Kommunalarbetaren 2022 / 6

#6 2022 ka.se »Inget glamyrke« NYA PENSIONSÅLDERN: HUR SKA VI ORKA JOBBA LÄNGRE? »Men våra suggor är prinsessor«, säger djurskötaren Carin Elfman. FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I FACKFÖRBUNDET KOMMUNAL Bästa tipsen för att i sommar träna ute KA REDERUT Så mycket semester har du rätt till NYHETER Medlems- avgiften ska sänkas

Trots ett långt yrkesliv är sju av tio pensionerade kommunalare beroende av garantipension. Ojämlika livsinkomster följer med in i pensionärslivet, där kvinnor i snitt har 20 procent lägre pension än män. Och vi har ett nästan 30 år gammalt pensionssystem som inte levererar pensioner det går att leva av. SKPF Pensionärerna vill förändra pensionssystemet från grunden. Vi menar att det måste gå att få en rimlig pension även omman haft låg inkomst, varit hemma med barn eller tvingats sluta arbeta i förtid. Därför kräver vi jämställda löner på arbetsmarknaden. Vi vet också att ett förkortat arbetsliv ofta leder till pensionsinkomster kring fattigdomsgränsen. Så kan vi inte ha det. Alla ska ha en pension som det går att leva på och för att arbete ska löna sig för alla, anser vi att följande åtgärder måste genomföras: • Inför heltid som norm • Förbättra arbetsmiljön så att alla orkar hela vägen • Höj pensionsavgiften • Låt inbetalningar till pension gå till pensionssystemet • Se över hur grundskyddet vid högre inkomstpension kan behållas • Gör en total helhetsöversyn av pensionssystemet • Läs mer om vårt arbete på skpf.se • Varmt välkommen som medlem den dag du går i pension! TRYGGHET LIVET UT! Vi kräver jämlika pensioner som går att leva på! ANNONS

Den sista dagen i maj var gråmulen, graderna klarade knappt att nå 15 grader och halvsnåla vindar blåste kring riksdagshuset. Där inne hademan precis klubbat en högre pensionsålder. Från nästa årmåsteman ha fyllt 66 för att ta ut garantipension. Från 2026 gäller 67 år. För en rad yrken är detta kanske inga större problem, men hur ska en stor del av kommunalarna klara att jobba ännu längre, närman redan i dag har arbeten somsliter så passmycket att det är svårt att hålla ut till 65 år? För när KA:s reportrar HelenaGunnarsson ochMats Gustafsson Hedenströmfrågade landets kommunervisade det sig att bara 1,9 procent av demsomarbetar inomäldreomsorgen är 64 år eller äldre. Läs gärna deras reportage på sidorna 16–21, där du också fårmöta undersköterskan Lisbeth Johansson somberättar vad somkrävs för att orka jobba till pensionen. Dessutomfår du råd omvad du har rätt att kräva omarbetet sliter för hårt. Missa inte heller Charlotte Agemalm, undersköterska i Sala, sompå vår debattplats (ka.se/debatt) undrar var Britt-Marie-pensionen tagit vägen. Att pension kan bli en av valfrågorna i höstens val är nog inte en alltför vild gissning. AKADEMISKA AVHANDLINGAR BRUKAR sällan vara några bladvändare, även omämnet intresserar en. MenKristin Linderoths avhandling i bokformär ett undantag. I boken »Kampen omvälfärdsarbetets värde« har hon intervjuat 13 personer somvarmed omKommunals strejk 2003 då drygt 86000 var uttagna i strejk. Genomderas berättelser ger hon en bild av kommunalarnas värde för samhället, omsolidaritet och vikten av smörgåsar. Ett lästips för sommaren! TILL SIST HOPPAS jag att ni alla får en skön sommarledighetmed plats för vila! Vill du intemissa vad somhänder och få tips ombra läsning under sommaren följ vår Facebooksida: facebook.com/www.ka.se. Vart tog du vägen Britt-Marie? » Halvsnåla vindar blåste kring riksdagshuset. Där inne hademan precis klubbat en högre pensionsålder.« Ledare Vad tycker du? Hör av dig till anna.kornung@ka.se GRUNDAD 1910 Följ oss också på ka.se, Facebook, Instagram och Twitter. POSTADRESS Box 209, 101 24 Stockholm TELEFON 08-725 52 00 (tidningen) Prenumeration och medlemsfrågor, kontakta Kommunal: 010-442 70 00 (adress- ändring sker automatiskt) E-POST kommunalarbetaren@ka.se fornamn.efternamn@ka.se CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Anna Körnung 08-725 52 10 REDAKTIONSCHEF Susanne Hultström 08-725 52 51 DIGITALREDAKTÖRER Simon Rothelius 08-725 52 60 Elin Steen 08-725 52 61 Therése Söderlund 08-725 52 65 REPORTRAR Cecilia Alstermark (tjl) 08-725 52 52 Catarina Berglund 08-725 52 53 Johan Erlandsson 08-725 52 54 Helena Gunnarsson 08-725 52 55 Mats Gustafsson Hedenström 08-725 52 56 Pernilla Josefsson 08-725 52 58 Mira Klingberg Hjort (tjl) 08-725 52 57 Stephen Lindholm 08-725 52 59 Raffaella Lindström (vik) 08-725 52 00 Christina Swahn 08-725 52 63 ART DIRECTOR Peter Önnestam 08-725 52 66 LAYOUT Annika Zeffer 08-725 52 04 KORREKTUR Michelle Bergman SEKRETERARE Agneta Hübenette 08-725 52 64 ANNONS AdSales Group AB 08-400 286 53 kajsa@adsales.se UPPLAGA 521 500, TS-kontrollerad 2021 TRYCK Stibo Complete Missa inte vår specialsida på ka.se som ger svar på (nästan) allt du behöver veta när du är ny på jobbet. Du hittar den på ka.se/ nypajobbet. ANNA KÖRNUNG chefredaktör SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004 3

KOMMUNALARBETAREN 4 nr 6 2022 6 Debatt. Jag vägrar sälja ut min semester! 8 #vikommunalare. Dagbarnvårdaren Lotta: »Man blev sin egen chef på något sätt.« 10 Aktuellt. De viktigaste besluten på Kommunals kongress. 16 KA:s valkoll. Kommunalare om hur de ska orka jobba fram till en högre pensionsålder. 24 På jobbet. Djurskötaren som både jobbar och bor på gården. 30 Min grej. Städaren Anneli vet hur hon ska hålla maten varm. 32 Porträtt. Vaktmästaren Michael har fingertopps- känsla för gräs. 38 KA reder ut. Så mycket semester har du rätt till. 42 Liv & hälsa. Bästa tipsen för sommarträningen. 44 Kultur. Irena Požar om vad som hände efter metoo. 47 Krönika. Emma Missne: Därför saknar jag er. 50 Korsord. Vinn trisslotter! 24 44 Innehåll KRAVEN FÖR ATT ORKA LÄNGRE KA har frågat kommunalare vad somkrävs för att orka jobba fram till en högre pensionsålder. 16 OMSLAGSFOTO: FREDRIK KARLSSON juni FOTO: JOHAN GUNSÉUS FOTO: HÅKAN LINDGREN FOTO: FREDRIK KARLSSON Ingela Falk har nyligen gått i pension från sitt jobb som undersköterska i Robertsfors. KA:s reporter Mats Gustafsson Hedenström träffade eldsjälen och idrottsplatsvaktmästaren Michael Olofsson i Krokom utanför Östersund. Han fixar bästa gräset och är en nästan oersättlig yrkesman. Men precis sommed de flesta finns även en annan historia värd att berätta. :S VALKOLL2022

Kristina, 38 år. Bara några veckor efter jag startade med Remital kände jag hur koncentrationen och energin återvände - Jag fick hjälp till minne och koncentration KRISTINA ÄR EN AV MÅNGA, som har fått hjälp med sitt minne och sin koncentration av växterna i produkten Remital. - Jag har alltid varit bra på att äta nyttigt och sova gott. Jag tar det också lugnt i min fritid och gillar att gå på mina hundpromenader och vandringar i naturen. Allt detta var som det brukar vara och ändå ck jag gradvis svårt med koncentrationen på jobbet. - Bara några veckor e er jag startade med Remital kände jag hur koncentrationen och energin återvände. Jag känner att detta är exakt vad jag behöver. Nu är jag återigen 100% koncentrerad varje dag. 20% TILL HJÄRNAN: De esta av oss är uppmärksamma och skärpta den största delen av våra liv. Men när du kommer upp i åldern kan du få svårigheter med ditt minne och din koncentration. Varför kan vi plötsligt inte komma ihåg koden till bankkortet eller var vi har lagt nycklarna? Orsakerna kan vara era – Till exempel påverkas hjärnan av stress eller trötthet. Men det kan också hänga ihop med blodcirkulationen, som helt naturligt förändras när vi blir äldre. Blodomloppet är det organsystem som transporterar syre, näringsämnen, hormoner och blodceller runt i kroppen. Av allt blod och dess beståndsdelar får hjärnan ca 20%. Med Remital kan du få ett kosttillskott med naturliga växtingredienser som hjälper till att hålla ditt blodomlopp normalt och stödja din hjärnas aktiviteter. Känner du dig oskärpt? Har du svårt att komma ihåg? Remital är koncentrerade tabletter med växtingredienser som kan stödja din hjärnas aktivitet. Minne Näringsämnena till kroppens funktioner transporteras runt via blodet. Ett välfungerande blodomlopp ger din hjärna det den behöver för att kunna lagra information. 1 Trötthet När blodcirkulationen helt naturligt försvagas lite med åldern, minskas även mängden syre och näring i kroppen. Det kan upplevas som en ökad trötthet och utmattning. 3 Att lära nya saker Din kognitiva förmåga och fallenhet för inlärning hänger också ihop med blodomloppet. Med en bra blodcirkulation får du de bästa förutsättningarna när du ger dig själv och din hjärna nya utmaningar. 4 Koncentration Genom att understödja det perifera blodomloppet hjälper du hjärnan med att få det syre den behöver för din energiomsättning när du ska koncentrera dig. 2 skäl till att stödja ditt blodomlopp 4 Hjälp till minne och koncentration Produkten Remital är bl.a. baserad på BACOPA MONNIERI, som kan förbättra minnet och koncentrationen, samt GINSENG, som hjälper till att främja vitalitet, uppmärksamhet och mental skärpa. VITAMIN B6 och NIACIN bidrar till att minska trötthet och utmattning samt till nervsystemet normala funktion. Prova till specialpris Remital kan provas med abonnemang för halva priset på första paketet. Ingen bindningstid. Endast: 169:- (+ frakt 39:-) 2 månaders förbrukning Ring: 0223-50 03 50 Vardagar kl. 8-16 Beställ online: wellvita.se Betygsatt som BRA ANNONS

KOMMUNALARBETAREN 6 Att arbetsgivarna vill köpa ut våra semestrar gör att jag nära nog vill säga uppmig på stående fot. Vissa betalar bra, andra ger skambud. Men det löser oavsett inte grundproblemet med den stora personalbristen inomvården. Det finns uppenbarligen väldigtmycket pengar inomäldrevård och sjukvård i Sverige. Trots att vi konstant får höra att inga pengar finns. Vi jobbar kort, vi jobbarmånga gånger under dåliga arbetsvillkor, det sparas in både på oss och de äldre. Nu ombeds undersköterskor i många kommuner i Sverige att sälja sina väl behövda sommarsemestrar och flytta demtill hösten. Det erbjudna beloppet är väldigt olika från kommun till kommun. Vissa betalar bra, andra ger skambud. Men det löser oavsett inte grundproblemetmed den stora personalbristen inomvården. Läget i dag är att det finns kommuner där ingen sökt till omvårdnadsprogrammet till hösten och andra kommuner där väldigt få gjort det. De dåliga arbetsvillkoren och de ännu sämre villkoren somär på gång genom»hälsoschema« och »heltid somnorm« gör attmånga slutar eller är på väg att sluta. Min arbetsplats ska in i »hälsoschema« till hösten och jag är en av demsom jobbat i många år. Jag älskarmitt yrke på en avdelning för dementa. Men detman gör nu tvingar många att sluta. De vill det inte, men de vill ännumindre arbeta under de förutsättningar somkommer att bli. Jag kan bli en av dem. Jag kommer inte att arbeta på en tjänst där en stor del av min tid ska läggas somresurspass på andra verksamheter. Jag kommer inte att arbeta på ett sådant schema jag sett att andra har sombörjat jobba i detta nya. Undersköterskor över hela Sverige säger nej till detta. Det protesteras och skrivs protestlistor. Och ändå drivs det igenom i kommun efter kommun. Förmig är det respektlöst och hänsynslöstmot oss alla. Och helt oförståeligt att de bara kör på, mot de allra flestas vilja och önskan. NÄR JAG DESSUTOM läste att de vill köpa ut våra semestrar ville jag nära nog säga uppmig på stående fot. Det finns tydligen pengar … och så här vill de använda dem. Det är både tragiskt och väldigt provocerande. I stället för att lösa problemen och göra vårdyrketmer attraktivt genomhöjda löner, bättre arbetsvillkor och högre personaltäthetmed de pengar somdet uppenbarligen finns gott om, så läggerman dempå att köpa ut redan trött personals semestrar. Hur ska de lösa den stora personalbristen i taktmed att fler slutar? Vilka ska ersätta erfarna undersköterskormed mycket kunskaper? Det vill jag nog inte tänka på. JEANETTE OTTO Yrke: Undersköterska i Halmstads kommun. Bor: Oskarström. Pratarvi ompå jobbet: Omdenorooch frustrationalla känner över att heltid som normochhälsoschema kryper närmare. Viktigaste frågan inför valet: Hur vi löser personalbristen och arbetsvillkoren sommåste bli bättre så att vi kan få folk att vilja arbeta inom vård och omsorg. Debatt Hur skulle det se ut omdet var tjänstemännen somhade våra arbetsvillkor och vår arbetsmiljö? Skulle de stå ut med att ha det somvi – vi somhåller igångmaskineriet Sverige? Bussföraren Jimmy Lahti i debattartikeln »Sökes: tjänsteman som går med på våra arbetsvillkor«. Varför ska kvinnor jämt vara förlorare i maratonloppet mot pensionen? Vi behöver friska år efter ett långt arbetsliv. Att få vila ut då vi går i pension. Vi behöver trygghet! Undersköterskan Charlotte Agemalm i debattartikeln »Vad hände med Britt- Mariepensionen?« Vi är många somarbetar i yrken där det behövs personal dygnet runt. Det är dags att ändra lagen så att alla kommuner måste erbjuda barnomsorg på obekväm tid. Brandmannen Jimmie Åkesson i debattartikeln »Vi jobbar dygnet runt – då behövs barnomsorg dygnet runt«. LÄS FLER DEBATTER PÅ KA.SE/DEBATT Säljamin semester? Hellre slutar jag!

KOMMUNALARBETAREN 7 » Heja kongressombuden!« Liselott Nydén på KA:s Facebooksida efter att ombuden på Kommunals kongress röstade igenom att Kommunal ska verka för 30-timmars arbetsvecka. Kommunals ledning var emot förslaget. Hör av dig till vår debattredaktör Catarina Berglund: Vi vill veta vad du tycker! Mejla: catarina.berglund@ka.se Ring: 08-725 52 53 Posta: Debatt KA, Box 209, 101 24 Stockholm Läs alla debattartiklar: ka.se/debatt Fjärde generationens städerska: De vill sänka helamin existens Står det inpräntat »loser« i pannan påmig? För att jag städar? För att jag saknar utbildning? För att jag aldrig tjänat tillräckligt för att ta körkort? Politikerna vill sänkamin lön. De vill i princip sänka helamin existens. Jag älskarmitt jobb, jag trivs. Men jag önskarmig heltid och en dräglig lön. En lön som jag kan vara självförsörjande på. En lön som jag ochmina framtida barn kan försörja oss på. Säga att vi också har råd att gå på Liseberg. Men politikerna vill sänkamin lön. De vill sänka helamin existens. Jag älskarmitt jobb. Jag säger ofta att jag är fjärde generationens städerska i min släkt. Menmin yrkesstolthet vittrar sakta sönder. Med nedskärningar och hetsigare arbetstempo. De jagar oss och våra timmar. Allt ska vi hinnamed. Och politikerna vill bara sänkamin lön. De vill sänka helamin existens. / Annika Hjelmberg, fd lokalvårdare FOTO: SHUTTERSTOCK Tungt i lokalvården Jag läser om städupproret och tänker att när man pratar om arbetstidsförkortning så skulle det även behövas inom lokalvården. Det är ett tungt arbete. Jobbar själv som lokalvårdare i regionen på sjukhus. Så det har varit mycket smittstädning. / KI Utbildning handlar omkvalitet Om»Outbildade tjänar mer än erfarna« Utbildning ska löna sig för alla som tar steget och utbildar sig, det garanterar också en kvalitetssäkrad vård för de gamla och sjuka. Orättvisor gör att duktig och erfaren personal säger upp sig till slut då man inte får den lön man förtjänar. / MSJ Byt jobb och kräv högre lön Man får upp lönen genom att byta jobb. Undersköterskor behövs överallt. Kräv högre lön. Det gäller att inte acceptera läget och att göra något åt saken. Jag bytte jobb och ökade min lön drastiskt. Hade aldrig kommit upp i den lönen om jag hade stannat kvar. / Louise Mårtensson Arbetar för två, får lön för en halv Vi förtjänar en bättre och tryggare grundbemanning samt en högre lön. I dag gör en anställd två personers arbete, men får bara lön för en halv. Jag är helt övertygad omatt det här aldrig hade accepterats inomettmansdominerat yrke, för säga vadman vill men jämställdheten i arbetslivet har fortfarande stora brister. En snickare hade aldrig accepterat att han ska bygga ett trevåningshus på egen hand, men en sjuksköterska ska i värsta fall behöva ta hand om20+ patienter ensam. / Undersköterska på krigsstigen

KOMMUNALARBETAREN 8 Lotta Larsdotter, 43 år, Hedesunda Hur kom det sig att du blev dagbarnvårdare? – Jag jobbade som barnskötare i jättemånga år. Sedan fick jag erbjudande om ett vikariat som dagmamma. Det blev så annorlunda! Mindre stress och det blev kvalitet, med utemiljön här och mindre grupper. Man blev sin egen chef på något sätt, fast man är kommunalt anställd. Du säger dagmamma, inte dagbarnvårdare? – Det har varit många olika benämningar. Pedagogisk omsorg är det finaste, men ingen fattar riktigt vad det är och familjedaghem låter som om vi är fosterföräldrar. Det blir att man kommer tillbaka till dagmamma. Det är lite tryggt också med ordet mamma i, tror jag. Vad är den största skillnaden mellan din verksamhet och traditionell barnomsorg? – Vi är väldigt flexibla, vill vi vara ute en hel dag i skogen kan vi vara det. Och man blir närmre »sina« föräldrar. De uppskattar att man har sett barnen hela dagen. Det negativa kan vara omman är sjuk, även om vi har en plan för det. Vad tycker barnen om att åka lådcykel? – Det är det bästa de vet. Det första de säger på morgonen är: Ska vi cykla i dag? De har pratat om det hela vintern. Vi cyklar till skogen, lekparker och elljusspåret. Ibland kan man bara hoppa upp på cykeln och cykla omkring och så stannar man där man behagar. För några år sedan föreslog regeringens utredare etableringsstopp för pedagogisk omsorg. Så blev det inte, hur ser dupå yrkets framtid? – Jag hoppas att det får leva kvar, för det är ett så bra komplement till förskolan. Du har sex barn hemma hela dagarna, blir du aldrig trött på barnskrik? – Haha! Hade jag haft sex egna barn, hade jag nog varit riktig trött, men det är skillnad på andras barn. De uppför sig helt annorlunda, de är inte så mot en. Så nej, det blir jag inte. text Johan Erlandsson foto Pernilla Wahlman #vikommunalare YRKESVERKSAMMA 2000 GENOMSNITTSLÖN 27400 » LÅDCYKELN ÄRDET BÄSTA BARNENVET« Dagbarn- vårdare 

KOMMUNALARBETAREN 9 Ingrid och Linnea älskar att åka lådcykel med dagbarnvårdaren Lotta Larsdotter. Fast Lotta föredrar det gamla namnet dagmamma.

KOMMUNALARBETAREN 10 FACKET Trots att temat var framtid på Kommunals kongress handlade mycket omatt ta steg tillbaka till hur det varit förr. Framtill 2006 var sextimmarsdag ett uttalat mål för Kommunal. Då prioriterades det ner och det skulle i stället vara en vision. Nu är det tillbaka sommål, fast det heter 30 timmars arbetsvecka. Det var kanske detmest oväntade beslutet under de fyra kongressdagarna i Göteborg. Mer väntat var ett annat beslut somockså återställde en tidigare ordning, att antalet i förbundsledningen igen är fyra personer. Malin Ragnegård valdes somväntat till ordförande för Kommunal. Nya i ledningen är BarbroAndersson och Jessica Leiding. Johan Ingelskog fortsätter somavtalssekreterare. KONGRESSENS STARKASTE ÖGONBLICK var när förslaget omatt ersätta begreppet »Mäns våld mot kvinnor« i material och kommunikation med ettmer könsneutralt begrepp »Våld i nära relationer« skulle diskuteras. Förbundsstyrelsen hade sagt ja till förslaget, men insåg före debatten vart det barkade och ändrade sig. En mängd ombud hade redan förberett sig och gick upp i talarstolen och berättade omegna erfarenheter av våld i relationer och det blev en väldigt laddad stämning. Innan ombuden åkte hemfick demed sig ett löfte omarbetsskor från statsminister Magdalena Andersson (S). •Mats Gustafsson Hedenström Kommunals framtid inspirerad av historien Malin Ragnegård valdes som väntat till ordförande under kongressen på Svenska mässan i Göteborg. Aktuellt Driver 30-timmarsvecka Avgiften ska sänkas Vill skydda fler titlar 4AVDE STÖRSTA KONGRESS- BESLUTEN VADHANDLAR DET OM? Sänkt arbetstid till 30 timmar per vecka med bibehållen lön. BESLUTET: Att Kommunal ska verka för 30 timmars arbetsvecka, i lag eller kollektivavtal, utan att detta ska påverka löneutvecklingen. VADHANDLAR DET OM? Ommedlemsavgiften sänks kan det bli lättare för Kommunal att värva nya medlemmar och behålla nuvarande medlemmar. Kommunal har därför utrett en ny modell för medlemsavgiften och vad en sänkning av avgiften skulle betyda. Avgiftsutredningen föreslog en sänkning med 7–10 procent. BESLUTET: Kommunal ska införa en modell med fyra avgiftsnivåer. Förbundsstyrelsen får i uppdrag att se över avgiftsnivåerna med målet att sänka avgiften. VADHANDLAR DET OM? Om brandman och barnskötare bör vara skyddade yrkestitlar, på samma sätt som undersköterska blir det från och med den 1 juli 2023. Det innebär i det fallet att det kommer behövas ett bevis för att få använda sig av yrkestiteln. Samt att Socialstyrelsen ska avgöra vilken kompetens som ska anses ligga till grund för titeln. BESLUTET: Kongressen beslutade att Kommunal ska verka för att även barnskötare och brandman ska vara skyddade yrkestitlar. Ny lönepolitik VADHANDLAR DET OM? En ny lönepolitik, som innebär att individuella löner blir kvar som en av flera lönemodeller, men fackets insyn och inflytande över lönesättningen ska öka. BESLUTET: Kongressen antog Kommunals förslag i sin lönerapport men skickade med tillägg: Förbundet måste återkomma med konkreta förslag som förbättrar modellen med individuell lönesättning. FOTO: JULIA SJÖBERG

KOMMUNALARBETAREN 11 Beslut i korthet Kommunal har kongress vart tredje år, däremellan är det förbundsmöten. På kongressen fattas beslut om vilka mål facket ska arbeta för och vilka frågor som ska prioriteras de närmaste åren. Då sker också val till förbundsledning och andra viktiga poster i förbundet. Årets kongress hölls i Göteborg den 31 maj–3 juni. 188 kongressombud från hela landet deltog vid kongressen förutom representanter för förbundsstyrelsen. Nästa kongress hålls 2025. LÄSMEROM BESLUTEN PÅKA.SE l Kommunals framtidsplan beslutades och som tidigare är målet att växa till 600 000 medlemmar år 2030. Ett delmål är att om tre år ha 550 000 medlemmar. I dag har Kommunal drygt 500 000 medlemmar. l Den som riskerar uteslutning ska få rätt att försvara sig vid en kongress eller ett förbundsmöte innan beslut fattas. l Kommunal ska utreda möjligheten att kunna erbjuda medlemmar att teckna tandvårdsförsäkring. l Kommunal ska driva ändring av lagstiftning så inte barnskötare anställs som obehöriga förskollärare med sämre anställningstrygghet. l Kongressen beslutade att Kommunal ska verka för att så kallad väntetid inompersonlig assistans upphör. För assistenten innebär väntetid att man har jour i stället för arbetstid. l Det blir ingen facklig-politisk samverkan med Vänsterpartiet. l Kommunal ska verka för att läkarintyg ska väga tyngre än Försäkringskassans bedömning om arbetsförmåga. Jag är jättestolt över alla unga som verkligen tar plats och inte backar. Elin Ljunggren, kongressombud i Kommunal sydost, tog strid för att återinföra ett medlemskap för studerande. 188OMBUD FRÅNHELA LANDET DELTOGVIDKONGRESSEN FOTO: JULIA SJÖBERG kongresstexter: Mats Gustafsson Hedenström Raffaella Lindström Christina Swahn Stephen Lindholm

KOMMUNALARBETAREN 12 Aktuellt På södra Öland är det så svårt att rekrytera personal att kommunen har fattat ett populärt beslut. Undersköterskorna i Degerhamns hemtjänstgrupp får heltidslön för 85 procents tjänst. – Det är redan fler som söker jobb här, säger undersköterskan Rozita Nilsson. Hemtjänsten i Degerhamn har i flera år haft svårt att få personal. Att arbetsgivarenMörbylånga kommun har lockatmed femextra semesterdagar har inte hjälpt. – Det är för lång körväg. Många drar sig för att åka så långt särskilt nu när bensinpriset gått upp, säger verksamhetschef Sofi Ludvigsson Ferm. FRÅN CENTRALORTEN FÄRJESTADEN kan det ta 40minutermed bil. Nu prövar kommunen ett nytt grepp. Alla anställdamed placering i Degerhamns hemtjänst, utomtimvikarier, får arbeta 85 procentmed heltidslön. Undersköterskan Rozita Nilsson jobbar i Degerhamns hemtjänstgrupp och är även sekDe jobbar deltid –men får betalt för heltid tionsföreträdare. Hon vittnar om att demografin gör det svårt att rekrytera. – Det ärmest pensionärer som bor här och de sombehöver hjälp. Vi har vuxitmycket somarbetsgrupp. Rozita Nilsson ser framemot att få går ner i tidmed full lön. – De somhar små barn kanske kan hämta på förskolan tidigare. Och förmig somnärmarmig pensionsåldern är det också skönt att inte få fulla dagar. EN JOBBANNONS HAR redan lockat flera utbildade sökande, berättar Rozita Nilsson. – Vi måste bli fler, annars kommer det här inte att funka. •Helena Gunnarsson DEGERHAMN Fria stödsamtal för dig som är utsatt för våld eller hot Känner du dig rädd? Lever du i en relation där du upplever hot om våld eller är direkt utsatt för våld? Sommedlem får du tio kostnadsfria stödsamtal med en legitimerad terapeut. Allt som sägs är sekretessbelagt. Läs mer om stödsamtal och hur du gör för att komma i kontakt med en legitimerad terapeut på kommunal.se/medlemskapet/stodsamtal FOTO: PRIVAT Sofi Ludvigsson, verksamhetschef, och Rozita Nilsson, undersköterska.

KOMMUNALARBETAREN Maggio-konsert istället för pengar Nu ska regionanställda i Uppsala hyllas för sitt arbete under pandemin – med en biljett till en konsert med Veronica Maggio. Undersköterskan Sumaia Eizuldeen är inte nöjd. – Det här ska alltså vara ett tack för vår insats under pandemin, säger hon. Eizuldeen, som även är facklig företrädare, tycker att pengarna borde ha använts för att ge en bonus eller en ersättning. FOTO: FREDRIC JOHANSSON Veronica Maggio. ... blir det nya heltidsmåttet för dem som har rena helgtjänster inom äldreomsorgen i Laholm. Det är en förkortning med 11 timmar. – Jag får heltidslön för 26 timmar i veckan, säger Emma Zuyten, vårdbiträde i hemtjänsten. Innan hon fick den fasta tjänsten hade hon vikariat på deltid och fyllde upp med timmar. Det var stressigt, hon visste aldrig hur mycket pengar hon skulle få ihop varje månad. TIMMAR 26 Här slutar man medminutstyrning HEMTJÄNST I Bollebygds kommun i Västergötland ska hemtjänsten inte längre behöva arbeta efter minutstyrda scheman. Detta efter ett initiativ från Socialdemokraterna och Kommunal. – Ibland kan ett moment ta längre tid. Nu ska det finnas tid att sitta och prata. Att man inte bara går in och vänder, duschar, byter blöja och åker iväg, säger kommunalaren och huvudskyddombudet Bobbo Bohlin. Johan Erlandsson Outbildade får högre lön än erfarna ÄLDREOMSORG För att lösa vikariebristen har Haparanda kommun tagit in outbildade somefter tre timmars introduktion börjat arbeta inomäldreomsorgen. Deras lön är högre än för vissa av de erfarna undersköterskor somfått lära upp dem. – Det är en käftsmäll! Jag har jobbat i över 30 år, har gedigen erfarenhet och har tagit på mig delegeringsansvar. Ska jag ha samma lön som någon som gått en tre timmars hygienkurs?! säger undersköterskan Sari Juntikka. Catarina Berglund En schysst pension och rätt försäkringsskydd är viktigare än någonsin, och därför är det extra bra att du är med i Kommunal.Vi på Folksam LO Pension ger dig en timmes rådgivning, utan några måsten, och oavsett om du har din tjänstepension hos oss eller någon annanstans. Välj en tid som passar dig så hörs vi i lugn och ro över videosamtal eller telefon. Boka på folksamlopension.se GODA RÅD ÄR INTE ALLS DYRA Läs av QR-koden så kommer du direkt till bokningssidan.

KOMMUNALARBETAREN 14 Aktuellt Efter att en tidigare anställd på Riddarstensgården i Lerumhar åtalats för våldtäkter mot boende vill verksamhetschefen att lagen ändras. Rättegångenmotmannen som misstänks för våldtäkterna avslutades den 9 juni och när tidningen gick i tryck hade domen inte kommit än. Det somvar klart var att rättegången väckt känslor hos personal och chefer på Riddarstensgården. En stor del av alla vittnen är anställda eller före detta anställda och en av rättegångsdagarna bestod av ett besök på boendet. OM 33-ÅRINGEN BLIR dömd kommer det troligen att bli ett längre fängelsestraff. Han är tidigare dömd för bland annat stölder på äldreboenden somskedde efter våldtäkterna han nu är åtalad för. Men Petra Höglund, somär verksamhetschef för Riddarstensgården, tänker redan på vad somhänder efteråt. – Detman kan fundera över är vad händer efter avtjänat straff, kommer han att söka sig till ett nytt ställe då? Det är inte lag på att begära registerutdrag från belastningsregistret inomäldreomsorgen. – Så alla gör inte det. Inomskolan fårman inte anställa någon som inte visat ett utdrag. Så är det intemed demsomarbetarmed äldre. Petra Höglund vill gärna få igång en debatt i landet omatt införa lagen också för äldreomsorgen. – Det hindrar inte att personer somär ostraffade begår brott. Men det blir lite svårare för demsomär straffade att begå nya brott. KOMMUNAL HÅLLER TILL viss del med henne. – Godtyckligheten tycker vi är ett problem. Vi motsätter oss inte att det blir ett lagkrav inomfler områden, men vi skulle vilja att det blir förbjudet att efterfråga ett utdrag omdet inte är lag på det, säger OlovÖstensson, förbundsjurist. •Pernilla Josefsson Kommunal ska ringa 100000 inför valet VAL 2022 Inom kort kan du få ett samtal från Kommunal. Orsaken? Facket vill att du ska rösta i valet 2022. Kampanjen är igång sedan den första maj och förhoppningen är att få människor att rösta den 11 september. Målet är att ungefär 900 fackligt förtroendevalda ute på sektionerna ska ringa 100000 enskilda samtal till medlemmar. Den som vill kan bland annat få en sms-påminnelse om att rösta i valet. Det som är bra med att det är fackligt förtroendevalda som ringer är att de känner till arbetsplatserna i sina områden och alltså där medlemmen jobbar, säger Anna Skarsjö, ombudsman och valledare på Kommunal. Raffaella Lindström Efter våldtäktsdomen: »Kräv utdrag för anställda« Petra Höglund. NÄRDOMENKOMMERKANDU LÄSAOMDEN PÅKA.SE Vill du jobba i en spännande vårdmiljö? Bli specialistundersköterska i anestesi och operationssjukvård! Start: Januari 2023. Ansök innan 15 oktober 2022. Kontaktperson: Cecilia Andersson, utbildningsledare E-post: cecilia.m.andersson@regionostergotland.se Telefon: 0725-19 23 53 Läs mer på: www.osyh.se

KOMMUNALARBETAREN 15 TRÄDGÅRDSUTBILDNINGAR tel. 0431-772 18 • akademi.bastad.se AKADEMI BÅSTAD KVALIFICERAD TRÄDGÅRDSANLÄGGARE 300 YH-poäng, 60 veckor, distans med träffar, start jan 2023, FULLT KVALIFICERAD TRÄDGÅRDSMÄSTARE – hållbar utemiljöförvaltning 300 YH-poäng, 60 veckor, distans med träffar, start jan 2023, FULLT EKOSYSTEMTJÄNSTER I PRAKTIKEN 50 YH-poäng, 50%, 20 veckor, distans med träffar Kursen riktar sig till yrkesverksamma inom skötsel och anläggning som söker kompetensutveckling. Start okt 2022, sista ansökningsdag 14 aug. DAGVATTENHANTERING I UTEMILJÖ 50 YH-poäng, 50%, 20 veckor, distans med träffar Kursen riktar sig till yrkesverksamma inom skötsel och anläggning som söker kompetensutveckling. Start okt 2022, sista ansökningsdag 14 aug. INVASIVA VÄXTER I UTEMILJÖ 25 YH-poäng, distans med träffar. Kursen riktar sig till yrkesverksamma inom skötsel och anläggning inom såväl offentlig och privat sektor som vill kompetensutvecklas inom ämnet invasiva växter. Start okt 2022, sista ansökningsdag 14 aug. TRÄDGÅRDSMÄSTARE & ODLING YRKESVUX 46 veckor resp. 40 veckor, platsbundna med distansinslag Nästa utbildningsstart febr 2023. ... ett bättre sätt att studera! Nyhet! Så mycket förväntas lönesatsningen i Västra Götaland ge extra i månaden. Nu står det klart att fler kommunalare blir en del av regionens lönesatsning. Bland annat inkluderas undersköterskor och skötare. – Det är en facklig seger att vi har blivit inkluderade i den här stora lönesatsningen. Vi har länge drivit frågan om att inkludera Kommunals medlemmar, säger Anders Wallenius, ordförande på Kommunals sektion SU psykiatri. KRONOR 1500 Halv seger med engångsbelopp LÖNER Ilskan har varit stor i Eskilstuna där anställda får lägre löneökningar än i övriga landet. Nu har Kommunal vunnit en halv seger. Cirka 3 100 anställda får ett engångsbelopp på 1 600 kronor. Men missnöjet finns kvar. – Det här är ett slag på käften. Vi tycker inte om det. Det var inte så avtalet var utformat, säger Maud Mets, undersköterska och arbetsplatsombud i nattpatrullen. Christina Swahn Strömsund tar bort nattpass ARBETSTIDER Nattarbetare som jobbar heltid i Strömsund får ett nattpassmindre när nattarbetstiden kortas. För Kommunal är det en seger. – Vi är så glada, det har varitmycket kämpande i den här frågan, säger LenaGjersvold, undersköterska och skyddsombud i hemtjänsten i Backe/ Rossön. Arbetsgivaren hade föreslagit fler och kortare nattpass. Nu blev det alltså inte så. Men frågan omhur det blir i framtiden är fortfarande öppen. Christina Swahn Vi tänkte ge ersättning till de anställda för att skjuta på semestern, men efter de här två årenmed pandemi behöver de sin semester. Kenneth Johansson, verksamhetschef för äldreomsorgen i Trelleborg, om varför kommunen hyr undersköterskor från bemanningsföretag för att få ihop sommarens scheman. LÄSMER PÅ KA.SE sökord: Eskilstuna LÄSMER PÅ KA.SE

KOMMUNALARBETAREN 16 Först mer personal, sedanmer personal. Men också bättre scheman och kortare arbetstid. Så ser kravlistan ut hos medlemmar somKA träffat omhur de ska orka jobba fram till en högre pensionsålder. KA granskar den nya pensionen text Mats Gustafsson Hedenström & Helena Gunnarsson foto Johan Gunséus Undersköterskan Lisbeth Johansson i Robertsfors funderar över hur hon och hennes kolleger i äldreomsorgen ska orka jobba så länge som till 67 år innan de kan gå i pension.

KOMMUNALARBETAREN 17 65? 7 HURSKAJAG ORKAJOBBATILL

KOMMUNALARBETAREN et ärmer personal som krävs. Sedan kan jag tycka att delade turer är helt åt helsefyr. Det borde också vara lättare att jobba deltid, att inte tvingas att jobba heltid. Alla vill inte jobba heltid. Och vi behöver få tillbaka en bra stämpel … vården har en dålig stämpel, säger undersköterskan Lisbeth Johansson. Ånäset, en bit utanför Robertsfors, är känt för sitt ostlager. Det är här den berömda, smakrika Västerbottenosten lagras. Här finns också Nysätragården där undersköterskan och arbetsplats- och skyddsombudet Lisbeth Johansson arbetar. I ett konferensrum i källaren dit vi tagit oss via en sliten och liten hiss berättar hon omsina funderingar ompension. Hon är snart 60 och i den åldern, närmånga börjar tänka på pension. Hon har redan suttit framför datorn, surfat in på Pensionsmyndighetens hemsida, och räknat. Svaret var nedslående omman somhon egentligen skulle vilja gå vid 62 eller 63. – Jag skulle få alldeles för lite pengar så det känns inte riktigt aktuellt. Nästa år höjs pensionsåldern till 66 och den lägre från 62 till 63. För Lisbeth Johansson kan pensionsåldern hinna hamna på 67 innan hon avslutar sin anställning. – Hur klara är vi i huvudet då? Jag tycker det är vansinne. Det är lite…man vill ju orka. Du orkar inte på samma sätt omdu är 67 eller om du är 61. Jag vet inte vadman ska göra åt det. Jag har en sambo somär fyra år äldre och tycker att jag ska gå nästa år, vid 61, men det går ju inte. PENSIONSFRÅGAN ÄR POLITISKT het i Sverige valåret 2022, men då handlar detmer ompensionens storlek där utspelen duggat tätt den senaste tiden. När det gäller pensionsåldrarna råder i stort sett konsensus eftersomalla partier utomVänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna ingår i den pensionsgrupp somföreslagit höjda pensionsåldrar. Folk ska alltså jobba längre är det tänkt. Men redan i dag är detmånga som inte orkar. Den genomsnittliga pensionsåldern för undersköterskor, enligt den senast kända siffran från en LO-rapport 2015, är 63,9 år. Enmänniska bakomsiffran är Ingela Falk, nyss pensionerad undersköterska. Hon orkade inte och ville inte jobba längre än till 63. Och det berodde främst på att jobbet blivit för tungt, säger hon. – Det är stor skillnad på jobbet numot när jag började, det finns inte en chans att till exempel göra något roligtmed de äldre. NÄR HON TITTAR ut från det gula huset i Granån, mitt emellanÅnäset och centralortenRobertsfors, ser hon ett fält, en grusväg och ett björkskogsbryn. Det har gått snart tvåmånader sedan hon gick i pension. – Det känns helt underbart, jag har kopplat bort jobbet totalt, säger hon. Men hennes arbetsliv fick ett abrupt slut. Hon :S VALKOLL2022 DÅ KANDUGÅ I PENSION Från 62 år har du rätt att ta ut allmän pension. Höjs till 63 nästa år. Vid 65 år har du rätt till garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg. Höjs till 66 nästa år. Till 68 år har du rätt att vara kvar på jobbet. Höjs till 69 nästa år. Det går att vara kvar ännu längre än så omman kommer överens med sin arbetsgivare. Förslag finns om att införa så kallad riktålder vilket i så fall kommer innebära att pensionsåldrarna höjs ytterligare till 64 respektive 67 år i ett första steg. Tanken är att åldrarna sedan höjs med jämna mellanrum. Enligt Pensionsmyndig- hetens prognoser kan exempelvis den som är född 1999 behöva jobba till och med 70 år för att få rätt till garantipension. SENÄRDUKAN GÅ I PENSION PÅKA.SE/ PENSIONSALDER Undersköterskan Lisbeth Johansson pratar med en av de boende på Gläntan vid korttidsboendet Nysätragården i Robertsfors.

KOMMUNALARBETAREN 19 kraschade när det bara var dagar kvar till pensionsdagen. – Det hände samma vecka jag skulle sluta. Det var någon stressgrej, jag vet inte vad det var riktigt. Jag vart vimsig, öronen susade och det flimrade för ögonen. Det var jätteotäckt, jag har aldrig känt så förut. Kvällen slutademed att hennesmanKalle komoch hämtade henne på akuten i Skellefteå. Någon riktig förklaring till vad somhade hänt fick hon aldrig. Men det hade varit en stressig periodmed vikariebrist och annat, säger hon. Samma dag somKAbesöker Robertsfors kommer nyheten frånArbetsmiljöverket att allt fler över 50 inte tror sig orka jobba framtill pensionsdagen. PÅ ÅTTA ÅR har andelen i åldrarna 50–64 år sombedömde att de inte skulle orka framtill ordinarie pensionsålder ökat från åtta till tolv procent, enligtmyndigheten. För att vända utvecklingen krävs bättre arbetsmiljö, anpassning av arbetstakt och arbetsuppgifter, skriver Arbetsmiljöverket bland annat. LÄSMER PÅ KA.SE sökord: pension Så stor andel av de anställda inom äldreomsorgen är 64 år och äldre. 1,9% KÄLLA: KA:s enkät till landets kommuner Ingela Falk, pensionerad undersköterska i Robertsfors, använder sin »speedo«, en rullator med BMX-aktiga hjul, för promenader i till exempel skogen. Artros i knä och höfter besvärar henne.

KOMMUNALARBETAREN 20 Ingela Falks recept på vadman ska göra åt problemet har likhetermed det somundersköterskan Lisbeth Johansson i Ånäset hade. – Det behövsmer personal och attman delar upp arbetet på ett annat sätt. Någon ska ta hand ommat och servering och beställningar av varor och inte ha hand omomvårdnaden. Och så en annan person som– jag vet inte hur det ska se ut schemamässigt – har hand omtvätt och städ. Så att vi somhar hand ompersonerna i fråga har hand omdem. Då kanman ta promenader och sitta och prata. Och så kortare arbetstid, lägger hon till. De senaste femåren har 49 undersköterskor/ vårdbiträdenmellan 60 och 64 år valt att sluta i förtid i Robertsfors, enligt siffror kommunen tagit framtill KA. Som jämförelsetal har Robertsfors kommun i dag 197 anställda undersköterskor/vårdbiträden i äldreomsorgen. Enligt kommunens personalchef finns inga beslut omsärskilda anpassningar för de äldre anställda. Faktumär att ingen av det tjugotal kommuner somKommunalarbetaren kontaktat i arbetetmed den här artikeln, uppger att de har särskilda anpassningar. MAGNUS SVARTENGREN ÄR professor i arbets- ochmiljömedicin vdUppsala universitet. Han tycker problemet är att arbetsgivarna inte planerar arbetet utifrån attmedarbetarna har olika kapacitet och erfarenhet. Personalen behandlas somett kollektiv. –Många i äldreomsorgen och förskolan börjar jobba tidigt och sedan är det samma innehåll i yrket hela arbetslivet, trots att personerna förändras. Detman klarademed lätthet när man var 20 kanman ha svårare för närman blir äldre, säger han. ATT ERBJUDA LÄTTARE arbetsuppgifter och bättre schema till äldre utslitna kan däremot vara svårt, tror han. Arbetsgivare vill inte sänka kraven på de anställda. Dessutomriskerar man att det tyngre i alltför hög grad lastas över på de yngre. Detman i stället borde göra är att JOHN CARNELAND 52 år, Robertsfors, undersköterska: – Det krävs ett mer drägligt schema. Typ var tredje helg, inte delade turer. Den typen av förbättringar behövs. CARINAQVIST 61 år, Robertsfors, undersköterska: – Bättre scheman, inte varannan helg. Det är det jag känner. Och mer personal. Jag tänker kämpa till 65 i alla fall. EVA-CARINANILSSON 65 år, Skellefteå, barnskötare på fritids: – Kanske kortare arbetstid, och hjälpmedel som lyftar och så. Det är ju mycket lyft omman jobbar med småbarn. I vilket val avgörs frågan ompensionen? I riksdagsvalet. Frågan är egentligen redan avgjord i pensionsgruppen som består av fem partier, Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna säger nej till gruppens förslag om höjda pensionsåldrar. Miljöpartiet ingick tidigare i regeringen och stod bakom beslutet att nästa år höja pensionsåldern till 63 år för tidigast pension och 66 år för garantipension. :S VALKOLL2022 VADKRÄVS FÖR ATT DU SKAORKA FRAMTILL PENSIONSDAGEN?

KOMMUNALARBETAREN ta tillvara de styrkor och erfarenheter de äldre har och anpassa arbetsuppgifterna efter det. Magnus Svartengrenmedverkade i denutredning ompensionsåldern somkomframtill att svenskarnamåste jobba längre. Den slog fast att en förutsättning var förbättrad arbetsmiljö, inteminst för demmed tunga jobb. Mendet har uteblivit, konstaterarMagnus Svartengren. –Man behöver ta reda på vad det är somgör attman upplever attman inte orkarmer. Är det den fysiska delen eller den administrativa belastningenmed ny teknik eller stress? I Borås finns åtminstone tankar omatt anpassa jobben särskilt för de äldre. En arbetsgrupp har också tagit framen handlingsplan för att göra yrkenamer attraktiva. Det som konkret har införts är ett lönetillägg på 3000 kronor permånad för personal som jobbar det år de fyller 66. Det gäller för verksamhetermed personalbrist och prövas individuellt. Äldreomsorgen och barnomsorgen omfattas. Men i förskolan har det enligt Kommunal bara getts till förskollärare, inte barnskötare. JOHAN STRÖMBERG ÄR pensionsstrateg i Borås stad och träffarmånga kommunalare somfunderar på att sluta i förtid. –Många kommer för att de är trötta i kroppen. Jag harmärkt att fler väljer att gå ner i tid från61, 62 för attmankänner attman inte orkar. En vanlig fråga är hur det påverkar pensionen. Johan Strömbergs råd är att det är bättre att gå ner i tid än att sluta helt. Då pensionen beräknas på livsinkomsten ochmånga barnskötare och undersköterskor har jobbat länge, blir deltidsjobb i slutet av yrkeslivet ingen katastrof för pensionen. – Det skiljer väldigt lite. Mitt jobb handlar mycket omatt ta bort den här oron. Många är livrädda för att öppna det orangea kuvertet. I GRANÅN I Västerbotten går Ingela Falk ut i garaget och tar framsitt fordon, Speedon somhon kallar den. Det är en rullatormed BMX-aktiga hjul gjord för skogspromenader sombehövs när artrosen i höfterna gör sig påmind. När jag frågar omstöd och anpassningar för de äldre anställdamåste hon hålla i sig för att inte ramla baklänges. – I äldreomsorgen?! Det har jag aldrig hört talas om. Nej, men vad tror du omdet? – Det tror jag säkert, att ha färre timmar och varamer somen resurs på avdelningen till demsom jobbar. Det skulleman gladeligen ta emot. Arbetsgivaren ska anpassa arbetsförhållanden till människors olika förutsättningar. Det är ett grundläggande krav i arbetsmiljölagen. Teknik, arbetsinnehåll och arbetsorganisation ska utformas så att anställda inte utsätts för fysiska och psykiska belastningar. Vad händer om jag har nedsatt arbetsförmåga? Det måste styrkas genom läkarintyg omman har varit sjuk i mer än sju dagar. Intyget ska bland annat innehålla uppgifter om diagnos och omfattningen av nedsättningen av arbetsförmågan. Läkaren kan även ange vilka åtgärder som kan underlätta för återgång i arbete. Vad händer sedan? Arbetsgivare har arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar och är skyldig att upprätta en plan för återgång i arbete om det kan antas att den anställdas arbetsförmåga kommer att vara nedsatt på grund av sjukdom under minst 60 dagar. Av planen ska det bland annat framgå om den anställda kan arbeta en viss tid och om arbetsplatsen eller arbetsuppgifterna behöver anpassas. Vad gör jag omarbetsgivaren trots läkarintyg vägrar gåmed på anpassningar? Då får den anställda ta kontakt med sitt skyddsombud. Skyddsombudet kan exempelvis påtala det aktuella problemet för chefen och be om en lösning. Händer det inget från arbetsgivarens sida så kan skyddsombudet ställa ett skriftligt krav genom att hänvisa till 6 kap 6a § i arbetsmiljölagen. Regeringen har sagt att de ska göra det lättare för äldre att få sjukersättning (trygghetspension). Kan det hjälpa kommunalare som är utslitna? För dem som beviljas trygghetspension kommer reformen göra stor skillnad eftersom de inte behöver förbruka pensionen i förtid. Reformen kommer också att göra skillnad för de som trots ohälsa skulle valt att fortsätta arbeta för att få ekonomin att gå ihop. KÄLLA: Kommunal » Att ha färre timmar och varamer somen resurs. Det skulleman gladeligen ta emot.« Ingela Falk, pensionerad undersköterska VADGÖR JAGOM JOBBET KÄNNS FÖR SLITSAMT? 21

Vi erbjuder WEEKEND-, MINISEMESTRAR & SPA-VISTELSER. Besök Risskov Bilsemesters hemsida och ta del av våra erbjudanden! Stockholm, Stockholm Hotel Birger Jarl Tredje natten gratis • 3 x övernattningar • 3 x frukostbuffé • Centralt läge • Gratis internet • Garage mot avgift SPARAUPP TILL 1.151:- 4 dagar från 1099:- Bo mitt i centrala Stockholm Vättern, Karlsborg Hotell Wettern Upptäck Karlsborg • 2 x övernattn. m. frukost • 2 x kvällsmåltid • Kaffe och kaka (dag 1) • Tillgång till bastu, badrock och tofflor • Gratis internet och parkering SPARAUPP TILL 1.001:- 3 dagar från 1149:- Beläget precis vid Vätterns strand Köpenhamn, Helsingør Marienlyst Strandhotel Lyxig uppehåll i Marielyst • 1 x övernattn. m. frukost • 1 x 3-rättersmeny • Gratis kaffe/te på rummet • Gratis entré till casinot • Gratis parkering, WiFi, gym SPARAUPP TILL 437:- 2 dagar från 1399:- Strandhotell med en lyxig känsla Nordtyskland, Segeberg Vitalia Seehotel Bad Segeberg Spa och välmående • 2 x övernattn. m. frukost • 2 x 3-rättersmeny/buffé • Inträde till VITALIA Gesundheitszent. • Gratis cykellån • 1 x 20% rabatt på Cleopatrabad SPARAUPP TILL 606:- 3 dagar från 2159:- Vackert vid Segeberger See

Mer än 200.000 nöjda gäster, + 700 hotell i Europa Spara mot hotellens ord.priser • Förbehåll för slutsålda datum och tryckfel • Researrangör: Risskov Autoferien AG • Ev. miljötillägg betalas på hotellet • Priserna är i SEK per person i dubbelrum • Expeditionsavgift från 85 :- Mån-fre: 9-17 och lör-sön: 10-15 Ange kod: www.risskov.se 040 611 61 30 Sognefjorden, Leikanger Leikanger Fjordhotel Med egen strand • 2 x övernattningar • 2 x frukostbuffé • 2 x 2-rättersmeny/buffé • Gratis parkering • Gratis internet SPARAUPP TILL 572:- 3 dagar från 1949:- Hotell med strand och wellness Salzburgerland, Bad Gastein CESTA GRAND Aktivhotel & Spa Semester i Salzburgerland • 3 x övernattn. m. frukost • 3 x 4-rättersmeny/buffé • 2 x Eftermiddagssnacks • 1 x 15 EUR Wellness-voucher • 1 välkomstdrink SPARAUPP TILL 947:- 4 dagar från 2749:- Natur och aktiviteter i Bad Gastein Gardasjön, San Zeno di Montagna Hotel Belvedere Lago di Garda Semestra vid Gardasjön • 3 x övernattningar • 3 x frukostbuffé • 3 x 3-rätters meny med salladsbuffé • 1 fl. vin per rum vid avresa • Gratis entré till Wellnessavdelning SPARAUPP TILL 1.408:- 4 dagar från 1339:- Semestra vid Gardasjön året runt Götaland, Skara Skara Konsthotell Konst och stil i Skara • 2 x överrnattningar • 2 x Frukost • 2 x Kvällens varmrätt • Gratis internet och parkering • Tillgång till gym & relax SPARAUPP TILL 591:- 3 dagar från 1449:- Upplev historiska Skara kommu

KOMMUNALARBETAREN 24 HEMTILL På jobbet Djurskötaren CARIN ELFMAN har jobbat med grisar i 20 år. I drivande snö och i strålande sol har hon kört de tvåmilen från den egna gården i Molkomner till stallarna i Väse. »Grisarna är väldigt söta, det tycker jag varje dag när jag kommer hit. Det är faktiskt en fröjd.« text Johan Erlandsson foto Fredrik Karlsson

KOMMUNALARBETAREN 25 GÅRDEN Carin Elfman Ålder: 56 år. Yrke: Djurskötare. Lön: 26 800 kronor i månaden. Familj: Man och tre utflugna barn. Intresse: Djur.

KOMMUNALARBETAREN 26 lockan har inte hunnit slå fempåmorgonen, menCarin har redan stängt ytterdörren till boningshuset. Vi går över gårdsplanen, hon slår sig ner bakomratten och berättar omdjuren i sitt liv. Det är två hundar, tre katter, två hästar. Och just det, 110 får också. – Ja, du vet, jag har alltid varit tokig i djur. Hon säger att hon inte riktigt vet hur det började. Carin växte inte upp i en bondfamilj, men när hon somtonåring i Hagfors fick prova att rida var hon fast. Och rider gör hon fortfarande, det är ett av de stora intressena. Carin kör den fyrhjulsdrivnaOpeln genomdet värmländska gryningsljuset. När klockan blivit sex är vi framme vid Södra åsens grisar och grödor somföretaget heter och där hon är anställd. Härinne väntar nu 44 suggor och flera hundra kultingar på Carin. Hon är först på plats. I ett treslussystembyter hon först till träskor och sedan till rejäla arbetsskor. Allt handlar omatt hålla smittorna borta, värst är den afrikanska svinpesten som kan komma in genomvirus från vildsvin. Denförstaarbetsuppgiftenär att fodradjuren, att gedemmat. Carintar framenstorvagnochkör inden i det förstastallet. Ett oljud av nyvakna och hungriga djurmöter oss när hon K Sugga 7484 har fött 18 kultingar i natt. »De får mycket smärtstillande, vi är väldigt frikostiga med det.« På jobbet

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=