Kommunalarbetaren 2022 / 10

KOMMUNALARBETAREN 18 et är 500mil från Eritrea på Afriks horn till snömoddens Katrineholm. Men här sitter han nu, Habteab, i ett glåmigt konferensrum i en hemtjänstlokal i västra Sörmland. Habteab är det få som säger, här känner alla honomsom Habbe. Smeknamnet gör attmånga först tror att han har svensk bakgrund, berättar han. Han och kollegan LinkMäntynenä, som sitter bredvid, har båda genomgått Katrineholms kommuns språktester. Habbe bryter lite när han talarmedan Link talar flytande svenska och är uppvuxen härmed finsktalande föräldrar. –Min chef sade till mig att även omdu har gått gymnasieutbildning och är född i Sverige så gör vi ett språktest. Vi vill inte diskriminera. Vi gör det på alla. Hon var ganska tydligmed att »jag bokar in ett språktest och så får du gå och göra det«, berättar Link. Och det var samma sak för Habbe: – Efter anställningsintervjun var jag tvungen att göra språktestet. ATT SPRÅKET ÄR viktigt för att klara jobbet är de ense om. Och det är något somockså har lyfts framav bland annat Coronakommissionen och Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. I en rapport från Ivo somkom i augusti i år lyfterman framatt bristande språkkunskaper kan leda till allvarliga brister i patientsäkerheten. Visserligen gällde Ivo-rapporten äldreboenden och inte hemtjänsten, men tidigare studier pekar på en liknande situation där. I Ivo-rapporten svarade sju av tio anhöriga att de upplever att personalen inte förstår vad de anhöriga säger. Också de anställda pekade på problem, bara fyra procent av demansåg att alla på arbetsplatsen hade tillräckliga kunskaper i svenska. Den förra socialministern Lena Hallengren (S) gav Socialstyrelsen i uppdrag att utreda frågan omspråktester. »Språkkunskaper är en grundförutsättning för att personalen ska kunna utföra arbetet inomäldreomsorgen på ett säkert sätt«, skrevministern. Testerna ska vara frivilliga och kunna utföras både vid nyrekrytering och vid bedömning av ombefintlig personal behöver stärka sina språkkunskaper. I den nya regeringens Tidöavtal har skrivningarna blivit ännu hårdare, nu talas det omatt ett »språkkrav« ska utredas för personal inomäldreomsorgen. MEN INNAN DE här nationella reglerna kommer på plats har några kommuner gått i förväg. Kommunalarbetaren har undersökt läget i alla landets kommuner. Sex procent av dem, eller 14 stycken, har redan infört språktester i någon formför sin personal i äldreomsorgen. Ytterligare tolv kommuner har fattat beslut omatt införa testerna, men ännu inte gjort det. Språktester förekommer också inom LSS och barnomsorg, men där är det ännu inte lika vanligt. På LO-TCORättsskydd, fackets juridiska byrå, arbetar förbundsjurist Henric Ask. Hanmenar att arbetsgivaren tar en risk omman inför språktester: – Rent formellt och teoretiskt skulle ett språkkrav definitivt kunna stridamot diskrimineringslagstiftningen. Ett allmänt krav på svenskkunskaper verkar kanske neutralt, men alla kommer inte att kunna klara det på grund av sin bakgrund, i det här fallet den etniska bakgrunden. Han lyfter framatt arbetsgivarenmåste kunna specificera varför språkkraven finns inomdet aktuella jobbet, – Annars riskerarman att det går till Diskrimineringsombudsmannen och att arbetsgivaren får en tvist på halsen. Trots detta går verksamhetenmed testerna vidare, ett exempel är Malmö. Där får de anställda läsa texter omäldreomsorg och se Youtubefilmer, varpå de sedan får svara på kunskapsfrågor för att kolla attman har förstått. Gemensamt för de tester som Kommunalarbetaren har tagit del av är att de är yrkesinriktade, de testar alla ett slags »vårdsvenska«. HUR JUST KATRINEHOLMS kommuns frågor ser ut får vi inte veta. Det externa företaget som här genomför testerna, Educateit, vill inte släppa några frågor till allmänheten: »Vi lämnar inte ut några delar eftersomdet är KLARARDU ETTSPRÅKTEST? KA.SE/SPRAKTEST KATRINEHOLM KA granskar språktester FOTO: CAISA RASMUSSEN

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=