Kommunalarbetaren 2022 / 10

ka.se FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I FACKFÖRBUNDET KOMMUNAL Kamp och kramar  Så bryter du tystnaden på jobbet + Smällarna i livet har inte stoppat Mona Burås Dieng från att vilja förbättra världen – både som bussförare och lokalpolitiker. NYHETER Fyra mördade på åtta år inom vård och omsorg DEBATT Det är dags att våga klaga inför chefen PÅ JOBBET Mindre stress när de fick göra schemat själva # 10 2022 HÄR MÅSTE DU KLARA SPRÅKTEST FÖR ATT FÅ JOBBA

Rätt verktyg gör jobbet bättre Suntarbetsliv drivs gemensamt av de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona. Upptäck verktyget Bättre möten Hos oss finns stöd för en god arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats för kommuner, regioner och kommunala företag. Kostnadsfritt såklart! Scanna QR-koden och läs mer.

å gott somalla partier är ense omatt de som jobbar inom en rad välfärdsyrken ska kunna svenska för att arbetet ska kunna göras så bra sommöjligt. Man behöver ju förstå och bli förstådd, dokumentationmåste gå att lita på, till exempel. Något somär högst rimligt. Lika rimligt är det att de som inte klarar ett språktest får stöd och hjälp att fixa det. Nu när det både fattas och är svårt att rekrytera personal är det dessutomsmart att ge fler personer förutsättningar att kunna jobba inomtill exempel äldreomsorgen. Detta harman förstått i flera kommuner runt om i Sverige. Som i Skellefteå där de sombehöver får stöd omman inte klarar språkkraven. Men även omdet har talats en hel del omspråktester de senaste åren har det inte hänt såmycket, även om man kan ana en förändring. När KA:s Johan Erlandsson ställde frågan till landets kommuner visade det sig att bara 14 av dem, eller 6 procent, har dragit i gång språktester för de anställda inomäldreomsorgen och ytterligare 13 kommuner ska börja testa. Läs gärna Johans granskning (s. 16–21) omspråktester där han har besökt Katrineholmdärman testar alla inomäldreomsorgen för att inte diskriminera några grupper. Skulle du klara ett test? På ka.se finns ett språktest som, när vi själva testade det, inte var helt lätt ... JAG HAR HAFT den stora förmånen att vara en del av juryn till vår novelltävling, som i år lockade rekordmånga att skriva och skicka in sina bidrag. Fantastisk och berörande läsning! Juryn, med författaren och skribentenÅsa Linderborg samt KA-reportrarna Catarina Berglund, Cecilia Alstermark och Johan Erlandsson, har precis enats omvilka somvar de tre bästa novellerna. Vinnarna avslöjas i slutet av januari och därefter samlar vi ett tjugotal noveller i en bok somkommer ut till våren. TILL SIST ÖNSKAR vi på KA er alla en riktigt fin jul! I denna formses vi i slutet av januari då 2023 års förstamagasin kommer. Men somvanligt kan du få allt ifrån oss på flera andra sätt. Följ oss på Facebook, Instagramoch Twitter såmissar du inget av allt vi gör digitalt. Skulle du klara ett språktest? » På ka.se finns ett språktest som, när vi själva testade, inte var helt lätt ...« Ledare Vad tycker du? Hör av dig till anna.kornung@ka.se GRUNDAD 1910 Följ oss också på ka.se, Facebook, Instagram och Twitter. POSTADRESS Box 209, 101 24 Stockholm TELEFON 08-725 52 00 (tidningen) Prenumeration och medlemsfrågor, kontakta Kommunal: 010-442 70 00 (adress- ändring sker automatiskt) E-POST kommunalarbetaren@ka.se fornamn.efternamn@ka.se CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Anna Körnung 08-725 52 10 REDAKTIONSCHEF Susanne Hultström 08-725 52 51 DIGITALREDAKTÖRER Simon Rothelius 08-725 52 60 Elin Steen 08-725 52 61 Therése Söderlund 08-725 52 65 REPORTRAR Cecilia Alstermark 08-725 52 52 Catarina Berglund 08-725 52 53 Johan Erlandsson 08-725 52 54 Helena Gunnarsson 08-725 52 55 Mats Gustafsson Hedenström 08-725 52 56 Pernilla Josefsson 08-725 52 58 Mira Klingberg Hjort 08-725 52 57 Stephen Lindholm 08-725 52 59 Raffaella Lindström (vik) 08-725 52 00 Christina Swahn 08-725 52 63 ART DIRECTOR Peter Önnestam 08-725 52 66 LAYOUT Annika Zeffer 08-725 52 04 KORREKTUR Michelle Bergman SEKRETERARE Agneta Hübenette 08-725 52 64 ANNONS AdSales Group AB 08-400 286 53 kajsa@adsales.se UPPLAGA 523 400, TS-kontrollerad 2022 TRYCK Stibo Complete Om du är baksugen missa inte det som är en av de mest googlade artiklarna på ka.se: när vår redaktionschef Susanne Hultström delar med sig av sin mormors och gammelmormors bästa julkakor. Sök på »baka mormors julkakor« för inspiration till julbaket. ANNA KÖRNUNG chefredaktör SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004 3 KOMMUNALARBETAREN S

KOMMUNALARBETAREN 4 nr 10 2022 6 Debatt. Tillsammans måste vi stå upp mot chefen! 8 #vikommunalare. Kaffearbetarens lön – som en kopp kaffe i Sverige. 10 Aktuellt. Äldreomsorgslyftet riskerar att försvinna. 12 Aktuellt. Morden inom LSS-omsorgen. 16 KA granskar. Här är kommunerna som kräver språktest. 22 På jobbet. Stressen sjönk när de fick fixa schemat själva. 28 Min grej. Han är proffs på att förflytta sig. 30 Porträtt. Mona gör skillnad bakom ratten. 38 KA reder ut. Så bryter du tystnadskulturen på jobbet. 42 Liv & hälsa. Omtanke som läkemedel. 44 Kultur. Undersköterska blandar allvar med julmys i ny roman. 47 Krönika. Emma Missne om det nya Sverige. 50 Korsord. Vinn trisslotter! 44 30 Innehåll SPRÅKTEST FÖR ATT FÅ JOBBA Katrineholmär en av kommunerna som infört språktest för att få jobba i äldreomsorgen. 16 december FOTO: CAISA RASMUSSEN FOTO: MAJA KRISTIN NYLANDER FOTO: KENT ENG KA granskar KA:s redaktionschef Susanne Hultström hoppas fler ska inspireras av bussföraren Mona (s. 30–37) och undersköterskorna Lina och Caroline (s. 22–27) och ser fram emot förslag om vad vi ska skriva om nästa år. Varje dag blir jag berörd, inspirerad och imponerad av er läsare. Stort tack för alla tips ni gett oss i år. OMSLAGSFOTO: MAJA KRISTIN NYLANDER Susanne Hultström, redaktionschef. Undersköterskorna Habteab Ghide och Link Mäntynenä har båda klarat testet.

En hög koncentration av hyaluronsyra ger en ihållande fuktgivande effekt på ögats yta En högre viskositet gör att droppen stannar kvar längre på ögats yta och ger långsiktig lindring Innehåller inget konserveringsmedel och kan användas tillsammans med kontaktlinser Öppnad flaska kan användas upp till 90 dagar Santen Sweden Filial Evenemangsgatan 31A 169 79 Solna info.se@santen.com OCUTEA-SE-220006 / SEP 2022 SMÖRJANDE ÖGONDROPPAR, LINDRAR SYMPTOM VID TORRA ÖGON OCUTEARS HYDRO+ Annons KÖP ONLINE PÅ APOTEA.SE KÖP ONLINE PÅ LLOYDSAPOTEK.SE KÖP ONLINE PÅ KRONANSAPOTEK.SE

KOMMUNALARBETAREN 6 Vågar du påpeka för chefen att ni aldrig får in vikarier? Att det inte går att trycka in ett barn? Många av oss är tysta –men nu är det dags att vi gemensamt säger ifrån, skriver LisaWåhlin. Ella ochhennes kolleger smyger viskande i väg i korridoren, tysta sommöss så att inte chefenhör. De pratar omstressenochpressenpå arbetsplatsen. Kanske borde de pratamed sin chef omdet? Egentligen vet de att det är vadde borde, men ingenvågar för de anar att resultatet blir att det faller tillbaka på demsjälva. Påpekandet kan resultera i ett sämre schema – eller ännuvärre – en lägre del av årets lönepott trots tidigare fina vitsord. DET HÄNDE TVÅ kolleger förra året. Alla vet det eftersom rykten sprids snabbt. De vågade påpeka att det inte går att trycka in ett till barn i barngruppen, och de vågade också påpeka att de fortfarande inte fått en vikarie för den tomma raden och attmångamår psykiskt dåligt av den stress det skapar. De vågade framföra det uppenbaramen chefen tog det somkritik. Ella och hennes kolleger vågar helt enkelt inte stå upp för vad de själva och arbetslaget tycker av rädsla för att själva drabbas. Arbetsgivarens härskarteknik tystar ett helt arbetslag. Vad är det värsta somkan hända omdu anmäler en kollega, samordnare eller en brist på din arbetsplats? Det är dags att se oss själva i spegeln, att våga vara den somställer sig upp och säger ifrån när arbetsgivaren inte tar sitt ansvar. Vi vet att det finns lagar somförpliktigar oss att anmäla, men lagarna skyddar oss också när vi anmält. Ändå finns vi överallt, vi somblundar och väljer att inte se, vi somär rädda för repressalier, rädda att själva stå utanför. En arbetsgivare har en skyldighet att åtgärda brister, utreda anmälningar och säkerställa sina anställdas arbetsmiljö. En arbetsgivare eller chef som inte gör det brytermot lagen och kan bli åtalad enligt Arbetsmiljölagen. OM FOLK INTE vågar säga ifrån blir det en lag somsaknar betydelse. Omvi inte vågar anmäla en brist, omvi låter tystnadskulturen ta över, omvi låter okunnigheten hos både kolleger och arbetsgivare fortsätta härska har vi gett upp. Vi måste gå samman i en gemensamaktion och utse år 2023 somåret vi skaparmod till förändring genomatt sprida kunskap omvåra rättigheter och skyldigheter. Gå sammanmed dina arbetskamrater, prata ihop er och ta varandra i hand och forma en stark kedja av stolta kommunalare i förskolan. Tillsammans är vi många, tillsammans kan våra röster höras, tillsammans ska vi bli starka och våga säga ifrån. Tillsammans ska vi stå upp för våra gemensamma värderingar. LISA WÅHLIN Yrke: Barnskötare och fackligt förtroendevald i Sundbybergs kommun. Bor: Solna. Pratar vi ompå jobbet just nu: Orättvisa löner och arbetsvillkor. Ser jag framemot 2023: Att kommunalarnas röster hörs! Debatt Jag har vuxit uppmed att det inte är fint att skvallra. Att golare inte har några polare. Att 'snitches get stitches'. ZandraMichal, barnskötare och nyvald ordförande Kommunal Stockholms län i »Jag kommer aldrig att tjalla på papperslösa barn« om regeringen och Sverigedemokraternas krav att offentliganställda ska rapportera papperslösa. Vi är inte lata eller gnälliga. Vi är trötta, utmattade och uppgivna. Politiker, det får vara nogmed nedskärningar inom skola och förskola nu. Jennie Öhman, barnskötare i fritidshem, arbetsplatsombud och skyddsombud i »Sluta skära ner i skola och förskola – det går inte längre«. Löner upplevs ofta som orättvisa. Det är svårt som anställd att förstå varför en kollega får högre lön, och en annan lägre, för samma arbete. Fredrik Engdahl, personlig assistent och regionalt fackligt ombud om att det finns bättre lönemodeller än individuell lön i »Ta makten frånmellanchefen – skrota individuell lön«. LÄS FLER DEBATTER PÅ KA.SE/DEBATT Dags att våga klaga inför chefen

KOMMUNALARBETAREN 7 Jag har alltid sagt vad jag tycker vid arbetsplatsträffarmen tyvärr har jag oftast fått stå för mina åsikter ensam. Mina arbetskamrater har varit rädda för att uttrycka sinmeningmen eftermötet har de kommit framoch tyckt att jag sagt bra saker. Vad hjälper det då? Jag har förståelse för att folk är blyga eller har svårt att tala i gruppmen de kan åtminstone hållamedmig och säga ja när chefen frågar omdet är någon somtycker likadant. / Lena Jobbarkompisar somkniper käft Ommodet är förlorat är allt förlorat » Vemskriver boken ›Sagan omHälsoscheman - satsningen somgjorde vård och omsorg ohälsosam‹?« Bodil Jonsson kommenterar på Kommunalarbetarens Facebooksida. Chefer slipper gärna individuell lön Jag arbetar somstöd till chefer inomkommunal verksamhet. Flertalet chefer tycker att lönesättning är bland det absolut svåraste och skullemed glädje slippa individuell lönesättning. Det är inget de själva valt utan är ett resultat av arbetetmellan arbetsgivarorganisationen och arbetstagarorganisationen, med ett gott syfte i åtanke. Finns det ett systemsomupplevs rättvist tackar även chefer för det. Vinn-vinn för alla! / Hr-specialist FOTO: SHUTTERSTOCK Vad hjälper det att klaga efter mötet med chefen, undrar Lena. om »De kallar oss resurs« (KA, nr 9) Inga kommentarer Jag valde att ta med tidningen till jobbet, la tidningen öppet på bordet – och har varje dag fått hämta tillbaka den från fönstret och öppnat den. Inga kommentarer över reportaget eller jobbet vi elevassistenter gör. / Resurs Kikki Många skolor negativa till resurser Så vill jag jobba! Vi kan göra så mycket mer om vi bara har förutsättningar. Jag vill utvecklas i min yrkesroll. Jag är utbildad elevassistent med fördjupad kunskap omNPF. Jag upplever många skolor somnegativa till resurser. / Anonym Krävs en praxis för vårt arbete Vårt fackförbund borde se till att det finns en praxis för assistenterna. I nuläget kan arbetsgivaren göra hur de själva vill med arbetsuppgifter, arbetsbelastning samt avtal angående elev- och lärarassistenter och resurser bara för att det inte finns några direkta skrivelser för befattningen. / Johanna Jakobsson Jag vet inte hurmånga gånger jag blivit inkallad på samtal för att jag skrivit i tidningar av alla storlekar och även pratat i »Rapport« på bästa sändningstid. Men, jag har alltid försvaratmig med att jag aldrig nämnt företaget vid dess rätta namn, och att yttrande- och tryckfriheten gäller i Sverige. Och jag har alltid påtalat fel och brister lokalt innan jag går vidare, då intresset att åtgärda saker och ting alltid har varit obefintligt. Att falla är lätt, att stå upp är svårt. Friskt vågat, hälften vunnet. Närmodet är förlorat är allt förlorat! / Alf Hör av dig till vår debattredaktör Catarina Berglund: Vi vill veta vad du tycker! 3 röster Mejla: catarina.berglund@ka.se Ring: 08-725 52 53 Posta: Debatt KA, Box 209, 101 24 Stockholm Läs alla debattartiklar: ka.se/debatt KOMMUNALARBETAREN KOMMUNALARBETAREN 18 KA granskar elevassistenternas arbetsvillkor text Helena Gunnarsson, Mats Gust afsson Hedenström Skolorna anställer allt fler barn skötare, fritidsledare och elevassistente r som resurser till barnmed särskilda behov. De har skolans kanske tuffaste jobb – att hjälp a de barn som har svårast att klara skolan. Trots det saknar många stöd. »Man ska bara lösa det«, säger fritidsledaren Emmie Anderlun d. FOTO: FILIP ERLIND, PER KNUTSSON & MAGNUS ANDERSSON Emmie Anderlund, fritidsledare, Eskilstuna. M Emilia Didriksson Eklöf, elevassistent, Norrköping. Tarek Eddib, barnskötare, Stockholm.

KOMMUNALARBETAREN 8 KA I MALAWI Detta är det andra av KA:s reportage från Malawi. Kommunals medlemmar stöttar malawiska arbetare på flera sätt, bland annat genom ett arbetsmiljöprojekt för kvinnor i landsbygden. Med hjälp av detta har man bland annat lyckats bygga upp fackliga skyddskommittéer. Det malawiska facket PAWU är med i samma fackliga international som Kommunal.

KOMMUNALARBETAREN 9 Margret Paulo, 50 år, Thyolo, Malawi. Vad är det bästa med ditt jobb? – Det bästa med mitt arbete är att det gör att jag kan betala skolavgiften för mitt äldsta barn. Utan mitt jobb hade jag aldrig fått ihop till den. Jag har fött fem barn, ett av dem dog i en trafikolycka. Jag har bara råd att låta ett av mina barn gå i skolan. Vad är det sämsta med jobbet? – Arbetsförhållanden är aldrig hundra procent här. Det är ett tungt och hårt arbete. Men det är det enda stället där jag kan få ett jobb, så för mig finns inget annat alternativ. Vart skulle jag annars gå? Hur ser du på facket i Malawi? – Det finns ett fackförbund här och jag tänker gå med när jag får råd. Men även om jag inte är med har jag nytta av facket. De håller till exempel i utbildningar där de berättar om farorna på jobbet, så som spindlar och ormar. Det är också till facket man vänder sig om chefen försöker sig på sexuella närmanden. Det händer tyvärr. I Sverige är en viktig fråga för Kommunal arbetsskor. Jag ser att dina skor är rätt slitna, hur ser du på rätten till skor? – Företaget förser oss med ett par skor varje år. Men visst, det vore bra att få nya skor oftare. De är slitna. Arbetsgivaren här bjuder er också på lunch? – Ja, de bjuder på majsröra med grönsaker eller bönor. Aldrig kött. Ibland är det den enda maten jag får, det händer ofta att jag går och lägger mig på tommage. Du tjänar ungefär 40 kronor i månaden på jobbet här, i min stad är det ungefär vad en kaffe kostar på ett kafé. Hur ser du på det? – Hahaha! Verkligen?! Otroligt dyrt. Jag dricker nästan aldrig kaffe. Jag har fått det hos en släkting en gång. text Johan Erlandsson foto Eldson Chagara #vikommunalare » LÖNENBETALAR ETT AVMINA BARNS SKOLAVGIFT« Kaffe- arbetare  x

KOMMUNALARBETAREN 10 UTBILDNING Äldreomsorgslyftet kan försvinna efter 2023. En av de tusentals som fått del avmöjligheten är Beatrice Sjöwall. – Det behövs jumer folk i vården och det är jättebra att få den utbildningen, säger hon. Efter två års studier på halvtid är Beatrice Sjöwall snart färdigutbildad undersköterska. Tack vare äldreomsorgslyftet slapp hon ta lån. – Det är en jättefördel, jag har inte fått en krona i studielån på den här utbildningen. Hon var lastbilschaufförmen var tvungen att sluta eftersomryggen inte höll. I stället började hon jobba somvikarie vid hemtjänsten i Habo, i Västergötland. Hon hade redan bestämt sig för att bli undersköterska närmeddelandet landade i hennesmejlkorg. Ett erbjudande omutbildning till undersköterska på betald arbetstid. Hon tillhör den första kullen somanvände sig av äldreomsorgslyftet. Men snart kan den statliga satsningen på att kompetensutveckla äldreomsorgspersonal vara över. Den nya SD-stödda högerregeringen (M, L och KD) skriver i sitt budgetförslag för 2023 att satsningen fortsätter nästa år men ingenting omhur det blir därefter. Beatrice Sjöwall kände inte till att äldreomsorgslyftet inte ser ut att förlängas efter 2023. – Det tycker jag är jättesynd. Det behövs jumer folk i vården och det är jättebra att få den utbildningen. Även om man somvårdbiträde gör samma sak somen undersköterska så har jag ändå fått det teoretiska medmig. Jag har lärtmig jättemycket. Det var den förra S-ledda regeringen som 2020 lanserade äldreomsorgslyftet. Statsbidraget är tänkt att täcka lönekostnaderna för att personal utbildas på arbetstid. Både kommuner och privata utförare har kunnat få del av satsningen. ÄLDREMINISTER ANNA TENJE (M) har sedan i bland annat en intervjumed Svenska Dagbladet sagt att hon hellre ser generella statsbidrag än riktade stöd, somäldreomsorgslyftet. Kommunalarbetaren har inte fått intervjuaministernmenhar fått ett skriftligt svar; »Vi kommer att analysera äldreomsorgslyftet. Överenskommelsenmellan regeringen och SKR gälldemedel framtill och med 2023 vilket innebär att satsningar för 2024 får vi återkomma till längre fram«, skriver Anna Tenje. Samtidigt somBeatrice Sjöwall började plugga fick hon sin fasta tjänst i hemtjänsten och har varvat studiernamed jobbet. Det har Beatrice blev undersköterska – men lyftet skrotas » Jag har inte fått en krona i studie- lån på den här utbildningen.« Beatrice Sjöwall Aktuellt

KOMMUNALARBETAREN 11 funkat bra, även omdet fanns vissa barnsjukdomar att skolans schema inte riktigt synkademed jobbet. Och vid årsskiftet är hon alltså undersköterska och ser bland annat framemot en löneökning. Jobbet i sig kommer nog inte förändras särskiltmycket. Men hur går det med ryggen i hemtjänsten? – Det har funkat jättebra faktiskt. Man får tänka sig för närman arbetar. Både Kommunal och arbetsgivarorganisationenSveriges Kommuner ochRegioner, SKR, hade gärna sett en förlängningmedminst tio år. – En satsning somäldreomsorgslyftet har en avgörande betydelse för kompetensförsörjningen till äldreomsorgen, konstaterar CarolineOlsson, chef vid SKR:s avdelning för arbetsgivarpolitik ,i ett blogginlägg på SKR:s hemsida. MYCKET AV PENGARNA har inte använts i kommunerna. Brist på utbildningsplatser och brist på vikarier har nämnts somorsaker till att inte fler kunnat utbilda sig. – Samtidigt finns detmånga på las-listor som skulle kunna komma in och vikariera. Det har varit alldeles för dåligt utnyttjande av äldreomsorgslyftet, säger Kommunals vice ordförande BarbroAndersson. Förra året avslutade drygt 2 000 personer sina utbildningar till undersköterska eller vårdbiträdemed godkända betyg. –Det är väldigt litemed tankepåvilket stort rekryteringsbehovdet finns, säger BarbroAndersson. Socialdemokraterna sade i valrörelsen att man ville fortsättamed äldreomsorgslyftet. Varför såg inte Socialdemokraterna till att det var mer långsiktigt från början? – Det här var ju riktade statsbidrag och de brukar vara tidsbegränsade, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin. Mats Gustafsson Hedenström Stress och höga långtidssjukskrivningar. Så såg arbetsmiljön ut för hemtjänsten i Sunnansjö i Ludvika –men tillsammans med en ny chef, Anki Möllberg, lyckades personalen vända på skutan. Här är hennes bästa tips: Lyssna på personalen. Bjud in till medarbetarsamtal och fråga hur du som chef kan få ett bättre samarbete med personalen. De flesta svarar att brukarna är viktigast, men ge dig inte med det. Var tillgänglig. Det ska vara lätt att få tag på sin chef och känna att personen förstår jobbet. Visa uppskattning. Till exempel uppskattar personalen att få något gott fika på personalmöten. Anpassa schemat. Se till att prata med personalen omderas schema och vara lyhörd. Kom även ihåg att förklara varför vissa önskemål inte går att uppfylla, då det ökar förståelsen för varandra. Tilliten. Om alla ska trivas gäller det att du som chef litar på dina medarbetare, men även vice versa. Så mycket skjuter kommunen till för att anställa fler inom äldreomsorgen i Karlshamn. På så sätt ska man kunna slopa delade turer från och med 2023. MILJONER KRONOR 3 Så blir ditt ob i jul Den som jobbar i jul får extra ob-tillägg för storhelg. Vissa får också extra ersättning för nattarbete i julhelgen. Här kan du kolla vad som gäller för ditt avtal. LÄSHELAARTIKELNPÅKA.SE sökord: Ludvika KA.SE Skanna qr-koden med din mobil. Anki Möllberg. Charlotte Karlsson. sökord: ob jul Beatrice Sjöwall har varvat studier med jobbet i hemtjänsten i Habo, Västergötland. 1 2 3 4 5 Så lyckades hemtjänsten i Ludvika Raffaella Lindström Här får under- sköterskor lika ob somsjuksköterskor OB – Äntligen. Superroligt. Nu är vi lika mycket värda. Så har det låtit från undersköterskor i Region Halland som efter fem års kamp till sist får samma höjning av ob-tillägget som sjuksköterskorna. – Det känns gott att politikerna lyssnat, säger Charlotte Karlsson, ordförande i Kommunals regionsektion i Halmstad. Det är framför allt det särskilda natt-ob-til�- lägget somhöjs kraftigt. 2017 fördubblades natt-ob-tilläggen för Vårdförbundetsmedlemmarmedankommunalarna somjobbar natt i regionenficknöja sigmed en femtioprocentig höjning. Ävenövriga ob-tillägg höjs nu, alltså inte bara natt-ob, medolika procentsatser. –Men hela vägen blir det samma somför sjuksköterskorna, säger Charlotte Karlsson. För att få igenombudgetförslagetmed stöd av Sverigedemokraterna valde det borgerliga minoritetsstyret i regionHalland att lägga in ob-frågan. Charlotte Karlsson berättar omen enveten kamp för rättvisa under de femåren. – Det har varitmycket diskussioner, medlemmar har samlat in namnunderskrifter, de har skrivit insändare och de har träffat politiker. Så vi har tragglat och tragglat och tragglat. Mats Gustafsson Hedenström FOTO: ANNA HÅLLAMS

KOMMUNALARBETAREN 12 FYRAMÖRDADEPÅÅTTAÅR Aktuellt Den 17 november mördades en 19-årig kvinna när hon arbetade på Munksundets LSS-boende i Enköping. Hon är den fjärde på åtta år sommördats på ett arbete inomLSS-omsorgen. När Kommunalarbetaren granskar statistik frånArbetsmiljöverket blir det tydligt att det är såmånga somtre personer sommördats på ett LSS-boende eller i arbete sompersonlig assistent sedan 2014, den unga kvinna som dog i november blev den fjärde. Mannen är fortfarande häktad i väntan på rättegång och har erkäntmordet. Eftersompolisutredningen pågår är det inte klarlagt hur kvinnan dog. HedvikMadsen är Kommunals regionala skyddsombud i Enköping. Många har hört av sig till henne för att prata eftermordet. – Det här väcker känslor. Rent generellt har våldet ökat, det här skulle kunnat ske var somhelst. De somringer är arga över att de inte blir lyssnade på när de berättar omrisker för sina arbetsgivare. I EN GRANSKNING som KA gjorde 2017 visade det sig att antalet anmälningar inomhot och våld hade ökatmed 57 procent på femår. Bara under 2017 hade över 400 anmälningar gjorts enligt Arbetsmiljöverket. – Jag har själv arbetatmed LSS och har sett hur våldet har ökat. Många inomLSS är utsatta dagligen för hot och våld, säger Hedvik Madsen. UTÖVER BROTTSUTREDENINGEN OM mord pågår en utredning omgrovt arbetsmiljöbrott. Ett brott somkan leda till fängelse för ansvariga chefer. HedvikMadsenmenar att fyramördade på åtta år är ett bevis på att säkerheten i yrketmåste bli bättre. – Det finns inte ord för det somhänt. Det kan inte vara så att vi ska acceptera att bli slagna på jobbet varje dag. Eller att aldrig komma hem igen. Pernilla Josefsson Blommor vid grinden till vårdboendet i Enköping där en ung kvinna i personalen dödades torsdagen den 17 november. Den 16 augusti 2014: l En 55 år gammal boendestödjare höggs ihjäl med kniv av en brukare på LSS-boende. Den 25 januari 2016: l En 22-årig behandlingsassistent mördades med kniv av en boende på ett hem för heldygnsvård för barn och ungdomar. Den 4 september 2020 l En 32-årig personlig assistent hittades död med sticksår i halsen. Den 17 november 2022 l En 19-årig kvinna i Enköping mördades av en boende på sitt arbete. Polisutredning pågår om orsaken. FOTO: FREDRIK SANDBERG/TT

KOMMUNALARBETAREN 13 Fria stödsamtal för dig som är utsatt för våld eller hot Känner du dig rädd? Lever du i en relation där du upplever hot om våld eller är direkt utsatt för våld? Sommedlem får du tio kostnadsfria stödsamtal med en legitimerad terapeut. Allt som sägs är sekretessbelagt. Läs mer om stödsamtal och hur du gör för att komma i kontakt med en legitimerad terapeut på kommunal.se/medlemskapet/stodsamtal Stockholmbackar omhälsoschema Flera skötare berättar omrädslan att bli utsatt för våld då kollegan inte hör ett rop på hjälp. – Jag tänker hela tiden på att någon kan ta ett strypgrepp, säger en skötare. Pressenhar ökat sedanhälsoschemat infördespåYtterödär svårt sjukapsykospatienter vårdas enligt lagenompsykiatrisk tvångsvård, LPT. AnnaBjörkman-Wallin är denenda somvågar gåutmed namnochberättar att det sesmellanfingrarnamedensamarbete. – Det kan vara promenader. De kallar det inte ensamarbete, för att läkaren har godkänt det, men det kanske slår omunder den timmenman är ute, man behöver vara två, säger Anna Björkman-Wallin, socialpedagog. SOMSKYDDSOMBUDSLOG hon larm tillArbetsmiljöverket. I en6:6a-anmälanbeskrivshur schemat lett till ökadarbetsbelastning, stressoch enohälsosamarbetsmiljömedhot ochvåld, ensamarbete, ökadsjukfrånvaroochpersonalflykt. ÄvenAnna Björkman-Wallin sade upp sig. Arbetsmiljöverket avslår skyddsombudens krav somgäller schemat. Myndighetenkräver dock att ensamarbetet ska undersökas och riskbedömas, annars hotar ett vite. VERKSAMHETSCHEF SvanteNyberg harenannanbildochanser att problementill stordel berorpåatt lokalerna inteärbyggda förden intensivvårdsombedrivs. Hansäger ocksåatt ensamarbete inteskerenligtArbetsmiljöverketsdefinition. Men nu ska schemat bort, förslaget finnsmed i budgeten för 2023 som läggs framav det nya styret i Region Stockholmdär Socialdemokraterna ingår. – Fenomenet ohälsosamma scheman ska förpassas till historien, säger Robert Johansson (S), personalregionråd. Christina Swahn Peka på ohälsa för att stoppa scheman ARBETSMILJÖ. Kommunal har tagit fram checklistor och mallar till skyddsombuden för hur de ska anmäla ohållbara scheman till Arbetsmiljöverket. Men i flera fall har det blivit avslag, eftersom Arbetsmiljöverket oftast inte lägger sig i scheman om det finns kollektivavtal. Om schemat leder till ohälsa kan myndigheten agera. Kommunal uppmanar nu skyddsombuden att tydligt beskriva hur schemat leder till ohälsa, men ska också se över mallarna. Har Arbetsmiljöverkets avslag på anmälningarna inte visat att Kommunal borde pröva andra vägar för att komma åt ohållbara scheman? Kommunals ombudsman Lena Byström tycker inte det. – Det finns inte en väg utan flera. Den vägen som finns öppen nu är den som går via Arbetsmiljöverket. Mira Hjort, Christina Swahn ARBETSMILJÖ Hälsoschemat får personal att fly från psykosavdelningen Ytterö i Stockholm. Arbetsmiljöverket har inte stoppat schemat men nu lovar regionen att göra det.

KOMMUNALARBETAREN 14 Kommunal vill ha norsk lag i förskolan BARNGRUPPER. Den nya regeringen vill slopa kravet på att kommunerna måste sträva efter små barngrupper för att få de riktade statsbidragen till förskolan. Det framkom i regeringens budgetförslag. Kommunal kräver i stället en lag om minimibemanning som i Norge. I Norge får det inte vara fler än tre barn per anställd på småbarnsavdelningar och max sex barn per anställd på storbarnsavdelningar. Enligt Kommunals ordförande Malin Ragnegård klarade 99 procent av förskolorna i Norge kravet 2020. – Det visar att en bemanningsnorm verkligen ger resultat, säger hon. Mats Gustafsson Hedenström, Helena Gunnarsson Litet löneutrymme för personligaassistenter AVTAL. Tuffa förhandlingar väntar om lönerna för personliga assistenter. Skälet är att assistansersättningen höjs med 1,5 procent i statsbudgeten och facken kräver 4,4 procent i löneökningar och låglönesatsning. Kommunal är kritiskt. – Det är långt ifrån tillräckligt. Vi har framfört att ersättningen borde höjas med 30 kronor. Det var före inflationen, säger Barbro Andersson, vice förbundsordförande. Även arbetsgivarna är kritiska. – Självklart kommer det att bli tufft för förhandlarna, säger Henrik Petrén, Fremia. Christina Swahn Bussförare fårhöjd tjänstepension AVTAL. Bussförare och annan trafikpersonal inom kommunala bolag ska få höjd tjänstepension från och med nästa år. Kommunal och Sobona har enats om ett nytt pensionsavtal för berörd personal. Det nya pensionsavtalet innebär att nuvarande nivå på tjänstepensionen höjs från 4,5 procent av lönen till 6 procent. Det ska ske i tre steg, med 0,5 procent per år från 1 januari 2023 och vara klart till 1 januari 2025. Kommunals avtalsekreterare Johan Ingelskog säger att detta betyder mycket för trafikpersonalen inom Sobona Trafik. – Det kan handla om ett par tusen mer i månaden i tjänstepension för den som börjar arbeta vid 24–25 års ålder. Stephen Lindholm Aktuellt Räddningstjänsten får nytt pensionsavtal AVTAL Brandmän i utryckningsstyrka erbjuds nästa år 2000 kronor extra per månad för att kunna spara privat när det gamla pensionsavtalet fasas ut. Kommunal är överens med SKR och Sobona om ett nytt pensionsavtal för räddningstjänst. Anställda inomräddningstjänsten har en särskild avtalspension, SAP-R, somger 73 procent av lönen, tidigast från 58 års ålder framtill 65 års ålder. Villkoren framtill årsskiftet för att få denna pension är att brandmannen: l Har arbetat 30 år i räddningstjänsten. l Varav 25 år i utryckningsstyrka. l Arbetar huvudsakligen i utryckningsstyrka när ansökan omavtalspension görs. Många gårmiste omavtalspensionen därför att de inte har varit anställda tillräckligt länge eller inte har arbetat tillräckligt länge i utryckningsstyrka. Men från årsskiftet gäller följande villkor. REDAN ANSTÄLLDA: l Kan fortsätta att följa villkoren i nuvarande SAP-R. l Kan få ett tillägg till tjänstepensionen, från 6 till 12 procent per år, omman fortsätter att arbeta efter 58 års ålder. l Den somvill kan från årsskiftet i stället få ett lönetillägg på 2000 kronor permånad. Rekommendationen är att detta tillägg används till eget privat pensionssparande, men det är inget krav. l Alla inomräddningstjänsten får ett utökat stöd för karriärplanering och kompetensutveckling. Syftet är att ökamöjligheten att arbeta kvar när tjänstgöring i räddningsstyrka inte längre ärmöjlig. NYANSTÄLLDA FRÅN 1 JANUARI 2023: l Får ett tillägg på 2000 kronor permånad. Rekommendationen är att detta tillägg används till eget privat pensionssparande, men det är inget krav. l Vilkoret är att tjänstgöringen i huvudsak är i utryckningsstyrka och att den anställda har den så kallade SMO-utbildningen eller utbildning somarbetsgivaren anser vara likvärdig. Den som inte har denna utbildning får vänta två år på lönetillägget. KOMMUNALS AVTALSSEKRETERARE JOHAN Ingelskog ärmycket nöjdmed det nya avtalet. – Det har tagit elva år att hitta denna lösning. Förmig personligen har det varit viktigt att anställda inomräddningstjänsten inte gårmiste omavtalspension på grund av de stränga villkor somhar gällt, säger han. Stephen Lindholm SEDEN LÅNGAVÄGEN TILLDINNYA LÖN PÅ KA.SE/ AVTAL-23 FOTO: SHUTTERSTOCK

KOMMUNALARBETAREN 15 Fast anställd blir timvikarie Vi på SKPF Pensionärerna har en enda uppgift, och det är att bevaka dina intressen som pensionär. Hos oss kan du kompetensutveckla dig, följa med på resor, njuta av kultur och delta i sociala aktiviteter. Vi hjälper dig att fylla kalendern med roliga, stimulerande och utvecklande aktiviteter. Vi ser också till att din trygghet inte försvinner när du slutar jobba. Med våra förmånliga medlemsförsäkringar får du ett likvärdigt skydd som du haft som medlem i Kommunal. Som pensionär ska du vara trygg och aldrig ensam! Varmt välkommen till SKPF Pensionärerna! • Läs mer om oss på skpf.se TRYGGHET LIVET UT! ARBETSTIDER Hon har varit fast anställd i 30 år. Nu testar undersköterskan Camilla Berntson i Kungsbacka på livet som timvikarie. – Man är trött på att jobba varannan helg. Helgjobbandet är huvudskälet för 59-åriga Camilla när hon nu provar på ett nytt liv, men hon lyfter också frammöjligheterna att bättre planera sin semester. –Somfastanställdkanman få redapådagen innanomman får semester eller inte. Jag är trött påatt tänka»få seomjag får semester«. En förutsättning är att hushållet inte bara lever på hennes lön. – Det ärmånga somsäger att de också är taggade på detta, men är rädda ekonomiskt. Jag själv skulle aldrig ha gjort det här om jag vore ensamstående, det hade jag inte vågat. Du är inte rädd att du kommer att få veta dina pass kort inpå? – Jo, det får jag vara beredd på. Jag kommer att gå upp påmorgonen och vara beredd. För det arbetsgivaren saknarmest är timvikarier somkan ställa upp med kort varsel. De dagar hon inte vill jobba har honmöjlighet att »sätta veto«, vilket innebär att arbetsgivaren inte ringer. Den största oron hon känner gäller hälsan. – Ingen har svarat på vad som gällermed ersättningen om jag blir långtidssjuk. Johan Erlandsson Camilla Berntson.

KOMMUNALARBETAREN 16 KA granskar språktester HÄR KRÄVERDE SPRÅKTEST »Kan du språket?” Undersköterskan Habteab Ghide är van att få frågan från brukarna. Och svaret är ja, det har han svart på vitt på. Kommunen han arbetar i, Katrineholm, är en av Sveriges första att införa språktester för sina anställda. text Johan Erlandsson illustration Stefan Lindblad

KOMMUNALARBETAREN 17 * Vid timvikariat. ** För sommarvikarier. Håbo Upplands Väsby Sigtuna Lidingö Värmdö Borlänge Kungsbacka Hässleholm Jönköping Kungälv Sandviken Örnsköldsvik Sollefteå Sundsvall Skellefteå Gällivare Hofors Hällefors** Filipstad* Svalöv Malmö Oxelösund Katrineholm Ronneby KOMMUNERNA SOM INFÖRT SPRÅKTESTER Gäller äldreomsorg, barnomsorg, personlig assistans, LSS, funktionshinder och inom socialpsykiatrin. (Källa: KA:s enkät till landets personalchefer. 78 pro- cent av kommunerna har svarat.) INFÖRT PÅ VÄGATT INFÖRA

KOMMUNALARBETAREN 18 et är 500mil från Eritrea på Afriks horn till snömoddens Katrineholm. Men här sitter han nu, Habteab, i ett glåmigt konferensrum i en hemtjänstlokal i västra Sörmland. Habteab är det få som säger, här känner alla honomsom Habbe. Smeknamnet gör attmånga först tror att han har svensk bakgrund, berättar han. Han och kollegan LinkMäntynenä, som sitter bredvid, har båda genomgått Katrineholms kommuns språktester. Habbe bryter lite när han talarmedan Link talar flytande svenska och är uppvuxen härmed finsktalande föräldrar. –Min chef sade till mig att även omdu har gått gymnasieutbildning och är född i Sverige så gör vi ett språktest. Vi vill inte diskriminera. Vi gör det på alla. Hon var ganska tydligmed att »jag bokar in ett språktest och så får du gå och göra det«, berättar Link. Och det var samma sak för Habbe: – Efter anställningsintervjun var jag tvungen att göra språktestet. ATT SPRÅKET ÄR viktigt för att klara jobbet är de ense om. Och det är något somockså har lyfts framav bland annat Coronakommissionen och Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. I en rapport från Ivo somkom i augusti i år lyfterman framatt bristande språkkunskaper kan leda till allvarliga brister i patientsäkerheten. Visserligen gällde Ivo-rapporten äldreboenden och inte hemtjänsten, men tidigare studier pekar på en liknande situation där. I Ivo-rapporten svarade sju av tio anhöriga att de upplever att personalen inte förstår vad de anhöriga säger. Också de anställda pekade på problem, bara fyra procent av demansåg att alla på arbetsplatsen hade tillräckliga kunskaper i svenska. Den förra socialministern Lena Hallengren (S) gav Socialstyrelsen i uppdrag att utreda frågan omspråktester. »Språkkunskaper är en grundförutsättning för att personalen ska kunna utföra arbetet inomäldreomsorgen på ett säkert sätt«, skrevministern. Testerna ska vara frivilliga och kunna utföras både vid nyrekrytering och vid bedömning av ombefintlig personal behöver stärka sina språkkunskaper. I den nya regeringens Tidöavtal har skrivningarna blivit ännu hårdare, nu talas det omatt ett »språkkrav« ska utredas för personal inomäldreomsorgen. MEN INNAN DE här nationella reglerna kommer på plats har några kommuner gått i förväg. Kommunalarbetaren har undersökt läget i alla landets kommuner. Sex procent av dem, eller 14 stycken, har redan infört språktester i någon formför sin personal i äldreomsorgen. Ytterligare tolv kommuner har fattat beslut omatt införa testerna, men ännu inte gjort det. Språktester förekommer också inom LSS och barnomsorg, men där är det ännu inte lika vanligt. På LO-TCORättsskydd, fackets juridiska byrå, arbetar förbundsjurist Henric Ask. Hanmenar att arbetsgivaren tar en risk omman inför språktester: – Rent formellt och teoretiskt skulle ett språkkrav definitivt kunna stridamot diskrimineringslagstiftningen. Ett allmänt krav på svenskkunskaper verkar kanske neutralt, men alla kommer inte att kunna klara det på grund av sin bakgrund, i det här fallet den etniska bakgrunden. Han lyfter framatt arbetsgivarenmåste kunna specificera varför språkkraven finns inomdet aktuella jobbet, – Annars riskerarman att det går till Diskrimineringsombudsmannen och att arbetsgivaren får en tvist på halsen. Trots detta går verksamhetenmed testerna vidare, ett exempel är Malmö. Där får de anställda läsa texter omäldreomsorg och se Youtubefilmer, varpå de sedan får svara på kunskapsfrågor för att kolla attman har förstått. Gemensamt för de tester som Kommunalarbetaren har tagit del av är att de är yrkesinriktade, de testar alla ett slags »vårdsvenska«. HUR JUST KATRINEHOLMS kommuns frågor ser ut får vi inte veta. Det externa företaget som här genomför testerna, Educateit, vill inte släppa några frågor till allmänheten: »Vi lämnar inte ut några delar eftersomdet är KLARARDU ETTSPRÅKTEST? KA.SE/SPRAKTEST KATRINEHOLM KA granskar språktester FOTO: CAISA RASMUSSEN

KOMMUNALARBETAREN 19 » Det finnsmånga som kan jobbet men inte klarar språket. För många är det lättare att lära sig språket på jobbet än i skolan.« Habteab Ghide, undersköterska

KOMMUNALARBETAREN 20 en kostsamprocess att behöva ta framnya delar omvåra testdelar sprids«, skriver deras marknadsansvariga i ett mejl till Kommunalarbetaren. MenHabbe och Link, undersköterskorna vi börjademed att berätta om, minns att testet har tre delar. – Det var läsförståelse, hörförståelse och så var det en del därman skulle skriva en egen text, säger Habbe. – Det kändes somdet nationella svenskprovetmedmedicinsk twist, fyller Link i. DE ÄR BÅDA positiva till testerna. Link säger: – Jag kan tycka att det är viktigt, eftersom man ska göra sig förstådd och förstå vad brukaren vill också. Då går det inte att till exempel komma ut två stycken och pratamed varandra på arabiska. Det kanmissuppfattas, brukaren kan tro att de pratar illa omen. –Man känner sig trygg också, för sig själv och för brukarna, säger Habbe. Omvårdtagarna ser någon somser utländsk ut så vet de inte om man kan språket eller inte, så de väntarmed att prata. Sedan närman börjar pratamed demså känner de sig tryggare. De förstår attman kan språket. Men han ser också problemmed testerna. – Vi människor har olika språkförmågor. En del är duktiga på att prata, en del är duktiga på att förstå vad andra säger. Så det negativa är att de somkan jobba kanske inte klarar språkprovet, det är negativt. Det finnsmånga som kan jobbetmen inte klarar språket. Förmånga är det lättare att lära sig språket på jobbet än i skolan. I KOMMUNHUSET I Katrineholmpå Fredsgatan sitter det socialdemokratiska kommunalrådet Johan Söderberg. Han är nöjdmed testerna och tror attmånga kommuner kommer att följa i Katrineholms spår. – En del har kanske tänkt tankenmen känt sig lite ängsliga, hur kommer det här att ses? Kommer det ses somdiskriminerande? Det är lite fult på något sätt. Men vi har resonerat så att eftersomalla får genomgå språktestet så är det inte någon särskild grupp sompekas ut. Det handlar inte bara omdemsomkommer från andra länder. Det är ett av kvalitetskraven närman arbetar inomverksamheten: Attman behärskar språket på en sådan nivå att det går att kommunicera och attman förstår skriftliga ochmuntliga direktiv och rutiner. Kommunals sektionär också i grundenpositiva till testerna. Den lokala företrädarenFredrikaRyngbergbetonar viktenavatt kunna språk: – Vi har sett att det har blivitmisstag utifrån språkförbistring. Vi behöver ha kolleger som man kan kommuniceramed, både i tal och skrift. Det kan bli jättetokigt närman skriver i dokumentationssystemockså. ÄvenKommunal centralt säger ja till språktester: » Det kändes somdet nationella svenskprovet medmedicinsk twist« Link Mäntynenä, undersköterska CATHRINE HELLSTRÖMROSENLÖF enhetschef rekrytering, Kungälvs kommun: »Det handlar om att vi vill ha en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess. Att rätt person ska hamna på rätt plats ute i verksamheten. Och att också se vilket stöd personer kan behöva.« MARGARETAMALMBERG, chef bemanningsenheten, Skellefteå kommun: »I en utvärdering hade man i verksamheten sett språkförbistring, missförstånd och dokumentation som inte var fullständig. Man hade missat saker som är så viktiga för de människor som är i behov av vård och omsorg. Det är viktigt att säga att det inte är en urvalsfråga utan att vi erbjuder stöd omman inte uppfyller kraven, exempelvis praktik.« CISSI HEDWALL socialchef äldreomsorg, Hofors kommun: »Vi såg att det ibland kunde vara svårt att ta del av dokumentation, att förstå vad som är skrivet. Och det gällde både personer med utländsk bakgrund och personer med svenska som första språk. Därför införde vi språktester, för att kunna bedöma nivån på språket och vilket stöd som behöver sättas in.« VARFÖRHARDINKOMMUN INFÖRT SPRÅKTEST? KA granskar språktester Habteab Ghide och Link Mäntynenä klarade båda Katrineholms obligatoriska språktest. »Omman inte klarar testet skulle man kanske få en till chans«, säger Link.

21 KOMMUNALARBETAREN LO-TCO Rättsskydds förbundsjurist Henric Ask svarar på frågor om språktester: Ommin kommun har infört språktester, måste jag göra testet? – Ja, om det är ett krav för att få anställning. Kan jag vägra? – Om arbetsgivaren vill språktesta dig för att det är ett krav för anställningen att du ska ha en viss nivå på dina kunskaper och du vägrar så blir det följdriktigt så att arbetsgivaren inte får kännedom om dina kunskaper. Det riskerar göra att du inte får en anställning. Du är i en problematisk ställning som arbetssökande, går du inte med på testet så får du inte jobbet. Vad händer om jagmisslyckas med språktestet? – Om du sätter dig och gör testet och inte klarar av det har du inte uppnått arbetsgivarens »önskelista« på de här kraven. Arbetsgivaren har satt upp ett kunskapskrav och det når inte du upp till. Då får du inte jobbet. Men är det för högt ställda krav går det att angripa med diskrimineringslagen. Om en person upplever att hen blivit utsatt för någon form av diskriminering tycker jag att hen ska vända sig till sin fackliga organisation. Ett alternativ är att vända sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO), men DO måste, om personen är medlem, fråga den fackliga organisationen om den vill driva ärendet. Organisationen har första tjing. Har arbetsgivaren rätt att nekamig anställning om jag inte klarar det? – Ja, det är fritt fram för arbetsgivaren att anställa vem den vill, men med en begränsning för bland annat diskrimineringslagen. Jag är för språktester, men det är inte infört i min kommun. Kan jag göra något för att det ska införas? – Du kan vända dig till din fackliga organisation eller gå själv till arbetsgivaren och föra en sådan dialog. Det är inget som hindrar det. Men i slutändan är det arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet och bestämmer över sin verksamhet. »DUKAN INTE VÄGRA TA SPRÅKTEST« –Att stämma avvadpersonenhar för förutsättningar förutsätter jag att arbetsgivarengör oavsett omdet handlar omspråkeller något annat, det är väl bra. Attmankan förmedla sig till sinakolleger ochde äldre eller barnenoch ocksåkunnadokumentera är såklart jätteviktigt. Det ligger på arbetsgivarenatt se till attman har rätt förutsättningar och rätt kompetens, säger förbundsordförandeMalinRagnegård. FACKETS INVÄNDNING GÄLLER vad somhänder ommanmisslyckasmed testet. – Hur går det till omman inte klarar språktestet, hur gårman vidare då? Det är vår huvudfråga. För vi behöver ju folket, vi behöver dem! Vi behöver bli fler som jobbar i våra verksamheter, säger Fredrika Ryngberg. UndersköterskanHabbeGhide berättar om en vän somhade jobbat i ett år ute i verksamheten och sedanmisslyckades när språket skulle testas. – Hon började läsa till städare. Kommunalråd Johan Söderberg håller med omatt det är viktigt vad somhändermed demsom inte klarar testet, menmenar att det fungerar bra i dag: – Först får man information om att vi tyvärr inte kan anställa dig för att du inte har klarat språktesterna. Då får man en hänvisning omhur manmed kommunens hjälp kan kompetensutvecklas inom svenska språket. Vi har vår vuxenutbildning somman kan erbjuda att ta något steg. Det finns förstås andra aktörer somkan stötta tillsammans och utbilda. Men varför har ni anställt personal utan rätt språkkunskaper? – Det jag har fått beskrivet för mig är att det inte är helt lätt att avgöra vid ett vanligt anställningsförfarande hur pass djupgående språkkunskaperna är i alla specifika delar. Det kan ju vara så att man vid ett anställningstillfälle kan göra sig väl förstådd och kunna kommunicera, men sedan när man kommer ut i verksamheten och ska jobbamed demer verksamhetsspecifika begreppen ochmedicinhantering och allt sådant där, så kan det uppstå problem. För Habbe var det nervöst innan han fick veta hur han klarat testet. – Det gick någon vecka innanman fick veta. Sedan blev det lite fest! FOTO: CAISA RASMUSSEN

KOMMUNALARBETAREN 22 Tryggare vårdtagare och en personal som inte längre är stressad. »Schemat är beräknat på att du ska hinna göra vad du ska«, säger undersköterskan CAROLINE SABELSTRÖM, undersköterska i Mörbylånga. Mindre när de lägga text Helena Gunnarsson foto Joachim Grusell På jobbet

KOMMUNALARBETAREN 23 stress får a schemat själva Undersköterskorna Lina Åsenius och Caroline Sabelström har tagit med Anders Engkvist på en promenad ner till havet.

KOMMUNALARBETAREN 24 olen glittrar över Kalmarsund, men en kyligmorgonluft vittnar omannalkande höst. UndersköterskanCaroline Sabelström parkerar bilen längs gatan och visar oss in i hemtjänstlokalen. Hon stannar vid en svart dosa på väggen i hallen. – Då ska jag ha en bil…, säger hon och knappar in en kod. Det här är enda gången under förmiddagen somnågon digital teknik gör sigmärkbar. Hemtjänstgruppen Färjestaden söder använder pappersschema. Telefoner har de för att öppna hos vårdtagarna, och ringa kolleger. Men insatser registreras inte längre. Minutstyrningen är borta. Schemat är beräknat på att personalen ska hinna göra vad den ska. Tiderna somär satta hos varje vårdtagare är den tid ungefär då personalen ska komma dit. Till exempel: Vårdtagare A: Ta på stödstrumpor, cirka 07:30 Vårdtagare B: Morgonbesök + dusch, cirka 9:00-10:00 Vårdtagare C: Promenad, förmiddag Kommunen kallar det Mörbylångamodellen. Vad det betyder är lika enkelt somovanligt – en tilltro till att hemtjänstpersonalen själva bäst kan planera sitt jobb. Arbetssättet bygger på att hela gruppen hjälps åt. Det går inte att komma till jobbet och bara ta sitt schema och åka i väg, som Caroline Sabelströmuttrycker det. – Vi har fåttmer ansvarmen det har svetsat samman arbetsgruppen. Caroline sätter sig i bilenmed kollegan Lina Åsenius och rullar i väg till dagens första besök i Eriksöre, en by några kilometer söderut. Här ligger husen tätt, slåss omutsiktenmot havet och silhuetten avKalmar på andra sidan. ParkinsonsjukaGunilla Sjöqvist, 70, är sommarboendemed sinman i en enplansvillamed loft. – Det är jättestor skillnad på hemtjänsten numot förra året, säger dottern Sofie Sjöqvist somtittar inmed en kopp kaffe i handen. DEN FÖRBÄTTRADE KONTINUITETEN är en trygghet. Men personalen har också blivitmindre stressad, berättar Sofiemedan undersköterskorna hjälper Gunilla upp ur sängen. – Förut var det bara chop chop upp ur sängen och i väg. Gunilla Sjöqvist har svårt att pratamen gör tummen upp för att visa att hon hållermed där hon sitter i sin rullstol och väntar på att Caroline Sabelströmska sätta i gångmorgonens sondmatning. Familjen Sjöqvist upplever också en kanskemer oväntad effekt av att hemtjänstensminutstyrning har slopats: Personalen kommer i tid. Något somär viktig för en vårdtagare medmediciner somska tas vid bestämda tider. – Det är skönt för det har gjort att vi har kunnat slappna av, säger Sofie Sjöqvist. Att få slippaminutstyrningen ärmånga hemtjänstanställdas dröm. En friare hemtjänst får både personal och vårdtagare attmå bättre. Det visade en studie somutvärderade Skönsmon, hemtjänsten utanför Sundsvall somför tio år sedan blev uppmärksammad för ett liknande arbetssätt. Skönsmonmodellen lyftes framavKommunal som Parkinsonsjuka Gunilla Sjöqvist har fått hjälp med morgonens sondmatning. Dottern Sofie Sjöqvist tycker att hemtjänsten har blivit mycket bättre nu. Restid är inget som undersköterskorna stressas av längre. »Nu kan vi planera schemat efter verkligheten. Vi behöver inte tänka på vad klockan är, man vet att man gör det man ska«, säger Caroline Sabelström (i mitten av den vänstra bilden).

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=