Kommunalarbetaren 2021 / 15

KOMMUNALARBETAREN 45 niskmusik och gjorde sin entré i Sverige redan i slutet av 1980-talet. UNDER SOMMAREN 2020 gjorde polisen tillslagmot vissa av festerna, då det samlades fler än 50 personer. Samtidigt följde andra arrangörer restriktionerna och för demsom jobbade inomnattlivet blev festerna ett ljus i tunneln. – Det var kanske inte en ekonomisk räddning, men jag fick chansen att vara kreativ igen och det var helt otroligt, säger Gabriella Ekman och tillägger: – Att få gå ut på en stor äng, med dansandemänniskor, och spelamusik är en fantastisk känsla. Hon tycker att rejvkulturen blevmer inkluderandemot olika typer avmänniskor under pandemin. FörutomelekYrke: DJ. Har alltid älskat musik och började bränna egna cd-skivor redan när hon var 12 år. Mer känd under dj-namnet »Håll käften och dansa« och har spelat på bland annat nattklubbar, rejv och Stadsteatern. Även arrangerat klubbar genom åren. Ålder: 32. Bor: Stockholm. Gabrie a Ekman Subkultur från 80-talet Rejv kan beskrivas som en subkultur som består av fester med elektronisk musik. Evenemangen kan antingen vara inomhus eller utomhus. Till skillnad från nattklubbar är nästan alla rejv självgående och flera saknar tillstånd. Rejvkulturen hittade sin väg till Sverige i slutet av 1980-talet. Svenskar som hade besökt bland annat Storbritannien tog med sig konceptet och startade mindre rejvkollektiv på olika orter, till exempel i Trollhättan och i Gävle. Källa: Anna Gavanas ★ troniskmusik anordnades även kvällarmed bland annat popmusik och hiphop. –Man är inte välkommenmed all typ avmusik på klubbarna. Till exempel brukar rasismkomma i vägen för svart musik. För det andra är alla gäster inte välkomna i Stockholm, säger Gabriella Ekman och tillägger: – Det blev somrejv var från första början. Alltså att det är till för den typen avmusik och personer som inte känner sig hemma på andra ställen, säger hon. UNDER HÖSTENHAR nattklubbarna återigen fått öppna sina dörrar, men intresset för rejv är här för att stanna. Det hävdar AnnaGavanas, somär dj och socialantropolog. Hon har skrivit bland annat boken „Från diskofeber till rejvhysteri«. Enligt AnnaGavanas harmånga efterfrågat ett alternativ till de traditionella nattklubbarna redan före coronaviruset. – Det är delvis en slags retrovåg somhar fått ett brett genomslag i taktmed att fler generationer växer uppmed rejvs. Kulturen har också blivit bredare och i dag finns detmånga olika typer avmusikgenrer somryms inom rörelsen, säger hon. I motsats till bland annat nattklubbar är rejv ett fenomen somnärs bortommarknaden och staten, tillägger Anna Gavanas. Samtidigtmenar hon att den så kallade klubbdöden fortsätter att ticka på, då det är svårt för evenemang som inte räknas sommarknadsmässiga att få tag i rymliga lokaler i storstäderna. GABRIELLA EKMANHAR fått flera bokningar på klubbar under hösten, men trots det hoppas hon att rejvkulturen fortsätter att utvecklas. Bland annat genomatt välkomna olika människormed olikamusiksmak. – Jag tror att folk tänker att det inte behövs längre nu när klubbarna har öppnat. Men det är enmarkant skillnad mellan en nattklubb och ett rejv, säger hon. → → Anna Gavanas.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=