19 ”UNDER PROJEKTETS GÅNG har vi flera gånger träffat människor som beskrivit att steget till högskolestudier till en början varit ett omöjligt steg att ta eftersom de avbrutit gymnasiet eller slutat med ofullständiga och dåliga betyg. Skälen till misslyckande i skolan har varit många, men känslan av att inte passa in i skolan är genomgående hos nästan alla. Resan till högskolestudier hade för de flesta gått via den kommunala vuxenutbildningen eller folkhögskola. En positiv och fantastisk resa var vår syn på vuxenutbildningen som gav alla möjligheten att bli behöriga för högskolestudier. När vi lärt oss mer och träffat fler stod det klart för oss att vår uppfattning var både föråldrad och naiv. Komvuxstudenter uppfattas som ”losers” Några som bekräftade hur fel vi hade var Lotta Svensson och Jan Bäcklin, som i sin studie ”Utveckling av ett lärcentra ur ett studerandeperspektiv” har intervjuat studerande på lärcentra i Gävleborg. Där beskriver de att man har stämpeln som ”loser” om man måste läsa på komvux. Vi har också fått höra berättelser om studerande på folkhögskolans allmänna kurs där studerande inte berättat för sina kompisar att de läser in gymnasiet på folkhögskola eftersom det är ”skämmigt”. Vi insåg snart att vår positiva syn grundade sig på våra egna upplevelser från Kunskapslyftet på 1990-talet. På den tiden var det bara ett fåtal gymnasielinjer som gav behörighet till högskolestudier, så behovet att komplettera sin gymnasieutbildning för att kunna läsa vidare var vanligt. Idag har vi en annan situation där normen är att alla nittonåringar i Sverige ska ta studenten och många av dem som inte klarat det, betraktar sig själva som misslyckade. Lönsamt för individen och samhället Linn Karlsson, doktor i nationalekonomi på Tillväxtverket, har undersökt hur lön och sysselsättning påverkas av att studera på högskola efter att ha läst in behörigheten på komvux. De som gick vidare till högskolan hade i snitt nästan 75 000 kronor mer i årslön än de som gick från komvux till arbete. Sysselsättningen är också högre bland dem som studerat på högskola. Rapporten pekar på att det är lönsamt både för individen och samhället att personer studerar på vuxenutbildning, som sen följs av högskolestudier. Attitydförändring Vi menar att fler skulle välja komvux och folkhögskola om kommunerna aktivt arbetade med en attitydförändring där vuxenutbildningen ses som en positiv utbildningsväg. Ytterligare en viktig faktor är att platsen där utbildningen bedrivs är attraktiv och att lokalerna är tilltalande och ändamålsenliga för både platsförlagd utbildning och distansutbildning." ”Det är de modiga som pluggar på komvux” Att läsa in sin behörighet på komvux eller folkhögskola och därefter påbörja högskolestudier är en bra affär för både individen och samhället. Trots att all statistik pekar på detta har både komvux och folkhögskolan låg status, vilket gör språnget till högskolestudier långt. Här reflekterar medarbetarna i projektet Ökad högskoleövergång över vikten av att förändra attityden till de här skolformerna. Dalslands Folkhögskola i Färgelanda. Foto: Lena Garberg
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=