huvudavtalet ĥEtt huvudavtal beskriver grundläggande villkor mellan arbetsgivarorganisationen och fackförbundet. LO, PTK och Svenskt Näringsliv har skrivit under huvudavtalet om trygghet, omställning och anställningsskydd, som är anpassat efter de nya reglerna i las. Huvudavtalet och förändringarna i lagen om anställningsskydd, las, trädde i kraft den 1 oktober 2022. Vilka av Fastighets medlemmar har huvudavtal? ĥFastighets har hittills skrivit på nya huvudavtal med Sobona, Arbetsgivaralliansen och Fremia. Anställda på Fremias kollektivavtal på Samhall omfattas inte av huvudavtalet, eftersom de nya lasreglerna inte gäller för Samhall. Även de medlemmar som är anställda på kollektivavtal med Almega och Fastigo står idag utanför huvudavtalet. Det är än så länge oklart om Fastighets kommer att skriva på med dessa. ĥDe som inte har huvudavtal omfattas i stället av det grundläggande omställningsstudiestödet som infördes i samband med de nya las-reglerna. Det innebär att du kan studera i upp till 44 veckor (ungefär ett år) med 80 procent av lönen upp till 27863 kronor i månaden. Men de som har huvudavtal kan få mer pengar än så. Hur gör jag om jag vill studera? ĥOm du vill skola om dig eller vidareutbilda dig kan du kontakta din omställningsorganisation för att veta mer om vad som gäller. Anställda på kollektivavtal mellan Fastighets och Fremia har rätt till stöd från omställningsorganisationen Ciko.
Fastighetsfolket Nr 1 2023 7 PENGAR TILL STUDIER AnnetteStohm Städare och skyddsombud på Folkets hus i Trollhättan. – Det är toppen att det blir lättare att studera utan att vi förlorar på det ekonomiskt. Jag skulle gärna vilja studera. Jag har en bakgrund som undersköterska och kanske skulle vilja vidareutbilda mig och börja jobba inom vården igen. Om jag skulle tvingas leva på bara CSN vet jag inte om jag skulle våga. Men om jag nu kan få 80 procent av lönen när jag studerar öppnas en ny möjlighet. Josef Claesson Fastighetsskötare på Riksbyggen i Västervik. – Jag vill gärna stärka mina kunskaper inom yrket. Nu när det är lågkonjunktur känns det extra viktigt. Jag är varslad från min anställning, så för mig kan vidareutbildning bli aktuellt. Jag skulle till exempel vilja få bättre kunskaper inom ellära. För att vara attraktiv som fastighetsskötare krävs det att du har en bred kompetens. Och i det här yrket blir du aldrig fullärd. Igor Soklevski Fastighetsskötare och förtroende- vald på Riksbyggen. – Absolut. Det här är det enda som är bra med nya reglerna i las. Det är så här vi kan höja kompetensen inom branschen. Jag har själv sadlat om från städare till fastighetsskötare genom att vara lärling. Men jag skulle gärna vilja få ännu mer kunskaper inom yrket. Jag skulle vilja gå kurser inom exempelvis energi och VVS, för att stärka min yrkeskompetens. Skulle du kunna tänka dig att plugga? ĥAnställda på bland annat Riksbyggen och Folkets hus och parker får nu mer resurser till att stärka sin kompetens.
Fastighetsfolket Nr 1 2023 8 NYHETER 27procenthar intefast jobb 27 procent inom fastighetsservice har tidsbegränsad anställning, visar en rapport från LO. Fastighetsservice (där städning ingår) ligger därför högt jämfört med många andra sektorer. Flest tidsbegränsade anställningar är det inom hotell, restaurang och detaljhandel – därefter kommer fastighetsservice. procent var arbetslösheten i landet i början av året enligt siffror från Arbetsförmedlingen. 6,6 Tjänstemän mer fackliga Trenden att fler tjänstemän är med i facket jämfört med arbetare fortsätter. 2022 var 61 procent arbetare fackligt anslutna, jämfört med 74 procent av tjänstemännen. Skillnaden var större än tidigare år. Det framkommer i LO-rapporten Facklig anslutning år 2022. Inom sektorn fastighetsservice syns samma fenomen. 44 procent av arbetarna är facklig anslutna, jämfört med 67 procent av tjänstemännen. Trots att det gått nästan 40 år minns Helena Svedlund exakt när det knäckte till i ryggen. Hon jobbade vid en kapmaskin på en verkstad. – Det var inte ett tungt lyft. Men det var ett vridmoment. Och så hörde jag att någonting gick sönder. Helenas liv har inte varit sig likt sedan dess. Hon kallar det för en karusell – som har snurrat på från 80-talet. Rehab, arbetsträning, sjukskrivningar, smärtstillande mediciner. Varvat med jobb för att få in pengar. Jobbet på verkstaden fick hon inte behålla. Det kunde inte anpassas. Efter lång rehab och olika bidragsanställningar började Helena på Samhall i Arboga 1996. Där har hon blivit kvar. HON HAR KÄNT sig tvungen att jobba. Helena var ensamstående mamma när hennes två barn var små. – Det var inget alternativ att kasta in handduken och försöka klara sig på olika bidrag. Till slut gick det inte mer. För drygt två år sedan nådde hon punkten då det gjorde för ont att jobba. Efter40årmedsmärta–nu fårHelenasjukersättning – Det tar så enormt mycket mental kraft att jaga rehab, få ny medicinsk bedömning av någon läkare och försöka bibehålla någon slags arbetsförmåga. Helena sökte sjukersättning, det som en gång kallades sjukpension. Hon gjorde en arbetsförmågeutredning och en överklagan till förvaltningsrätten. Genom medlemskapet i Fastighets fick hon hjälp av den fackliga juridiska byrån LO-TCO Rättsskydd. Till slut blev ansökan beviljad. – Nu börjar liv nummer två, säger Helena och skrattar. Anton Kasurinen Efter att ha kämpat mot nack- och ryggsmärtan sedan 1980-talet fick Samhallaren Helena Svedlund till slut rätt till sjukersättning. Lättnaden är stor. SJUKFÖRSÄKRING ĥ”Överlycklig!” Så beskriver Helena Svedlund känslan efter att ha fått rätt till sjukersättning. FOTO: PRIVAT 7av10med i a-kassa Under 2022 var det färre som fick a-kasseersättning jämfört med 2021. Skillnaden var hela 27 procent, enligt Sveriges A-kassor. I slutet av året märktes en förändring mot ett kärvare läge på arbetsmarknaden. – I det perspektivet är det positivt att en majoritet, sju av tio svenskar, idag är medlemmar i en a-kassa men givetvis borde fler se över sitt skydd, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor. Så kan du få hjälp ĥLO-TCO Rättsskydd är LO- och TCO-fackens juridiska byrå. Medlemmar i LO- och TCO-förbund kan få rättshjälp för alla tvister som rör arbetet om det finns en rimlig chans att vinna. Förbundet betalar då rättegångskostnaderna. ĥDin fackklubb, fackavdelning eller arbetsplatsombud hjälper till med ansökan. KÄLLA: LO-TCO RÄTTSSKYDD
Fastighetsfolket Nr 1 2023 9 Det var i höstas som ett slumpmässigt urval av medlemmar fick tycka till om Fastighetsfolket i en telefonundersökning. Svaren visar på god kännedom om tidningen och att uppfattningen om Fastighetsfolket överlag är positiv. Fyra av fem intervjuade medlemmar känner till Fastighetsfolket, och av dem som känner till tidningen säger 76 procent att de läser den. Läsarna tycker att tidningen är trovärdig, lätt att läsa och att de får information och kunskap de inte kan få någon annanstans. Det sammanfattande betyget är 4,6 av sex möjliga. – Vi på redaktionen är tacksamma till de läsare som tagit sig tid att svara och är väldigt glada över det positiva omdömet. Vårt mål är att erbjuda kvalitativ läsning sommedlemmarna verkligen har nytta av, all respons är värdefull för vårt arbete, säger chefredaktör Ewa-Maria Kriegholm. När läsarna får ranka vilket innehåll de tycker är mest intressant kommer löner och avtalsförhandlingar i topp, följt av arbetsmiljö och hälsa. Minst intresserade är läsarna av debattinlägg och politiska frågor. Undersökningen visar att det är betydligt fler som läser papperstidningen än som löpande läser Fastighetsfolkets artiklar digitalt. – Att få fler som följer bevakningen digitalt är en av de största utmaningarna. Vi ser att de yngre medlemmarna besöker våra digitala kanaler oftare än de äldre, men vi hoppas att fler i alla åldrar ska hitta till vår digitala rapportering mellan pappersutgåvorna, säger EwaMaria Kriegholm. Gottbetyg från er läsare Så gjordes undersökningen ĥUndersökningsföretaget Axand ringde på uppdrag av tidningen upp ett slumpmässigt urval medlemmar i Fastighets. Sammanlagt 402 fullständiga svar samlades in. Undersökningen gjordes under oktober–november 2022. Trovärdig, lättläst och med information som inte går att få någon annanstans. Medlemmarna i Fastighets ger höga betyg i höstens läsarundersökning. LÄSARUNDERSÖKNING BOKA STÄDKURSER Boka på borago.se Distansutbildningar inom Lokalvård | PRYL Trappstädning Hygien Städa professionellt för att förhindra smittspridning. Lärarledda utbildningar inom Lokalvård | PRYL Hygien Golvvård Boka på stadakademin.se E-LEARN I KLASSRUM ĥEwa-Maria Kriegholm.
Fastighetsfolket Nr 1 2023 10 Oro för att pengarna inte ska räcka, raster som inte hinns med och så tankar på jobbet även på fritiden. Det är några saker som stressar Fastighets medlemmar. Texter: Lena Gunnars Foto: Shutterstock Fastighetsfolket har genomfört en läsarundersökning somvisar att 33 procent av de svarande har känt sig stressade eller oroliga för att lönen inte ska räcka till de utgifter man har. Det råder hög inflation och bankerna har höjt räntorna på lån. Dessutom har många i Fastighets yrken låga löner eller jobbar ofrivillig deltid. Undersökningen visar också att 29 procent har hoppat över rasten eller pauser för att hinna med jobbet och 29 procent har inte kunnat släppa tankarna på jobbet på fritiden. 18 procent har känt oro över att bli av med jobbet. Torbjörn Jonsson är central ombudsman i Fastighetsmed ansvar för arbetsmiljöfrågor. Han blir inte förvånad vare sig över att många känt oro över att lönen inte ska räcka eller att de hoppat över raster. Däremot blir han överraskad över att så stor andel inte kan släppa tankarna på jobbet när de är lediga. Det tycker Torbjörn Jonsson är oroväckande eftersom förbundets medlemmar inte får betalt för det. Till skillnad mot tjänstemännen. – Vi har ju tidlönebegreppet. Våramedlemmar ska starta en viss tid och sluta en viss tid. Därefter är de inte skyldiga att vare sig arbeta eller fundera på arbetet. Torbjörn Jonsson tycker att arbetsgivarna bör fundera på om de tar sitt ansvar för att informera sina anställda om vad de ska göra på jobbet. – Ofta uppfattar våra medlemmar att de ska göra ett visst arbete, men kunden har köpt ett annat uppdrag. Det leder till att medlemmarna gör mer än kontraktet kräver. De kanske städar 120 kvadratmeter i stället för 100. Då blir det stressigt, säger Torbjörn Jonsson. Han påpekar att även lönen kan vara en arbetsmiljöfråga. – Om man inte får del av löneglidningar trots att man försöker göra sitt jobb bättre eller inte får vidareutveckling kan det också påverka arbetsmiljön. TEMA STRESS DET HÄR SKAPAR STRESS
EKONOMIN TIDSBRISTEN 29 procent har hoppat över raster eller pauser för att hinna med jobbet. TANKARNA 29 procent har inte kunnat släppa tankarna på jobbet på fritiden. JOBBORON 18 procent har känt oro över att bli av med jobbet. 33 procent har känt stress/ oro för att lönen inte ska räcka till utgifterna. Data till Fastighetsfolkets läsarundersökning har samlats in genom telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval av medlemmar i Fastighets. Sammanlagt har 402 fullvärdiga svar samlats in. Läs om fler frågor i undersökningen på https://fastighetsfolket.se/story/stressen-pa-jobbet Fastighetsfolket Nr 1 2023 11
Fastighetsskötaren Sandra Bergström i Mjölby hanterar stressenmed livspusslet varje dag. Somensamstående tvåbarnsmamma på heltid är det en utmaning att få tiden och pengarna att räcka till. Sandra Bergström trivs på jobbet på Bostadsbolaget i Mjölby, med kollegorna och yrket. Men det är en utmaning att få lönen på 26877 kronor att räcka till allt. Särskilt med rådande inflation och höga räntor. – Jag känner definitivt oro över det. Ständigt. Man får dra ner på roligheter, så är det ju. Räkningarna ska betalas först och främst. Manmåste tänka till på vad man äter och handlar och vilka som ska få julklappar eller presenter. Sandra Bergströmskulle egentligen vilja gå ner i tid för att få mer tid med sina barn på 9 och 11 år. Men det känns som en omöjlighet med tanke på den ekonomiska situationen. – Jag är ensammed två barn och vi bor i hus. Jag kan inte pendla med kollektivtrafik utan måste ha bil till och från jobbet. SANDRA BERGSTRÖM HAR en mil enkel resa mellan hemmet i Strålsnäs och jobbet i Mjölby. Hon tycker att det lätt också blir en stress när barnen blir sjuka flera gånger på kort tid. Under tiden som Sandra Bergström är hemma och är sjuk, vabbar eller är ledig samlas uppgifterna hon skulle ha gjort på jobbet på hög. Det kan vara stressande och göra att hon känner skuldkänslor. – Man får skuldkänslor för att man inte kan vara på jobbet och för att man inte kan slappna av och vara närvarande med barnen. Arbetstiderna är 07 till 16 måndag till fredag. Sandra Bergström har ingen flextid, men kan ta ut någon komptimme här och där. EN VANLIG ARBETSDAG kollar hon igenom sitt område och städar trapphusen i de tio hus hon ansvarar för. Hon tar också ett varv och ser över tvättstugor och källargångar så att det inte ligger skräp där. Hon brukar äta frukost med kollegorna och gå igenom felanmälningarna då. Som fastighetsFASTIGHETSSKÖTAREN SANDRA: TEMA STRESS ĥFastighetsskötare Sandra Bergström jonglerar med jobb, två barn och hus. En oro för ekonomin finns alltid i bakgrunden. Ständig oro över ekonomin FOTO: BOSTADSBOLAGET MJÖLBY Fastighetsfolket Nr 1 2023 12 skötare gäller det att kunna prioritera bland allt som måste göras. Sandra Bergström tycker att det blir lättare med en planering som sträcker sig flera dagar åt gången. – Men hyresgästerna går alltid först, säger Sandra Bergström.
SANERAREN JESSIKA: Jag planerar kommande jobb i huvudet på kvällen Saneraren Jessika Nykvist på Belfor i Göteborg blir stressad när kvadratmeterpriset som kunden betalat inte stämmer med tiden som jobbet tar. På kvällen kan hon ligga och planera nästa dags arbete i sitt huvud, så att hon verkligen ska hinna allt. Jessika Nykvist jobbar i Belfors servicegrupp och sanerar både på byggarbetsplatser och hemma hos privatpersoner. Arbetsdagarna inleds alltid klockan 07, då hon träffar kollegorna inne på kontoret och får veta dagens arbetsuppgifter. – Det kan vara liksanering, röjning, rivning, byggstäd eller vanligt städ. Brandsanering eller arbeten med vattenskador är det vi mest möter i vardagen. Vi försöker rädda människors värden. FÖR DET MESTA jobbar Jessika Nykvist med försäkringsbolag och fastighetsbolag. Stressen i jobbet tycker hon varierar beroende på säsong. – Vi kan ha lugnare dagar med. Men under regnperioden är det mycket vattenskador. Då åker vi runt på jour dygnet runt och hjälper till när skadan är framme. Det kan också bli stressigt när det jobb hon ska göra och kvadratmeterpriset kunden betalat inte stämmer med tiden det tar att utföra. – En kvadratmeter kan ju bestå av en hel hög sopor från golv till tak till exempel. Då måste man ligga i för att hinna med. RASTER HINNER HON inte med varje dag. Och ofta ligger Jessika Nykvist i sängen på kvällen och planerar nästa dags jobb i sitt huvud för att hon ska hinna allt. – Vi måste också planera våra körningar noggrant nu med de dieselpriser som är. Fastighetsskötare och städare sliter hårt ĥI en stor rapport har Arbetsmiljöverket frågat över 7300 personer i olika yrken om deras arbetsliv. ĥFastighetsskötare och städare sliter hårt, framgår av rapporten. Mer än varannan fastighetsskötare uppger att de är uttröttade i kroppen efter arbetsdagens slut. Nästan exakt lika många städare svarar samma sak. ĥYrkena där flest säger att de är uttröttade i kroppen efter jobbet är: ĥFörskollärare ĥServiceyrken ĥButikspersonal ĥGrundskollärare och fritidspedagoger ĥLager- och terminalpersonal ĥSpecialistläkare ĥFastighetsskötare ĥStädare ĥSaneraren Jessika Nykvist i Göteborg tycker att stressen i jobbet är lite beroende av säsong. FOTO: PRIVAT GÖTEBORG
6 av 10 har alldeles för mycket att göra på jobbet ĥI Arbetsmiljöverkets nya rapport, där 7300 personer svarat på frågor om sitt arbetsliv, säger drygt 6 av 10 att de har alldeles för mycket att göra på jobbet. ĥBland kvinnor mellan 30 och 49 år och mellan 50 och 64 år är andelen allra högst. 7 av 10 säger att de har för mycket att göra på jobbet. ĥAndelen är också högre bland dem som sällan jobbar hemifrån. ĥUtifrån inkomster så är det fler med högre inkomst som uppger att de har för mycket att göra på jobbet, enligt rapporten. ĥBranscherna där flest uppger att de har för mycket på jobbet är: ĥUtbildning ĥInformations- och kommunikationsverksamhet ĥVerksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ĥOffentlig förvaltning och försvar ĥFinans- och försäkringsverksamhet Nathalie Gustafsson, lokalvårdare på Primär i Åmål, tycker att det är svårt att släppa tankarna på jobbet på kvällarna. Då ringer ofta kunder somvill boka städning. Flera gånger i veckan får Nathalie Gustafsson höra frasen ”gör bara det innan du går”. – ”Bara göra” är en ganska vanlig fras som jag får höra i mitt jobb, säger hon. Hon upplever ofta att tiden hon har på sig för att städa hos varje kund inte räcker till. – Då står jag där och är inte ens halvvägs färdig när det är dags att åka till nästa kund. Flera gånger i veckan får jag hoppa över rasten för att hinna med allt jag ska göra. LOKALVÅRDARNA PÅ FÖRETAGET har sina ”egna” kunder som de brukar åka till. Nathalie Gustafsson har fått höra att arbetsdagen blir bättre planerad om hon själv bokar in dem, även om det också finns personal på företaget som bokar kunder åt henne. Att det blir bättre planerat om hon gör det själv kan Nathalie Gustafsson visserligen hålla med om. Men priset hon får betala är att alltid gå med en känsla av att ha jour. – Därför kan det inte vara bästa lösningen. Det är ju arbetsgivaren som ska lägga schemat. Jag ska gå till mitt jobb och få ett schema. Sedan ska jag göra mitt jobb. När jag är klar ska jag gå hem. Jag är ju också en mamma till mina barn. Men det känns litegrann som att jag har ett eget företag, säger Nathalie Gustafsson. DET ÄR INTE ovanligt att kunder sms:ar eller ringer långt efter att arbetsdagen är slut. – Det har hänt att någon ringt till och med på julafton, säger Nathalie Gustafsson, som också är arbetsplatsombud och skyddsombud på jobbet. Hon konstaterar att det står lokalvårdare på anställningskontraktet. – Men jag skulle snarare kalla mig ”allgörare”, säger hon. TEMA STRESS LOKALVÅRDAREN NATHALIE: Jag hoppar över rasten flera gånger i veckan ÅMÅL Fastighetsfolket Nr 1 2023 14 ĥNathalie Gustafsson, städare på Primär, går runt med en känsla av att ständigt ha jour. FOTO: EWA-MARIA KRIEGHOLM
SÅ HÄR PÅVERKAR STRESS DIN KROPP LUNGORNA Vid stress kan vi få svårt att andas eller så kan andningen bli snabb när luftvägarna mellan näsan och lungorna drar ihop sig. Stress kan särskilt göra att personer med astma eller andra sjukdomar kan få ökade andningsproblem. Snabbandning på grund av stress kan också utlösa panikattacker. HJÄRT- OCH KÄRLSYSTEMET Långvarig stress kan orsaka hjärt- och kärlproblem. Stress ökar pulsen och nivåerna av stresshormoner. Det kan i sin tur göra att du lättare drabbas av stroke, hjärtinfarkt och högt blodtryck. Långvarig stress kan också bidra till inflammation i cirkulationssystemet och höja kolesterolet. Källa: Kry och American Psykological Association HUDEN Även huden påverkas av stress. Med ökade nivåer av stresshormonet kortisol i blodet börjar huden producera mer olja. Vi kan då drabbas av akne och andra hudproblem. ENDOKRINASYSTEMET Hypotalamus i hjärnan tar emot information om vad kroppen behöver. Det styr vilka hormoner och hur mycket hormon somhypofysen ska skicka ut i kroppen. Vid stress signalerar hypotalamus bland annat till hypofysen att den ska producera mer av stresshormonet kortisol. Då ökar levern sin frisättning av glukos (socker) och risken att få typ 2 diabetes ökar. MUSKELSPÄNNINGAR Att spänna musklerna är kroppens sätt att skydda sigmot skador och smärta. Men långvarig stress tvingar kroppen att vara i ständigt beredskapsläge och när musklerna är spända en lång tid kan det trigga andra reaktioner i kroppen och leda till olika stressjukdomar. NERVSYSTEMET Vi har både ett sympatiskt och ett autonomt, självstyrande, nervsystem. Vid stress bidrar det sympatiska stressystemet till att kroppen hamnar i flykt- och kampläge. Det signalerar också till binjurarna att tillverka mer kortisol och noradrenalin vilket leder till att hjärtat slår snabbare, blodtrycket och glukosnivåerna i kroppen höjs, matsmältningen försämras och blodkärlen i armar och ben utvidgas. Det autonoma nervsystemet fortsätter att orsaka reaktioner i kroppen. Det autonoma nervsystemet styr inre organ som vi inte kan påverka med vår vilja, såsom andning, hjärtslag, blodtryck och tarmrörelser. MAG- OCHTARMKANALEN Stress är associeradmed förändringar hos mag-tarmbakterierna. Det kan i sin tur påverka ditt humör och din aptit och skapa matsmältningsbesvär och uppblåsthet. Magens nerver och bakterier påverkar hjärnan och vice versa. Du har också lättare för att drabbas av bukfetma omdu är stressad. Det beror på att kroppen är mer inställd på att samla fett än på att bryta ner det.
ViktoriaDemircan Lokalvårdare och platsombud på Coor i Söderhamn. – Det är nog tidspressen. Vissa objekt är tidsbundna, det är en fast tid på dem, hur lång tid jobbet ska ta. Den fasta tiden är den som ställer till det. Det är också stressigt när vi har personalbortfall när det är svårt att få tag på vikarier. Daniel Liebst RSO och sanerare på Belfor Sverige i Mölndal (tidigare EBE Skadeservice). – Påmin arbetsplats är våra bekymmer som regel inte just stress. Men de som jobbar med till exempel byggstäd på företaget känner nog en viss stress, för det måste vara klart ett visst datum. Sedan jobbar jag idag somregionalt skyddsombud på 80procent och är inte såmycket ute i produktionen. Emil Haapala Städare och skyddsombud på Samhall i Pajala. –Jag blir stressad när mina arbetsuppgifter ändras snabbt. Om jag håller på med något, och så kommer chefen och säger att jag plötsligt ska jobba någon annanstans. Jag trivs inte med att flyttas runt mellan olika städobjekt med kort varsel. Dålig planering påverkar arbetsmiljön väldigt negativt. Arbetsgivaren har ansvaret för att arbetsmiljön inte ska vara för stressig. Men arbetsgivaren kan ta hjälp av skyddsombudet för att försöka lösa problempå jobbet somkan göra att de anställda blir stressade. Tillsammans med skyddsombudet kan arbetsgivaren arbeta med att både förebygga och lösa problem som kan skapa stress på jobbet. Målet är att människor inte ska bli sjuka på grund av stress på jobbet. De ska inte heller bli mobbade på sin arbetsplats. ARBETSMILJÖVERKET ÄR EN myndighet som har i uppdrag av regeringen att se till så att arbetsmiljön på arbetsplatserna lever upp till alla de krav som finns i Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket har tagit framolika bestämmelser, som kallas för föreskrifter. Bestämmelserna måste arbetsgivarna följa för att det ska vara en bra och säker arbetsmiljö för de anställda. Enligt Arbetsmiljöverket är det hög risk för VEM HAR ANSVAR FÖR ATT MINSKA STRESSEN? Det här gör skyddsombuden ĥSkyddsombuden ska vara med och planera saker som handlar om arbetsmiljön. Det kan till exempel handla om: ĥDiskussioner inför en ombyggnad eller flytt. ĥFörberedelser för en omorganisation. ĥHur nya arbetsmetoder ska införas. ĥHur hälsofarliga ämnen ska användas. ĥPsykiska och sociala frågor, till exempel stress, utbrändhet och belastningsbesvär hör också till skyddsombudens uppgiftsområden. ĥSkyddsombuden kan i vissa fall också begära att arbetsgivaren ska göra saker för att leva upp till arbetstidslagens bestämmelser. ĥDessutom ska skyddsombuden kontrollera att arbetsgivaren uppfyller de krav som finns i Arbetsmiljölagen på att arbeta för en god arbetsmiljö, ett så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. Källa: Arbetsmiljöverket TEMA STRESS Vad stressar dig på jobbet? Fastighetsfolket Nr 1 2023 16 stress på jobbet när de anställda har för mycket att göra på för kort tid och när det är problem och konflikter mellan arbetskamrater och/eller med chefer. Arbetsgivaren kan minska risken för stress somberor på jobbet genomatt till exempel minska kraven på de anställda eller anställa fler. Arbetsgivaren har också det högsta ansvaret för att se till så att det inte sker mobbning och kränkande särbehandling av någon på jobbet. EN UTGÅNGSPUNKT SOM arbetsgivaren och skyddsombudet kan ha är att se över så att det är en bra organisation på arbetsplatsen. Och att se till så att de anställda trivs på arbetsplatsen och med arbetskamrater. Omman känner sig för stressad på jobbet ska man vända sig till sitt skyddsombud eller arbetsplatsombud och berätta det. Bestämmelserna som handlar om hur man kan undvika att det blir för stressigt på jobbet finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter somhandlar om organisatorisk och social arbetsmiljö. De började gälla i mars 2016. Arbetsgivare som inte följer de bestämmelserna kan få betala böter till Arbetsmiljöverket.
Michael Svensson Fastighetsskötare och huvudskyddsombud på Uddevallahem. – Telefonen. Ibland när man håller på med något jobb och så ringer det och ringer och ringer. Det kan vara jättestressande. Men vi har jobbat fram ett nytt sätt att jobba på. Vi kommer att ha telefontid två timmar om dagen. Ellinor Karlsson Fastighetsvärd och ordförande för lokala Fastighetsklubben på Bostadsbolaget i Mjölby. – Det är klart att det är stressande när jag känner att jag inte hinner med. Är du ledig eller sjuk så blir de vardagliga arbetsuppgifterna, som städning och reparationer som inte är akuta, liggande tills du kommer tillbaka. Det där kan vara stressande. Det är viktigt att hitta den verkliga orsaken till stressen på jobbet. Det menar Torbjörn Jonsson, central ombudsman på Fastighets, som här ger sina bästa tips till skyddsombuden om hur man går till väga. Torbjörn Jonsson råder skyddsombuden att ta tag i problemen på arbetsplatsen och inte bara lyssna på generella påståenden om att det är stressigt. Det går att göra en riktad skyddsrond för att undersöka den psykosociala arbetsmiljön, hur folk mår och trivs på jobbet. Undersök vad det är somgör jobbet stressigt. Ett sätt att göra det på är att ställa tydliga frågor till den som är stressad. Ställ frågor som: Får du bra introduktion och information? Har du rätt verktyg? Är det klart och tydligt för dig vilket arbete du ska utföra? Har du stöttning om du känner dig osäker? – Den typen av frågor tvingar arbetstagaren att tänka efter varför arbetet är stressigt, säger Torbjörn Jonsson. Var envis och nöj dig inte med generella svar. Fortsätt fråga och försök få personerna att berätta exakt vilka situationer de tänker på. – Omman intervjuar flera personer på samma arbetsplats syns oftast snart ett mönster. Det kräver förstås mer tid av både skyddsombud och arbetsgivare att på djupet reda ut orsakerna till en dålig psykosocial arbetsmiljö. – Men skyddsombuden ska kräva att arbetsgivaren verkligen dissekerar arbetsmiljöproblemen på arbetsplatsen. TORBJÖRN JONSSON UNDERSTRYKER vikten av en god samverkanmellan skyddsombud och arbetsgivare. Problemet kanske inte är för hög arbetsbelastning, utan att arbetsledningen är otydlig. – Arbetstagaren tror kanske att den ska göra mer än vad som egentligen förväntas av honom eller henne, säger Torbjörn Jonsson. Orsakerna till stressen kan ibland också snudda vid privatlivet. Det kan handla om saker som arbetstidens förläggning. – Omden anställda har arbetstider somgör att det är svårt att hinna hämta och lämna barnen på förskolan kan det vara enkelt för arbetsgivaren att bara justera dem, säger Torbjörn Jonsson. I städbranschen är det vanligt med deltidsanställningar. Om deltidaren inte känner att den kan få en rimlig lön på grund av sin låga anställningsgrad kan det bidra till en ekonomisk stress. – Då kan man tillsammans med den fackliga organisationen se över organisationen och försöka skapa fler heltidstjänster på arbetsplatsen. Så ställer du rätt frågor Tips på frågor som skyddsombuden kan ställa ĥHar ni regelbundna arbetsplatsträffar? ĥGenomförs det medarbetarsamtal regelbundet med samtliga arbetstagare? ĥFinns det tydliga arbetsbeskrivningar? ĥÄr arbetsmängden för var och en rimlig? ĥHar alla tillräcklig kunskap, resurser och befogenheter för att klara av sina arbetsuppgifter? ĥKan arbetstagarna påverka uppläggningen och genomförandet av det egna arbetet? Källa: Prevent ĥTorbjörn Jonsson. RÅDET TILL SKYDDSOMBUDEN:
Fastighetsfolket Nr 1 2023 18 ”Vi är som ringens brödraskap” ĥOmrådesvärdarna Per Stenquist, Gabriel Palveus, Ibrahim Kanjou och Gamie Omer Ali på promenad genom radhusområdet Oscar Arpis väg. PÅ JOBBET
Fastighetsfolket Nr 1 2023 19 De är fastighetsskötare med en ny roll. Varje kväll är Uppsalahems nya områdesvärdar på plats i Gottsunda för att sprida trygghet i det särskilt utsatta bostadsområdet. – Jag känner mig som en pionjär som bryter ny mark, säger Gabriel Palveus. Text: Anton Kasurinen Foto: Caisa Rasmussen
Klockan har passerat åtta på kvällen i ett vintrigt Uppsala. Hårt packad snö knastrar under sulorna när fyra män i Uppsalahems arbetskläder kliver ur bilarna. Vi går igenomcykelrum, trapphus och förråd i Bäcklösa, ungefär en kilometer från Gottsunda centrum. Per Stenquist rycker i en ytterdörr för att kolla att den går i lås. Det är inte ovanligt att någon objuden gäst lägger en pinne i låset för att kunna ta sig in, och använder trapphuset som fritidsgård. Utanför ett cykelförråd får vi kliva över en gulaktig pöl på golvet. Det ser ut att vara urin. –Misstänkt kroppsvätska. Vi måste ringa på sanering, säger Ibrahim Kanjou. SEDAN I SEPTEMBER är Uppsalahem närvarande inte bara på dagtid utan också på kvällar och helger i Gottsunda – bostadsområdet som sedan 2017 står på polisens lista över särskilt utsatta bostadsområden. Den nya gruppen somgör jobbet kallas för områdesvärdar. –Det viktigaste är relationen med hyresgästerna. I grunden är de som fastighetsskötare och plockar skräp, anmäler skadegörelse eller kan skotta snö om det behövs. Men den primära uppgiften är att skapa relationer med hyresgästerna och sprida trygghet, säger fastighetschefen Therese Berg. INSPIRATIONEN KOMMER frånGöteborg där allmännyttan länge haft liknande tjänster bland annat i Gårdsten, Biskopsgården och Hjällbo. Uppsalahem har träffat företrädare för bostadsbolagen i Göteborg för att skräddarsy den nya rollen för deras fastigheter. –I Göteborg kallas det för trygghetsvärd. Men vi valde områdesvärd. Dels för att ordet trygghetsvärd skulle signalera att Gottsunda är ett UPPSALA PÅ JOBBET ĥEtt av uppdragen är att sätta på lås på källarförråd som står olåsta. Fastighetsfolket Nr 1 2023 20
otryggt område som behöver bli tryggare. Och dels för att rollen främst går ut på att skapa relationer, säger Therese Berg. Områdesvärdarna är en brokig skara med olika erfarenheter. Per Stenquist har exempelvis jobbat med fastigheter till och från i drygt 40 år, men vid sidan av också jobbat somordningsvakt. Gaime Omer Ali har jobbat inom skolan och pratar tigrinska och arabiska. –Vi är som ringens brödraskap i ”Sagan om ringen”. Någon är Frodo, någon är Gandalf och så kompletterar vi varandra, säger Gabriel Palveus. Han får några skratt från övriga i gruppen, medan vi går bland radhusen på Oscar Arpis väg. ”Brödraskapet” har redan varitmed omen del. Först möttes de av förvåning. Sedan började beröm, åsikter och synpunkter att strömma in från hyresgästerna. –Först sa de: Vad gör ni här vid den här tiden? Sedan märkte vi att de har så mycket att berätFörst sa de:Vad gör ni här vid den här tiden? Sedanmärkte vi att de har såmycket att berätta, när vi är här och tar oss tiden. Vad är ett särskilt utsatt område? ĥSedan 2015 delar polisen in bostadsområden i Sverige i kategorierna utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden. ĥOmrådena pekas ut av polisen genom lägesrapporter och underrättelserapporter från lokal polis. Man tittar också på bland annat anmälningar av brott och statistik om arbetslöshet. ĥSärskilt utsatta områden har låg socioekonomisk status och är områden där kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Det kan förekomma hot och våld mot vittnen och anmälare i området vilket gör att färre vill delta i rättsprocesser. Det är svårt eller omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag, polisen tvingas anpassa sig mycket för att kunna göra det. I särskilt utsatta områden finns det också i viss mån parallella samhällsstrukturer, extremism, personer som reser för att strida i konfliktområden och en hög koncentration av kriminella, uppger polisen. ĥUppsalahems nya områdesvärdar är fastighetsskötare med en helt ny roll – att sprida trygghet. Fastighetsfolket Nr 1 2023 21
PÅ JOBBET ĥDet har hänt att områdesvärdarna hittat folk som sover i miljörummen.
ta, när vi är här och tar oss tiden. Dammluckorna öppnas när man börjar prata, säger Per Stenquist. Andra anekdoter finns också. Områdesvärdarna har settmän i skyddsväst på gatan. Sett personer som säljer droger. Upptäckt sovande personer i soprumoch tvättstugor. Eller den gången då enman började röka cannabismitt framför områdesvärdarna – och erbjöd dem ett bloss. –Vi stötte på honom igen några dagar senare och sa hej. Han blev förvånad. Vi sa att ”så länge du är runt Uppsalahems fastigheter så kommer vi stöta på varandra”. Han tog det väldigt bra, berättar Gabriel. IBRAHIM KANJOU TAR UPP historien om dem som hade startat egen barberarsalong i källaren. –Första gången sa vi att det var okej om de städade efter sig. Men det funkade inte, det blev för smutsigt. Rollen kan vara svår. Uppsalahemär nogamed att de ska vara relationsskapande – inte gränssättande. Bolaget har redan en störningsjour med väktare. Områdesvärdarna ska inte vara de som säger ifrån. De ska vara närvarande i området för hyresgästernas skull och ska undvika konflikter och konfrontation. – Jag har varit i branschen i 40 år men ibland har jag ingen aning omvad vi ska göra i vissa situationer. Man får använda sin fingertoppskänsla, säger Per Stenquist. SÅ MYCKET RELATIONSSKAPANDE blir det inte just den här kvällen. Termometern står på 16 minusgrader och det är inte mycket folk i rörelse. Områdesvärdarna greppar skyfflarna och börjar skotta snö. När det ändå passerar några människor med hukade ryggar och luvorna uppdragna i kylan, så får de ett glatt hej från områdesvärdarna. – Jag lockades av det här jobbet för att det är så socialt med hyresgästerna. Jag säger hej till alla. De kanske inte svarar. Men efter tio gånger så kanske de svarar. Och efter elfte gången kan det bli ett ”hur är det med dig?” Det kan betyda mycket, säger Gabriel Palveus. ĥOmrådesvärden Gabriel Palveus pekar på resterna av en uppbränd joint, som vi hittar på golvet i ett cykelrum. Här är de särskilt utsatta områdena ĥ Bergsjön, Göteborg ĥ Husby, Stockholm ĥ Rinkeby/Tensta, Stockholm ĥ Skäggetorp, Linköping ĥ Södra Sofielund (Seved), Malmö ĥ Alby, Botkyrka ĥ Biskopsgården, Göteborg ĥ Fittja, Botkyrka ĥ Gottsunda, Uppsala ĥ Hallunda/Norsborg, Botkyrka ĥ Hammarkullen, Göteborg ĥ Hjällbo, Göteborg ĥ Hässleholmen/ Hulta, Borås ĥ Lövgärdet, Göteborg ĥNorrby, Borås ĥ Nydala/Hermodsdal/Lindängen, Malmö ĥRosengård, Malmö ĥVivalla, Örebro ĥ Ronna/Geneta/ Lina, Södertälje Fastighetsfolket Nr 1 2023 23
Gillar du att skriva och vill berätta för andra om ditt yrkesliv? Då kanske du är vår nya krönikör! Vilken är den bästa stunden på dagen, när blir det extra tungt på jobbet? Här finns kanske starten till en text om din jobbvardag. Låter det intressant? Hör av dig till oss! Skriv ett mejl till oss på redaktionen@fastighetsfolket.se och berätta om dig själv och vad du skulle vilja dela med dig av till andra medlemmar. Vill du skriva omditt jobb?
Fastighetsfolket Nr 1 2023 25 Jag småspringer genom korridoren, jag har alltid bråttom. Mitt i korridoren står en kvinna och en man. Mitt emellan dem ligger isolering och golvlister. Kvinnan ser ut som en typisk kontorist, mannen håller i en borrmaskin. När jag har passerat hör jag en kvinnoröst som säger ”Ja, det är ju onsdagar som är städdag, så då tar de det imorgon.” Jag tvärstannar, vänder mig mot kvinnan och säger att om de behöver extra städning på grund av byggjobb så måste det beställas extra. Att städa upp efter borrhål ingår inte i den dagliga städningen. Jag hinner inte vänta på svar, men hör bakom min rygg kvinnorösten som säger ”Ja se där ja, då fick vi veta det.” Jag gör det jag ska, går ut på andra sidan och springer vidare. Vad som händer sen i huset vet jag inte. Jag besöker det bara i min roll som teamledare. Hen som har det på sitt schema är ganska ny på jobbet och jag brukar försöka besöka de nya ute på golvet. DET TAR EN vecka innan jag inser att det aldrig kom någon extrabeställning. Men jag slår bort det, ibland städar de upp efter sig själva, ibland är det inte så farligt. Någon dag senare berättar jag historien under lunchen, som en berättelse om hur folk inte tänker efter. Sen slår det mig att jag egentligen inte vet hur historien slutade. Jag tittar på vår nya. Hen ser lite skuldmedveten ut och säger ”Jag tog upp det”. Jag tänker att det är väl klart, det skulle jag också ha gjort om jag var ny på jobbet. Jag tänker på de gånger som jag själv har böjt mig när jag borde ha tagit fajten för att vi alla ska få bättre arbetsförhållanden. I nästa stund tänker jag på kvinnan. Hur tänkte hon? Tror hon att vi har oändligt med tid? Att alla gärna jobbar lite extra? Eller brydde hon sig inte? Varje gång jag åker förbi huset har jag lust att gå in och skrika ”Fattar du inte att varje minut av min arbetsdag är beräknad och fylld. Det finns ingen flufftid till något extra”, men jag gör det inte. Dessutom tror jag inte att någon har räknat minuterna, utan bara tittat på ytan. Som att en toalett, kontor eller gymnastiksal kräver samma arbetsinsats för samma kvadratmeteryta. JAG TÄNKER ATT det inte är kvinnan som är problemet utan att folk runtomkring oss, över oss, inte förstår vad vi jobbar med. Sen börjar insikten sippra in att de kanske vet, men de provar. Går det så går det. Vi kanske bara skulle rycka på axlarna lite mer och säga ”Jag tar det jag orkar och hinner med, och resten får vara kvar till nästa gång”. Men det är klart. Det vågar man bara om man vet att man har ett jobb nästa dag, nästa vecka, nästa månad. KRÖNIKAN Maria Isberg miamariaisberg@gmail.com Hurmycket flufftid tror duvi har? Maria Isberg är städare och teamledare i Boden. I nästa stund tänker jag på kvinnan. Hur tänktehon? Tror hon att vi har oändligt med tid?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=