13 Efter att Orust kommun under lång tid redovisat låga meritvärden för pojkar i årskurs 9, valde de att satsa på en långsiktig utvecklingsinsats. Ett omfattande analysarbete bildade grunden för en rad olika åtgärder. Och utvecklingen har vänt; 2022 tillhörde Orust gruppen av kommuner som redovisade de högsta meritvärdena för årskurs 9 och skillnaderna mellan pojkar och flickor är nu i nivå med riket. Om en kommun långsiktigt vill öka andelen invånare med högskoleutbildning är en åtgärd att arbeta för att fler grundskoleelever ska få fullständiga betyg och att de sedan tar en gymnasieexamen. Orust var under flera år en kommun där meritvärdena i årskurs nio för pojkar var låga. Att pojkars värde är lägre än flickors är genomgående för hela landet. Men på Orust låg pojkarnas meritvärde lägre än rikssnittet. Med den vetskapen påbörjades 2014 en långsiktig satsning för att få fler elever i årskurs 9 att gå ut med fullständiga betyg – ett utvecklingsarbete som fortfarande pågår. Arbetet har gett resultat. 2022 tillhörde Orust gruppen kommuner som redovisade de högsta meritvärdena och pojkarnas trend går stadigt uppåt. Statistik för gymnasiet 2022 visade att Orusts elever presterar mycket bra även där. Djupgående analyser Lars Jansson, som är kvalitetschef på Sektor Lärande, Orust kommun, beskriver situationen 2014: – Vi såg att pojkarnas resultat inte var så bra som vi önskade. Men det saknades djupgående analyser av vilka orsakerna var och var bristerna fanns. Det ledde till att vi började analysera ur en mängd olika perspektiv. Inledningsvis gav analyserna svar på i vilka ämnen och ämnesområden som elevernas resultat behövde förbättras. Det visade sig också att skolfrånvaron generellt var hög. Sedan 2014 har en mängd åtgärder genomförts och alla bygger på djupgående analyser och långsiktiga insatser. Bland mycket annat inleddes 2017 forskningsprojektet ”Hitta drivet – studiemotivation och genusmönster” tillsammans med forskare på Högskolan Väst. Fler behöriga lärare Sambandet mellan att elever lyckas i skolan och att de undervisas av behöriga lärare är starkt. Orust har nu en hög andel behöriga lärare. – Det finns flera bidragande orsaker till det, till exempel bra skollokaler, bra löner, stabil organisation och ekonomi, en bra arbetsmiljö, rektorer med hög kompetens och medveten satsning på informations- och kommunikationsteknik (IKT), säger Katarina Levenby, chef för Sektor Lärande, Orust kommun. – Skolor med hög andel behörig personal har förutsättningar att hålla hög kvalitet på undervisningen. Det lockar i sin tur fler behöriga pedagoger till skolorna. Lyhörda politiker Lars och Katarina betonar att satsningarna på skolan inte varit möjliga utan en lyhörd och aktiv politik. Veronica Almroth (L) är sedan 2018 ordförande i kommunens utskott för lärande. På frågan vad hon ser som politikens bidrag svarar hon: – Vi har haft en stark politisk ledning som satsat på att investera både i nya skolor och på behörig personal. Vi har också litat på att professionen gör sitt jobb. Vi besöker skolor och förskolor löpande varje månad, möter personal, elever och skolledare och får då en samlad bild över hur verksamheten fungerar. – Politiskt har vi försökt begränsa antalet mål eftersom det finns många förutbestämda i styrdokumenten. Vi fokuserar på det som är viktigt och följer upp det. Ökad närvaro i skolan Trots förbättrade resultat fortgår arbetet med att utveckla utbildningsverksamheten på Orust. Förskolan står i fokus framöver med flera insatser som kompetensutveckling av personal och språkutvecklande arbetssätt. Elevhälsoteamens arbete och ytterligare en barn- och ungdomssamordnare ska möjliggöra att samordning och samarbete tidigt kan stötta elever och skola när det krävs. – Närvaron i skolan har ökat men ska den bli ännu bättre. I analyserna ser vi en tydlig koppling mellan elever med hög frånvaro och lägre meritvärden, berättar Lars Jansson. Behöriga lärare, samarbete, vetenskap och beprövad erfarenhet är Orusts väg
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=