Gustav Fridolin (MP) f.d. utbildningsminister (2014 - 2019): ”Jag tror det handlar mycket om två saker, som båda är långsiktiga – för ska man bryta en trend krävs ofta att man jobbar på lång sikt. Dels handlar det om att alla barn i skolan tidigt måste få ta del av studie- och yrkesvägledning på inspirerande sätt. En viktig del i det är att barn tidigt ser möjligheten att tänka könsrollsöverskridande om framtida studier. En annan viktig del är att pojkar måste få möjlighet att i skolan börja läsa och också identifiera sig som läsare. Vi säger ”att läsa på universitet” av en anledning. För den som identifierar sig som någon som aldrig läst en bok blir det avlägset att tänka sig som någon som studerar på högre studier.” Vad krävs för att fler män ska välja högskolestudier? Anna Ekström (S) f.d. utbildningsminister (2019-2022): ”Flickor och kvinnor pluggar mer och har bättre betyg än pojkar och män. Så har det varit så länge vi har mätt resultat. Först nu använder flickorna och kvinnorna sina bättre betyg till att söka utbildningar. Men varför pluggar inte pojkar lika mycket som flickor? Många pekar på att pojkar som grupp missgynnas dels av skolan och undervisningen, dels av den trånga könsroll som pojkar förväntas inta – precis som flickor. Lösningen är förstås inte att ställa lägre krav på pojkarna, utan att göra två saker samtidigt. För det första, stärka undervisningen så att både pojkar och flickor möts av höga och kärleksfulla förväntningar och gott stöd. Och för det andra, spränga den trånga mansrollen som gör det svårt för pojkar att välja utbildningar och yrken som anses passa bäst för flickor. Jag vill se mer resurser till undervisning, så att både pojkar och flickor får de förväntningar och det stöd de behöver för att lära sig så mycket som möjligt. Jag vill se villkor i högskoleyrkena som lockar både män och kvinnor. Och kanske en manlig frigörelse från en trång könsroll som annars gör kvinnligt kodade yrken svåra att välja.” Mats Persson (L) utbildningsminister (2022- ): ”Att allt färre män har möjligheten att börja på högskola är ett symptom på en misslyckad skolgång. Många pojkar halkar efter redan tidigt i grundskolan. Min analys är att det finns två huvudanledningar till det. För det första är det för stökigt och de som drabbas allra värst är pojkar från hem utan studievana. Det andra är att många pojkar inte lär sig läsa ordentligt, ens i högstadiet. En orsak är skärmarnas dominans, som tränger ut böckerna. För dessa behövs en skola som fokuserar på grunderna. Minska stöket i klassrummet, satsa på läsning och behöriga lärare. Redan 2023 storsatsar regeringen på såväl fler speciallärare som riktiga skolböcker på plats. Det kommer att göra stor skillnad. Därtill tror jag att skärmexperimentet i skolan gått alltför långt. Det är inget fel på riktiga böcker och papper och penna, tvärtom.” Betydligt färre män än kvinnor börjar studera på högskola eller universitet. Trenden har varit genomgående under många år. Läsåret 2019/20 var endast 41 procent av högskolenybörjarna män. Och män från landsbygdskommuner påbörjar i ännu lägre utsträckning högre utbildning än genomsnittet. Vi frågade tre politiker vad de anser behöver göras för att fler män ska påbörja högskolestudier? Foton: Sveriges riksdag
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=