Kommunalarbetaren 2022 / 10

KOMMUNALARBETAREN 20 en kostsamprocess att behöva ta framnya delar omvåra testdelar sprids«, skriver deras marknadsansvariga i ett mejl till Kommunalarbetaren. MenHabbe och Link, undersköterskorna vi börjademed att berätta om, minns att testet har tre delar. – Det var läsförståelse, hörförståelse och så var det en del därman skulle skriva en egen text, säger Habbe. – Det kändes somdet nationella svenskprovetmedmedicinsk twist, fyller Link i. DE ÄR BÅDA positiva till testerna. Link säger: – Jag kan tycka att det är viktigt, eftersom man ska göra sig förstådd och förstå vad brukaren vill också. Då går det inte att till exempel komma ut två stycken och pratamed varandra på arabiska. Det kanmissuppfattas, brukaren kan tro att de pratar illa omen. –Man känner sig trygg också, för sig själv och för brukarna, säger Habbe. Omvårdtagarna ser någon somser utländsk ut så vet de inte om man kan språket eller inte, så de väntarmed att prata. Sedan närman börjar pratamed demså känner de sig tryggare. De förstår attman kan språket. Men han ser också problemmed testerna. – Vi människor har olika språkförmågor. En del är duktiga på att prata, en del är duktiga på att förstå vad andra säger. Så det negativa är att de somkan jobba kanske inte klarar språkprovet, det är negativt. Det finnsmånga som kan jobbetmen inte klarar språket. Förmånga är det lättare att lära sig språket på jobbet än i skolan. I KOMMUNHUSET I Katrineholmpå Fredsgatan sitter det socialdemokratiska kommunalrådet Johan Söderberg. Han är nöjdmed testerna och tror attmånga kommuner kommer att följa i Katrineholms spår. – En del har kanske tänkt tankenmen känt sig lite ängsliga, hur kommer det här att ses? Kommer det ses somdiskriminerande? Det är lite fult på något sätt. Men vi har resonerat så att eftersomalla får genomgå språktestet så är det inte någon särskild grupp sompekas ut. Det handlar inte bara omdemsomkommer från andra länder. Det är ett av kvalitetskraven närman arbetar inomverksamheten: Attman behärskar språket på en sådan nivå att det går att kommunicera och attman förstår skriftliga ochmuntliga direktiv och rutiner. Kommunals sektionär också i grundenpositiva till testerna. Den lokala företrädarenFredrikaRyngbergbetonar viktenavatt kunna språk: – Vi har sett att det har blivitmisstag utifrån språkförbistring. Vi behöver ha kolleger som man kan kommuniceramed, både i tal och skrift. Det kan bli jättetokigt närman skriver i dokumentationssystemockså. ÄvenKommunal centralt säger ja till språktester: » Det kändes somdet nationella svenskprovet medmedicinsk twist« Link Mäntynenä, undersköterska CATHRINE HELLSTRÖMROSENLÖF enhetschef rekrytering, Kungälvs kommun: »Det handlar om att vi vill ha en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess. Att rätt person ska hamna på rätt plats ute i verksamheten. Och att också se vilket stöd personer kan behöva.« MARGARETAMALMBERG, chef bemanningsenheten, Skellefteå kommun: »I en utvärdering hade man i verksamheten sett språkförbistring, missförstånd och dokumentation som inte var fullständig. Man hade missat saker som är så viktiga för de människor som är i behov av vård och omsorg. Det är viktigt att säga att det inte är en urvalsfråga utan att vi erbjuder stöd omman inte uppfyller kraven, exempelvis praktik.« CISSI HEDWALL socialchef äldreomsorg, Hofors kommun: »Vi såg att det ibland kunde vara svårt att ta del av dokumentation, att förstå vad som är skrivet. Och det gällde både personer med utländsk bakgrund och personer med svenska som första språk. Därför införde vi språktester, för att kunna bedöma nivån på språket och vilket stöd som behöver sättas in.« VARFÖRHARDINKOMMUN INFÖRT SPRÅKTEST? KA granskar språktester Habteab Ghide och Link Mäntynenä klarade båda Katrineholms obligatoriska språktest. »Omman inte klarar testet skulle man kanske få en till chans«, säger Link.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=