Kommunalarbetaren 2021 / 15

ka.se FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I FACKFÖRBUNDET KOMMUNAL HÄR FÅR DE BÖRJA ETT NYTT JOBB PÅ PROV DE VÄRSTA FARORNA #VIKOMMUNALARE Lisel leder gympan naken KA REDERUT Så ska ett löne- samtal gå till Om du ramlar – gör det som en judomästare + Vassa knivar, trappor och hala golv. Vi listar de värsta skaderiskerna i Kommunals största yrken. Marie Jägeving Husak, kock, Adolfsbergsskolan, Knivsta. # 15 2021

KOMMUNALARBETAREN 2 Laga mat Varför krångla till det när enkelt kan vara så gott? Jessica Frejs bästa recept med få ingredienser och moment gör det både lätt och roligt att fixa middag. Lätt att läsa. Lätt att förstå. Leva tills jag dör Leva tills jag dör är lättläst feelgood som väcker frågan om vad som egentligen är viktigt i livet. En bok om camping, dansband och kärlek. Och om att våga prova, medan tiden finns. För vi lever bara en gång. Sköna Maj Maj missar bussen efter frisören och bestämmer sig för att istället promenera hem med sin rullator. Det ska dock bli sen kväll innan Maj till slut kommer hem, mätt på äventyr, god mat och lycka. En anledning är att hon råkat träffa på sin ungdomskärlek, Lennart. Finns att köpa i din nätbokhandel och på ll-forlaget.se Konsten att må bra – I kropp och själ Hälsa handlar om att hitta balansen i livet. Vi behöver träna och äta nyttigt – men det är minst lika viktigt att veta vad vi kan göra för att må bra psykiskt. I den här boken får du kunskapen som behövs för att göra hälsosammare val och må bra – hela livet. ANNONS

KOMMUNALARBETAREN 3 2 5 kommunalare råkar varje dag ut för en olycka somär så allvarlig att de behöver sjukskriva sig. 25 varje dag. Vilket alltså innebär att tusentals skadar sig årligen på jobbet, ett antal somökar för varje år. Och då är ändåmörkertalet stort, enligt Arbetsmiljöverket somhåller koll på de olyckor somsker på jobbet. Detta komframnär KA:s reportrar JohanErlandssonoch Ra‚aella Lindströmdjupdök i si‚rorna över arbetsskador och intervjuade köksbiträdet Leila, skolvaktmästarenAnders, undersköterskanStina, elevassistentenGordana, bussförarenPetri, barnskötarenHelinoch städarna Louise ochMonica. Hela granskningenkandu läsa på sidorna 14–25. Läs gärna också Catarina Berglunds fina intervjumed Jessica Eriksson och FannyAmbjörnsson, där Jessica berättar omatt i 30 år arbeta som personlig assistent till Fannys lillasyster Nadja. Omhur nära hon kom henne och familjen, omhur Nadja var hennes universitet och omhur det är nu när hon har dött. HÄR PÅ REDAKTIONEN har vi börjat titta på det kommande året och vad vi ska fokusera på. Självklart ska vi fortsätta att ta oss an de frågor vi vet engagerar och berör ermest – somarbetstider, scheman, lön, arbetsmiljön – men under nästa år väntar också både Kommunals kongress och val. Och redan nu känns det somomriksdagsvalet kan bli lika jämnt somherrallsvenskans slutstrid. Oavsett resultatet så är det viktigaste för oss att lyfta de frågor somni tycker borde belysas extra noga. Vilka är de?Mejla gärnamig och berätta! SNART ÄR DET jul och vi ser slutet på ännu ett pandemiår. Förmånga kommunalare har det inneburit ett års arbete där ett redan ansträngt läge blivit ännu tu‚are. Pandemin har ju gjort det brutalt tydligt vilka brister somfinns när det gäller villkoren för välfärdsarbetare. Men. Pandemin har också visat vilken enorm insats ni alla kommunalare gör och hur samhället står och fallermed er. TILL SIST: Oavsett omoch hur du firar julhelgerna hoppas jag att du får en fin avslutning på året! Nästa tidning kommer en bit in i januari, annars finns vi ju hela tiden på ka.se. Vilka frågor ska vi lyfta under 2022? »Pandemin har ju gjort det brutalt tydligt vilka brister som finns när det gäller villkoren för välfärdsarbetare.« Ledare Vad tycker du? Hör av dig till anna.kornung@ka.se GRUNDAD 1910 Följ oss också på ka.se, Facebook, Instagram och Twitter. POSTADRESS Box  , €€ ‚ Stockholm TELEFON †-ˆ‰ ‰  (tidningen) Prenumeration och medlemsfrågor, kontakta Kommunal: €-‚‚ ˆ  (adress- ändring sker automatiskt) E POST kommunalarbetaren@ka.se fornamn.efternamn@ka.se CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Anna Körnung †-ˆ‰ ‰ € REDAKTIONSCHEF Susanne Hultström †-ˆ‰ ‰ ‰€ DIGITALREDAKTÖRER Simon Rothelius †-ˆ‰ ‰ – Elin Steen †-ˆ‰ ‰ –€ Therése Söderlund †-ˆ‰ ‰ –‰ REPORTRAR Cecilia Alstermark (tjl) †-ˆ‰ ‰ ‰ Catarina Berglund †-ˆ‰ ‰ ‰— Johan Erlandsson †-ˆ‰ ‰ ‰‚ Helena Gunnarsson †-ˆ‰ ‰ ‰‰ Mats Gustafsson Hedenström †-ˆ‰ ‰ ‰– Pernilla Josefsson †-ˆ‰ ‰ ‰† Mira Klingberg Hjort (tjl) †-ˆ‰ ‰ ‰ˆ Stephen Lindholm †-ˆ‰ ‰ ‰ Ra•aella Lindström (vik) †-ˆ‰ ‰  Christina Swahn †-ˆ‰ ‰ –— ART DIRECTOR Peter Önnestam †-ˆ‰ ‰ –– LAYOUT Annika Ze•er †-ˆ‰ ‰ – KORREKTUR Michelle Bergman SEKRETERARE Agneta Hübenette †-ˆ‰ ‰ –‚ ANNONS AdSales Group AB †-‚ †– ‰— kajsa@adsales.se UPPLAGA ‰€ ‰, TS-kontrollerad € TRYCK Stibo Complete Missa inte att följa oss på Facebook eller Instagram så kan du ta del av allt vi på KA gör, även det som händer mellan att tidningen kommer ut. ANNA KÖRNUNG chefredaktör SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004

KOMMUNALARBETAREN 4 nr 15 2021 Debatt. Ingen tackar dig för att du stressar! #vikommunalare. Gruppträningsinstruktören som lär ut naken. Aktuellt. Hon får studera vidare med full lön. KA granskar. Så skadar sig kommunalarna på jobbet – listor yrke för yrke. På jobbet. Här ges chansen att prova en ny arbetsplats. Min grej. Ambulansen som klarar det tyngsta. Porträtt. Jessica Eriksson: »Personlig assistans när den är som bäst.« KA reder ut. Nio frågor och svar inför lönesamtalet. Liv & hälsa. Här lär sig personliga assistenter att falla rätt. Kultur. Gabriellas känsla för rejv. Krönika. Emma Missne om att karensavdraget återinfördes – mitt under pandemin. Korsord. Vinn trisslotter! KA:s reporter Johan Erlandsson har i det här numret tillsammans med Ra aella Lindström tittat närmare på olyckor på jobbet och vad som orsakar dem. Varje dag drabbas över 25 kommunalare av en allvarlig arbetsolycka. Det handlar omallt ifrån hala golv till våldsamma personer. 32 44 Innehåll SÅ ÄROLYCKAN FRAMME Vi listar de vanligaste orsakerna till arbetsolyckor i Kommunals största yrken. 14 KA granskar »Jag har själv erfarenhet av arbetsolyckor i form av hot och våld«, säger Gordana Mali-Grönberg, elevassistent på Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad. OMSLAGSFOTO: JONAS MALMSTRÖM december FOTO: ØYVIND LUND FOTO: NIKLAS THEGERSTRÖM FOTO: FILIP ERLIND

KOMMUNALARBETAREN 5 Är du missnöjd med ditt hår? Drömmer du om en stärkt hårväxt och fylligare hår? Med Wellvitas uppdaterade produkt Hair Grow, får du en ny och förbättrad hjälp för att förstärka ditt hår från grunden. - Mitt hår har de senaste många åren varit helt platt och inte det minsta fylligt, oavsett vilken frisyr jag har haft. Det trodde jag att jag var tvungen att leva med. Men en dag fick vi ett paket frånWellvita med kosttillskott som vi hade beställt, av misstag hade ett paket Hair Grow kommit med. - När vi kontaktade Wellvitas kundtjänst beklagade de felet och sa att vi kunde behålla paketet. Då tänkte jag att jag lika gärna kunde prova tabletterna. MIN FRISÖR SÅG SKILLNAD. - Fem månader senare upplevde jag en klar skillnad på mitt hår. Minst tio olika vänner och bekanta har sagt att de tycker mitt hår har blivit tjockare. Till och med min frisör märkte att något hade hänt med mitt hår utan att jag hade pratat om det. - Det är inte bara håret som har haft nytta av Hair Grow. Det har även varit bra för mina ögonbryn. Nu har det nämligen börjat växa små nya hårstrån där det inte har funnits några i åratal, antagligen för att jag plockade dem lite väl flitigt i min ungdom. Så jag är definitivt nöjd med att det råkade komma fel produkt med i vårt paket. Läs mer på www.wellvita.se Liselotte Ersgaard, 56 år. Det är inte bara håret som har haft nytta av Hair Grow. Det har även varit bra för mina ögonbryn. HÅR FYLLIGT" "SÅ BLEV MITT Hair Grow - Ny och förstärkt Hair Grow är Wellvitas förbättrade och vidareutvecklade hårtablett. Förutom de ursprungliga och populära ingredienserna har produkten nu också tillsatts ett extrakt av åkerfräken som kan främja och stärka din hårväxt. På engelska kallas växten Common Horsetail (Vanlig Hästsvans), ett väldigt passande namn, även om det antagligen beror mer på växtens utseende än på dess goda egenskaper i samband med hår. Biotin, ofta kallat 'hårvitamin' är fortfarande en viktig ingrediens i den förbättrade Hair Grow tabletten och Wellvitas produktutvecklare har justerat sammansättningen så innehållet av biotin nu har tiodubblats. Hjälp till att främja hårväxten Hair Grow-tabletterna innehåller ämnen som kroppen kan använda i hårproduktionen; *Hair Grow kan provas med abonnemang för endast 169:- + frakt 39:- för första paketet. 2 månaders förbrukning. Ingen bindningstid eller förskottsbetalning. Kanalstråket 1, 433 76 Jonsered 149:- Prova Hair Grow för halva priset på 1:a leveransen* wellvita.se 0223 50 03 50 Det naturliga hirsextraktet och näringsämnen som L-cystin och taurin, samt biotin, även kallat "hårvitamin" eftersom det hjälper till att bibehålla normalt hår. Åkerfräken främjar och stärker hårväxten. ANNONS

KOMMUNALARBETAREN 6 En av de få saker jag kan påverka på mitt arbete och för min hälsa är att göra ett aktivt val att inte springa fortare. J ag har jobbat hela helgen, det har varit väldigtmycket men gått bra då jag har helt fantastiska och kompetenta kolleger. I morgonmåndag är jag åter på jobbet och hörde att vi fattades personal, sex stycken har sjukanmält sig. De flesta blir stirriga och jagar upp sig av sånt, vilket är synd. Vet ni vad jag gjorde?! Jag slängde upp benen på vår fläckiga, illaluktande och slitna tvåsitsiga Ektorpsoa som jagmed nöd och näppe får plats i medmina långa och trötta ben, och kunde inte bry migmindre. Jag är väldigt glad och tacksamatt det inte är jag som är chef och som leder och fördelar arbetet. Måndagar (ja, många övriga dagar också) brukar jag inte ens se chefen då hen är på sedvanligamöten, vilket är synd då jag högljutt önskar en närvarande chef. VÅR PLANERARE OCH samordnare som alltid är närvarande på kontoret, är tyvärr de som får den första kängan av oss i ren frustration, vilket inte alls är rättvist mot dem. De *gör också det bästa de kan av den situation vi befinner oss i. Men jag kommer i vanlig ordning till arbetet och gör det somstår i mitt schema. Varkenmer ellermindre. Jag är en eektiv person, men jag stressar inte, det tar den tid det tar. Sedan om jag har ett så packat schema att jag blir timvis sen så är inte detmitt problem, det är chefens problemoch tyvärr problemför demvi vårdar. Nu kan ni tro att jag har ett riktigt isigt kallt hjärta, men snarare tvärtom. Men för att jag ska överleva och orka arbetamånga år till såmåste jag på något vis skyddamig själv för att inte gå i fällan att stressa ihjäl mig eller brymig förmycket. Det är de få sakerna jag kan påverka påmitt arbete och förmin hälsa, att göra ett aktivt val att inte springa fortare. DAGENS SANNING: CHEFEN har det yttersta ansvaret för verksamheten. Så snälla alla, sluta stressa. Det är faktiskt ingen somkommer att tacka dig för att du springer fortare och stressar dig sjuk och går sönder inombords. Jag tycker att vårdtagare och anhöriga ska göra sina röster hörda och protestera, detta är tydligen inget den största arbetskåren i Sverige klarar av på egen hand. Alla vet omproblemenmed vår arbetsmiljö, våra förvånansvärt usla scheman och den pinsamt låga lönenmen ändå händer det inget. JAG HAR ARBETAT i vården i 17 årmen jag slutar aldrig tro eller hoppas påmänskligheten, att vi en dag få den arbetsmiljö och de löner vi förtjänar. Men till dess, var rädda omer och stötta varandra genomatt inte stressa. Ta er tid att skriva avvikelser och tillbud även omdet känns hopplöst, utan demfinns det inga ”bevis” på att det finns problem! Från en stolt undersköterska. Snälla alla, sluta stressa! Debatt KAROLIN FÄLT Yrke: Undersköterska, hemtjänsten. Bor: Ystad. Pratar vi ompå jobbet just nu: Att vi inte orkar mer och att vi önskar mer personal för att hinna med att se dem vi vårdar. När jag inte jobbar: När jag orkar går jag mina trashwalks och ser till att Ystads gator och parker blir lite renare. Vårdpersonalen ska testas flera gånger i veckan trots att det är vi som fortfarande jobbar med skyddsutrustning. Vill man få ner smittan finns det bara ett sätt – slopa karensavdraget. Undersköterskeupprorets MarieWiberg i »Bara slopat karensavdrag kan få ner smittan«. Lagen omhusligt arbete grundar sig i hembiträdesstadgan från 1944 som i sin tur kommer från legohjonsstadgan, det vill säga statarlagen. Felix Finnveden och Oscar Karlsson skriver i »Vi kan förändra – när vi organiserar oss« om att kampen för att förändra lagen om husligt arbete har gett resultat. Vad gör vi då, kvinnor inom vårdyrkenmed skamliga pensioner? Vi gör det vi alltid gjort, vi fortsätter jobba, även efter pension. Agneta Thomasin Svensson skriver i »Skammen över en låg pension« om att vara kvinna, vårdarbetare och pensionär. LÄS FLER DEBATTER PÅ KA.SE DEBATT

KOMMUNALARBETAREN 7 Det kallas »kvinnoslanten« Bra rutet, Agneta! Jag kunde inte sagt det bättre själv. Man har inte lågt pensionsunderlag för att man är oansvarig; det räcker attman är kvinna så harman automatiskt tio procents lägre lön än enman i samma position. Det kallas »kvinnoslanten«. Trotsmånga års fackligt arbete kvarstår skillnaden. Sedan gör inte pensionssystemet, med inbyggd bromskloss, någon kvinna rik heller. / Anna-Lena Något är helt fel med pensionssystemet Att jobba inomvården somundersköterska eller vårdbiträde är hela basen somvården är uppbyggd på. Jag tror att synen på vårt yrke är förlegad ochmånga politiker har en felaktig syn på vad vi gör. Vi tar ju hand omhelamänniskan, omvårdnad, palliativ vård, sjukvård. Att vår lön, med det ansvaret, är så låg är skamligt. Det är inte rätt att vårdpersonal som jobbat med dessa uppgifter knappt kan klara sig vid pensioneringen. Något är ju helt fel med hela pensionssystemet. / Mia Tensen Vi får sitta hemma Vad ska vi då säga somhar tagit hand omvåra egna barn i många år och därefter fått en 50 eller 75 procents tjänst. Vi lever på så lite. Vi kan aldrig åka någonstans eller gåmed vänner och äta. Man får allt sitta hemma / Gun Andersson »Ska knegare skämmas för att de använder förskola somtäcker deras pisschema. Usch!« @Krncbll reagerade på Twitter över KA:s artikel om arbetstiderna i hemtjänsten som gör att en undersköterskas barn är på förskolan och nattis upp till 90 timmar i veckan. Förskolan har gjort en orosanmälan till socialtjänsten. Upphandlingarna står i vägen Så länge det förekommer upphandlingar blir det svårt att genomföra de krav som ställs från oss bussförare. Upphandlingar är till för att utnyttja arbetskapaciteten hos personalen. Tyvärr är arbetsmarknaden inte flexibel. Vi som arbetar med persontransport ska vara flexibla med långa pass och längre vistelse på jobbet. Det medför ju mindre tid för att umgås med nära och kära. / Keolisföraren Lägsta pris ger sämre säkerhet Bussupphandlingar där det lägsta priset betyder mer än en god arbetsmiljö och välbefinnande för föraren borde inte ens ha fått ta sig in i ett sånt här yrke där säkerhet är prio. Trötta förare är inte säkerhet. /Busscha–s Hör av dig till vår debattredaktör Catarina Berglund: Vi vi veta vad du tycker! Mejla: catarina.berglund@ka.se Ring: 08-725 52 53 Posta: Debatt KA, Box 209, 101 24 Stockholm Läs alla debattartiklar: ka.se/debatt AGNETA THOMASIN SVENSSONS DEBATTARTIKEL ›SKAMMENÖVER EN LÅG PENSIONž gav svar på tal när en högerdebattör hävdade att de med lägst pension inte varit med »och byggt upp samhället«. Här är några av era reaktioner: »Vad är ettmänniskoliv värt? Titta bara i närmaste avtal så får ni svaret på den frågan.« Signaturen ALF kommenterar debattartikeln ”Hur många bussförare ska behöva säga upp sig?”

KOMMUNALARBETAREN 8 Lisel Humla Sjöstedt, 61 år, Stockholm Du håller vattengympa för naturister minst en gång i veckan. Berätta! – Både jag och deltagarna är nakna i en bassäng utan insyn. De brukar vara i vattnet medan jag står vid poolkanten och instruerar. Naturismen har sitt ursprung i frisksportrörelsen och det här är även ett sätt att umgås och få vara nakna utan att sexualiseras. Hur känns det att leda passet utan kläder? – Många tänker att det är läskigt att stå naken framför andra, men det finns flera fördelar. Det är otroligt befriande att som kvinna kunna få röra sig naken utan att på något sätt upplevas som ett objekt. Handen på hjärtat – är du aldrig nervös? – Nej, aldrig! Den enda gången det kändes pirrigt var den allra första gången. Då var jag inte naturist, men gruppen behövde en instruktör och jag bestämde mig för att anta utmaningen. Det var ingen annan som vågade göra det. Hur påverkas ditt jobb av att du saknar kläder på kroppen? – Det finns ingen tid för tankar om pinsamheter, vilket gör att jag är extra koncentrerad. Det är lätt att skada sig när man instruerar vattengympa, men eftersom jag är naken rör jag mig mer ergonomiskt. Vilka är utmaningarna? – Jag har behövt utveckla en mer avancerad ledarteknik. Orsaken är att jag inte vill göra något som känns förödmjukande, till exempel att hoppa eller böja mig framåt. Hur har den här erfarenheten påverkat din självkänsla? – Jag är väldigt trygg i vem jag är. Det kanske förstärks med åldern, men samtidigt vet jag inte om jag hade varit så här trygg i min kropp utan naken-vattengympan. TEXTRa aella Lindström FOTOAnna Simonsson #vikommunalare YRKESVERKSAMMA9 498* GENOMSNITTSLÖN 27 200** FINNS FÖRDELAR ATT STÅNAKEN INFÖR ANDRA Gru träningsinstruktör  *Antal idrottstränare och instruktörer, där gruppen vattengymnastikinstruktörer ingår, för 2019. **Snittlön för kvinnliga idrottstränare och instruktörer, där gruppen vattengymnastikinstruktörer ingår, i o entlig sektor för 2020, inkl. vissa rörliga och fasta tillägg. (Källa: SCB)

KOMMUNALARBETAREN 9

KOMMUNALARBETAREN 10 Aktuellt Får full lön samtidigt somhon pluggar ÄLDREOMSORG Efter pandemins härjningar komÄldreomsorgslyftet. – Jag tänker ofta på att det här är en så bra sak, säger vårdbiträdet Anna Lovén som får betalt för att plugga och en heltidstjänst med högre lön. Ettmejl i november förraåret förändrade AnnaLovéns liv. Det stodatt honsomvikarie i hemtjänstenkundeplugga till undersköterska genomäldreomsorgslyftet påarbetstidmed full lön. Att Luleåkommun, där hon jobbar, dessutomerbjöd fast anställningochhöjd lönefteråt gjordeatt honsöktedirekt. – Jag fick gå på intervju och sedan hörde de av sig och sade grattis. I januari i år satte hon sig på skolbänken för första gången påmånga år. – Och nu är det fullt upp. Jag jobbar halvtid och går i skolan på halvtid. Jag är uppe på nätterna och pluggar. Men hon tycker att det är värt det. – Jag kommer att fåminst 1 200 kronor i löneförhöjning. Kunskapen känns lika viktig, trots att hon kände att hon kunde yrket efter år somvikarie. – Jag blir klar i april och hittills tror jag inte jag har känt att något vi lärt oss var onödigt. Jag har fått en djupare förståelse. Hittills är Anna den enda på sin arbetsplats somgår utbildningen. – Fast det är fler somvill. Och jag hoppas att det blir en fortsättning så att de får det. Det här är toppen. Chansen att fler får gå finns, inte bara i Luleå utan i hela landet. Pengarna till äldreomsorgslyftet är ett extra statsbidrag somsöks år från år. I höstbudgeten somriksdagen tagit beslut omfinns pengar somalla kommuner kan söka för nästa år och troligen blir detmer pengar 2023. MEN ATT DET finns pengar betyder inte automatiskt att de somarbetar inomäldreomsorgen får gå utbildningar. Socialstyrelsen är de somhar hand omplånboken åt staten i äldreomsorgslyftet och är de sombetalar ut pengarna. Enligt demhann de flesta kommuner som sökte pengar 2020 inte starta några utbildningar och fick därför betala tillbaka det de fått. Ylva Gårdhagen somär utredare på Socialstyrelsen tror att det kan ha gått bättre i år när 285 av 290 kommuner har kvitterat ut nya pengar. –Men det är först i mars när vi 3 MILJARDERKR har betalats ut under 2021. På ka.se kan du se hur mycket din kommun fick. (sökord: äldreomsorgslyftet) Anna Lovén (i mitten) sitter i klassrummet på halvtid med klasskompisarna Jennifer Lucas, Love Kuosmanen och Nils Larsson.

KOMMUNALARBETAREN 11 COVID‰19 Efter någon timme på arbetspasset började den personliga assistenten känna sig febrig. Men arbetsledaren uppmanade assistenten att jobba vidare. Det visade sig senare vara covid och brukaren avled på sjukhus åtta dagar senare. –Arbetsledaren tog beslutet att assistenten skulle vara kvar på arbetet ochdet är väl där det har brustit, anser vi. Personalen skulle tagits ur tjänst direkt, säger EwaWilstrand, verksamhetschef viddet aktuella assistansbolaget. Det är i en lex Sarah-anmälan av händelsen somhistorien berättas, något som lokalamedier och Expressen också har rapporterat om. Det är ännu oklart om Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, kommer att gå vidaremed händelsen. Brukaren togs in på sjukhus och avled åtta dagar efter assistentens första symtommen smittkälla går inte att fastställa trots smittspårning av smittskyddsenheten. Bolaget har vidtagit flera åtgärder. Bland annat harman informerat assistenter och arbetsledare omvikten av att ingen ska arbeta med symtompå covid-19. Hur mår assistenten och arbetsledaren efter detta? – Det är klart att de har känt skuld i det här. Vi hat försökt stötta democh pratamed dem såmycket sommöjligt. De är inte tagna ur tjänst, däremot så är båda ovaccinerade. Det är inget krav vi kan ställa. Men den ena av dem har nu bokat tid för vaccination, säger verksamhetschefen EwaWilstrand. Mats Gustafsson Hedenström gjort vår redovisning för 2021 somvi vet. Ett problemär att nästan all personal i landet somutbildats har varit kommunalt anställda, trots att privatanställda inomäldreomsorgen ska få samma chans. Kommunals ombudsmanAnncharlotte Sidvall tror attmöjligheten till långsiktighet kommer att göra att fler både privata och kommunala verksamheter utbildar personal. – Nu gäller utbildningen i flera år och jag tror också att det ger enmöjlighet att göra en plan, en strategi framåt, säger hon. Hennes kollega Lena Byströmser det här somen unikmöjlighet för alla somarbetar inom äldreomsorgen och vill utbilda sig. – Det här är första gången som jag varitmed omattman får en chans att utbilda sig på betald arbetstid. Ta chansen. Pernilla Josefsson SÅ FUNKAR ÄLDRE OMSORGSLYFTET Vad är det? En satsning där kommuner och privata aktörer i äldreomsorgen kan söka pengar från staten för att personal ska kunna utbilda sig med full lön på arbetstid. Vem får gå? Personer som redan arbetar i eller som anställs inom äldreomsorgen och behöver utbildning. Vilka utbildningar kan jag gå? Läs till vårdbiträde, undersköterska eller annat som är relevant för äldreomsorgen. Vissa specialistundersköterskeutbildningar och chefsutbildningar för första linjens chefer ingår. Hur går det till? Du studerar på halvtid och arbetar på halvtid med full lön. Arbetsgivaren får ersättning för lönen under studietiden. Hur ansöker jag? Ta kontakt med din arbetsgivare eller Kommunal lokalt för att få veta mer om hur du söker hos dig. Det fungerar olika i olika kommuner. Får alla somvill gå? Oftast inte, eftersom arbetsgivaren måste få pengar för din studietid och möjlighet att anställa en vikarie. I många kommuner är det fler som vill gå än det finns pengar till. Det beror också på vad du har för utbildning tidigare, vad du vill läsa för utbildning och hur mycket du arbetar. Och om jag jobbar privat? Ligg på din arbetsgivare. Det är en fråga sommåste lösas mellan kommunen och företaget. Ovaccinerad – då fick hon städa i stället Undersköterskan DonnaMcCullough fick andra arbetsuppgifter, somatt städa, för att hon inte vill vaccinera sigmot covid-19. Hon arbetar natt vid ett vård- och omsorgsboende i Uddevalla. – Jag tycker att det borde gå lika bra att använda skyddsutrustning och snabbtest varje arbetsdag, säger hon. Men socialchefen, Roger Granat, håller intemed henne. – Vi har varit i kontakt med smittskyddet i Västra Götalandsregionen somsäger att smittan i första hand sprids av ovaccinerade. Därför ställer vi krav på att personal ska vara vaccinerade, säger han. Stephen Lindholm Så mycket ökade sjukfrånvaron i transportbranschen med bland andra buss- och spårvagnsförare under pandemiåret 2020. Det är den högsta ökningen av alla branscher. Näst högst låg vård och omsorg med 46 procent. PROCENT +48 Assistent fick jobba sjuk – brukare dog Så blir ditt ob i jul Den som jobbar i jul får extra ob-tillägg för storhelg. Vissa får också extra ersättning för nattarbete i julhelgen. Här kan du kolla vad som gäller i ditt avtal. LÄSHELAARTIKELN PÅKA.SE sökord: Ovaccinerad KA.SE Skanna qr-koden med din mobil. Donna McCullough. FOTO: SIMON ELIASSON sökord: ob jul

KOMMUNALARBETAREN 12 Covidåtalat vårdbiträde frias COVID 19 Ett vårdbiträde som åtalats efter att ha jobbat i väntan på provsvar från covidtest har friats för andra gången. Hovrätten över Skåne och Blekinge går på samma linje som tingsrätten. Hon var timanställd i hemtjänsten och åtalades för framkallande av fara för annan. Vårdbiträdet nekar till brott. Hovrätten skriver: »att det sammantaget inte är styrkt att det har funnits en sådan konkret fara för överföring av covid-19 att de objektiva brottsförutsättningarna för framkallande av fara för annan är uppfyllda. Åtalet ska därför ogillas.« Mats Gustafsson Hedenström Provanställda fick inte tillbaka jobbet ARBETSRÄTT Kommunal lyckades inte rädda anställningarna för de två provanställda skyddsombuden vid Mohlins bussar i Knivsta. Förbundet kunde inte bevisa att de måste sluta på grund av att de var fackligt aktiva. Den centrala förhandlingen mellan Kommunal och motparten slutade i oenighet. – Allt jag kan säga om förhandlingen är att provanställda är rättslösa. Jag förstår inte varför den anställningsformen tillåts, säger Kommunals ombudsman Mario Gavran. Stephen Lindholm Aktuellt De hyllar stämpelklockan ARBETSTIDER Förskolepersonalen i Jönköpings kommun ska använda digitala stämpelklockor. Barnskötaren Rebecca Andersson var till en början skeptisk, men kan nu inte tänka sig något annat. I närmare ett års tid har personalen på ett tjugotal förskolor i Jönköping varitmed i ett pilotprojekt somgått ut på att använda digitala stämpelklockormed flextid. De anställda registrerar exakt vilken tid de börjar och slutar och kan då samla på sig flextid för att till exempel sluta tidigare vissa dagar. Måletmed projektet har varit att se omstämpelklockan gör det enklare för personalen att påverka och styra sin arbetstid. När testet var över villemångamedarbetare behålla systemet. En orsak var att flera tyckte att risken att jobba förmycketminskade. Nu ska Jönköpings kommun införa stämpelklockorna på alla förskolor under det kommande året. Rebecca Andersson är barnskötare på Åsa förskola i Taberg, en av förskolorna i projektet. – I början varman nervös över att detta var ett sätt att hålla extra koll på hur vi jobbade, vilket gjordemig skeptisk. Men i dag kan jag inte tänka mig att jobba på något annat sätt. Framför allt tycker hon att det är bra att kunna styra sin egen arbetstid. Ra aella Lindström Det är oansvarigt oavsett arbetsgivare Kommunals ordförande Malin Ragnegård kommenterar KA:s undersökning om den låga nattbemanningen. Ragnegård menar att bemanningen behöver öka och tycker att regeringen ska skärpa lagen. FOTO: ANNA HÅLLAMS FOTO: KOMMUNAL Med en bricka registrerar barnskötaren Rebecca Andersson numera sin exakta arbetstid. Kommunen flyttar på kockar ARBETSMILJÖ Karlskrona kommun ska stänga sju tillagningskök i sju förskolor. I stället ska maten tilllagas i större kök och sedan skickas ut. En orsak är att kommunen vill spara pengar, men även att mindre kök är sårbara vid sjukfrånvaro. Flera kockar ska nu omplaceras till större kök i Karlskrona. – Jag är jättebesviken. En anledning till att jag började jobba här är för att jag vill vara nära barnen och pedagogerna. Jag vill inte bara vara »hon i köket«, säger kocken Sofia Johannesson. Ra”aella Lindström Nattarbetare får skadestånd ARBETSTIDER Nattarbetarna på äldreboendet Rosenhäll och Kommunal får rätt mot Uddevalla kommun. Därmed får 15 fast anställda skadestånd. – Det känns jättebra att vi vann, säger Johan Elmberg, undersköterska. Det var för två år sedan som nattarbetarna även fick dag- och kvällsturer. Detta trots att de var anställda för nattjänstgöring. Kommunal tog strid, det nya schemat pausades. Nu är det klart att nattarbetarna får skadestånd på 1 500 kronor var samt ersättning för förlorat ob-tillägg. Christina Swahn Så funkar det Personalen på förskolorna i Jönköping använder sig av både flextid och komptid. Vid komptid är det arbetsgivaren som ber dig att jobba övertid, men flextiden hålls isär från komptiden. Ett exempel är om barnen på en förskola kommer klockan 06.00. Då kan medarbetaren komma in femminuter tidigare och stämpla in med sin bricka. Tiden registreras och blir till flextid.

KOMMUNALARBETAREN 13 Då är du välkommen som medlem i SKPF Pensionärerna. Du får bland annat behålla bra och prisvärda medlemsförsäkringar liknande de du haft via ditt medlemskap i Kommunal – utan att behöva uppvisa någon hälsodeklaration. Det skapar trygghet för dig och din familj på ålderns höst. Din röst räknas och behövs även som pensionär. Om du vill engagera dig aktivt är du varmt välkommen att göra det i någon av våra lokalavdelningar! Varannan kommunalare väljer att gå med i SKPF Pensionärerna • Vi försvarar välfärden och kräver pensioner som går att leva på! • Läs mer på skpf.se Dags att gå i pension? !Förutom försäkringar får du som medlem i SKPF Pensionärerna ta del av rabatter, erbjudanden och sociala aktiviteter. FOTAKADEM I N S Y D Bussprotestermot scheman Bussförare i Skåne protesterar mot dåliga scheman. I sex kommuner i länet genomförde de i november manifestationer för att upplysa allmänheten om arbetsdagar som kan vara upp till 13–13,5 timmar långa. Förarna kan ha delade turer på bortaort med flera timmar mellan körningarna. – Tidtabellerna är så tajta att det inte finns tid för pauser enligt avtal för att sträcka på benen eller gå på toaletten om bussen är det minsta försenad, säger Carita Alenius, bussförare och huvudskyddsombud i Lund. Stephen Lindholm FOTO: ANDRÉ DE LOISTED LÄSMER PÅ KA.SE sökord: Bussförare i Skåne

KOMMUNALARBETAREN 14 KA granskar ARBETSOLYCKOR FARORNA Varje dag drabbas minst 25 kommunalare av en olycka på jobbet. En olycka så allvarlig att de behöver sjukskriva sig. KA har undersökt varför människor råkar så illa ut i Kommunals största yrkesgrupper. PÅ TEXTJohan Erlandsson & Ra aella Lindström FOTOJonas Malmström Marie Jägeving Husak, kock.

KOMMUNALARBETAREN 15 JOBBET Vanligaste orsakerna till arbetsolyckor i kök med sjukfrånvaro 2019. 1. Kniv, kockkniv, bröd- kniv, beskärningskniv 124 2. Golvytor/halt golv 119 3. Trappa 38 4. Kantin/hushålls- utrustning 29 5. Ugn 28 6. Mandolin 23 7. Vagn (manuell) 20 8. Fritös 19 9. Diskmaskin 18 10. Låda 17 ANTAL KÄLLA: Arbetsmiljöverket

KOMMUNALARBETAREN 16 interns förstaminusgrader har lagt sig som ett töcken över norra Alsike, i Knivsta kommun. Klockan är strax före sju på torsdagsmorgonen och nattens tystnad präglar fortfarande skolgården på Adolfsbergsskolan. Men i grundskolans kök är personalen i full färdmed att förbereda dagens lunch. KockenMarie Jägeving Husak tar ett hårt grepp omsleven innan hon rör om i sitt kokkärl. Från grytan reser sig ånga, somklättrar uppmot ventilationssystemet i taket. I taktmed att klockan tickar närmare elva, då lunchen börjar för eleverna, bildasmer ånga och rök i tillagningsköket. Plötsligt avbryter köksbiträdet Leila Lind sig själv. Hon skulle precis öppna dörren till den ena ugnen – när tanken slog henne, att i samma ögonblick som dörren öppnas kommer röken att dansa runt henne. –Vi snackar omenhelt annan sorts rökändendu får hemmanär duöppnar ugnen. Riskenär att ångan kommer rakt i ansiktet och dåbränner dudig, säger hon. Därför brukar Leila Lind ochMarie Jägeving Husak ställa sig bakomdörren när det är dags att ta utmaten. Men det är inte alltid så lätt att komma ihåg det omdu är stressad. Det är något somLeila Lind själv har fått uppleva. Normalt sett jobbar hon vid grönsakerna, men under en period i somras jobbade hon nära ångan och röken. I samma veva fick hon ett sår på ögonlocket. – Jag tror att orsaken var den varma ångan från grytorna och ugnen, säger hon. 2019 ANMÄLDES 579 arbetsolyckor där köksbiträden var tvungna att sjukskriva sig. Det visar siŠror frånArbetsmiljöverket. Motsvarande siŠra för kockar var 527 under samma period. Det betyder att tre personer varje dag det året drabbades av en arbetsolycka i ett storkök eller ett restaurangkök. Under det kommande året, då coronaviruset härjade, minskade antalet arbetsolyckor för kockar. Trots det skadade sig fortfarande lite fler än en kock per dag, då antalet anmälda olyckor var 382 fall. 460 köksbiträden drabbades. Men kökspersonalen är långt ifrån ensamma omatt drabbas av olyckor på jobbet. KOMMUNALARBETARENHAR UNDERSÖKT vilka arbetsolyckor somär vanligast i de största yrkesgrupperna inomKommunal. Statistiken frånArbetsmiljöverket gäller för 2019, då senare år är så starkt präglade av coronaviruset. SiŠrorna visar att tusentals kommunalare skadar sig så olyckligt på jobbet varje år att de tvingas sjukskriva sig. Vanliga orsaker till arbetsolyckor är fall och våld från brukaremen ocksåmer yrkesspecifika orsaker somfotboll för barnskötare och åkgräsklippare för vaktmästare kommer högt på listorna. –Det är förskräckligt attmänniskor skabehövahamna i situationer somgör att de skadas på sinaarbetsplatser, sägerHåkanOlsson, ställföreträdande generaldirektör påArbetsmiljöverket. Han tror att det finns ett stortmörkertal i statistiken. Dels finns det arbetsgivare somsaknar tillräckligtmed kunskap omvad somska rapporteras, dels kan det vara så attmångamindre allvarliga händelser inte tas på allvar. – Det kan till exempel vara omen kokgryta välter i ett kök och du hinner hoppa undan. Ofta tänkerman nog att det gick bra den här gången och att det var jag som slarvade, säger HåkanOlsson och tillägger: – Trots det är det viktigt att göra en tillbudsanmälan, då det kan ske en allvarlig olycka nästa gång. SANNINGEN ÄR ATT det inte finns en enkel lösning på problemet, enligt HåkanOlsson. Nyckeln till attminska antalet arbetsolyckor är det sommånga gånger förr har upprepats – ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att arbetsgivaren är skyldig att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön och dess risker. –Det handlar omatt förebygga och riskbedöma vilka situationer somkanuppstå. Nästa del i arbetet är att ha ett fungerande rapporteringssystemomolyckor och tillbud. Dettamåste arbetsgivaren lyfta fram, säger HåkanOlsson. I NORRA ALSIKE har både Leila Lind ochMarie Jägeving Husak sluppit varamed omallvarliga arbetsolyckor. Likaså har Knivsta kommun gjort en rad satsningar genomåren för att »Vi snackar om en helt annan sorts rök än den du får hemma när du öppnar ugnen.« Leila Lind, köksbiträde KA granskar ARBETSOLYCKOR KOCK, KOKERSKA, MÅLTIDSPERSONAL V DET ÄR EN ARBETSOLYCKA Arbetsolyckor är benämningen på olycksfall på arbetet som har lett till sjukfrånvaro. Efter en arbetsolycka måste arbetsgivare tillsammans med skyddsombudet utreda bristerna i arbetsmiljön. Arbetaren själv behöver inte anmäla arbetsolyckan, men ska rapportera till sin chef som sedan är skyldig att anmäla. Det finns flera tunga varor som kan behöva flyttas i ett kök. Marie Jägeving Husak brukar använda en hiss eller vagnar för att transportera varorna. KNIVSTA

KOMMUNALARBETAREN 17 EXEMPEL PÅ ... ... ALLVARLIGA ARBETSOLYCKOR Skador som orsakar en fraktur på ett ben i kroppen. Skador som orsakar en svår blödning. Svår skada på nerver, muskler eller senor. Skador på inre organ. ... MINDRE ALLVARLIGA: En stukad fot på grund av att man har snubblat. En klämskada. Ont i ryggen efter att man har burit något tungt. En kniv som slinter och orsakar en blödning. KÄLLA: Arbetsmiljöverket fadfajlj fadl Šlkajf ajdlkŠ laksdjf lkjdslŠalkdjflkjslöŠlkajdŠalkŠ- lkasdjflkajdlŠ alkdj flj adfljdljfla jfdlkjalkdŠ alsjdflasjfd ldasjfldjs fljsdlŠ lasjflsajfasdf. fadfajlj fadl Šlkajf ajdlkŠ laksdjf lkjdslŠalkdjflkjslöŠlkajdŠalkŠlkasdjflkajdlŠ alkdj flj adfljdljfla jfdlkjalkdŠ alsjdflasjfd ldasjfldjs fljsdlŠ lasjflsajfasdf. Skopan som hänger i en vajer i taket hjälper till att undvika tunga lyft. Köksbiträdet Leila Lind har jobbat många år i branschen och tycker det blivit vanligare att köpa in strimlade varor. Det kan minska risken för att skära sig.

KOMMUNALARBETAREN 18 Det är hemska siffror« KA granskar ARBETSOLYCKOR KOCK, KOKERSKA, MÅLTIDSPERSONAL Malin Ragnegård. minska risken för att kökspersonalen ska skada sig. Bland annat harmedarbetarna fått träŠa en före detta kock, somvisat hur styrketräning kan användas i jobbet. Vid andra tillfällen har pilates, promenader och tunga lyft varit på agendan. Dock pausades aktiviteterna när coronaviruset gjorde sin entré i Sverige. I framtiden hoppas kommunen på att kunna väcka nytt liv i aktiviteterna. Marie Jägeving Husak tycker att det är bra, men understryker också att enkelt samarbete kan göra stor skillnad. Sedan en lång tid tillbaka har hon haft problemmed nacken och delar av ryggen. – Potatismos är väldigt tungt förmig eftersomdet är så kompakt. Därför försöker vi ta bort det såmycket sommöjligt frånmatsedeln för att underlätta förmig. I stället kan vi använda ugnspotatis, säger Marie Jägeving Husak. Leila Lind nickar instämmandemedanMarie Jägeving Husak har ordet. – Ibland kan en av oss lyfta de tunga sakerna när det känns jobbigt för den andra, inflikar hon. Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård tycker att det är oacceptabelt att tusentals människor i Kommunals största branscher drabbas av arbetsolyckor. Nu kräver hon förbättring. – Det är hemska siŠror. De ska inte behöva vara så här höga. Arbetsgivaren kanske inte bedriver ett fullgott systematiskt arbetsmiljöarbete somvi skulle önska. Det är tyvärr inte förvånande, men det är helt oacceptabelt och det härmåste faktiskt de somhar arbetsmiljöansvaret göra någonting åt. Hon tror att en orsak till de höga talen är ekonomisk. – Det handlar ofta omeŠekten av alla besparingar somhar skett. Det behövs en högre bemanning. Man gör saker för hastigt för att man inte hinner tänka sig för. Man kanske lyfter saker själv i stället för att vara två. Jumer tidman har destomindre risk finns det attman skadar sig. Vilket är Kommunals ansvar? – Vi behöver skyddsombud på varenda arbetsplats somkan stötta närman har råkat ut för någonting, menmycket handlar omatt jobba förebyggande och hela tiden vara den somställer krav. Skyddsombudet har ju väldiga mandat att kunna agera. Många arbetsplatser saknar ju skyddsombud, är inte det ett misslyckande för Kommunal? – Jo, det är det. Det är en jätteutmaning och helt livsviktigt att vi ser till att få fler att bli skyddsombud. Men det är också ett väldigt tuŠt uppdrag att vara skyddsombud. Därmåste vi somKommunal visa att vi ger den kunskap och den uppbackning sombehövs. På Sveriges Kommuner ochRegioner, SKR, understrykerman att det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. – I det ligger ocksåatt förebyggaarbetsolycksfall. Det viktigaär attmanutreder varje händelseoch försöker ta redapåvarför det hände, såattmankommer åt orsaken. Enstor risk i dehär branschernaär attmanhåller påmed levande ting. Det är ett inbyggt riskmoment, den ena situationenär intedenandra lik, säger säger AndersWestlund, utredarepåSKR. Johan Erlandsson DET KANDUGÖRAOM DET FINNSOLYCKSRISK Tala med din arbetsgivare. Den har en skyldighet att tillsammans med personal och skyddsombud bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, göra riskbedömningar och ha rutiner för att man inte ska råka ut för olyckor. Finns riskerna kvar, tala med ditt fackliga skyddsombud. Om det fortfarande inte händer någonting kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket med en så kallad 6:6a-anmälan. Innan en allvarlig olycka händer är det viktigt att också mindre tillbud rapporteras till arbetsgivaren. KÄLLA: Kommunal

KOMMUNALARBETAREN 19 KA granskar ARBETSOLYCKOR VAKTMÄSTARE Vanligaste orsakerna till arbetsolyckor med sjukfrånvaro 2019. 1. Halt underlag (is, snö) 52 2. Stege 27 3. Trappa 26 4. Golvytor/halt golv 19 5. Åkgräsklippare 17 6. Cykel 15 7. Häcksax, maskinell 13 8. Trappstege 11 9. Dörr 8 10. Skåp 8 ¡Jag kan intepåminnamig att jaghar varitmedomnågon riktig arbetsplatsolycka. Menmanhar varit näranågra gånger,många gånger på grund avattmanär ensamoch såchansarman lite. Jag skulle till exempel skruva ner ett par stora rep i en lekpark. Det var en gammal och dålig lekpark, repen lossnade och for i väg och klappade till mig så att glasögat sprack. En annan vanlig orsak är attman lyfter ochbärmöbler. Då är det lätt attman ”förlyfter” sig och får ont i ryggen. Det har jag självvaritmedom, det var elevbordoch stolar. Man flyttar ofta hela klassrumi trappor och så på sommarenochdet ärmånga gånger inga lätta grejer. Vintertid är det lätt att man snubblar eller halkar när man lyfter. Och som skolvaktmästare jobbar man ofta ensam. Ett sätt attmotverka arbetsolyckor skulle kunnavara att hamer samarbetevaktmästare emellan. I Jönköpings kommun finns heller ingen samordnare för oss skolvaktmästare. Där tror jag att det skullevarabraomdet fanns någon somtogvarapåvåra intressen. Jag har arbetat här i femtonår ochhar intevarit pånågon fortbildning i ämnet vaktmästeri. Det kundevara lyftteknikeller attmanfick redapåvad det finns för hjälpmedel. Fortbildning skulle kunna förebygga arbetsolyckor. Vi är sommångayrkesgrupper stressade. Elevernablir bara fler ochfler i våra skolor ochdet blirmer ochmer att göra. Det kan handlaomattman i stället för att väntapå hjälpaven lärare att flyttamöbler, tar tag i det självoch ”förlyfter” sig.« BERÄTTAT FÖRJohan Erlandsson Anders Heinhagen Skolvaktmästare i Barnarpsskolan i Jönköping: JÖNKÖPING MANÄR ENSAMOCHCHANSAR KÄLLA: Arbetsmiljöverket Ensamarbete, lyft och jobb i stegar och trappor är vanliga riskfaktorer för skolvaktmästare, berättar Anders Heinhagen, som dock själv varit förskonad från att drabbas. FOTO: ANNA HÅLLAMS ANTAL

KOMMUNALARBETAREN 20 KA granskar ARBETSOLYCKOR ELEVASSISTENTER ¡Jag har själv erfarenhet av arbetsolyckor i formav hot och våld. Våra elevermed särskilda behov på individuella programmet kan ha svår autismtill exempel. I mitt fall har det handlat omslag, rivsår, sparkar och våld. Det värsta var när jag fickmitt nyckelben avsparkat för 13 år sedan. Möbler kan flyga. En åtgärd är att skruva fastmöblerna omdet är så illa. Det sker tillbud varje vecka tyvärr, det är vår vardag även omvi så klart gör vårt bästa för att de ska ha självkontroll. Så det farligaste är våldet. Att fåmöbler, slag och sparkarmot huvudet så att man blir groggy och tappar balansen. Eller få tillhyggenmot ögat, det kan få till följd attman får skador för livet. Även starka ljud, man kan få nedsatt hörsel omdet pågår under lång tid. Vi har väldigtmycket kunskap om våra elever och har handlingsplaner. Vi anpassarmiljön utefter de svårigheter someleverna har. Vi måste förekomma i stället för att förekommas, det är otroligt viktigt för att skydda eleven och skydda oss. Det kan vara svårt. Förman kan inte bara ha en plan B, manmåste ha en plan C, Doch E. Klasserna ser olika svåra ut. I en del klassermåsteman tänka på var man tittar, det kan vara provokativt att titta någon i ögonen. Manmåste tänka på hurman står. Ett låga•ektivt bemötande är A och O i vår verksamhet för att inte skapa obehag och trigga någon somär väldigt känslig. Det handlar om kroppsspråk och tonläge. Vi ska anmäla alla arbetsolyckor och det gör vi. För det kan påverka resten av livet. Här i särskolan är vi väldigt noga. Men jag vill också säga att vi har ett fantastiskt jobb. Det bästa är glädjen och det vi får lära oss av våra fantastiska elever.« BERÄTTAT FÖRJohan Erlandsson VÅLDET ÄRDET FARLIGASTE Gordana Mali-Grönberg Elevassistent i gymnasiesärskolan på Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad: Vanligaste orsakerna till arbetsolyckor med sjukfrånvaro 2019. 1. Elev/barn/brukare 192 2. Halt underlag (is/snö) 24 3. Trappa 17 4. Golvytor/halt golv 15 5. Fotboll/basketboll 8 6. Cykel 6 7. Dörr 6 8. Fotbollsplan 4 9. Gunga 4 10. Idrottsanläggningar 4 KÄLLA: Arbetsmiljöverket KARLSTAD Hot och våld från elever är en vanligt förekommande riskfaktor för landets elevassistenter. Gordana Mali-Granberg har själv blivit utsatt och berättar att man hela tiden måste ha koll. FOTO: ØYVIND LUND ANTAL

KOMMUNALARBETAREN 21 KA granskar ARBETSOLYCKOR UNDERSKÖTERSKOR, VÅRDARE, VÅRDBITRÄDEN, PERSONLIGA ASSISTENTER, STÖDASSISTENTER 1. Brukare/boende/patient/ klient/kund/vårdtagare 2580 2. Blött/halt golv 402 3. Halt underlag (is, snö) 373 4. Trappa 243 5. Bil/personbil 169 6. Person 106 7. Rullstol 84 8. Patientlift 75 9. Säng 45 10. Bildörr 24 Vanligaste orsakerna till arbetsolyckor med sjukfrånvaro 2019. Det är vi undersköterskor som jobbar närmast patienten och får göra de tyngsta lyften flera gånger om dagen. Det är lätt att råka ramla eller snubbla på till exempel sladdar, skärmar på hjul och olika apparater när du befinner dig i närheten av patienten. Det är oftast trångt vid sängen. Den typen av händelser sker kanske en gång i veckan. Åtminstone attman får ett blåmärke eller vrickar foten, men sedan fortsätterman att jobba eftersomdet har blivit en vana. Det är inte alltid vi hinner stanna upp och analysera vad det var som var i vägen på golvet. Omman har slagit i något fårman åtgärda det efteråt när situationen har lugnat ner sig. Våra patienter harmånga slangar och kan även ha en tub i halsen, somär kopplad till en respirator. Då är det viktigt att de inte lossnar, då det kan handla om liv och död. I ett sådant ögonblick är inte det allra viktigaste för mig hur jag står, utanmitt fokus är på patienten. Ibland väger patienter väldigtmycket och kan ha sämre balans. Då kan personen ramla, vilket gör att vi sompersonal också kan skada oss. Är det alltför tunga patienter försöker vi vara flera somhjälps åt för att vi inte ska skada oss. Tyvärr har vi inga större hjälpmedel på jobbet, men ett verktyg är ett slags glidlakan somvi har på patienternasmadrasser. Det ligger under själva lakanet och gör det enklare att förflytta patienten. Den största utmaningen för att få ner olyckorna är den höga belastningen och att allt ska gå ganska fort. Utöver det är vi sällan tillräckligtmed personal somkan hjälpas åt. En annan faktor är attmänniskor har blivit kraftigare, vilketmärktes tydligt hos oss på intensiven under pandemin.« BERÄTTAT FÖR Ra˜aella Lindström Stina Asp Larsson Skyddsombud och undersköterska på intensivvården vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna: DET ÄR LÄTT ATT RÅKA RAMLA ESKILSTUNA KÄLLA: Arbetsmiljöverket Tunga lyft, blåmärken och vrickningar kan drabba undersköterskor. Stina Asp Larsson berättar att hennes största fokus är på patienten – inte på henne själv. FOTO: MATS ERLANDSSON ANTAL

KOMMUNALARBETAREN 22 KA granskar ARBETSOLYCKOR BUSSFÖRARE, SPÅRVAGNSFÖRARE Vanligaste orsakerna till arbetsolyckor med sjukfrånvaro 2019. 1. Bussar 88 2. Halt underlag (is, snö) 75 3. Passagerare 32 4. Person 17 5. Trappa 14 6. Ramp 11 7. Tunga lastbilar 9 8. Spårvagn 9 9. Bil/personbil 8 10. Trottoarkanter 7 Vi är tyvärr väldigt utsatta för hot ochvåld. I närmare 80 procent av alla fall börjar det med att någon kliver på bussen, inte kan betala och att chau•ören ifrågasätter det. Oftast rör det sigom hot, glåpordeller att personen till exempel spottar på föraren. I värsta fall german sig påmedknytnävarna. Eftersomdet är såvanligtharvi lyft fråganmedarbetsgivarenomdetverkligen borde liggapåchau…örenattkontrollera passagerarna. En lösningär att låtapassagerarnastigaombord längrebak ochblippasin biljett. Så fungerardet redannu iGöteborg. Det är ävenväldigt vanligtmedhalkolyckor blandbusschau…örer. Det sker till exempel i garageplan, då det ärmörkt ochhalt. Där ramlar folk enhel del. Sedanungefär tre år har vimålat gångstråkpå våra garageplan, somska halkbekämpas. Tanken är att chau…örerna ska gå där. Det fungerar kanske inte alltid, men det är helt klart en förbättring. Jag önskar att vi kunde ha schemalagd träning, såsompoliser eller brandmän. Vi har ett stillasittande yrke som inte är bra för våra ryggar eller axlar. Det kanske går bra att köra buss i 10 eller 20 år, men till slut får vi problem. Det gäller framför allt om man slarvar och styr rattenmed bara en hand.« BERÄTTAT FÖRRa˜aella Lindström SPOTTAR PÅ FÖRAREN Petri Myllykoski Bussförare och huvudskyddsombud vid Nobina i Tyresö: TYRESÖ KÄLLA: Arbetsmiljöverket FOTO: JONAS MALMSTRÖM ANTAL

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=