Kommunalarbetaren 2022 / 7

Liv och hälsa Ppå bussen, i hemtjänsten eller förskolan. Ställena där vi behöver pratamed andramänniskor är oändliga, både på jobbet och fritiden. Men det finns samtidigt oändligtmånga tillfällen då vi kan bli missförstådda. Inte bara på grund av vad vi faktiskt säger, utan också på allt det vi säger utan ord. – Omman förstårmer omvadman själv kommunicerar och hur det fungerar i mötetmed andramänniskor så ökar chansen att bli förstådd. Omman till exempel har uniform på jobbet så är det bra att varamedveten omatt det påverkar demvi möter och hur vi blir uppmärksammade, säger journalisten och författarenNiklas Källner. VI KÄNNER HONOM bland annat somprogramledare för SVT-programmet ”Arvinge okänd”, en av ”Spanarna” i P1 och tidigare somreporter i ”Skavlan”. Där gjordeNiklas Källner under flera säsonger intervjuer omobekväma ämnenmed helt vanligamänniskor på stan. Han kunde fråga saker som”Har du varit otrogen?” eller tala omför någon att hen hade fula skor – utan att folk blev arga. För några år sedan gav han ut en bok omdet viktiga kallpratet och nu har han skrivit ”Ser du inte vad jag säger?” somhandlar omhur vi pratar utan ord. – Så fort du harmed andramänniskor att göra så kommunicerar dumed hela din person, inte bara det talade eller skrivna ordet, säger han. Niklas Källner radar upp exempel på hur den ordlösa kommunikationen fungerar. Och på vad somkan få den att inte fungera. – Jag tänker till exempel på hur svårt det blev i många yrken under pandemin, när vi var tvungna att använda ansiktsmask. Jag läste omen vakt på konstmuseet Louvren i Paris, somkunde få folk att känna sig välkomnade eller trygga bara genomett leende eller en blick. Plötsligt gick inte det längre, när han var tvungen att bäramask, och jobbet blevmycket svårare. ATT BLI MER medvetna omvilka signaler vi sänder ut kan göra att vi blir bättre på det vi jobbarmed. Men det finns fler saker änmunskydd somkan ställa till det i den icke-verbala kommunikationen. Det kan exempelvis handla omstress, sompåverkar andra så att de blir osäkra eller obekväma. Stressen går igenom i våra röster, gester och tonfall, förklarar Niklas Källner och ger ett exempel: – När vi sitter i ett flygplan och det börjar skaka till av turbulens. Då är vi oerhört känsliga för hur kabinpersonalen agerar. Det handlar inte bara omvad de säger, utan kanske ännumer omhur de säger det. Vi människor är väldigt bra på att fånga upp sådana signaler. Den insikten kanman ha nytta av. Även om tiden är knapp för den som jobbar i hemtjänsten till exempel, så kanske det ändå kan finnas ett kort ögonblick dåman kan ställa en fråga till denman besöker. Eller ge bekräftelse på något annat sätt, med en gest, ett leende eller röstläget. I bästa fall skaparman en lugnare stämning, vilket påverkar hela situationen på ett positivt sätt. – Barn är väldigt känsliga för vilket röstläge vi har. Det är något de lär sig väldigt tidigt, säger Niklas Källner. TROTS ATT DET finns en hel del att lära och vara uppmärksampå när det gäller den icke-verbala kommunikationen, så vill Niklas Källner egentligen inte ge några direkta råd. Risken är attman tappar bort sig själv och blir lite av en annan person. – Det är inte ovanligt attman ser ganska nya politiker, somhelt uppenbart har gått kurs i hur de ska framträda. Det kan bli väldigtmärkligt när de till exempel gestikulerar på ett inövat sätt, men säger något annat. Då hamnar de i otakt med sig själva och sådantmärks. pratar med h Du glömmer väl inte att du Kroppen, rösten, minerna och tonfallet – allt spelar roll när vi ska bli förstådda. Nu kan du få bättre koll på vad kroppen egentligen säger med hjälp av KA:s proffstips. »Så fort du harmed andra människor att göra så kommunicerar du med hela din person.« Niklas Källner text Anna Hjorth KOMMUNALARBETAREN 42

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=