En tidning för alla medlemmar i Fastighetsanställdas Förbund Nummer 2 • Mars 2023 PÅ JOBBET I KIRUNA Leif-Eriks bostad och arbetsplats ska rivas FACKET FÖRÄNDRAS Nya profiler i branschavdelningar SÅ FUNKAR DET Plugga till nytt jobb utan studieskuld FRI TID Milot Zegiri kan ta längre rast och gå hem till familjen. AVTAL 2023 12 sidor om din lön
Fastighetsfolket Nr 2 2023 2 ÅSIKTER 04 ”Varför ska vi som jobbar på golvet inte få en lön som det går att leva på?” LEDARE 05 Ska vi unna miljardärerna att bada i pengar? ÖGONBLICKET 06 Jacob Montén riggar ljus och ljud på Folkets hus. AVTAL 2023 08 Friare tider för fastighetsfolket på MKB. 13 Avtal 2023. Vad ska du få i lön? Kampen mellan fack och arbetsgivare är igång. 16 Han ska fixa din nya lön. Möt Joakim Oscarsson. 18 Hajar du snacket om löneförhandlingarna? Vi har ordlistan om alla svåra avtalsbegreppen. NYHETER 20 Nya branschavdelningarna har formerat sig. 23 Toppcheferna tjänar som 93 städare, visar ny rapport. PÅ JOBBET 26 Fastighetsskötaren Leif-Erik Wildorf jobbar i ett hus som ska rivas när Kiruna flyttar. SÅ FUNKAR DET 32 Plugga till nytt jobb med nytt studiestöd. KRÖNIKA 34 Melinda Kandel lydde rådet från städarkollegan. PERSPEKTIV 35 Robert Nyberg tecknar en bild av samtiden. LÄS OCH VINN 35 Dags igen att syna tidningen i jakt på svar. KORSORD 36 Vill du bli en vinnare? Kryssa med oss. ORDFÖRANDEKRÖNIKA 39 Ingen människa kan arbeta 93 gånger hårdare än en annan, skriver Lemmy Mauritzon. FOTO: LARS THULIN 26 ĥFastighetsskötaren Leif-Erik Wildorfs arbetsplats flyttas, när centrum rivs i Kiruna. ĥJacob Montén förbereder inför en dansföreställning. FOTO: ANDERS G WARNE 06 Innehåll nr 2 2023 POSTADRESS Box 392, 101 27 Stockholm BESÖKSADRESS Klara Norra Kyrkogata 31 E-POST redaktionen@ fastighetsfolket.se E-post till medarbetare: fornamn.efternamn@ lomediehus.se WEBBADRESS www.fastighetsfolket.se OMSLAGSFOTO Johan Bävman CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Ewa-Maria Kriegholm 08–725 52 30 REPORTRAR Anton Kasurinen (tjänstledig) Malin Beeck 08–725 52 32 Kajsa Klepke 08–725 52 31 Lena Gunnars 070–232 80 39 DIGITALREDAKTÖR Jesper Björnstedt LAYOUT Annika Zeffer, Peter Önnestam KORREKTUR Michelle Bergman ANNONSER Adsales Group Joel Pehrsson 08-400 28 652, joel@adsales.se Annonsmaterial: annons@adsales.se TRYCK Stibo Complete, Katrineholm PRENUMERATION 200 kr helår, 8 nr/år ADRESSÄNDRING Medlemmar i Fastighets ska vända sig till sin region, övriga till tidningen. Nästa nummer utkommer den 11 maj 2023. Ansluten till Sv Tidskrifter. Kontr TS-upplaga 2022: 28 400 ex, issn: 0345-326x SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004 12 sidor om lön – Avtal 2023
Smart förvaring, bättre ergonomi Toolflex produkter bidrar till en mer ergonomisk arbetsmiljö varje dag. Det innebär mindre påfrestningar för personalen, ett effektivare arbetssätt och ett bättre slutresultat. Besök gärna www.toolflex.com för mer information. I kanalerna som passar dig! Webb: fastighetsfolket.se Twitter: @fastighetsfolk Instagram: fastighetsfolket Facebook: facebook.com/ tidningenfastighetsfolket Nyhetsbrev: fastighetsfolket.se/ nyhetsbrev
Debatt Almegas uttalande om att de som tjänar minst måste få det sämre är osmakligt. Varför ska vi som jobbar på golvet inte få en lön som det går att leva på? skriver städaren Tommy Engström. DET STUNDAR JUST nu kollektivavtalsförhandlingar, i dessa dagar när gamla avtal går mot sitt slut. Som vanligt så skyller arbets- givaren på att det inte finns något löneutrymme. ”Det finns flera skäl till att säga nej till låglönesatsningar i avtalsrörelsen”, säger Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, i en intervju i Kommunalarbetaren. Koskinen fortsätter: ”Jag vill inte låta hjärtlös. Men de som tjänar minst måste få det sämre innan de kan få det bättre.” DET ÄR RIKTIGT OSMAKLIGT. Medellönen för de 50 högst betalda vd:arna i Sverige är 86000 kronor per dag. Det betyder att det räcker att arbeta 3,5 dygn för att nå en städares årslön. Där kan vi prata om att de borde stå tillbaka för att inte spä på inflationen. Men istället slår de på oss låginkomsttagare. STEFAN KOSKINEN SÄGER inget om att vd:ar, chefer eller tjänstemän ska stå tillbaka i avtalsrörelsen. Nej, det nämner han inte ett ord om i intervjun. Varför ska vi som jobbar på golvet inte få en lön som det går att leva på? Är det inte vi som jobbar på golvet så att tjänstemän har ett jobb att gå till? Är det inte vi som får slita med våra kroppar och blir utslitna i förtid? Visst kan det bli svårare för unga och arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden om lönerna är högre. Men med all rätt har också den kommande generationen en rättighet att få en bra inkomst att leva av. Det är något som facken i generationer har kämpat hårt för. Vi har fått offra mycket genom åren i fackliga strider. Men nu får höginkomsttagarna stå tillbaka för de hårt jobbande låginkomsttagarna och kyla den inflation som råder. ”Osmakligt av Almega att slå på oss som har det sämst” Följ oss i sociala medier Facebook: sök på Fastighetsfolket Twitter: @fastighetsfolk Instagram: fastighetsfolket Tommy Engström, städare och skyddsombud på Samhall. Fastighetsfolket Nr 2 2023 4 ÅSIKTER Har du en åsikt som du vill dela? Hör av dig till oss. redaktionen@fastighetsfolket.se Du kan också ringa debattredaktör Kajsa Klepke på 08-725 52 31. Eller chefredaktör Ewa-Maria Kriegholm på 08-725 52 30. Att de med lägst löner ska få störst löneökning kan tyckas lovvärt och medmänskligt. Att motsatsen därmed riskerar att framstå som hjärtlös är förståeligt. Problemet med en låglönesatsning är dock att den stjälper mer än vad den hjälper. Sverige är på väg mot den allvarligaste lågkonjunkturen på mycket länge. Nu är det extra viktigt att rädda de jobb som finns. Dessutom måste trösklarna in på arbetsmarknaden hållas låga för dem som står utanför. Men det finns en aspekt som går före allt annat: Bekämpandet av inflationen. Allt omkring oss har blivit dyrare, många människor går en bister ekonomisk framtid till mötes. Jobb kommer att försvinna. Med en låglönesatsning är det dessvärre de människor med minst marginaler som löper störst risk att förlora jobbet. Kravet innebär kraftigt ökade kostnader för företag och branscher där just många med låga löner arbetar. Sättet att parera kostnadsökningen är genom personalneddragningar. Att bli arbetslös i dag, när inflationen skenar och räntorna stiger, vore olycksdigert. Speciellt för dem som redan lever på marginalen.Den bistra sanningen är att om vi ska få ned inflationen måste konsumtionskraften minska. Det krävs att alla får det sämre, oavsett lönenivå. Med eller utan hjärta, en låglönesatsning vore dessvärre fel väg att gå, oavsett de bästa av intentioner. Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef, Almega. Almegas Stefan Koskinen bemöter lönekritiken: ”Nu gäller det att rädda jobben”
Fastighetsfolket Nr 2 2023 LEDARE Spelar det någon roll att några blir jätterika när alla under många år fått det bättre? Det är en fråga som ställs lite nu och då av dem som tycker att ökade klyftor inte är skadligt för samhället. Kan vi inte unna miljardärerna att rulla sig i pengar som Joakim von Anka? Frågeställningen granskas i en ny intressant rapport från den fackliga tankesmedjan Katalys. De slår hål på myten att alla fått det bättre ställt under de senaste 20 åren. Visserligen har människor som tillhör den femtedel som har minst pengar att röra sig med fått ungefär en tusenlapp mer i plånboken per månad mellan år 1978 och 2021. Det är en ökning med 17 procent. Det låter ju ganska bra, eller hur? Men det är ingenting jämfört med den översta femtedelen som fått 25000 kronor mer i månaden att röra sig med, en ökning med 75 procent på två decennier. DESSUTOM VISAR KATALYS rapport ”Alla får det inte bättre” att den ökade peng som de fattigaste fått i plånboken motverkas av försämrade livsvillkor i och med att välfärden urholkats. De ökade klyftorna drar isär oss. Att makthavare och vanliga medborgare lever som på olika planeter skapar grogrund för att de som har det tuffast känner sig exkluderade och marginaliserade. När välfärden i form av skola, vård, omsorg, sjukförsäkring med mera inte levererar så drabbar det extra hårt för den som inte kan köpa sig en gräddfil till privata alternativ. Det här är en utveckling att ta på stort allvar och motarbeta. Vi har fått höra att löntagarna måste ta ansvar i årets avtalsrörelse. Det har sagts försvinnande lite i den allmänna debatten om att högavlönade chefer skulle föregå med gott exempel och inte ta ut några extra löneökningar. När allt blivit dyrare är inte tiden att bara LO-folket ska ta ansvar och stå tillbaka. Den ökade peng som de fattigaste fått i plånboken motverkas av försämrade livsvillkor. Alla har inte fått det bättre Ewa-Maria Kriegholm Chefredaktör för Fastighetsfolket För övrigt anser jag att … ĥ… LO-rapporten ”Makteliten – skillnaderna eskalerar” talar sitt tydliga språk. Den ekonomiska eliten tjänar 93 gånger så mycket som städaren och 78 gånger så mycket som fastighetsskötaren. Det är overkligt stora skillnader. Det enda rimliga är att mer pengar borde hamna på städarens och fastighetsskötarens lönekonto.
Fastighetsfolket Nr 2 2023 6 NÄR: Onsdag eftermiddag. VAR: Bagarmossens Folkets hus. VAD: Husvärden Jacob Montén förbereder inför en dansföreställning. Det drar ihop sig till Riksteaterns dansföreställning ”Lead us”. Inför föreställningen har ljus, ljud och rökmaskin riggats. Jacob Montén har burit stolar och hängt upp svarta draperier som fond. Han är tekniker och husvärd och anställd på 80 procent sedan i höstas efter några år som timanställd. – Det är ett roligt och varierande jobb. Jag brukar säga att vi är generalister i huset. Det är en spindelväv av olika behov som vi möter. Det roligaste med jobbet är när vi har egna evenemang och jag är delaktig i teknikbiten. Som husvärd ingår allt från att köra skurmaskin inför capoeira-träning till att planera festbokningar. Bagarmossens Folkets hus är öppet sex dagar i veckan med kursverksamhet i dans och teater, yogaklasser, uthyrning till fester och egna kulturevenemang. Eftersom Jacob har en utbildning inom ljuddesign är han ansvarig för ljud, ljus och bild. Han visar in i teknikrummet som scenljus, ljud och biovisningar rattas från. – Det kan både vara att rigga inför egna evenemang och assistera andras evenemang. Jag träffar folk inför festbokningar och om de vill ha ett särskilt ljus kan jag ställa in det i förväg. – Det är ett fint sammanhang, att få jobba i kulturvärlden och ha bra kollegor. Eftersom huset har öppet vardag som helg samt kvällar går Jacob på ett sexveckorsschema och arbetar var tredje helg. – Jag har två barn och familj så jag arbetar dagtid så mycket som det går med prio på evenemangen. Livspusslet med schema och hämtning av barn kan vara svårt, men det är flexibelt här med en god framförhållning och väldigt bra kollegor, säger Jacob Montén. Text: Ewa-Maria Kriegholm Foto: Anders G Warne Ögonblicket STOCKHOLM
Fastighetsfolket Nr 2 2023 7
Fastighetsfolket Nr 2 2023 8 Husvärden Milot Zegiri ler stort när familjens senaste tillskott Nora kommer på tal. – Hon är vår prinsessa, säger han stolt, när kollegan, husvärden Jan Jörlund påtalar att hon delar födelsedag med drottning Silvia. Husvärdarnas arbetsplats ligger i bostadsområdet Lorensborg. Det är måndag morgon och lugnt i kontorslokalerna med trägolv där de fem husvärdarna har sina arbetsplatser. Jan Jörlund visar stolt ett uppförstorat flygfoto över hela bostadsområdet som hänger på väggen. Det gör han på väg till köket, där vi ska dricka kaffe och prata om den generösa flextiden och friskvården. Grundarbetstiden är 7 till 16. Men tack vare flextiden kan Milot Zegiri gå hem och hjälpa DE STYR TIDEN SJÄLVA till en stund med Nora om det krävs. Det har hänt att förskolan ringt och bett honom hämta äldsta dottern tidigare när hon varit sjuk. – Jobbet, mitt hem och förskolan ligger i samma område. MEN FLEXIBILITETEN GÄLLER åt båda håll. Häromdagen fick Milot Zegiri jobba längre. En hyresgäst behövde få en cylinder bytt, men kunde vara hemma först efter kontorstid. – Då fixade jag det. Dagen efter började jag bara jobba en halvtimme senare. I dörren står husvärden Daniel Riavalta och lyssnar. Han är ensamstående pappa till två pojkar på 6 och 9 år som han har varannan vecka. När pojkarna bor hos honom jobbar han kortare dagar och kompenserar det under andra veckor. Då får han ihop sina 40 timmar ändå. Arbetstid Fastighets medlemmar vill ha mer ledighet i årets avtalsrörelse. På allmännyttans fastighetsbolag MKB i Malmö har man redan både flextid och två timmars friskvård under arbetstid. Det ger husvärden Milot Zegiri möjlighet till mer tid med nyfödda dottern Nora. Text: Lena Gunnars Foto: Johan Bävman MALMÖ AVTAL 2023
Fastighetsfolket Nr 2 2023 9 ĥFastighets lokala klubbordförande Jan Jörlund slår sig ner i parken utanför kontoret med kollegerna David Riavalta och Milot Zegiri. ”Man behöver inte använda friskvårdstimmarna till träning, det går lika bra att sätta sig i solen och läsa en bok”, säger han.
Fastighetsfolket Nr 2 2023 10 AVTAL 2023 Lång kamp för kortare arbetstid 1780 I Sverige har vi diskuterat arbetstiden länge. 1780 slog en kunglig resolution fast att arbetsdagen för en dräng borde vara tolv timmar, men bara tio timmar om drängen utförde sitt arbete med hjälp av en häst. Detta gällde egentligen bara två mindre områden i Västmanland, men spred sig som en rekommendation även i andra delar av Sverige. 1800 I slutet av 1800-talet hade många fackliga organisa- tioner förhandlat fram att arbetsdagen skulle vara tio timmar. Men detta gällde bara på vissa arbetsplatser. 1919 bestämde Sveriges riksdag att en normal arbetsdag skulle vara åtta timmar. 1938 fick alla arbetare rätt till två veckors betald semester per år. Därefter lades semesterveckor till 1951, 1963 och 1978, då vi hade kommit upp i fem veckor. 1970 beslöt riksdagen att lördagen skulle vara en ledig dag. Under 1970- och 80-talen stred facket för sänkt arbetstid och högre lön. Men resultatet blev oftast extra semesterveckor istället för kortare arbetsdag. Kortad arbetsvecka blev framför allt aktuellt för personer med obekväma arbetstider. 1983 införde tryckeriet Halls Offset ett dagskift och ett kvällsskift. Samtidigt gick man ner till sex timmar från åtta. De anställda fick betalt för motsvarande sju timmar. Systemet fanns kvar även fjorton år senare. – Det underlättar väldigt mycket att ha flextiden. Då slipper jag stressa när jag lämnar barnen i skolan. Allt bygger på ett ömsesidigt förtroende förtroende mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Husvärdarna på kontoret tycker att modellen alltid har fungerat bra. – Få har det så här bra som vi, säger Milot Zegiri, som vill stanna på MKB länge till. FLEXTIDEN INFÖRDES REDAN på 1990-talet. Innan dess var det vanlig övertidsersättning som gällde. – Men tjänstemännen jobbade så mycket övertid så bolaget införde flextid istället. Då ville vi ha samma villkor om vi skulle jobba som ett team. Då fick vi även fyra lediga fasta dagar, säger Jan Jörlund, som är ordförande för lokala Fastighetsklubben. För ett år sedan införde MKB två timDet underlättar väldigt mycket att ha flextiden. Då slipper jag stressa när jag lämnar barnen i skolan. ĥDavid Riavalta använder flextiden när han lämnar sina barn i skolan. Han har dem varannan vecka. ĥSemester. Daniel Riavalta
Fastighetsfolket Nr 2 2023 11 1984 var arbetslösheten högre än under resten av 80-talet. I Göteborg testade man att erbjuda sex timmars arbetsdag vid nyanställningar i kommunen. Modellen utgick då ifrån att lönen också skulle sänkas, och drog på sig kritik. 1995 ställde Metall krav på arbetstidsförkortning motsvarande 100 timmar per år. De fick i stället 19 timmar per år, som anställda kunde ta ut som kompledighet. 1996 bestämde Växjö kommun att anställda frivilligt kunde få gå ner fem timmar i arbetstid – om de tackade nej till fler löneökningar. Då gällde det alla anställda, senare bara de över 61 år. 2006 skrotade man modellen. 1997 testade Helsingborgs kommun 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön för undersköterskor och vårdbiträden. De fick då inte del av det årets löneökning. 1998 kom parterna inom industrin överens om ett slags arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. För flera yrkesgrupper skapade man timbanker, där individen kunde plocka ut timmar som ledig tid, lön eller pensionsavsättning. Målet var 100 timmar per år. Det klarade man 2019 på Teknikavtalet. 2002 Toyota Center i Bäckebol införde sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, samt två skift. 2002 En statlig utredning undersökte om Sverige borde införa arbetstidsförkortning till 35 eller 37 timmar. Den slog fast att en sådan reform skulle bli för samhällsekonomiskt kostsam. 2004 Omkring 2004 införde Norrlands universitetssjukhus i Umeå den så kallade 3:3-modellen. Mot att hoppa in under de perioder som cheferna behöver det får sjuksköterskorna kortare arbetstid totalt. Det leder till att arbetsveckan i genomsnitt blir 33–34 timmar, men lönen densamma. ĥMilot Zegiri och Jan Jörlund i köket på MKB:s kontor i Lorensborg. Jan är Fastighetsklubbens ordförande, men går i pension i maj. ĥHelsingborg.
Fastighetsfolket Nr 2 2023 12 AVTAL 2023 2009 träffade Metall och Industriarbetsgivarna ett krisavtal där parterna på arbetsplatser kunde komma överens om sänkt arbetstid mot ledighet eller studier, med max 20 procents sänkt lön. Flera andra fack kritiserade uppgörelsen. 2015 inledde Göteborgs stad ett försök på Svartedalens äldrecentrum. De anställda fick arbeta sex timmar i stället för åtta, med samma lön som tidigare. Flera andra arbetsplatser i andra kommuner provade modellen. Försöket lades ned efter maktskiftet 2018, men nu överväger politikerna i Göteborg att testa på nytt på arbetsplatser där det saknas folk. 2015 beslöt Vingåkers kommun att införa sju timmars arbetsdag med bibehållen lön för sina socialsekreterare. 2022 Ett nytt arbetstidsmått infördes för nattarbetare i kommuner och regioner. På en del håll ledde det emellertid till missnöje, eftersom det blev fler men kortare pass. Ett lyckat exempel var Söderhamns kommun. Där fick sjuksköterskor räkna sina nattscheman som heltid i stället för som 76 procent. Nattpassen låg på 27 timmar per vecka. 2022 införde Belgien möjlighet till fyra dagars arbetsvecka, men utan att sänka arbetstiden. Samma år införde Storbritannien ett storskaligt försök där 70 företag deltar. Man testar fyradagarsvecka med åtta timmars arbetsdag och bibehållen lön. Även den spanska regeringen provar en liknande modell. 2023 Just nu testar flera kommuner på Öland att låta vårdpersonalen jobba 85 procent av en heltid med bibehållen lön. Tidigare låg arbetsveckan på 37 timmar. Nu har den blivit 31,5 timmar. mars friskvård på arbetstid i pilotprojektet ”40–2”. De båda timmarna får användas till valfri friskvård eller till förkovran. Det behöver inte vara träning. – Det går lika bra att sätta sig i solen i parken och läsa en bok, säger Jan Jörlund. NYLIGEN BÖRJADE Milot Zegiri träna på gymmet en halvtimme före jobbet, fyra dagar i veckan. – Efter jobbet måste jag vara med barnen och laga mat. Sedan ska de sova och sedan sover man själv. Nästa år vill MKB bygga vidare på projektet. Då kommer det döpas om till ”40–4”. Det långsiktiga målet är fyra dagars arbetsvecka, berättar bolagets hr-chef Karin Svensson. – Det finns en nyfikenhet på flexiblare arbetstider och vi konkurrerar om duktiga medarbetare. Där tror jag att detta är en viktig sak. Vi konkurrerar om duktiga medarbetare. Där tror jag att detta är en viktig sak. ĥDen flexibla arbetstiden på MKB i Malmö underlättar för husvärden Milot Zegiri att kombinera jobbet och familjelivet. Han blev nyligen pappa till sin andra dotter Nora. ĥNattjobb. Karin Svensson
Fastighetsfolket Nr 2 2023 13 Fastighets yrkar att arbetstidskonton ska införas i alla kollektivavtalen på fastighetssidan. Men Fastigos förhandlingschef Charlotta Stensson konstaterar att det redan finns en sådan möjlighet i Fastigoavtalet och att det därför inte behövs fler. Lokalt kan företag och fackklubbar enligt Fastigoavtalet komma överens om att avstå en del av löneökningen för att i stället lägga det som extra pensionsinbetalning eller extra ledighet. – Vi har en modell för detta som har funnits sedan 2004 parallellt med ett snarlikt system som tjänstemännen har, men den är inte utnyttjad i särskilt stor utsträckning, säger Charlotta Stensson. Att andra mer högavlönade LO-branscher har arbetstidskonton av det slag som Fastighets nu i stället vill införa, menar hon beror på att de avstått från löneökningar tidigare. – De yrkesgrupper som finns i våra företag har inte så mycket att spela på. Man känner kanske att man behöver ha sin löneökning, säger hon. Fastigo yrkar i stället på att arbetsgivaren ska kunna använda lönepotten för att premiera dem som gjort ett gott arbete. Arbetsgivarorganisationen vill också kunna anställa personal utan erfarenhet från branschen, för att säkra kompetensförsörjningen. Lena Gunnars Arbetstidskonton är Fastighets stora flaggskepp bland yrkandena i avtalsrörelsen för fastighetsbranschen. – Det lägger vi som en bombmatta på alla avtal på fastighetssidan, säger Nicklas Nilsson, ansvarig ombudsman på Fastighets. Fastighets har bytt avtalskrav med arbetsgivarorganisationerna Fastigo och Almega Tjänsteförbunden. Avtalen gäller fastighetsskötare, husvärdar, bovärdar, miljövärdar, reparatörer med flera i fastighetsbranschen. Fastighets kräver i enlighet med LO-samordningen löneökningar på 4,4 procent och en låglönesatsning. Men det stora flaggskeppet bland yrkandena är införande av arbetstidskonton. Fastighets har lämnat likalydande krav om det till Fastigo, Sobona och Almega Tjänsteförbunden. ARBETSTIDSKONTON FINNS sedan länge i flera andra branscher, som i byggbranschen och industrin. Fastighets vill att arbetstagarna ska kunna välja om de vill ta ut arbetstiden som finns på arbetstidskontot i ledighet, pengar eller som pensionsinsättning. Det finns sedan tidigare en möjlighet att införa arbetslivskonto lokalt i Fastigos avtal. Men Fastighets yrkar att detta ska ersättas av ett arbetstidskonto. – Är du 22 år och precis har börjat jobba vill du förmodligen ha det i pengar. Men är du 35 och har småbarn vill du förmodligen ha det i ledighet. Är du över 50 vill du förmodligen hellre ha pensionsinsättningar, säger Nicklas Nilsson. FASTIGHETS VILL ÄVEN stärka arbetstagarna i löneförhandlingarna. Om det saknas klubb eller arbetsplatsombud på arbetsplatsen ska en skriftlig framställan göras till berörd region inom Fastighets. – Saknas det lokal klubb eller arbetsplatsombud på arbetsplatsen ska man som enskild anställd förhandla tillsammans med en av våra ombudsmän, inte ensam, säger Nicklas Nilsson. Lena Gunnars Fackets krav för fastighetsbranschen: Arbetstidskonton till alla Några av Fastighets krav till Almega: ĥInförande av arbetstidskonton. ĥFriskvård på betald arbetstid. ĥFler semesterdagar och utökat semestertillägg. ĥPermission vid egen 50-årsdag samt dag för egen vigsel (bröllop). ĥSärskilda lönekriterier fastställs i lokala förhandlingar. ĥNy stupstock vid fördelning av lönepottens fördelning. Kommer parterna ej överens så utfaller potten som ett generellt påslag. ĥInföra branschvanetillägg. Några av Fastighets yrkanden till Fastigo: ĥInförande av ett arbetstidskonto som ska ersätta arbetslivskonto. ĥFler semesterdagar och ett utökat semestertillägg. ĥÄndring i löneavtalet, om arbetsplatsen inte har något arbetsplatsombud eller lokal Fastighetsklubb ska skriftligt förslag och en skriftlig förhandlingsframställan skickas till berörd region i Fastighets. ĥPermission vid egen 50-årsdag samt dag för egen vigsel (bröllop). ĥFriskvård på arbetstid. ĥNy stupstock vid fördelning av lönepottens fördelning. Om parterna inte kommer överens ska potten betalas ut som ett generellt påslag. ĥInföra branschvanetillägg. Några av Fastighets krav till Sobona: ĥInförande av ett arbetstidskonto. ĥÖkad procentersättning vid beredskap. ĥFriskvård på betald arbetstid. ĥÖkad semesterersättning. Fastigos svar: Kravet redan uppfyllt Läs mer om arbetsgivarnas krav på: fastighetsfolket.se under Din lön 2023
Fastighetsfolket Nr 2 2023 14 Fastighets krav på största städavtalet Kollektivavtalet för serviceentreprenad gäller för städare på entreprenadföretag anslutna till Almega. Det nuvarande kollektivavtalet löper ut den 31 maj 2023. VAD VILL FASTIGHETS? ĥVid införandet av system som kräver teknisk utrustning ska arbetsgivaren stå för den. ĥVid krav på bil i tjänsten ska arbetsgivaren tillhandahålla detta. ĥArbetstidsförkortning ska införas genom ett arbetstidskonto. ĥAvtalet ska anpassas så att det stämmer överens med förändringarna i lagen om anställningsskydd, LAS. Samtliga av Fastighets avtalskrav avser ett ettårigt avtal. VAD VILL ARBETSGIVARNA? ĥAlmega vill inte ge löneökningar som är högre än industrimärket. Därför vill arbetsgivarorganisationen inte se en låglönesatsning. ĥAlmega vill införa individuell lönesättning, där lönen sätts utifrån den anställdas arbetsprestation. Fastighets största städavtal är kollektivavtalet för serviceentreprenad. Nu har Fastighets växlat avtalsyrkanden med Almega Tjänsteförbunden. I enlighet med LO-samordningen krävs löneökningar på 4,4 procent och en låglönesatsning. Att få upp lägstalönerna för städare är ett av Fastighets viktigaste avtalskrav. Fastighets kräver också att i de fall som arbetsgivaren ställer krav på teknisk utrustning i tjänsten, till exempel mobiltelefon, så ska arbetsgivaren stå för det. OM STÄDAREN BEHÖVER använda bil i tjänsten, ska arbetsgivaren också tillhandahålla en tjänstebil. Idag är det många städare som använder sin egen bil i tjänsten. Ewa Edström är avtalsansvarig på Fastighets. Förbundets avtalskrav ser hon som viktiga frågor ur ett klass- och jämställdhetsperspektiv. – Städ är en kvinnodominerad bransch och många talar inte språket så bra, de vågar inte ställa krav. Att just städare har så dåliga villkor är klassamhället i ett nötskal, säger hon. MARCUS LINDSTRÖM är chef för Almega Serviceföretagen. Han är kritisk till kravet på en låglönesatsning. – Vi respekterar industrimärket. Men att Fastighets i och med kravet på en låglönesatsning kräver högre löneökningar än märket blir ett bekymmer i avtalsförhandlingarna, säger han. Hur ser du på att lågavlönade har svårt att leva på sin lön? – Vi förstår att många har det ekonomiskt svårt med den höga inflationen. Men företagen ska inte finansiera Fastighets vill höja städarnas lägstalöner Höjda lägstalöner och att arbetsgivaren ska stå för bil i tjänsten. Det är några av Fastighets viktigaste avtalskrav för städare. ”Städares dåliga villkor är klassamhället i ett nötskal”, säger Ewa Edström, avtalsansvarig på Fastighets. LÖN FOTO: MARTA BARTOSIAK ĥLägstalönen för städare på entreprenadföretag är i dag 24 699 kronor. ĥEwa Edström. ĥMarcus Lindström. LO:s krav i avtalsrörelsen ĥI årets avtalsrörelse går LO in med gemensamma avtalskrav. LO:s lönekrav är det högsta på 25 år och innebär löneökningar på 4,4 procent och en låglönesatsning. Kraven avser ett ettårigt avtal. ĥLåglönesatsningen innebär att facken kräver löneökningar på 1192 kronor för dem som tjänar mindre än 27100 kronor. LO kräver också en höjning av lägstalönerna i de centrala avtalen med 1371 kronor. ĥUtöver de gemensamma lonekraven sätter LO också krav på forbattringar i avtalsforsakringar och avtalspension i avtalsrörelsen 2023. de extrastöd som behövs för de grupperna, säger Marcus Lindström. Det avtalskrav som Almega vill offentliggöra idag är kravet på individuell lönesättning, där lönen sätts utifrån den anställdas arbetsprestation. Kajsa Klepke
Fastighetsfolket Nr 2 2023 15 AVTAL 2023 LÖNER FÖRHANDLAS HELA ÅRET Alla som går på Fastighets avtal får lönehöjning under året. Datumen visar när kollektivavtalen löper ut. På en del arbetsplatser ska lönen sedan också förhandlas lokalt, när det finns en pott att förhandla om. FASTIGHETS AVTAL OCH NÄR DE TAR SLUT ĥF-avtalet med Fastigo 31 mars ĥ Almega Fastighetsarbetsgivare 31 mars ĥSobonaavtalet 31 mars ĥFremia fastighetsarbete 31 mars ĥ Folkets hus och parker med Fremia 31 mars ĥ Specialservice med Almega Serviceföretagen 31 mars ĥ Arbetsgivaralliansen Ideella och idéburna organisationer 30 april ĥ Bemanningsavtalet med Almega Kompetensföretagen 30 april ĥ Serviceentreprenad med Almega Serviceföretagen Städavtalet 31 maj ĥ Bankinstitutens arbetsgivar- organisation 31 maj ĥ Samhallavtalet med Fremia 30 september ĥ Fönsterputsavtalet med Almega Serviceföretagen 31 oktober ĥ Städ i egen regi med Almega Tjänsteföretagen 31 oktober ĥ Städ i egen regi med Almega Vårdföretagarna 31 oktober ĥ Arbetsgivaralliansen Idrott 31 oktober ĥFremia städ i egen regi 31 oktober Om löneavtalet slutar gälla 31 mars ska den nya lönen utbetalas från 1 april. Om löneförhandlingarna inte är klara i tid betalas löneökningarna ut retroaktivt, i efterhand. Fastighets krav på avtalet för sanerare Fastighets har växlat avtalskrav med arbetsgivarorganisationen Almega Tjänsteförbunden. Nuvarande kollektivavtal för specialservice löper ut den 31 mars 2023. NÅGRA AV KRAVEN ĥLöneökningar på 4,4 procent och en låglönesatsning. ĥSemestertillägget ska höjas. ĥErsättning för ökad levnadsomkostnad vid bortavaro på mer än åtta timmar. ĥPermission ges idag vid plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig. Fastighets vill att hemmaboende stryks. På kollektivavtalet för specialservice arbetar sanerare, eller saneringstekniker som det också heter. Utöver de LO-gemensamma lönekraven vill Fastighets också höja sanerares ersättningar på andra sätt. Fastighets kräver att semestertillägget höjs. Sanerare ska också får rätt till dagtraktamente efter åtta timmars arbete på annan ort, istället för efter tio timmar som idag. – Dagtraktamente finns för att du får högre omkostnader för exempelvis mat vid arbete på annan ort. En normal arbetsdag är ju åtta timmar, därför är det naturligt att du får rätt till traktamente då, säger Ewa Edström, avtalsansvarig ombudsman på Fastighets. Men Marcus Lindström, chef för Almega Serviceföretagen, är kritisk till kravet. – Det ligger i arbetets natur för en sanerare att man arbetar på annan ort. Då är det inga konstigheter att den anställda ombesörjer kostnaden för sin egen mat, säger Marcus Lindström. Det avtalskrav som Almega vill offentliggöra nu är istället kravet på att kunna förlägga arbetstiden på ett mer varierat sätt. Kajsa Klepke Kräver bättre traktamente för sanerare Sanerare ska få dagtraktamente efter åtta timmar och höjt semestertillägg. Så vill Fastighets förbättra kollektivavtalet för sanerare. SPECIALSERVICE FOTO: SHUTTERSTOCK ĥSanerare arbetar ofta på annan ort och får då traktamente. FOTO: SHUTTERSTOCK
Fastighetsfolket Nr 2 2023 16 ĥFör att koppla bort tankarna från förhandlingarna brukar Fastighets avtalssekreterare Joakim Oscarsson gå promenader med hunden och kanske lyssna på någon podcast. Eller så tränar han. Oavsett om det är högkonjunktur eller lågkonjunktur är det alltid kris i deras värld.
”Ska folk behöva ha två tre jobb för att försörja sig?” Joakim Oscarsson vaknar ofta mitt i natten. Förväntningarna på avtalsförhandlingarna vilar tungt på hans axlar som Fastighets nya avtalssekreterare. Han vill ge medlemmarna bästa möjliga villkor. Text: Lena Gunnars Foto: Caisa Rasmussen När Fastighetsfolket möter Joakim Oscarsson i ett digitalt möte på Teams är han upprörd. Han har just läst en artikel i Kommunalarbetaren. Där säger Almegas Stefan Koskinen nej till att de som tjänar minst ska få mest löneökningar. Han tar upp Fastighets städavtal med lägstalönen 24 699 kronor som ett exempel. Koskinen tycker att det är ett exempel på när unga och oerfarna kommer in och tjänar orimligt mycket redan från första dagen. Att få upp lägstalönerna är en av Fastighets viktigaste frågor i avtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal. – Jag fick hicka när jag läste artikeln. Många av våra medlemmar har inte ens heltid och har fått stå tillbaka under pandemin. Lägger man till rådande läge med inflation, höga räntor och priser på mat och drivmedel blir det inte mycket kvar. Ska de behöva ha två tre jobb för att kunna försörja sig? frågar sig Joakim Oscarsson. PÅ FASTIGHETS FÖRBUNDSKONTOR märks det att avtalsrörelsen är igång. Stämningen är spänd och full av förväntan. Avtalsrörelsen har också länge märkts på utspelen från arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv, tycker Joakim Oscarsson. – Oavsett om det är högkonjunktur eller lågkonjunktur är det alltid kris i deras värld. Det finns aldrig några pengar. Men Joakim Oscarsson känner stödet i ryggen från LO-samordningen. Alla LO:s förbund, däribland Fastighets, kräver en satsning på dem med lägst löner. – Många av de traditionellt manliga förbunden säger också att det är dags att lyfta upp dessa grupper som halkat efter. Det blir sådana klassklyftor annars. Det tror jag inte är bra i ett samhälle. HAN UNDERSTRYKER ATT Fastighets tänker ta fajten och inte gå med på att betala låglönesatsningen med försämringar i kollektivavtalen den här gången. Det måste vara schysta byten. Det är Joakim Oscarssons första avtalsrörelse i rollen som avtalssekreterare. I andra fackförbund heter det förhandlingschef. Joakim Oscarsson är spindeln i nätet i avtalsförhandlingarna. Han är den som samordnar dem. Under avtalsrörelserna brukar han gå in i en förhandlingsbubbla mentalt. Där grubblar han dygnet runt på argumenten han ska lägga fram. Det händer ofta att han vaknar mitt i natten och har kommit på någon formulering som måste in i ett avtal. Största skräcken är att missa någon detalj som arbetsgivarna ser i en text. – Jag är rädd för att sådant vi gör i dag ska påverka saker om fem eller tio år. Vi vill ju inte att våra formuleringar kommer upp i Arbetsdomstolen och där tolkas till arbetsgivarens fördel. SAMTIDIGT VILL FASTIGHETS inte heller ha för långa texter i avtalen. Då blir det som en lagbok och för svårt att tillämpa. Han jämför förhandlandet med att lägga pussel. Utmaningen är att se till att de sista bitarna passar in i en större helhet. Det är lite som att spela en fotbollsmatch mot arbetsgivarna. – Jag känner lycka när vi hittar lösningarna som gör att arbetsgivaren säger ja. Då får jag samma känsla av glädje som om vi hade varit ett fotbollslag som just gjort mål. När det sedan väl är dags att skriva under avtalen har Joakim Oscarsson redan hunnit gå igenom innehållet i sitt huvud både en, två och tre gånger. Inget får lämnas åt slumpen. – Våra medlemmar har höga förväntningar på oss. De har betalat sin medlemsavgift och vill ha både service och leverans. INTERVJUN JOAKIM OSCARSSON, AVTALSSEKRETERARE Fastighetsfolket Nr 2 2023 17
Fastighetsfolket Nr 2 2023 18 Vad menas med märket, löneutrymmet och vild strejk? Här är guiden som gör att du förstår de svåra orden i avtalsrörelsen 2023. Ajournera: Att skjuta upp en förhandling med avsikten att återuppta den vid en senare tidpunkt. Anställningsvillkor: Regler i avtalen som inte har med lön att göra, till exempel arbetstider, regler för övertid med mera. Arbetsmarknadens parter: Fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Arbetsfred: Fredsplikt. Det betyder att arbetsmarknadens parter inte får ta till stridsåtgärder så länge det finns gällande kollektivavtal. Avtalsdelegation: En grupp som är utsedd på respektive avtalsområde som diskuterar och rekommenderar förbundsstyrelsen vilka avtalskrav som är viktigast att driva samt fungerar som rådgivare åt dem som förhandlar. Avtalsområde: Det avtal som gäller i en viss bransch mellan ett fack och en arbetsgivarorganisation. I en del branscher kan det finnas flera avtalsområden beroende på vilka fackförbund medlemmarna tillhör. Avtalsrörelse: Den period då fack och arbetsgivare förhandlar om nya villkor och löner i avtalen. Avtalsperiod: Den period som kollektivavtalet gäller för. Avtalslöst tillstånd: När ett avtal har gått ut och inget nytt ännu har tecknats eller att det gamla avtalet inte har förlängts. Blockad: Stopp för olika saker. En möjlighet för fackförbund att försvåra för arbetsgivaren vid en konflikt. Det kan röra sig om blockad mot vissa arbetsuppgifter, nyanställning, inhyrning, övertid och mertid. Central förhandling: Förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell nivå. Ersättningar: Sådant i avtalet som ger extra betalt, som till exempel ersättning för arbete på obekväm arbetstid, övertid, beredskapstid och jourtid. Fredsplikt: Arbetsfred. Råder under avtalsperioden. Då får inte fack och arbetsgivare ta till stridsåtgärder. Fredsplikten upphör när avtalet löper ut om det inte har förlängts. Generellt påslag: Alla får samma löneökning, i kronor eller i procent. Genomsnittslön: Kallas också medellön. Den lön som är medelvärdet av alla löner inom ett visst yrke eller bransch. Huvudorganisationer: På den fackliga sidan finns tre huvudorganisationer: LO för arbetare (där ingår Fastighets), TCO för tjänstemän och Saco för akademiker. På arbetsgivarsidan är det i första hand Svenskt Näringsliv som är huvudorganisation. Hängavtal: När fack och arbetsgivare kommer överens om att ett visst företag eller arbetsplats som inte är med i den avtalsslutande arbetsgivarorganisationen ”hänger” på ett befintligt kollektivavtal. Individgaranti: En garanterad löneökning som alla har rätt till. Individuell lön: Att löneökningarna fördelas olika mellan de anställda/ medlemmarna utifrån kriterier som till exempel prestation. Men lokalt kan fack och arbetsgivare komma överens om ett annat sätt att fördela löneökningarna, till exempel att alla med samma befattning ska få lika stor löneökning. Industriavtalet: Ett samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin. Insamlingsmodell: Modell för hur lönerna ska sättas där det är individuell lön som gäller. Om parterna till exempel kommit överens om en löneökning på 500 kronor, så bestäms det att lönepotten ska bestå av 500 kronor gånger antalet anställda eller anställda medlemmar. (Olika i olika avtal.) Det läggs ihop till en pott som sedan fördelas olika på de anställda/medlemmarna utifrån till exempel befattning och prestation under det gångna året. Kollektivavtal: Juridiskt bindande avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation om löner och allmänna anställningsvillkor. Konflikt: När fack och/eller arbetsgivare bestämmer sig för att ta till stridsåtgärder för att sätta press på förhandlingarna. Konfliktersättning: Ersättning från fackets strejkkassa till medlemmar som är uttagna i konflikt och därmed inte får lön. Eller från arbetsgivarorganisationer till arbetsgivare som drabbas ekonomiskt av en konflikt. Knä: Brytpunkten eller taket för låglönesatsningen. LO har exempelvis 2022 beslutat att kräva att alla med löner under 27 100 kronor i avtalsrörelsen ska få löneökningar i krontal och att det krontalet ska beräknas på procent av brytpunkten eller knät på 27 100. Det ger högre löneökningar procentuellt sett i genomsnitt för dem med lägre löner under knät. Dessa pengar tillförs potten för individuell fördelning bland de anställda lokalt på arbetsplatsen. Krontalspåslag: Lönehöjning uttryckt i kronor och ören. Lockout: Stridsåtgärd från arbetsgivaren, stänger ute folk från arbetsplatsen. LO-samordning: Avtalskrav som LOförbunden beslutat att driva gemensamt. Det innebär att de olika facken också är Från A till Ö – det betyder AVTAL 2023 ĥSamma peng till alla? ĥKnä? FOTO: SHUTTERSTOCK
Fastighetsfolket Nr 2 2023 19 överens om att hjälpa varandra om det blir strid om något av kraven. Låglönesatsning: Att facken vill att de som har de allra lägsta lönerna ska gynnas av det man kommer fram till i löneavtalet. Lönebildning: Processen/systemet som avgör hur lönerna på arbetsmarknaden ser ut. Till exempel att lönerna bestäms genom både nationella/centrala förhandlingar mellan fack och arbetsgivarorganisationer och lokala förhandlingar mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga sektionen eller fackklubben. Löneglidning: Löneökningar utöver det centrala avtalet. Lönespridning: Skillnaden mellan högsta och lägsta lön på en arbetsplats, eller i en bransch eller i hela samhället. Lönepott: Den totala summan som ska fördelas i löneökning mellan de anställda/medlemmarna på arbetsplatsen. Lönerevision: När de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till och hur potten ska fördelas. Kallas också löneöversyn. Löneutrymme: Ofta menar man den nivå på löneökningar som samhällsekonomin klarar, men ibland likställs löneutrymme med lönepott eller med det centrala avtalets överenskommelse om hur mycket lönerna ska öka i genomsnitt. Löneöversyn: När de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till och hur lönepotten ska fördelas. Kallas också lönerevision. Medling: När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för att få till en kompromiss. Medlingsinstitutet: Statlig myndighet som utser medlare när det kört ihop sig i förhandlingar. De ansvarar också för lönestatistik. Motpart: Den andra sidan i förhandlingar. Fackets motpart är arbetsgivaren och tvärtom. Märket: Löneökningarna som parterna i industrin kommer överens om, som resten av arbetsmarknaden sedan förväntas följa. Nominell löneökning: Den faktiska löneökningen i kronor eller procent, utan att man tar hänsyn till inflationen. Normering: Märket, den norm som fack och arbetsgivare i industrin kommer överens om och som den övriga arbetsmarknaden förväntas följa. Nyanställningsblockad: Stopp för arbetsgivaren att anställa. En stridsåtgärd som syftar till att försvåra för arbetsgivaren vid en konflikt. Brukar ofta ske innan facket varslar om strejk. Procentuellt påslag: Löneökning som uttrycks i procent av den lön man har. Prolongering: Förlängning av det gamla avtalet, när det egentligen har gått ut men förhandlingar fortfarande pågår. Reallöneökning: Det som är kvar av en löneökning när man räknar med inflationen. 2023 blir det sannolikt reallönesänkningar för de flesta på arbetsmarknaden, det vill säga löneökningen når inte upp till nivån på inflationen. Relativlöner: Skillnader i löneläge mellan olika grupper på arbetsmarknaden. Till exempel städares löner jämfört med metallarbetares löner. Sifferlösa avtal: Vanligare bland tjänstemän och akademiker och det betyder att det i det centrala avtalet inte slås fast någon siffra i procent eller kronor för hur höga löneökningarna ska bli. Löneökningarna ska ändå följa märket men avgörs helt och hållet på lokal nivå. Strandning: När fack och arbetsgivare inte är överens och inte kommer längre. Då brukar medlare kallas in. Nästa steg kan vara att varsla om stridsåtgärder. Strejk: Fackets främsta vapen som innebär att man inte jobbar. Kallas också arbetsnedläggelse. Det tas till när förhandlingarna strandat och medling inte har hjälpt. Ofta har strejk föregåtts av andra stridsåtgärder som blockader. Det finns regler för hur långt i förväg facket måste tala om, eller varsla om, att man tänker strejka. Strejkkassa: Pengar som facken samlat in och fonderat under många år, och som används för att betala ut ersättning vid konflikt när medlemmarna inte får lön. Strejkvakt: Fackligt förtroendevalda som vaktar utanför arbetsplatser där det är strejk så ingen går och jobbar och bryter strejken. Stridsåtgärd: Något som fack eller arbetsgivare kan ta till som ett sätt att försöka få igenom sina krav. Det kan handla om strejk, lockout (från arbetsgivarens sida) eller olika blockader mot nyanställning, inhyrning, övertid och mertid, eller att vissa arbetsuppgifter sätts i blockad. Stupstock: Regler i det centrala avtalet som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens lokalt om löneökningarnas storlek. Sympatiåtgärder: När fackförbund stödjer ett annat fackförbund som är i konflikt genom att själv vidta stridsåtgärder mot sin motpart. Tillåtet även under fredsplikt. Varsel: I avtalssammanhang menar man förvarning om stridsåtgärd. Ett konfliktvarsel måste lämnas senast sju arbetsdagar innan det är tänkt att träda i kraft. Vild strejk: Olovlig strejk under fredsplikt. Yrkande: Krav i avtalsförhandlingarna. Övertids- och mertidsblockad: Stopp för övertid och mertid. En stridsåtgärd som syftar till att försvåra för arbetsgivaren vid en konflikt. Brukar ofta ske innan facket varslar om strejk. ĥArtikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Fastighetsfolket och sex andra titlar ingår i LO Mediehus. avtalspratet ĥStrand?
Fastighetsfolket Nr 2 2023 20 De ska styra fackets nya organisation ĥGordana Josimovic är ny sekreterare och Silvio Sile Det ligger ett mjukt sorl av röster över rummet. Städarna pratar om arbetsvillkor, den stundande avtalsrörelsen, om stigande matpriser och låga löner som måste bli högre. Alla stolar är upptagna i mötesrummet när Fastighets ska välja vilka som ska styra den nya städavdelningen i region Ost. Under mötet väljs Silvio Siles till ordförande. Han har arbetat i städbranschen i 25 år och är regionalt skyddsombud och ordförande för fackklubben på Sodexo. – Facket måste komma närmare medlemmarna. Vi ska inte sitta på kontoret utan vi ska hela tiden vara ute på golvet hos städarna. Att organisera och stärka städarna är vår viktigaste uppgift, säger han. PÅ FASTIGHETS KONGRESS 2022 beslutades att förbundet ska få en ny organisation. Tidigare har medlemmarna organiserats i avdelningar utifrån sin bostadsort. Nu ska alla medlemmar istället ingå i en avdelning utifrån sin yrkesgrupp. Runt om i landet väljs nu nya styrelser för de nya branschavdelningarna. Målsättningen är att alla branschavdelningar ska vara på plats i slutet på mars. – Vi har valt branschavdelningar för städ, fastighet och Samhall i nästan alla regioner. För avdelningen för specialservice och fönsterputs samt för ideella och idéburna företag har vi fått in få nomineringar. Därför har vi förlängt nomineringstiden, säger Martin Fröjd, ansvarig för organisering på Fastighets. ATT DET SKULLE BLI svårt att bilda en del av avdelningarna var inte oväntat, menar Martin Fröjd. – Skälet till att vi gör den här förändringen är ju just att vi behöver öka det fackliga engagemanget. Målsättningen är att det ska finnas en fackklubb på alla arbetsplatser där vi har kollektivavtal. Och branschavdelningarna ska vara en naturlig förlängning av klubben, säger han. NYHETER Nu sjösätts Fastighets nya organisation, där medlemmarna organiseras utifrån sitt yrke. ”Vi ska hela tiden vara ute på golvet hos städarna”, säger Silvio Siles som är nyvald ordförande för städavdelningen i region Ost. Att branschavdelningarna kommer att stärka det lokala fackliga engagemanget är också något som Gordana Josimovic hoppas på. Hon är nyvald sekreterare för städavdelningen i Stockholm med omnejd. – Vi städare har samma problem och vi förstår varandras arbetsvillkor. När vi nu samlas i en avdelning tror jag att vi får lättare att organisera oss fackligt och skapa förändring, säger hon. Kajsa Klepke Nominera till den 19 mars Du kan fortfarande nominera fackliga representanter till branschavdelningarna för specialservice och fönsterputs samt till avdelningarna för ideella och idéburna företag i flera regioner. I region Nord kan du även nominera representanter till avdelningarna städ och fastighet. Nomineringstiden för branschavdelningarna går ut den 19 mars och nomineringarna görs via Fastighets webbsida. NYA FACKET
Fastighetsfolket Nr 2 2023 21 Jimmy Winge … är ordförande för fastighetsbranschens avdelning Syd. Det är den första branschavdelningen i Fastighets. Där är bara medlemmar på fastighetsbolag organiserade. ”Tidigare har det varit svårt att göra alla internt nöjda” Hur känns det att vara först? – Det känns stort, och förstås jättehedrande att bli ordförande, något som är nytt och spännande. Att få till den här nystarten är bra. Tidigare har det varit svårt att göra alla internt nöjda i många avdelningar. Har du hunnit märka av någon skillnad för er sedan beslutet fattades? – Jag tycker att jag har stött på mer nyfiket snack vid fikabordet efter det här. Man känner att man kan få sin röst hörd, samtidigt som många inte riktigt vet vad den nya organisationen innebär ännu. Det är så nytt. Vad är den största fördelen? – Med den här nya avdelningen blir det mer fokus på den egna branschen. Då kan vi fastighetsskötare tillsammans diskutera frågorna som vi har gemensamt. Vad är första målet för er i den nya organisationen? – Det är flera olika saker. Att öka medlemsantalet är ett av de viktigaste. Vi behöver pengar för att göra insatser och bygga upp arbetet när det är så pass nytt. Malin Beeck FOTO: KAJSA KLEPKE es ordförande för städavdelningen i region Ost. Fastighets nya organisation Som medlem i Fastighets tillhör du en branschavdelning. Branschavdelningen är den fackliga och demokratiska mötesplatsen för medlemmar och förtroendevalda i branschen. De nya avdelningarna baseras på bransch och var du jobbar: ĥFastighet ĥStäd ĥSamhall ĥ Ideella och idéburna företag (till exempel Folkets hus samt idrottsanläggningar) ĥSpecialservice och fönsterputs Läs mer Röster från Göteborg på sidan 22.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=