”ASTRONAUT ÄR MAN RESTEN AV LIVET, SKULLE JAG TRO” KLIMATVÄNLIGT. Han vill odla kött. FOSSILFRITT. SSAB byter kol mot vätgas. FORSKNING. Alzheimers gåta. Efter två veckor i rymden fyller Marcus Wandt arenor och konsertlokaler på sin Sverigeturné. En specialutgåva från Sveriges Ingenjörer 2024 IN ENGLISH: 21 pages about the role of trade unions in the Swedish labor market
Det är innan något går fel som du kan göra som mest nytta. En bra tumregel är att se över dina försäkringar när livet på något sätt förändrats: om du väntar barn, har tagit ett större lån, gått in i en ny relation eller klättrat i karriären. Rullar livet på som vanligt bör du ändå se över dina försäkringar ungefär vartannat år. Boka en kostnadsfri tid hos en av våra licensierade rådgivare på akademikerforsakring.se/radgivning. Har något i livet ändrats? Se över dina försäkringar! Skanna koden och boka din rådgivning.
INGENJÖREN • 2024 3 NNÄR DEN INDISKA it-ingenjören Thivakar Allimuthu på Gapgemini flyttade till Sverige för tre år sedan blev han förvånad över att det finns fackförbund för it-konsulter. Det finns det inte i Indien. Men när han frågade vänner och kollegor om fördelarna med facket fick han inga glasklara svar. Då letade han själv upp information på engelska och översatte en hel del från svenska. ”Svaren fanns där. Inkomstförsäkringen och tillgången till lönestatistik är bara två av flera bra förmåner, så jag bestämde mig direkt för att bli medlem i Sveriges Ingenjörer”, berättar han. Läs intervjun med Thivakar Allimuthu på sidan 59. Inför den här tidningen har vi också rest runt i Sverige och träffat ingenjörer som jobbar med stora tekniska utmaningar för att minska utsläppen av växthusgaser. På SSAB har civilingenjörerna Lotta Jakobsson och Lisette Mikaelsson nyckelroller när företaget bygger ett fossilfritt stålverk i Luleå. Resultatet ska bli en 90-procentig minskning av koldioxidutsläppen. Och i Malmö har vi besökt företaget Re:meat som ligger i startgroparna för att odla köttfärs i stora tankar med näringslösning. Grundaren och eldsjälen Jacob Schaldemose Peterson menar att maten är en knäckfråga för klimatet. Men odlat kött väcker känslor inte bara i livsmedelsbranschen utan även hos konsumenter och lantbrukare. Ingenjören har också träffat en av årets mest uppmärksammade svenskar. Nej inte Armand Duplantis. Vi har hängt med astronauten och civilingenjören Marcus Wandt en dag på jobbet. Vad gör han när han inte är i rymden? Missa inte heller vår guide på engelska som har facket i fokus. Där finns intervjuer med några av förbundets tusentals förtroendevalda som berättar hur de stöttar medlemmarna. Du får också svar på varför du är tryggare med kollektivavtal. Och vad är egentligen den svenska modellen som så många pratar om? Den här tidningen är en specialutgåva som i första hand riktar sig till ingenjörer som ännu inte är medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Tidningen finns på arbetsplatser, huvudsakligen där det finns en Akademikerförening, och vi hoppas att den ska väcka ett intresse bland ingenjörer för att bli medlem. Trevlig läsning! KARIN VIRGIN Chefredaktör Vad är poängen med att vara med i facket? KARIN GISSAR: Att frågan om kortare arbetstid dyker upp i valrörelsen. Bland ingenjörer verkar frågan engagera men uppfattningen tycks vara splittrad. KARIN DISSAR: Underhållet av järnvägen i Sverige. Med nuvarande takt kommer det ta 350 år att byta ut alla uttjänta ledningsstolpar och kontaktledningar. Techföretagen som lyssnar på sina anställda och tecknar kollektivavtal. Höga löner, fruktkorgar och andra förmåner går utmärkt att kombinera med kollektivavtal. Det är faktiskt sant. LEDARE Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karin Virgin karin.virgin@sverigesingenjorer.se Redaktörer: Karin Thorsell och Anna Nyström. Art direction/layout: Ola Carlson/Offside press. Mejladress Ingenjören: ingenjoren@sverigesingenjorer.se Postadress: Ingenjören, Box 1419, 111 84 Stockholm. Tryck: Stibo Complete, Katrineholm. Omslagsfoto: Peter Holgersson. KARIN HISSAR: SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004
4 INGENJÖREN • 2024 REPORTAGE 18 Nyckelspelarna Civilingenjörerna Lisette Mikaelsson och Lotta Jakobsson har centrala roller när SSAB bygger ett nytt fossilfritt stålverk i Luleå. 2024 INTERVJUN ”Rymden kändes overklig men ändå bekant” 28 INNEHÅLL FOTO: SIMON ELIASSON FOTO: PETER HOLGERSSON FOTO: NATO REPORTAGE 42 Vad betyder Sveriges medlemskap i Nato för ingenjörerna?
INGENJÖREN • 2024 5 ENTREPRENÖREN 6 Fatima poddar för unga ÖGONÖPPNAREN 10 Martin vänder rullstolen till en fördel FORSKAREN 14 Pernilla vill förstå proteinerna “The company asks us ‘What do you think?’” Paradox has chosen to sign a collective agreement. What can local trade unions actually do? We met up with two representatives at Cytiva in Uppsala. PAGES 46-67 LEARN. The Swedish labour market model BENEFIT. The point of a collective agreement LECTURE. Understand how it works in Sweden GLOBAL. Workplace rights around the world CASE. Engineers must pay for mistakes REPORTAGE 38 Fixar vi inte maten fixar vi inte klimatet säger ingenjören Jacob Schaldemose Peterson. Han vill odla köttfärs. FOTO: EMIL MALMBORG FOTO JENNY INGEMARSSON FOTO EVELINA PIHL FOTO ADAM K KOCH GUIDE THE KNOW YOUR RIGHTS
6 INGENJÖREN • 2024 Fatima Essaidi är född i Sverige med föräldrar från Irak. Hon tror att det har påverkat henne att ta vara på möjligheterna. På cv:t står det föreläsare, poddare, entreprenör och snart civilingenjör. För de allra flesta är en civilingenjörsutbildning så krävande att det varken finns tid eller energi till annat. Fatima Essaidi har parallellt med studierna till civilingenjör i industriell ekonomi i Lund hunnit testa fler jobb, starta företag och gå helt andra kurser. Drivet tror hon själv kommer från bakgrunden i en annan kultur men också för att hon är så nyfiken. – Jag vill hela tiden lära mig nya saker och testa sådant som jag inte gjort tidigare. Att mina föräldrar kommer från Irak påverkar säkert också. Jag vill göra dem stolta över att jag tar vara på möjligheterna som finns i Sverige. Kulturkrockar är ett ämne som Fatima gärna pratar om. Så gärna att hon föreläser för andra unga om hur det är att växa upp med två kulturer. Men att förklara hur det kan vara tycker hon är svårt utan konkreta exempel. Hennes första minne av en kulturkrock är från när hon var 8 år och hämtade sin lillebror på förskolan. Det fick hon göra eftersom de bodde så nära. Det var runt juletid och Fatima fick syn på en skål med en enda pepparkaka kvar. Förskoleläraren frågade om hon ville ha den. För Fatima fanns det bara ett svar. När hon sa nej tack stoppade förskoleläraren blixtsnabbt in kakan i sin egen mun. – Då förstod jag att hon inte förstod mig. I den arabiska kulturen tackar man alltid nej första gången man blir erbjuden något att äta. Jag blev chockad att hon bara frågade en gång och att hon verkligen trodde att nej betydde nej. Nyfikenheten har också fått Fatima att våga göra så mycket. Som att söka till startup-programmet Techship där hon under åtta veckar tillsammans med andra fick utveckla en idé till en prototyp och pitcha den inför hundratals personer. Fatimas grupp jobbade med en träningsapp med visuell tracking som skapar en träningsdagbok av bilder. – Jag sökte programmet för att lära mig hur man bygger bolag men jag lärde mig lika mycket om mig själv. Sommarjobbet förra året på Helsingborgsföretaget Nowaste Logistics fick hon genom att ta kontakt med vd:n via Linkedin. Och när sommaren var slut blev hon erbjuden att ingå i företagets advisory board tillsammans med en rad olika experter. En hel del tid lägger Fatima Essaidi också på podden 20 råd innan 20! som hon gör tillsammans med kompisen Bianca Thorén. Idén kom en dag när hon satt hemma och tentapluggade. – Jag var lite rastlös och tankarna gled i väg. Plötsligt fick jag en vision om att jag skulle starta en podd där jag intervjuer olika människor som kan ge unga sina bästa råd. Det första 20 avsnittet av podden 20 råd innan 20! sändes under 2023 och 20 nya avsnitt släpptes under sommaren och hösten 2024. Det är Bianca som gör research, tar fram frågor och Fatima som intervjuar. Bland avsnitten som sänts finns intervjuer med personer som upplevt motgångar och framgångar i livet, entreprenörer, rekryterare, coacher, personliga tränare, en kvinnlig polis och många andra. Våren 2025 tar Fatima Essaidi examen som civilingenjör men vad hon vill jobba med vet hon inte, mer än att strategifrågor lockar lite extra. Den sista terminen kommer hon göra examensarbetet och för det har hon redan en plan. – Jag har fått upp ögonen för styrelsearbete och i höst ska jag parallellt med studierna på LTH gå en styrelseutbildning på distans. De blir en start på exjobbet där jag vill ägna mig åt frågan varför det är så få kvinnor i bolagsstyrelser. Tidigare under utbildningen tog Fatima chansen att praktisera åtta veckor på ett stort företag och det blev en ögonöppnare. – Jag var på strategiavdelningen och där jobbade 24 medelålders och äldre vita män och en kvinna. Så kan det inte få vara. När företag arbetar med strategier för framtiden behöver alla vara representerade. TEXT KARIN VIRGIN FOTO ADAM K KOCH FATIMA ESSAIDI Född: 2002. Bor: Helsingborg. Gör: pluggar till civilingenjör i industriell ekonomi, just nu masterprogrammet affär och innovation. Driver podden 20 råd innan 20!. Utmärkelser: Finalist i Stora Ingenjörspriset – Inkludering 2023 och i Microsofts ”Techtjej 2023”. När jag är ledig: Möter upp en vän på ett fik för en matchalatte. Bakar, läser böcker och löser sudoku. ENTREPRENÖREN
Fatima Essaidi betonar att hon inte är någon extraordinär person bara för att hon klarar att ha många bollar i luften. Podden är en hobby som hon älskar. Annars hade det aldrig gått.
8 INGENJÖREN • 2024 ZOOM 80 procent med bibehållen lön SÅ MYCKET BÄTTRE Fyra dagars arbetsvecka minskar stress och sjukskrivningar. Det visar internationell forskning. Nu görs det första större försöket i Sverige. FLERA EUROPEISKA LÄNDER har infört kortare arbetsveckor. Island testade redan 2015 och där är det nu mycket vanligt. Belgien införde nyligen en reform som underlättar kortare arbetsvecka. Spanien, Portugal, Rumänien, Litauen och Storbritannien har gjort försök med goda resultat. Nu kommer det genomföras en studie om fyradagarsvecka i Sverige. Den leds av Lena Lid Falkman, forskare vid Handelshögskolan och Karlstads universitet. Anställda på 15-20 företag och offentliga arbetsgivare ska under sex månader jobba 80 procent med full lön. Sedan ska resultaten utvärderas. Den största studien av fyradagars arbetsvecka genomfördes 2022 i Storbritannien. Den visade att: • Sjukdagarna minskade med 65 procent. • 71 procent rapporterade lägre nivåer av utmattning. • De flesta arbetsgivare som deltog ansåg att affärsresultaten förbättrades. • 92 procent av arbetsgivarna beslutade att fortsätta med fyra dagars arbetsvecka efter pilotprojektet. KARIN VIRGIN Företagare jobbar mindre, men fortfarande mest DIAGRAMMET Den faktiskt arbetade tiden per person och vecka (inklusive frånvaro såsom semester, föräldraledighet etc) har minskat bland företagare och tidsbegränsat anställda, men den har ökat något bland fast anställda över de två senaste decennierna. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna 2005-2023. FOTO: PRIVAT FOTO: PRIVAT FOTO: PRIVAT 3 SNABBA En studie med deltagare i Sverige, Danmark, England och Finland visar att den som jobbar mer än 55 timmar i veckan löper 40 procent större risk att få hjärtflimmer jämfört med den som arbetar 40 timmar i veckan. VAD GÖR DU FÖR ATT INTE JOBBA ÖVER? Roxan Saleh, specialist på Trafikverket och fackligt förtroendevald – Eftersom jag har två olika uppdrag försöker jag att jobba hemifrån så mycket som möjligt. Det gör det lättare att växla mellan uppdragen. Ärenden och de frågor som måste besvaras antecknar jag på post-it lappar. Joel Allenius, riskanalytiker, Swedbank – Ofta jobbar jag med flera olika frågor samtidigt. Jag försöker att inte byta för ofta mellan dem utan hantera dem en i taget för att få en bra koncentration och minska tiden det tar att ställa om mentalt. Om det verkligen kör ihop sig tar jag stöd av min chef för att prioritera rätt saker. Ulf Grönberg, telekomkonsult, Tietoevry – Jag har medvetet inte lagt in jobbmejlen på mobiltelefonen, det tror jag skulle stressa mig. Jag har även en privat laptop hemma. Så jag bestämmer själv när jag vill kolla jobbet. Vi hjälps åt i teamet. Jag jobbar i ett agilt Scrum-team. Där finns det alltid någon som kan ta över en uppgift. Genomsnittlig faktiskt arbetad tid, sysselsatta 20–64 år, antal timmar per vecka 2005 20 25 30 35 40 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Fast anställda Tidsbegränsat anställda Företgare
Tillfälligt på papper Ingenjören är Sveriges Ingenjörers medlemstidning. I vanliga fall är den helt digital och finns på Ingenjören.se, men den tidning du håller i handen är en specialutgåva. Den riktar sig i första hand till ingenjörer som ännu inte är medlemmar i Sveriges Ingenjörer. I Ingenjören på webben kan du läsa om ingenjörers arbetsmarknad, lön och villkor. Få tips inför att byta jobb, förhandla lön och mycket annat. Som medlem i Sveriges Ingenjörer får du våra nyhetsbrev i mejlen. Välkommen som läsare! ”ASTRONAUT ÄR MAN RESTEN AV LIVET, SKULLE JAG TRO” KLIMATVÄNLIGT. Han vill odla kött. FOSSILFRITT. SSAB byter kol mot vätgas. FORSKNING. Alzheimers gåta. Efter två veckor i rymden fyller Marcus Wandt arenor och konsertlokaler på sin Sverigeturné. En specialutgåva från Sveriges Ingenjörer 2024 IN ENGLISH: 21 pages about the role of trade unions in the Swedish labor market Skanna QR-koden för att läsa Ingenjören på webben:
10 INGENJÖREN • 2024 ÖGONÖPPNAREN Han dök från en flotte och blev förlamad. Ändå kunde Martin Bretz plugga till civilingenjör. Hans önskan är att smälta in på jobbet, men när planeringen brister kan han behöva bli buren av kollegorna. November 2004. Martin Bretz är 19 år och hemma i Härnösand på helgpermis från lumpen. Han badar bastu med kompisar och går ut för att svalka ner sig. Att det är grunt bredvid flotten syns inte i mörkret. – Det svartnade när jag dök i och när jag vaknade låg jag med huvudet ner i vattnet. Först försökte jag röra armarna och sedan benen, utan att lyckas. Jag förstod direkt att jag var förlamad, berättar Martin Bretz i en intervju i Tidningen Ångermanland härom året. Där i vattnet trodde han att han skulle dö. Men kompisarna upptäckte vad som hänt, fick upp honom och ringde ambulans. När Ingenjören träffar Martin Bretz på jobbet i Tekniska nämndhuset i Stockholm har det gått 19 år sedan olyckan. Med mycket rehabilitering de första åren. – Jag fick lära mig allt, hur man blir självständig, att finna mig i min nya situation. Parallellt med rehabiliteringen började han plugga enstaka kurser. Så småningom tog han tag i en tanke från gymnasiet: att bli ingenjör. Och efter några år började han läsa till civilingenjör i samhällsbyggnad på KTH. Där blev utmaningen de äldre byggnaderna och att skolan ligger i en backe. – Jobbigast var backen med kullersten och värst var det när det snöade. Ibland kom jag för sent till föreläsningar för att det tog sådan tid att ta mig från en plats till en annan. Men han lärde sig alla genvägar, som att ta hissen upp i ett hus, ta en gång över till ett annat hus och åka ner där. – Mina kursare ställde gärna upp och hjälpte till, men jag ville klara mig själv så gott jag kunde. Martin Bretz tycker att fler rullstolsburna borde plugga. Arbetslösheten för personer med funktionshinder är hög. – Man behöver inte gå en masterutbildning, men en kandidat är bättre än att sitta hemma. I dag är Martin Bretz planarkitekt i Stockholms stad. Han gillar att skapa nytt, gillar kombinationen av teknik och konst men ogillar att det är så långa processer. – Av mina projekt har en förskola och några villor blivit klara på de sju år jag varit här, men inga av mina stora projekt. Man får vara tålmodig när man är med så tidigt i processen. Tekniska nämndhuset har byggts om under flera år. Som rullstolsburen har det inneburit extra krångel. Martin Bretz har också varit med om möten bokade i rum som han inte kan ta sig till, att kaffemuggar står långt in på bänken så att han har svårt att nå dem. Huvudentrén har några trappsteg utan hiss och brandövningar är ett annat jobbigt kapitel. – Det har också hänt att bussen varit felbeställd när vi ska åka iväg med jobbet, att den saknat hiss för rullstol. Ibland har det löst sig med att man bär in mig. Det går att lösa – men det ska ju kännas ok och det är det inte för alla. Dagens ökade acceptans för hemarbete är bra för Martin Bretz, som får ont i kroppen efter sex timmar i rullstolen. Dagen vi träffas har han jobbat hemifrån fram till lunch. Hans uppmaning till arbetsgivare är att vara anpassningsbar. Man kanske inte måste vara på jobbet 8–17. Martin Bretz uppmanar också kollegor, chefer och andra att inte förutsätta saker – att inte tänka ”det här fungerar nog inte” – utan fråga: Hur skulle det här fungera för dig? I forum för rullstolsburna förekommer diskussioner om man ska skriva att man är rullstolsburen när man söker jobb. En 50-åring Martin Bretz känner har aldrig skrivit det, vilket ibland lett till förvåning när han dykt upp på intervju. – Jag tycker att man i stället ska vända det till sin fördel. Ofta har man varit med om något traumatiskt som man klarat av. För min del med stadsplanering så är det en fördel att veta hur det är att vara rullstolsburen. Han önskar fler personer i rullstol på arbetsplatserna. – Vi som har en funktionsnedsättning behöver vara ute och synas, jobba som andra, oavsett om det är på 20, 50 eller 80 procent. Det skulle synliggöra vad som funkar eller inte, så att man kan fixa det och att samhället därmed blir bättre. TEXT KARIN THORSELL FOTO ELVIRA PIHL MARTIN BRETZ Född: 1985. Gör: Förutom att jobba som planarkitekt spelar Martin Bretz rullstolsrugby och tävlade i Paralympics i London 2012. Föreningar under studenttiden: Var engagerad i arbetsmarknadsmässorna Lava och Armada, i mottagningen och i samhällsbyggnadssektionens spex. Övrigt: Har tillsammans med två andra personer återstartat en seglingsklubb för rullstolsburna (”LOVA – Segla högre”) och köpt in en segelbåt. ”Så att folk i rullstol ska få komma ut och segla.”
Ingenjören Martin Bretz tycker att personer som har en funktionsnedsättning behöver vara ute och jobba. ”Det skulle synliggöra vad som funkar eller inte, så att man kan fixa det och att samhället därmed blir bättre.”
12 INGENJÖREN • 2024 S äkert har du frågor kring vad du ska tänka på. Hur bör ett bra CV se ut, vad ska jag begära för lön, hur hanterar man svårförstådda klausuler i anställningsavtalet och vad förväntas av mig som nyanställd? De här frågorna och många fler tas upp i avsnitt 85 av Ingenjörspodden. Jenny Rosenbaum, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer och programledare för Ingenjörspodden, samtalar med Caroline Sahlén på rekryteringsenheten. Avsnittet tar också upp konkreta tips inför anställningsintervjun. Caroline Sahlén berättar om förmånerna man har som medlem när det är dags att söka jobb. En som hon särskilt rekommenderar är intervjuträning. – Anställningsintervjun känns ofta skrämmande men som med det mesta blir man bättre om man tränar. Med vår intervjuträning får man också tips på när under anställningsprocessen som det är bäst att ange sitt löneanspråk. Som nyanställd känner många ett krav på att visa framfötterna. Man kan uppleva en outtalad förväntan på att snabbt kunna visa chefen resultat av arbetet. – Jag tror att det är viktigt att sänka förväntningarna, att vara snäll mot sig själv. Ofta tar det flera månader att komma in i jobbet och det finns sällan krav på att nyanställda ska leverera. Skanna QR-koden för att komma direkt till Ingenjörspodden avsnitt 85 – Vad ska jag tänka på som ny i arbetslivet. Där hittar du också alla avsnitt och kan prenumerera på Ingenjörspodden. KARIN VIRGIN Äntligen första jobbet JOBBSTART Är du på väg att söka ditt första jobb efter examen eller har du precis påbörjat ditt yrkesliv som ingenjör? Skärp dig! LISTAN Ett gott bemötande mot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är expertens 9 råd för att vara en sjyst kollega. 1 Be om ursäkt. Om du gjort något dumt: Stick inte huvudet i sanden och tänk att det kommer att passera. 2 Säg tack. Kom ihåg att tacka när du får något eller någon gör något för dig. 3 Svara på mejl och telefon. Om du inte kan ge svar för tillfället, säg när du ska återkomma. 4 Var ärlig. Våga ge också negativa besked. 5 Ställ kontrollfrågor. När du svarar på mejl: Be om en bekräftelse att svaret kommit fram och också uppfattas som du tänkt. ”Är vi överens om att jag gör det här och du det där till nästa fredag?” 6 Prata IRL. I stället för att mejla eller chatta: Ring upp eller gå förbi kollegans arbetsplats. Det är extra viktigt om ni inte är överens. Konflikter riskerar att trappas upp om man hanterar dem via mejl. 7 Säg ifrån. Om du reagerar på hur någon beter sig: Tala om det, men på ett vänligt sätt. 8 Var tydlig. När du själv ber om något: Tala om vad du förväntar dig och när. ”Jag är tacksam för svar före onsdag.” 9 Kom i tid. Om du är försenad till ett möte: Tala om det så snabbt som möjligt. Ett möte som drar ut på tiden påverkar arbetsdagen för både dig och andra. Källa: Annmarie Palm, specialist inom bemötande och relationer på jobbet. ZOOM Förbundsjuristen Jenny Rosenbaum och rekryteraren Caroline Sahlén på Sveriges Ingenjörer pratar om första jobbet som ingenjör i Ingenjörspodden. ILLUSTRATION: GETTY IMAGES Skanna QR-koden och lyssna på podden:
Juristhjälp i vardagen för 55 kronor i månaden Ditt fackförbund hjälper dig med juridiken som rör arbetslivet. Den här juristförsäkringen fungerar som ett komplement, då den ger dig juridisk hjälp inom privatlivets viktigaste områden, som familje-, arvs- och köprätt. Är du nyfiken på hur juristförsäkringen kan hjälpa just dig? Besök www.akademikerförsäkring.se/jurist/ för att läsa mer. Skanna koden och läs mer. I samarbete med
Innan forskarna kan förstå vad som orsakar Alzheimer och Parkinsons går sjukdomarna inte att bota. Pernilla Wittung Stafshede försöker förstå varför proteiner ibland veckar sig och bildar plack i hjärnan.
INGENJÖREN • 2024 15 En finurlig mattelärare fick Pernilla Wittung Stafshede att söka till Chalmers. Snart fyrtio år senare driver hon ett eget forskningslabb, med målet att förstå den komplexa kemin som orsakar demenssjukdomar. Minst 100 000 svenskar lever med Alzheimers, som är den vanligaste demenssjukdomen. Symtomen kan komma smygande under många år. Minnet och tidsuppfattningen sviker gradvis tills det slutligen blir omöjligt att klara det vardagliga livet. Det finns ännu ingen behandling som botar sjukdomen eller lindrar symtomen i någon tillfredsställande grad. Sedan många år tillbaka vet vi hur Alzheimers sjukdom ser ut i hjärnan. Vissa aminosyrakedjor, alltså proteiner, klumpar ihop sig till långa trådar som brukar kallas plack eller amyloida fibrer. Men ingen vet varför de uppstår, eller hur man kan se till att det inte händer. Just detta försöker Pernilla Wittung Stafshede ta reda på i sitt labb på Chalmers. – Världens befolkning blir äldre och allt fler får sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers. Det känns viktigt att förstå mekanismerna bakom sjukdomarna och hitta bra läkemedel, säger hon. I dag är Pernilla Wittung Stafshede professor i kemi. Hon är medlem av Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och Nobelpriskommittén för Kemi. Dessutom har hon en egen forskargrupp på Chalmers. Men att det ens blev en civilingenjörsutbildning var något av en slump. – Vi hade en mattelärare i gymnasiet som läste fysik på Chalmers på deltid. Han tog med olika problem till oss elever som vi fick lösa. Många tyckte det var för svårt, men jag tyckte det var roligt, och tänkte att Chalmers – där kan man ju läsa. Sista året av civilingenjörsutbildningen i kemiteknik tillbringade hon på utbyte i London, där hon för första gången kom i kontakt med forskning. – Det var så oerhört kul. Under utbildningen hade vi besökt kemiföretag där ingenjörer gick runt med hjälmar och skruvade på muttrar. Jag kunde inte föreställa mig själv där. I London förstod jag att man kunde doktorera och fortsätta forska, så det började jag med direkt efter examen. Tidigt stod det klart att proteiner skulle bli Pernilla Wittung Stafshedes grej. Efter doktorsexamen år 1996 ägnade hon tolv år på olika amerikanska universitet där hon studerade hur proteiner veckas ihop till kompakta former för att fungera och hur veckningen samspelar med olika metalljoner. Åter i Sverige 2008, som kemiprofessor på Umeå universitet, började hon forska mer specifikt på proteiner som är direkt inblandade i sjukdomar. – Tidigare hade jag försökt förstå hur proteiner funkar generellt, men nu började vi studera proteiner som ibland veckar sig fel – vilket kan leda till demenssjukdomar – och hur proteiner som binder koppar spelar en viktig roll i spridning av cancer i kroppen. De flesta proteiner i kroppen behöver vecka ihop sig för att kunna fungera – men inte alla. Proteinerna som är inblandade vid exempelvis Alzheimers och Parkinsons veckar sig inte under normala förhållanden, men de kan – som sagt – klumpa ihop sig och bilda plack vid sjukdom. Experimenten i Pernilla Wittung Stafshedes labb handlar därför om att förstå när och varför proteinerna börjar klumpa ihop sig och orsaka sjukdomar. Trots att det är avancerat kallar hon det för grundforskning – helt enkelt för att frågorna är ”så grundläggande”. Riktigt välfungerande, botande läkemedel tror hon ligger ganska långt fram i tiden – just eftersom så många frågor fortfarande är olösta. – Dessa sjukdomar börjar långt innan patienten får symtom. Vi behöver hitta markörer i blodet så vi kan stoppa den onda spiralen innan hjärnceller börjar dö. Pernilla Wittung Stafshede har hittat en medicinsk nisch med stor potential för framtiden – och för enskilda människor. – Min pappa hade demens. Jag förlorade honom långt innan han dog, och mot slutet var han som ett barn. Det känns hemskt att många av oss ska sluta livet utan att minnas. Ju längre jag har forskat, desto viktigare blir det att min forskning försöker göra skillnad för människor i framtiden. TEXT MAJA LARSSON FOTO JENNY INGEMARSSON PERNILLA WITTUNG STAFSHEDE Född: 1968. Utbildning: civilingenjör i kemiteknik. Nuvarande jobb: professor i kemi på Chalmers. På meritlistan: ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och Nobelpriskommittén för kemi. Skrivit 270 vetenskapliga artiklar. Gör om tio år: ”Jag gillar utmaningar, har bytt miljö flera gånger. Om tio år är jag nog på en ny plats. Kanske leder jag ett framgångsrikt forskningscenter runt hjärnsjukdomars kemi?” Något många inte vet: Att Pernilla har flera tatueringar som föreställer proteiner hon forskat på. FORSKAREN
16 INGENJÖREN • 2024 I ngenjören blev kontaktad av en läsare som påpekar att det finns risker med att bli chef. En del av hans kollegor som hoppat av chefsrollen har blivit projektledare, men många andra positioner är stängda eftersom de som chefer har tappat kontakten med tekniken, berättar han. Så vad gör man om man vill lämna chefsjobbet, men tekniken sprungit iväg? Vi frågade Bengt Kallenberg, civilingenjör, coach och utbildare inom ledarskap. Han tipsar om att den som vill sluta som chef kan göra en SWOT-analys på sig själv. Kartlägg dina styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Analysera och fundera över vad du är bra på och vad du behöver utveckla för att ta dig vidare. Gör sedan en plan för din önskade karriärutveckling och hur du kan stärka upp de områden du behöver. – Det gör dig tryggare, kvaliteter blir synliga och du har en plan för hur du vill utvecklas. Det hjälper dig också att fokusera på dina styrkor och erfarenheter. Visa också att du har ambitioner, att du vill utvecklas och lära dig nya saker. Han påpekar att man inte heller ska glömma bort att lyfta fram de förmågor man har utvecklat som chef. Och se aldrig tiden som chef som bortkastad. – Den har gett dig massa nyttiga erfarenheter och kunskaper om dig själv, om att leda grupper och om verksamheten i stort. Det är kvaliteter du tar med dig och har stor nytta av i din fortsatta karriär. ANNA NYSTRÖM Har chefer ett vägval? COACHEN Att som chef gå tillbaka till ett mer vanligt ingenjörsjobb kan vara svårt i en bransch där teknikutvecklingen är snabb. Men det är inte omöjligt. SIFFRAN200 000 Så mycket högre årslön efter skatt (i svenska kronor) hade en civilingenjör i Norge och Danmark jämfört med Sverige under 2023, enligt Sveriges Ingenjörers beräkningar. CITATET Att få fler kvinnor in på tekniska utbildningar är ett riksintresse.” Debattinlägg av utbildningsminister Mats Persson i Göteborgs-Posten 28 februari 2024. Få kvinnor inom AI TÄNKVÄRT Enligt en rapport från Sveriges Ingenjörer är könsbalansen hos de som idag utvecklar AI, och de som inom en snar framtid kommer utveckla AI, minst sagt skev. Andelen kvinnor som examineras som civilingenjörer från samtliga program är 35 procent. Men på utbildningar som högskolorna själva anser viktiga för AI-utveckling är kvinnorna betydligt färre. Andelen kvinnor på de AI-tyngsta civilingenjörsutbildningarna (teknisk fysik, elektroteknik, datateknik med mera) är i genomsnitt 18 procent. ZOOM ILLUSTRATION: GETTY IMAGES ILLUSTRATION: GETTY IMAGES
Är du ny på jobbet? Bli medlem i Sveriges Ingenjörer så får du stöd och värdefulla förmåner som underlättar din resa i arbetslivet. Första året får du hela 75 procent rabatt på medlemsavgiften som nyexaminerad ingenjör. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och täcker upp a-kassan så att du kan få upp till 80 procent av din lön om du skulle bli ofrivilligt arbetslös.
REPORTAGE Ståltillverkaren SSAB står för tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Men nu ska de ner till noll. Civilingenjörerna Lotta Jakobsson och Lisette Mikaelsson har två av nyckelrollerna när företaget bygger ett nytt fossilfritt stålverk i Luleå. Nyckels Om fyra år ska SSAB tillverka stål utan kol text MARIE ALPMAN foto SIMON ELIASSON
spelarna
SSAB:S OMSTÄLLNING Det nya stålverket i Luleå är en del av SSAB:s omställning. Till 2030 ska koldioxidutsläppen från den nordiska verksamheten vara i ”i stort sett” borta. Även masugnarna i Oxelösund och finska Brahestad ska bytas ut mot ljusbågsugnar. Beslutet om att bygga ett nytt stålverk i Luleå fattades i april 2024 Investering: EUR 4,5 miljarder Utrustning: Ljusbågsugnar, skänkmetallurgi, stränggjutning, integrerat valsverk samt kallvalskomplex Årsproduktion: 2,5 miljoner ton Produktionsstart: Slutet av 2028 Råvaror: Vätgasbaserad fossilfri järnsvamp samt återvunnet skrot
21 Med sina 89 meter är SSAB:s masugn ett känt landmärke i Luleå. Dygnet runt matas den från toppen med järnmalm och koks. Ut rinner smält råjärn som processas vidare till stål. Men masugnen ger också stora utsläpp av koldioxid. Den andra april 2024 fattade SSAB:s styrelse det historiska beslutet att skrota masugnen och bygga ett helt nytt fossilfritt stålverk i Luleå, en satsning på 52 miljarder kronor. – Det är en jättestor omställning som nästan är svår att beskriva. Vi pratar om att byta ut en metod som vi i princip använt sedan järnåldern, säger Lotta Jakobsson. Hon är civilingenjör i materialteknik från Luleå tekniska universitet och har jobbat på SSAB sedan 2001. Sedan två och ett halvt år tillbaka leder hon arbetet med omställningen till fossilfri produktion i Luleå. På en stor karta över industriområdet Svartön, en avlång landtunga där SSAB har sin verksamhet, pekar hon ut konturerna av det nya stålverket. Den planerade byggnaden är 1 500 meter lång och ska hysa en toppmodern anläggning där järnmalm och koks ska bytas ut mot skrot, järnsvamp och el. Resultatet blir en 90-procentig minskning av koldioxidutsläppen. – Vi får också andra miljövinster. Utsläppen av stoft och andra föroreningar till luft och vatten kommer också att minska när vi stänger koksverket och masugnen, säger Lotta Jakobsson. SSAB STÅR FÖR ungefär tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Nästan alla utsläpp skapas i företagets masugnar där syret tas bort från järnmalmen, så kallad reduktion. Masugnen i Luleå är
22 INGENJÖREN • 2024 planerna tänkte hon att det var konstigt att ingen tänkt på det tidigare. – Men att gå från idé till storskalig tillverkning är långt ifrån enkelt och kräver mycket forskning. Många trodde till en början att det inte skulle gå. Nu vill de istället veta hur vi gör. INTE LÅNGT FRÅN SSAB:s masugn finns Hybrits pilotanläggning. Sedan starten år 2020 har den producerat drygt 5 000 ton järnsvamp. Nästa steg är att bygga en demonstrationsanläggning för fossilfri järnsvamp hos LKAB i Gällivare. När den står klar ska den kunna producera mellan 1 och 1,5 miljoner ton per år som ska gå till SSAB. Järnsvamp tillverkad med vätgas är alltså nyckeln till det fossilfria stålet. Precis som dagens järnmalm kommer den att fraktas med järnväg till det nya stålverket. Där kommer järnsvampen att smältas ner i två elektriska ljusbågsugnar. Ugnarna kommer också att användas till att smälta skrot. – Ljusbågsugnarna kan gå på allt från 100 procent skrot till 100 procent järnsvamp, så det är en otroligt flexibel process, säger Lotta Jakobsson. Smältan blandas sedan med tillsatser och legeringsämnen innan det går vidare till gjutning och varmvalsning. Att även varmvalsningen görs i Luleå innebär en stor förändring. I dag gjuts stålet till ämnen som kyls ner och skickas till SSAB i Borlänge. Där värms de upp igen innan de valsas till plåt vilket kräver mycket energi. – Det uppvärmningssteget försvinner vilket är en stor fördel. En annan fördel är att genomloppstiden, från att vi smälter något till vi får färdiga stålrullar, minskar från ett par dygn till tre timmar, säger Lotta Jakobsson. Nytt är också att vidareförädling till olika typer av specialstål flyttas från Borlänge till Luleå. Det företagets största och står för sju av de tio procenten medan de två mindre i Oxelösund bidrar med tre procent. Koldioxiden bildas när kol och koks förbränns vid hög temperatur och sedan binder till syret i malmen. För att få bort utsläppen måste reduktionen ske på något annat sätt, utan kol. Det är här som Hybrit kommer in i bilden. Hybrit är ett utvecklingsprojekt som startade 2016 och som drivs av SSAB tillsammans med energiföretaget Vattenfall och gruvföretaget LKAB. Det går ut på att ersätta kol och koks som reduktionsmedel med ”grön” vätgas som tillverkas med hjälp av förnybar el genom elektrolys. Restproduktion blir då vatten istället för koldioxid. Processen kallas direktreduktion och är i sig inte ny. Den används i till exempel Mellanöstern, men med fossil naturgas som reduktionsmedel. Temperaturen är lägre än i den traditionella masugnen och i stället för flytande råjärn bildas hårda porösa järnkulor som kallas järnsvamp. Idén att använda vätgas kom ursprungligen från SSAB:s tekniska direktör Martin Pei. Företaget stod inför stora investeringar i koksverk och masugnar så varför inte satsa på en ny, fossilfri process? När Lotta Jakobsson fick höra talas om LOTTA JAKOBSSON Född: 1974 Utbildning: Civilingenjör materialteknik från Luleå tekniska universitet och Université de Lorraine, Frankrike. Karriär i korthet: Är med och leder omställningen till fossilfri stålproduktion vid SSAB i Luleå som Director of Luleå Transformation. Arbetat på SSAB sedan 2001 och har tidigare varit bland annat produktionschef för stränggjutningen i Luleå samt utvecklingschef för metallurgin. Gör helst när jag är ledig: Prioriterar familj och vänner. Dold talang: Kan jonglera. Det här är det viktigaste jag någonsin arbetat med i mitt liv för att påverka framtiden.”
Metoden som heter direktreduktion ger hårda, porösa järnkulor som kallas järnsvamp. Hybrits pilotanläggning har under fyra år producerat 5000 ton. På den plats där den nya anläggningen planeras är marken täckt av stora högar med slagg och andra biprodukter som ska flyttas.
Det nya stålverket beräknas stå klart 2028 och i början kommer den nuvarande och den nya anläggningen köras parallellt. Byggnaden som ska inhysa det nya stålverket planeras bli 1 500 meter lång. Men bygget kan starta först när miljötillståndet är klart.
INGENJÖREN • 2024 25 – Alla kommer att i någon mening få ett nytt jobb. Även om man jobbar med stränggjutning i dag så kommer stränggjutningen se annorlunda ut, säger Lisette Mikaelsson. Hon berättar att kompetensresan redan startat med en utbildning i hur man leder i förändring för alla chefer. Under så kallade lärandeluncher bjuds anställa in till en lunch och en föreläsning. Den senaste handlade om hur ljusbågsugnar fungerar. För att själv lära sig mer om det nya sättet att tillverka stål har hon en inplanerad resa till USA för att besöka nybyggda mini-mills. Benämningen står för den typ av kompakta och integrerade stålverk med ljusbågsugnar som SSAB ska bygga i Luleå. Konceptet utvecklades i USA och sprids nu över världen. SSAB är inte ensamma i Sverige om att satsa på tekniken. I Boden bygger H2 Green Steel ett nytt stålverk enligt samma princip med fossilfri handlar om olika former av ytbehandling i processer som kallvalsning och varmförzinkning som ger de egenskaper som behövs om stålet till exempel ska användas till fordon eller vitvaror. Totalt sett kommer det krävas ungefär 70 procent mindre energi för att tillverka stål i det nya verket. En större andel kommer dock att utgöras av elektricitet eftersom det behövs mycket el för att driva ljusbågsugnarna. Beskedet om att effekttillgången kunde säkras i början av året beskriver Lotta Jakobsson därför som ”jätteviktigt”. PLANEN ÄR ATT det nya stålverket ska stå klart hösten 2028. Under en övergångsperiod kommer både den nya och den gamla anläggningen vara i drift samtidigt. Den masugnsbaserade produktionen kommer stegvis att minskas i takt med att produktionen ökar i det nya elektrostålverket. – Att vi kommer att köra båda anläggningarna parallellt är en stor utmaning, men samtidigt en styrka. Vi har möjlighet att påverka det nya och kan utnyttja den kunskap och erfarenhet som finns hos personalen, säger Lisette Mikaelsson. Som plats- och produktionschef har även hon en nyckelroll i omställningen, inte minst för omskolningen av alla anställda. På SSAB i Luleå arbetar omkring 1 100 personer. Ungefär lika många kommer att arbeta på det nya stålverket, men i nya roller. LISETTE MIKAELSSON Född: 1975 Utbildning: Civilingenjör i materialteknik från Luleå tekniska universitet Karriär i korthet: Plats- och produktionschef på SSAB i Luleå sedan februari 2023. Innan dess chef för metallurgi vid SSAB i Oxelösund. Anställd på SSAB sedan 2007. Gör helst när jag är ledig: Umgås med familj och vänner. Dold talang: Bakar smarriga chokladtårtor. Här finns en trevlig kultur och en lång tradition av att förbättra sina processer och snåla på resurser.”
26 INGENJÖREN • 2024 Svaret på kritiken är att efterfrågan på stål ökar och att kunder inom till exempel bilindustrin är beredda att betala extra för fossilfritt stål. Införandet av klimattullar och skärpningar i systemet för utsläppshandel inom EU kommer också göra det dyrare att släppa ut koldioxid i framtiden. Även om SSAB:s masugn klassas som en av de mest energieffektiva i världen så är det inget alternativ att fortsätta importera stenkol och renovera de befintliga anläggningarna, enligt Lotta Jakobsson. Hon kallar SSAB:s omställning både ”stor och modig” men också nödvändig för att Sverige ska nå klimatmålen. – Det här är det viktigaste jag någonsin arbetat med i mitt liv för att påverka framtiden. Lisette Mikaelsson instämmer och säger att det känns bra att sluta släppa ut koldioxid men också andra ämnen till närmiljön. SSAB:s omställning har gett ringar på vattnet och ökat intresset för att jobba på företaget. – Det är tydligt högre söktryck på de tjänster vi lägger ut, säger hon. Själv hade hon inte en tanke på att börja i stålindustrin när hon sökte jobb efter sin civilingenjörsexamen. Hon uppfattade branschen som lite mossig, utan så mycket utveckling, en bild hon snabbt fick omvärdera. – Jag har hela tiden fått nya utmaningar och lärt mig nya saker. Här finns också en trevlig kultur och en lång tradition av att förbättra sina processer och snåla på resurser. Inte heller för Lotta Jakobsson var stålbranschen ett självklart val efter examen, men även hon fastnade efter att ha upptäckt all utveckling som pågick, och som fortfarande pågår. För det finns fortfarande mycket kvar att göra. En utmaning är att eliminera även de sista tio procenten av utsläpp som fortfarande finns kvar i det nya stålverket. – En del kol och naturgas behövs fortfarande i processen och här tittar vi på att ersätta med biokol och biogas. Vi jobbar också med att använda mer elektrisk uppvärmning. Sedan har vi grafitelektroderna som behövs till ljusbågsugnarna. Där har vi fortfarande en utmaning. produktion genom järnsvamp som tillverkas med förnybar el med elektrolys. Det nya stålverket är alltså inte helt okänd mark och SSAB har redan mini-mills med ljusbågsugnar i USA för skrotbaserad ståltillverkning, berättar Lotta Jakobsson. – Vi driver två mindre anläggningar som jag besökt för att lära av kollegorna där, säger hon. VI HOPPAR IN i en bil för att se området där det nya stålverket ska ligga. Det är en gigantisk yta som sträcker sig mellan masugnen och koksverket. Marken är täckt av stora slagghögar som håller på att forslas bort av stora arbetsfordon. Själva bygget kan dock starta först när miljötillståndet är klart, en process som Lotta Jakobsson hoppas ska vara i hamn innan året är slut. Hon liknar planeringen vid ett gigantiskt pussel som inte stannar vid fabriksgrindarna. För SSAB är inte ensamt om att driva stora projekt på Svartön. Hamnen ska byggas ut och farleden göras djupare i Sveriges största muddringsprojekt i modern tid. Längre ut på udden planerar LKAB en ny industripark för att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall. Även det ett jätteprojekt. – Det är otroligt mycket som pågår samtidigt så det är en utmaning att hålla reda på allt och se till så vi inte missar någonting, säger Lotta Jakobsson. Att ha en civilingenjörsutbildning i botten underlättar i förändringsarbetet där det gäller att snabbt sätta sig in i nya delar av projektet och avgöra vad som är viktigt. Lisette Mikaelsson lyfter också fram problemlösningsförmåga. – Det var det viktigaste som jag lärde mig under min utbildning, att hitta ett systematiskt sätt att ta mig an och hantera nya situationer. DET FINNS KRITIK mot omställningen av den svenska stålbranschen. Bland annat anses riskerna vara för stora och en storskalig tillverkning av järnsvamp riskerar att driva upp elpriserna. I maj inledde Riksrevisionen en granskning av statligt ägda LKAB:s planer på att på sikt ställa om hela sin produktion till fossilfri järnsvamp. SSAB:s masugn, 89 meter hög, är ett välbekant landmärke i Luleå. Om fyra år ska den ersättas av elektriska ljusbågsugnar i den nya anläggningen.
Som medlem i Sveriges Ingenjörer har du nu en unik möjlighet att kostnadsfritt gå någon av Ny Teknik Educations närmare 40 populära On Demand-kurser/e-kurser! Då erbjudandet gäller ett begränsat antal e-kurser så tillämpar vi ”först till kvarn”-principen Mer information om kurserbjudandet hittar du på sverigesingenjorer.se. Oavsett om du är intresserad av hållbarhet, IT, förhandlingsteknik, energifrågor, kravhantering, teknisk innovation eller affärsutveckling så hoppas vi att det finns någon kurs som ska intressera och inspirera dig! Kostnadsfri e-kurs för dig som medlem i Sveriges Ingenjörer – först till kvarn! Läs mer och anmäl dig här! Välj bland närmare 40 kurser! Lär av ämnesexperter, forskare och erfarna rådgivare som kurslärare! En utbildningssatsning i samarbete: Vad vill du lära dig mer om? PASSA PÅ! Nytt erbjudande för medlemmar i Sveriges Ingenjörer!
”ASTRONAUT ÄR MAN RESTEN AV LIVET, SKULLE JAG TRO” Efter två oförglömliga veckor på rymdstationen ISS har Marcus Wandt börjat sitt nya uppdrag – att dela med sig av sina upplevelser från rymden. Nu besöker han skolor, lunchar med makthavare och fyller arenor i Sverige, Europa och världen. text HENRIK LENNGREN foto PETER HOLGERSSON INTERVJUN
30 INGENJÖREN • 2024 anuari 2024. Allt är precis som förväntat, men samtidigt inte. Marcus Wandt sitter där med jorden som ett bländande smycke mot den svarta rymden, och han upplever för första gången en overklig känsla av total tyngdlöshet. Han har tillbringat år av sitt liv i stridsflygplanens högpresterande värld, men ingenting hade kunnat förbereda honom för den ögonblickliga tystnaden när raketmotorerna tystnar och gränslinjen till rymden passeras. Med ögonen vidöppna och ett hjärta som pulserar i takt med nya drömmar inser han att ett nytt kapitel börjar. Från att ha utmanat gränserna i Gripen-flygplan över Östersjöns vågor, där varje manöver vibrerade av ljud och tryck, till den tysta rymden där varje rörelse är en dans med fysikens lagar, fylls han med en känslosam blandning av vördnad och nyfikenhet. När han tittar ner på den jord han lämnat ser han det blå skimret från atmosfären. Synen av vår sköra planet, innesluten i ett tunt lager skyddande atmosfär från en höjd där få har varit, gör ett bestående intryck. – Under dagen framstår jorden som ensam och ömtålig med sin atmosfär som en tunn hinna mot den kolsvarta rymden. När det sedan blir natt och hela rymden öppnar sig känns allt plötsligt så nära. Då känns inte jorden längre ensam. Den här växlingen mellan olika känslor, hur det kändes att se jorden på det här sättet, var något helt nytt för mig, säger Marcus Wandt, knappt tre månader senare. FÖR ETT ÅR SEDAN förde elektronikingenjören, militärofficeren, stridspiloten och chefstestpiloten på Saab en hyfsat anonym tillvaro i Linköping. Nu, när vi sitter i ett ljudisolerat konferensrum i Kiruna, i en ovanlig lucka mellan möten och intervjuer, är han Sveriges kanske mest påpassade man. Alla vill ha en bit av vår nye astronaut. Det är handskakningar och fotobombningar var han än går, det är önskemål om selfiehälsningar och en kaskad av ”hur var det egentligen”-frågor. Marcus Wandt och hans medresenärer på SpaceX Crew Dragon-farkosten återvände till jorden den 9 februari – men frågan är hur länge man är astronaut efter en avslutad flygning? – För resten av livet, skulle jag tro, säger Marcus Wandt och skrattar. – Det är bara 614 personer som har varit i omloppsbana runt jorden genom tiderna. Det känns fortfarande overkligt och orimligt att jag är en av de få i den skaran. Jag hoppas att många fler ska få möjlighet att känna det jag har fått vara med om; att få se jorden från ovan och hur rymden ser ut från rymden. Att alla ska få känna hur det är att åka runt ”hela vår värld” på 90 minuter. ATT DELA MED SIG av sina upplevelser är en del av uppdraget som astronaut. Det är anledningen till att han under året slussas runt i Sverige, Europa och världen på föreläsningar, skolbesök och luncher med makthavare, företag, kommuner och regioner. Som nu, i Kiruna, där han mellan souvasluncher (rökt renkött) och träff med Rymdgymnasiet ska vara med på ett rundabordssamtal. – Han vill så mycket, hjälpa alla och vara överallt, men tiden räcker helt enkelt inte till, säger Johan Marcopoulos, kommunikationsansvarig på Rymdstyrelsen och en i den stab som agerar pusselläggare. – Vi måste vara nej-sägare och spela bad cops… men det behövs. Vi vill inte att han förgås. Samtidigt är det viktigt att maximera vad vi kan få ut av honom. Hans tid är så värdefull. DET KNACKAR PÅ DÖRREN; en journalist från en lokaltidning undrar när det är dags för intervju. Marcus Wandt pekar på klockan, mimar fram ett ”snart” och bränner av ett leende. Trots att han knappt har en lugn stund är just leendet som en ständigt närvarande fond i hans ansikte. – Det är fullt upp, verkligen, men jag är rätt duktig på att återhämta mig när jag väl får utrymme. Min fysiska träning är otroligt viktigt och hjälper mig att koppla av. Och när jag är hemma tycker jag om att mecka, svetsa, programmera eller bygga någon hylla. Det gör mig lugn, säger han. TILL KIRUNA – från Luleå – valde han att flyga Gripen, den första turen i ett stridsflygplan sedan han checkade ut från Saab för att vara tjänstledig från sitt uppdrag där.
INGENJÖREN • 2024 31 – I Gripen är jag onåbar. Där får hjärnan vila och ingen får ställa frågor. Att sitta i cockpit blir som ett andningshål. Det är total harmoni, faktiskt. Blev det en lugn tur? – I början, ja. Sedan övergick vi till intensiv närstrid. Att känna vingarnas bärkraft och vara omgiven av ett provteam i luften har i många år varit husmanskost för Marcus Wandt. Som chefstestpilot på Saab Aeronautics har han verkat i en vardag som är så långt ifrån monotona motorvägspendlingar som man kan komma. FRÅGAN ÄR VAD han tycker om sitt nya uppdrag där han reser runt och delar med sig av sitt äventyr. Saknar han inte det ingenjörsarbetet, det tekniska djupet? – Jag har nog inte riktigt hunnit reflektera, allt har gått i ett. Men det är klart att det är en stor omställning. Samtidigt är jag engagerad i Gateway (den tilltänkta månbasen) och Cargo Return Vehicle (det europeiska rymdskeppet som ska byggas). Så det finns fortfarande rätt mycket teknik kvar i mitt liv, även om det är annat som tar mer plats just nu. Precis som för många andra var astronautspåret CELLSAMT. Bilderna föreställer olika sorters protein och deras lokalisering i cellerna. Spelarnas uppgift har bland annat varit att se var i cellen de olika färgerna förekommer och om mönstret ser normalt ut. Att berätta om upplevelserna i rymden och ställa upp på selfies är en del av jobbet som astronaut. Men Marcus Wandt är inte det minsta besvärad.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=