16 Varför känner sig inte alla välkomna till högskolor och universitet? I mer än 20 år har lärosäten haft uppdraget att bredda rekryteringen av studenter. Men trots lagkravet är det fortfarande en snedrekrytering till högre utbildning, framförallt om man ser till socioekonomisk bakgrund. Vad innebär det för kommuner med stort kompetensbehov? Den faktor som har störst betydelse för om en individ ska välja att studera vidare är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Sannolikheten är nästan är tre gånger så hög att en person med högutbildade föräldrar går vidare till högre studier, än någon vars föräldrar har förgymnasial utbildning. Lärosätena har enligt högskolelagen ansvar för att den mångfald som finns i samhället ska återspeglas bland studenter och medarbetare i högskolan. Men frågan är; hur arbetar man med att bredda rekryteringen? En vanlig definition på breddad rekrytering är att akademisk utbildning ska vara tillgänglig för alla grupper i samhället. Exempel på grupper som inte är välrepresenterade inom högre utbildning är män som bor på landsbygden eller personer vars föräldrar inte har eftergymnasial utbildning. Andra faktorer som påverkar övergång till högre studier är könstillhörighet/könsidentifikation, ålder, religion, sexuell läggning och i vissa fall även utländsk bakgrund. Att bredda rekryteringen till högre utbildning är en rättvise- och demokratifråga men det handlar också om att det behövs nya perspektiv för att öka kvaliteten i forskning och utbildning. De flesta lärosäten har fortfarande inte ett strukturerat förankringsarbete i organisationen för att på allvar kunna arbeta för att bredda rekryteringen. Det visar dels Universitets- och högskolerådets (UHR) kartläggning och analys av lärosätenas arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande från 2016, dels Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering 2022. Varför lyckas inte lärosäten rekrytera brett? Foto: Högskolan Väst
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=