22 INGENJÖREN • 2024 planerna tänkte hon att det var konstigt att ingen tänkt på det tidigare. – Men att gå från idé till storskalig tillverkning är långt ifrån enkelt och kräver mycket forskning. Många trodde till en början att det inte skulle gå. Nu vill de istället veta hur vi gör. INTE LÅNGT FRÅN SSAB:s masugn finns Hybrits pilotanläggning. Sedan starten år 2020 har den producerat drygt 5 000 ton järnsvamp. Nästa steg är att bygga en demonstrationsanläggning för fossilfri järnsvamp hos LKAB i Gällivare. När den står klar ska den kunna producera mellan 1 och 1,5 miljoner ton per år som ska gå till SSAB. Järnsvamp tillverkad med vätgas är alltså nyckeln till det fossilfria stålet. Precis som dagens järnmalm kommer den att fraktas med järnväg till det nya stålverket. Där kommer järnsvampen att smältas ner i två elektriska ljusbågsugnar. Ugnarna kommer också att användas till att smälta skrot. – Ljusbågsugnarna kan gå på allt från 100 procent skrot till 100 procent järnsvamp, så det är en otroligt flexibel process, säger Lotta Jakobsson. Smältan blandas sedan med tillsatser och legeringsämnen innan det går vidare till gjutning och varmvalsning. Att även varmvalsningen görs i Luleå innebär en stor förändring. I dag gjuts stålet till ämnen som kyls ner och skickas till SSAB i Borlänge. Där värms de upp igen innan de valsas till plåt vilket kräver mycket energi. – Det uppvärmningssteget försvinner vilket är en stor fördel. En annan fördel är att genomloppstiden, från att vi smälter något till vi får färdiga stålrullar, minskar från ett par dygn till tre timmar, säger Lotta Jakobsson. Nytt är också att vidareförädling till olika typer av specialstål flyttas från Borlänge till Luleå. Det företagets största och står för sju av de tio procenten medan de två mindre i Oxelösund bidrar med tre procent. Koldioxiden bildas när kol och koks förbränns vid hög temperatur och sedan binder till syret i malmen. För att få bort utsläppen måste reduktionen ske på något annat sätt, utan kol. Det är här som Hybrit kommer in i bilden. Hybrit är ett utvecklingsprojekt som startade 2016 och som drivs av SSAB tillsammans med energiföretaget Vattenfall och gruvföretaget LKAB. Det går ut på att ersätta kol och koks som reduktionsmedel med ”grön” vätgas som tillverkas med hjälp av förnybar el genom elektrolys. Restproduktion blir då vatten istället för koldioxid. Processen kallas direktreduktion och är i sig inte ny. Den används i till exempel Mellanöstern, men med fossil naturgas som reduktionsmedel. Temperaturen är lägre än i den traditionella masugnen och i stället för flytande råjärn bildas hårda porösa järnkulor som kallas järnsvamp. Idén att använda vätgas kom ursprungligen från SSAB:s tekniska direktör Martin Pei. Företaget stod inför stora investeringar i koksverk och masugnar så varför inte satsa på en ny, fossilfri process? När Lotta Jakobsson fick höra talas om LOTTA JAKOBSSON Född: 1974 Utbildning: Civilingenjör materialteknik från Luleå tekniska universitet och Université de Lorraine, Frankrike. Karriär i korthet: Är med och leder omställningen till fossilfri stålproduktion vid SSAB i Luleå som Director of Luleå Transformation. Arbetat på SSAB sedan 2001 och har tidigare varit bland annat produktionschef för stränggjutningen i Luleå samt utvecklingschef för metallurgin. Gör helst när jag är ledig: Prioriterar familj och vänner. Dold talang: Kan jonglera. Det här är det viktigaste jag någonsin arbetat med i mitt liv för att påverka framtiden.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=