Kommunalarbetaren 2022 / 7

KOMMUNALARBETAREN örskolekockenMelekDemertas låter ansiktet spricka upp i ett leende. Tillsammansmed sina kolleger Susanna Lund ochNichapan Ekner poserar hon framför fotografens kamera. Normalt sett jobbar de i olika skolkök, men i dag har gruppen samlats på förskolanAkalla hill, i stadsdelenRinkeby-Kista i Stockholms län. – Jag har jobbat i 21 år i ett och samma förskolekök, berättar MelekDemertas. Susanna Lund är blixtsnabbmed att inflika: – Bara så kort tid? Alla skrattar. Kollegerna har gemensamt att de har jobbat i flera år utan en utbildning i yrket – något somstadsdelen Rinkeby-Kista bestämde sig för att ändra på. Det var för ungefär tre år sedanman drog i gång ett större förändringsarbete. TANKEN VAR ATT se över skolköken, varav skolmaten och personalen var två viktiga delar. Men det var först närman gjorde en kartläggning somdet visade sig attmer än hälften av 28 förskolekockar saknade en utbildning. – Vi har framför allt väldigt duktiga kvinnor i skolköken, men flera har ingen utbildning. En del kan ha jobbat i 30 år, men omdu saknar en utbildning har du inte lika bra förutsättningar i lönediskussioner, sägermatstrategenNatasa Hodzic Jansson. För att råda bot på problemet bestämde stadsdelen sig för att skjuta till cirka 50 000 kronor permedarbetare. Pengarna har använts för att validera anställda somsaknar utbildning. Natasa Hodzic Jansson har utbildat personalen i bland annat näringslära, hygien, ekonomi och ledarskap. Efter det har hon skuggat dem i deras arbete i upp till tre veckor. Sedan görs en helhetsbedömning och den somfår godkänt kan få ett gesällbrev, somvisar attman har gått vad sommotsvarar en yrkesgymnasial utbildning. Förmedarbetarna i Rinkeby-Kista innebär det att de går från yrkestiteln ekonomibiträde till kock. MelekDemertas var den första att bli validerad. Att kunna visa på papper att hon är expert på sitt jobb har gjort att hon lättare kan sträcka på ryggen. Framför allt är det självkänslan somhar fått sig ett uppsving. – Jag kännermig tryggare nu, säger MelekDemertas. SUSANNA LUND ÄR mitt uppe i att göra sin validering. I motsats till MelekDemertas tycker hon att det ibland är lite nervöst, men exakt varför vet hon inte. Å andra sidan är det speciellt när en annan person följer efter en under arbetsdagen. –Dukommer klara det. Du är enbra kokerska, jag kan se det, sägerMelek Demertas till Susanna Lund, som oftare kallas för Sussie av sina kolleger. Men vad händer omman faktiskt misslyckas? Natasa Hodzic Jansson förklarar att hon inte drar i gång valideringen ifall hon inte tror att medarbetaren kan klara av det. Om personen trots det får underkänt får den välja omden vill vidareutbilda sig på egen hand. På Kommunals lokala sektion tyckerman att det är bra att personalen fårmöjlighet att validera sina kunskaper. Menmed det sagt harman inte fått några signaler från arbetsgivaren omatt det kommer synas i personalens lönekuvert. – Det är jättebra att de får ett intyg, men lönemässigt har vi inga förhoppningar. Dock önskar vi såklart att utbildningen skulle leda till höjda löner, säger Riita Eddib, förhandlingsansvarig. MelekDemertas har ännu inte använt valideringen som ett argument för att höja sin lön. Dessutomär hon inte den » En del kan ha jobbat i 30 år, men omdu saknar en utbildning har du inte lika bra förutsättningar i lönediskussioner.« Natasa Hodzic Jansson, matstrateg SÅ FUNKARVALIDERING l En validering kan beskrivas som en kartläggning av personalens kunskap i yrket. Normalt sett har medarbetarna redan kompetens och erfarenhet, men av olika skäl saknar de utbildning eller intyg. Syftet med validering är att de anställda ska få bevisa sina kunskaper. l Endast certifierade yrkesbedömare får göra en validering. Natasa Hodzic Jansson i Rinkeby-Kista har gått en sådan utbildning via branschorganisationen Visita. 35

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=