HOGSKOLE SPRANGET

17 Hög utbildningsnivå ger högre skatteintäkter – Vår bedömning är att högskolorna behöver stöd och hjälp av kommunerna för att bredda rekryteringen till högre utbildning. Men finns det några incitament för en kommun att öka högskoleövergången?, säger Carina Carlund, projektmedarbetare Ökad högskoleövergång. – Vi vet att en kommun med hög andel invånare med eftergymnasiala studier också har låg andel invånare med låga inkomster. Det innebär i sin tur högre skatteintäkter för kommunen. – Men det handlar också om kommunernas möjlighet att försörja både näringsliv och offentlig sektor med kompetens. Idag har vi brist på arbetskraft inom många områden, inte bara i storstadsområden utan i högsta grad även på mindre orter och i gles- och landsbygd. Include arbetar för breddad rekrytering Include är ett nationellt nätverk som arbetar för breddad rekrytering och breddat deltagande till högre utbildning. De flesta svenska lärosäten är medlemmar i Include. Nätverket arbetar för att resurssamla och stärka kunskapen om arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande, genomströmning, mångfald och likabehandling från genomförande till utvärdering. De främjar också samverkan och erfarenhetsutbyte kring dessa frågor inom högre utbildning. Läs mer: https://www.include.nu Vad är det viktigaste resultatet i den tematiska självvärderingen om lärosätenas arbete med breddad rekrytering? ”Utvärderingen visade att det görs en hel del för rekrytering, men vilken effekt det har på breddad rekrytering följs sällan upp. Lärosätena har lagt alltmer fokus på att öka stödet under studierna, vilket förstås är jättebra. Men det har också gjort att arbetet med breddad rekrytering av underrepresenterade grupper inte är så aktivt och främjande som man skulle önska.” Enligt högskolelagen ska svenska lärosäten aktivt främja arbetet med breddad rekrytering. Borde det uppdraget ligga hos fler parter? ”Ja, det uppdraget har lärosätena haft i över 20 år och de kämpar på, men är tyvärr ensamma om det. Jag tror inte vi kommer så mycket längre om inte de sociala och könsbundna studie- och yrkesvalen bryts tidigt i skolåldern, och då behövs långsiktiga samarbeten. Det är ett stort problem för vårt demokratiska samhälle och därför märkligt att inte ungdomsskolan har ett liknande uppdrag. Hade skolan haft ett tydligare åliggande i Skollagen än att ”alla ska ha lika tillgång till utbildning” tror jag det möjliggjort fler och djupare samarbeten mellan lärosäten och skolhuvudmän.” Varför ska kommunen engagera sig i breddad rekrytering när lärosätena har ansvaret? ”Det korta svaret är att dagens skolbarn är kommunens blivande vuxna. Och kommunen vill att dessa framtida vuxna ska leva under så goda sociala, ekonomiska och hälsomässiga förhållanden som möjligt. Att utbildning starkt påverkar dessa förhållanden är känt, liksom det faktum att valet att studera vid universitet och högskola starkt påverkas av föräldrarnas utbildning. Sådana mönster vad gäller studie- och yrkesval kan skolan påverka, och gör det bäst innan eleven hunnit skapa sig en identitet som ”en som inte läser på universitet”, det vill säga i mellanstadieåldern.” Bo-Anders Jönsson, professor i medicinsk strålningsteknik och ordförande i UKÄ:s bedömargrupp. Privat foto. Teresa Tomasević, handläggare för breddad rekrytering och breddat deltagande på Malmö universitet med mångårig erfarenhet av dessa frågor. Privat foto.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=