Kommunalarbetaren 2022 / 9

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I FACKFÖRBUNDET KOMMUNAL STÄDAREN SOM MOPPAR MED MOPEDEN + Det kan din chef få reda på från brottsregistret #9 2022 ka.se De ska hjälpa eleverna som har det svårast i skolan. Men själva saknar de stöd, visar KA:s granskning. PÅ JOBBET Hon älskar att jobba varje helg NYHETER Sju cancertyper som drabbar brandmän Liv & Hälsa immun- försvar ENSAMT UPPDRAG Emmie Anderlund, klassresurs i Kjula skola. Skriv för att få bättre

ALLT FÖR ETT AKTIVT FRILUFTSLIV! Beställ på engelsons.se eller ring 0346-71 38 40 Regnrock VIMMERBY fodrad Dam - Art 1019 Otroligt varm regnrock med mjukt och funktionellt pilefoder. Slitstark PU och garanterat vattentät. Reflex nedtill runt hela rocken samt på ärmar. Färg: Svart, Plommon, Gul, Rosa, Blå. Damstl. 34/36-50/52. Regnrock VIMMERBY fodrad Herr - Art 2012 Varm regnrock med mjukt och funktionellt foder i fleece. Slitstark PU och garanterat vattentät. Reflex nedtill runt hela rocken samt på ärmar. Färg: Svart. Herrstl. S-3XL. 595• - DAM Vinterparkas ÖRNSKÖLDSVIK - Art 1818 En värmande damparkas i lite längre modell. Passar lika bra på stan som till vinteräventyret. Varmfodrad, slitstark, andas och vattentät. Rygglängd 98 cm i stl. 38. DAM • Svart, Vinröd • Stl. 36-48. 895• - Vinterparkas FUNÄSDALEN Varmfodrad och vattentät parkas med andasfunktion. Mjuk fleece på insidan av kragen. Dragsko i midja och nederkant. DAM - Art 1005 Svart, Plommon, Marinblå, Mörkgrön. • Stl. 36-50. HERR - Art 1004 Svart, Marinblå, Mörkgrön. • Stl. C46-60. DAM HERR DAM SUPER- PRIS! 895• - HERR REFLEX TILL HELA FAMILJEN! Termobyxa VEMHÅN Reflekterande, varmfodrad termobyxa. Vattenav- visande yttertyg. Dragkedja med kil i benslutet. DAM - Art 2268 • Normal modell: 34/36-54/56. Kort modell: 34/36-54/56. HERR - Art 2267 • Normal modell: C48-58. Kort modell: D96-112. Vårt pris 595:- Reflexjacka Vinter ÅSELE Vinterjacka med 3M-reflextyg som syns i mörkret. Fodret av polyester gör att du håller dig varm! DAM - Art 5004 • Stl. 36-52. HERR - Art 5003 • Stl. C46-60. Vårt pris 750:- 650• - FRÅN 450• - FRÅN DAM DAM HERR HERR BARN BARN BARN - Art 2265 • Stl. C100-170. OBS. Stl 100-130 har benslut med resårband att fästa under skon istället för dragkedja med kil. Vårt pris 450:- BARN - Art 5005 Stl. C100-170. Vårt pris 650:- BELYST BELYST DAGSLJUS DAGSLJUS

Beställ på engelsons.se eller ring 0346-71 38 40 Beställ på engelsons.se eller ring 0346-71 38 40 Vi reserverar oss för eventuella tryckfel, prisändringar samt slutförsäljning. Frakt från 43:- och ev. fakturaavgift tillkommer. Dunjacka COURMAYEUR Lätt och smidig dunjacka som ger riktigt skön värme! Smidig softshell under armarna ger skön rörelsefrihet. Fyllning 90% dun, 10% fjäder. Fill power 700. DAM - Art 6664 • Svart, Plommon, Grön • Stl. 36-48. HERR - Art 6663 • Svart, Grön • Stl. C46-58. Dun till OTROLIGT PRIS! 850• - DAM Termobyxa STÖDE Tunn termobyxa med mjukt fleecefoder. Vind- och vattenavvisande yttertyg. Resår i midjan samt gylf med dragkedja och två knappar. Många praktiska fickor. DAM - Art 1673 Normal modell: 34/36-54/56. Kort modell: 34/36-54/56. HERR - Art 1672 Normal modell: C46-58. Kort modell: D96-112. 395• - DAM MYCKET VÄRME FÖR Underställ bambu HELAGS Tunna, mjuka och funktionella underställ i viskos av bambu som känns extra mjuka mot huden! Hög absorptionsförmåga. DAM - ART 1571 • Antracitgrå, Plommon. • Stl. 34/36-46/48. HERR - Art 1570 • Svart, Petrolblå. • Stl. S-3XL DAM HERR 395• - BAMBU! HERR PENGARNA! VARMFODRADE Vinterkänga MONTREAL Dam - Art 2042 Supervarma och kraftiga vinterkängor för den kallare årstiden. Skafthöjd: 18 cm. Stl. 36-42. Något liten i storlek - välj gärna en storlek större än vanligt. SNABBSNÖRNING! 695• - STRUMPOR PÅ KÖPET! Vinterkänga FRÖSÖN - Art 2142 Slitstarka och vattenavvisande allround- kängor med värmande Thinsulate™- foder. Reflex baktill samt reflekterande skosnören. Skafthöjd: 15 cm. Stl. 37-46. 650• - STRUMPOR PÅ KÖPET! Vinterkänga ROSSÖN - Art 2378 Varmfodrade, vattenavvisande och slitstarka vinterkängor med bra grepp. Mjukt Thinsulate™-fodrer med bra värmeisolering. Skafthöjd: 16,5 cm. Stl. 37-46. 795• - STRUMPOR PÅ KÖPET! YOWSNÖRNING! KÄNGOR!

e är billigare att anställa än lärare och de ska klara några av de svåraste uppdragen i skolan. I dag jobbar runt 25000 somelevassistenter, dubbelt så många somför tio år sedan. En trend somman skulle kunna tolka positivt – bramedmer stöd till demsombehöver detmest! –men i stället hänger utvecklingen ihopmed en växande lärarbrist. När skolorna inte får tag på lärare anställer de elevassistenter, ofta unga och utan formell utbildning. Och de ska ofta dra ett tungt lass. Kommunal identifierar gruppen som utsatt och vill se ett statligt kunskapslyft för dem. De kan ha blivit bönhörda. Skolverket håller på att ta framen utbildning för elevassistenter, en satsning somska vara klar tidigast i slutet av nästa år. Men det är inte baramer utbildning somkrävs. Till KA:s reportrar HelenaGunnarsson ochMats Gustafsson Hedenströmsäger elevassistenterna att de vill fåmer planeringstid tillsammansmed lärarna för att kunna ge bästa stöd till de elever sombehöver. Läs gärna Helenas ochMats granskning somstartar på sidan 18. DENNYA REGERINGEN plus SD skärper kraven på nysvenskar på flera olika sätt. Ett är att kräva att de som jobbar inomäldreomsorgen ska språktestas. Detta samtidigt somdet påmånga håll aldrig varit svårare att rekrytera personal. Självklart är det bra att kunna svenska för att jobbet ska kunna fungera så smidigt sommöjligt, inget snack omdet. Men här kunde regering och SD i stället för att exkludera kunnat inkludera de nysvenskar somså väl behövs inomvälfärdsjobben. Varför inte fokusera på att ge förutsättningar för (och ställa krav på) arbetsgivarna så att anställda och de somska anställas fårmöjligheter att förbättra svenskan? EFTER ATT TIDNINGEN landat i våra läsares brevlådor har vi här på redaktionen vid flera tillfällen fått små brev från en Tomas. Alltidmed glada tillrop, tackhälsningar för ett bramagasin – och en chokladbit. Eftersom breven saknat avsändare skickas ett tack här till Tomas! Kommunalarna som ska täcka upp för lärarna » När skolorna inte får tag på lärare anställer de elevassistenter, ofta unga och utan formell utbildning.« Ledare Vad tycker du? Hör av dig till anna.kornung@ka.se GRUNDAD 1910 Följ oss också på ka.se, Facebook, Instagram och Twitter. POSTADRESS Box 209, 101 24 Stockholm TELEFON 08-725 52 00 (tidningen) Prenumeration och medlemsfrågor, kontakta Kommunal: 010-442 70 00 (adress- ändring sker automatiskt) E-POST kommunalarbetaren@ka.se fornamn.efternamn@ka.se CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Anna Körnung 08-725 52 10 REDAKTIONSCHEF Susanne Hultström 08-725 52 51 DIGITALREDAKTÖRER Simon Rothelius 08-725 52 60 Elin Steen 08-725 52 61 Therése Söderlund 08-725 52 65 REPORTRAR Cecilia Alstermark 08-725 52 52 Catarina Berglund 08-725 52 53 Johan Erlandsson 08-725 52 54 Helena Gunnarsson 08-725 52 55 Mats Gustafsson Hedenström 08-725 52 56 Pernilla Josefsson 08-725 52 58 Mira Klingberg Hjort 08-725 52 57 Stephen Lindholm 08-725 52 59 Raffaella Lindström (vik) 08-725 52 00 Christina Swahn 08-725 52 63 ART DIRECTOR Peter Önnestam 08-725 52 66 LAYOUT Annika Zeffer 08-725 52 04 KORREKTUR Michelle Bergman SEKRETERARE Agneta Hübenette 08-725 52 64 ANNONS AdSales Group AB 08-400 286 53 kajsa@adsales.se UPPLAGA 523 400, TS-kontrollerad 2022 TRYCK Stibo Complete Vill du ha koll på det som publiceras på ka.se? Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev. Gå in på ka.se/ nyhetsbrev, skriv in din mejladress så får du två nyhetsbrev i veckan med utvalda nyheter. ANNA KÖRNUNG chefredaktör SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004 4 KOMMUNALARBETAREN D

Marianne, 78, är en aktiv dam. Hon brinner för att hjälpa och skämma bort vänner och familj, hon älskar att laga mat och dansar line-dance varje vecka. Hon menar att det är viktigt med aktiviteter i vardagen även när man blir äldre. –Det är vad vi gör i vardagen som ger livsglädje, säger Marianne. Problem med ögonen För några år sedan upplevde Marianne en period då hennes ögon var lite i obalans. –Det gjorde mig obekväm och därför kände att jag att jag ville göra något aktivt för synförmågan. Jag har alltid gillat naturliga alternativ så därför passade det mig med förslaget att ta tillskott med blåbär som ju bidrar till normalt fungerande ögon och dessutom lutein, berättar Marianne. SVENSKA BLUE BERRY PLUS ÖGONVITAMIN ÄR EN INTERNATIONELL SUCCÉ Marianne hade periodvis problem med obalans med synen. Kosttillskott med blåbär blev lösningen; God syn och fungerande ögon så viktigt för frihetskänslan och att fullt ut kunna engagera mig i alla mina fritidsintressen. Fick Blue Berry av min dotter –Min dotter gav mig en ask Blue Berry Plus Ögonvitamin och nu tar jag två tabletter varje morgon. Det är den bästa present jag fått på mycket länge, fortsätter Marianne med glimten i ögat. Aktivt liv med Blue Berry –Innehållet av blåbär och andra fina ingredienser har fungerat fint för min syn, berättar Marianne. Hon är så nöjd med att kunna fortsätta sitt liv med många järn i elden. Hon gläds åt att ha så bra syn för sin ålder och utnyttjar också denna förmåga fullt ut: –Jag håller igång med min line-dance, läser kokböcker och lagar mat till mina barnbarn, umgås med mina vänner och hjälper så gärna de som behöver stöd och sällskap. Och Blue Berry Plus Ögonvitamin har för mig blivit en ”livskamrat”som jag alltid kommer fortsätta med, avslutar Marianne glatt. Blåbär har varit föremål för undersökningar och studier i många sammanhang. Idag vet man att den nordiska typen av blåbär med mörkare insida är de som innehåller mest av det eftertraktade ingredienserna. New Nordics kosttillskott Blue Berry Plus Ögonvitamin innehåller just denna typ av blåbär tillsammans med lutein, mikronäringsämnen och den historiskt välrenommerade örten Ögontröst. Blue Berry Plus Ögonvitamin – en svensk kvalitetsprodukt 1. Tillverkad i Sverige med kontroll avseende säkerhet och renhet 2. Originalet – Första svenska ögontillskottet med blåbär och lutein 3. Zink och vitamin A bidrar till att bibehålla normal synförmåga New Nordics blåbärstablett har funnits i över 20 år och har gjort internationell succé och nöjda användare i över 30 länder runt omkring i världen. Blue Berry Plus Ögonvitamin är utvecklat av svenska New Nordic. På New Nordics förpackningar hittar du det välkända silverträdet. Det är din garanti för en kontrollerad originalprodukt med fokus på kvalitet och säkerhet. Blue Berry Plus Ögonvitamin kan köpas på apotek, utvalda hälsobutiker samt via newnordic.se. För mer information ring New Nordics kundtjänst: 040-239520 Med god syn lever jag ett aktivt liv! ANNONS

KOMMUNALARBETAREN 6 nr 9 2022 8 Debatt. En röst från dem som det är tyst om. 10 #vikommunalare. Sommarlägret fick henne att vilja bli barnskötare. 12 Aktuellt. Attendochef dömd för brott mot lagen om meddelarfrihet. 14 Aktuellt. Cancerhoten mot brandmännen. 18 KA granskar. Elevassistenternas ensamma uppdrag. 26 På jobbet. Så använder du musiken i verksamheten. 32 Min grej. Hon moppar hallen med mopeden. 34 På jobbet. Carin älskar att jobba varje helg. 38 KA reder ut. Det kan chefen få reda på från brottsregistret. 42 Liv & hälsa. Så kan skrivandet få dig att må bättre. 44 Kultur. Här är de nya arbetarförfattarna. 47 Krönika. Fatmir Lleshi om kampen mot karensen. 50 Korsord. Vinn trisslotter! 14 26 Innehåll ELEVASSISTENTER SAKNAR STÖD De ska hjälpa eleverna somhar svårast att klara skolan, men själva saknar de ofta stöd. 18 november FOTO: PER KNUTSSON FOTO: MATS ANDERSSON FOTO: CAISA RASMUSSEN KA granskar Vår vinjett »KA reder ut« finns både i pappers- tidningen och digitalt. Sök via Google eller gå direkt in på ka.se och klicka dig fram via menyn. Hurmånga semesterdagar får du spara till nästa år? Hur funkar detmed dygns- vila?Vi har svar på jobbfrågorna du ställer dig just nu. Simon Rothelius, digitalredaktör OMSLAGSFOTO: PER KNUTSSON Emmie Anderlund är fritidsledare i Kjula skola, Eskilstuna.

En hög koncentration av hyaluronsyra ger en ihållande fuktgivande effekt på ögats yta En högre viskositet gör att droppen stannar kvar längre på ögats yta och ger långsiktig lindring Innehåller inget konserveringsmedel och kan användas tillsammans med kontaktlinser Öppnad flaska kan användas upp till 90 dagar Santen Sweden Filial Evenemangsgatan 31A 169 79 Solna info.se@santen.com OCUTEA-SE-220006 / SEP 2022 SMÖRJANDE ÖGONDROPPAR, LINDRAR SYMPTOM VID TORRA ÖGON OCUTEARS HYDRO+ Annons KÖP ONLINE PÅ APOTEA.SE KÖP ONLINE PÅ LLOYDSAPOTEK.SE KÖP ONLINE PÅ KRONANSAPOTEK.SE

KOMMUNALARBETAREN 8 När bensin- och elpriser stiger kompenserar politiker gärna. Men sjuka, ensamstående och arbetslösa kan aldrig räkna med kompensation, skriver Marianne Landelius. Bensinpriserna stiger. Politikerna diskuterar kompensation till bilåkarna.Elpriserna stiger. Politikerna diskuterar kompensation till villaägarna. Matpriserna stiger, bröd, smör ochmjölk kostar snart dubbelt såmycket somförra året. Men stopp nu, säger proffstyckarna, nu går det inte att kompenseramer för då får vi en inflationsspiral. Fattiga, sjuka, ensamstående och arbetslösa kan aldrig räknamed kompensation. Här är det viktigare att tala om bidragstak. Det spelar ingen roll omvi inte längre har pengar för att vi ska kunna äta ossmätta. Det är somatt politikerna tycker att det vi borde göra är att skärpa till oss. Jag tycker att det är hemskt att partierna är så tysta. Vi har glömts bort, vi finns inte. Det är ingen somfrågar vad vi behöver. Och det känns inget vidare. JAG ÄR I 50-årsåldern och har arbetat inommånga olika branscher. Jag har också varit arbetslös i långa perioder. Är man inte snabb och alert somen 25-åring spelar det ingen roll hur många jobbman söker, även om jag får komma på en intervju så går jag inte vidare och får jobbet. Det är tungt. Somom jag vore »ett hopplöst fall«. Och det är inte bara jag, vi är många somsitter fast utanför, somblir lika illa behandlade. Oron är stor. Det är klart att vi är oroliga över att pengarna inte ska räcka nu när allting blir dyrare. I mitt fall handlar det ommat och boende och just nu ompengar för den vård jag behöver. För tillfället har jag dessutom hemtjänst eftersomden cancersjukdom jag drabbats av det senaste året gör att jag behöver hjälp. Hemtjänst kostar också pengar. JAG ÖNSKAR ATT någon pratade omvår situation. Hur människor inte klarar sig och tvingas gå till socialen. Jag får ut 12 900 kronor från Försäkringskassan och går flera tusen back varjemånad. Hade jag inte haft en buffert att ta av (tack vare ett arv) hade det inte fungerat överhuvudtaget. Ska det behöva vara så för attman blir sjuk eller för att arbetsgivaren väljer någon annan? Det är jag somär utanförskapet, för att använda begreppet somden förra borgerliga regeringenmyntade omalla oss som inte kan eller får ta plats på arbetsmarknaden. Det är jag somär utanförskapet. Det är sådana sommig det är alldeles tyst om. MARIANNE LANDELIUS Yrke: För närvarande sjukskriven. Har tidigare arbetat som vårdbiträde, lagerarbetare, städare, fastighetsskötare och inom hushållsnära tjänster. Bor: Trångsund. Hoppas på: Jag hoppas bli frisk och att leva ett bra liv. Ha ett arbete, familj och vänner jag kan göra trevliga saker med. Debatt Är vi nöjdamed våra löner? NEJ! Vad gör vi då? Namninsamling, upprop, demonstrationer, tar samtalet i till exempel kommunen till politikerna. Man ger sig inte. Man viker sig inte.« Emelie Aasen i debattartikeln »Utan oss dör människor – nu kräver vi högre lön«. Det pratasombarnskötare, busschaufförer ochundersköterskor. Vi nämns inte. Städarna. Vemdriver våra frågornär till ochmedvårt eget fackförbundverkarhaglömt oss?« NinaMattsson i debattartikeln »Har Kommunal glömt bort oss städare?« Alla förbättringar vi fått har kommit för att vanliga människor somduoch jaghar sagt ifrånpå jobbet, för att vi har strejkat ochprotesterat pågatorna. Nuär det dags igen – nu backar vi intemer.« Lena Ericson Höijer i debattartikeln »Säg ifrån på jobbet – nu backar vi inte mer«. LÄS FLER DEBATTER PÅ KA.SE/DEBATT Det är jag somär utanförskapet

KOMMUNALARBETAREN 9 Hör av dig till vår debattredaktör Catarina Berglund: Vi vill veta vad du tycker! Mejla: catarina.berglund@ka.se Ring: 08-725 52 53 Posta: Debatt KA, Box 209, 101 24 Stockholm Läs alla debattartiklar: ka.se/debatt Nyss fick jag och alla andra fotarbetare en stor käftsmäll. Det var när nyheten omatt de styrande politikerna i Norrtälje skulle rekordhöja sina egna löner kablades ut. Jag är 53 år och jobbar heltid inom lokalvården i Norrtälje kommun. Minmånadslön är 21 500 kronor. Hela minmånadslön är 1 500 kronormindre än den höjningmoderate BinoDrummond skulle få. Jag tar det igen. Kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje skulle få en löneökning från 87000 till 110 400 kronor. Efter den 27-procentiga höjningen hade han tjänat 88 500 kronormer än jag, varjemånad. Vad gör våra politiker för enorma hästjobb, somtycker sig förtjäna en 27-procentig höjningmedan vi knappt får tre procent? / Christina Bengtsson, lokalvårdare, Norrtälje Hans löneökning är större än helaminmånadslön » Enda gången jag backar är när jag tar sats ...« Charlotte Agemalm kommenterar debattartikeln »Säg ifrån på jobbet – nu backar vi inte mer« på KA:s Facebooksida. Från stolt till skamfylld Häromdagen var jag en stolt lokalvårdare. Men så bestämmer sig Norrtäljes folkvalda politiker för att chockhöja sina lönermed en höjning sommotsvararminmånadslön. Nu känner jagmig bara ledsen, arg och extremt osynlig. Jag känner även skam. Jag skäms för att jag är så fruktansvärd korkad som jobbar så hårt för så låg lön. Politikernas dåliga omdöme golvademig fullständigt. Nu går jag till jobbet ganska bruten och ledsen. Jag tänker hädanefter bara göra mitt jobb och absolut inget extra tills jag hittar en arbetsgivare som har ett bättre förstånd. Jag förstår bara inte vemsomska städa alla skolor och förskolor i kommunen? Jag hoppas att politikerna har ett bra svar på hur det ska lösas. / Gith Jakobsson, lokalvårdare, Norrtälje Nu kan vi också få höjningar Kan politikerna höja sina redan skyhöga lönermed 23000 kronor innan de knappt börjat sinmandatperiod kan det väl inte vara så svårt att höja våra mycket låga löner somundersköterskormed 10000– 15000kronor? Eller varför intemed 23000 kronor? / Arg medborgare Om »Laholms kommun sparar el – hemtjänsten får jobba i mörker« Detta är inte ett problem Det finns åtskilliga platser i detta land där hemtjänst, städpersonal och andra får köra bil, cykla och gå i mörker och riskerar att köra på folk och fä eller bli överfallna. Det finns inte lampor överallt och allra minst på landsbygden där man släckt den befintliga vägbelysningen i många byar. Men även där går folk ut med sina hundar, och älgar och rådjur springer över vägarna. Ursäkta, men jag tycker att detta är ett i-landsproblem. Man kan inte skydda sig mot allt. / Lena Olsson FOTO: SHUTTERSTOCK FOTO: JOHAN GUTHED Bino Drummond, M, kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje kommun, skulle få höjd lön med 27 procent. Ett beslut de drog tillbaka efter massiv kritik. + 23 400 kr LÄS MER PÅKA.SE/ DEBATT

KOMMUNALARBETAREN 10 Amanda Renfjord, 21 år, barnskötarstudent, Tärnsjö, Uppsala län. Vad går du för utbildning? – Jag går en lärlingsutbildning till barnskötare på CLL (Centrum för livslångt lärande) i Heby. Vi har lite kurser först och sedan är det praktik på en förskola fyra dagar i veckan, i 80 veckor. Varför vill du bli barnskötare? – Jag har alltid tyckt om barn. Jag tar hand om sju barn på fritiden. Fyra av dem är mina kusiner, för vi bor tillsammans med min moster. Och så hjälper jag en ensamstående mamma med hennes tre barn. Jag hade funderat på att bli barnskötare och för två år sedan jobbade jag på ett sommarläger och hade så roligt. Då bestämde jag mig för att läsa upp betygen. Berätta om sommarlägret? – Det heter Fun camp och är ett läger för barn med olika aktiviteter. Jag fick gör allt ifrån att hjälpa till med att leda barngrupperna, duka fram frukost och lunch och ha koll på barnen när de badade. Jag kände att jag växte mycket i mig själv den sommaren. Har du prövat några andra yrken? – Jag har varit vikarie på ett äldreboende och hoppat in extra på restaurang, men det var inte riktigt jag. Sedan testade jag att vikariera på en förskola och det var så roligt. Det bästa är att se när barnen lär sig något. Vad ville du själv bli när du var barn? – Ett tag ville jag bli brandman. Men när jag var runt 12, 13 år drogs jag mot småbarn. De senaste åren har det varit mycket protester från personal i förskolan som tycker att barngrupperna är för stora och arbetsmiljön för tuff. Vad tänker du om det? – Jag känner till det. Det är synd om barnen att det är för stora grupper och så ont om personal. text Helena Gunnarsson foto Pernilla Sjöholm #vikommunalare » DET BÄSTA ÄR NÄR BARNEN LÄR SIGNÅGOT« Barnskötarstudent  YRKESVERKSAMMA 88400* GENOMSNITTSLÖN 26332** *Källa: SCB **Källa: KA:s lönekoll. Avser tillsvidareanställda i kommuner 2021.

KOMMUNALARBETAREN 11 Jobb på ett sommarläger fick Amanda Renfjord att börja plugga till barnskötare. »Jag kände att jag växte mycket i mig själv den sommaren«.

KOMMUNALARBETAREN 12 ARBETSRÄTT. Enchef ochen föredettahr-specialist påAttendohar dömts för brottmot lagen ommeddelarskydd. Detta efter att vårdbiträdet StineChristophersenfickenerinrannär hon pratatmedExpressenomhanteringenavcovidsmittadepå äldreboendet där hon jobbade. – Det känns bra. Det sänder ut en signal om att vårdpersonal har rätt att pratamedmedia och attman har rätt att visselblåsa, säger Stine Christophersen. De åtalade har hävdat att erinran gällde uttalanden somStine Christophersen gjort på Youtube, som inte omfattas avmeddelarskyddet. Men tingsrätten anser att det är en efterhandskonstruktion och att det är uppenbart att även Expressenartikeln avsågs. Attendo hade sedan tidigare dragit tillbaka erinran och bett Stine Christophersen omursäkt. De två dömda personerna harmeddelat att de kommer att överklaga domen. Mira Klingberg Hjort Attendochef döms för brott mot meddelarskydd Kommunal stämmer Aleris ARBETSRÄTT. Har företag rätt att bestämma över anställdas kroppar? Nu stämmer Kommunal Aleris Närsjukhus för att ta reda på det. Tre anställda på Aleris Närsjukhus vägrade vaccinera sig och stängdes av från jobbet utan lön. Nu stämmer Kommunal företaget till Arbetsdomstolen för att få reda på om det är lagligt. Kravet är att de får ut sin lön och skadestånd. – Det här är ett jätteviktigt mål. Det handlar om vad arbetsgivare kan kräva av alla oss som arbetar, säger Anne Alfredsson, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd som driver målet. Pernilla Josefsson Aktuellt Personal sitter och gråter under sina arbets- pass. De är slutkörda. Lena Gill, sektionsordförande för Kommunal, om att hemtjänstgrupper över hela landet lider av personalbrist. LÄSHELAARTIKELNPÅWWW.KA.SE sökord: personalkris LÄSMER PÅWWW.KA.SE sökord: stine När vårdbiträdet Stine Christophersen larmade i media om hanteringen av covid på äldreboendet hon jobbade på, fick hon en skriftlig erinran av arbetsgivaren.

KOMMUNALARBETAREN 13 Brandmännen i Höga kusten-Ådalen har fått ett rejält lönelyft på i snitt 2250 kronor. – Ja, det är ju tack vare er höll jag på att säga, säger fackets Marianne Persson och syftar på Kommunalarbetarens lönegranskning. Imars i år publiceradeKommunalarbetarensatsningenLönekollen där allakunde semedellönerna för en radyrken. Ochommansöktepå brandmän lågRäddningstjänsten Högakusten-Ådalenallra lägstmed enmedellönpå26524kronor. SektionKramfors, där Marianne Persson är ordförande, skrev tillsammans med ett par fackligt aktiva brandmän ett yrkande till de tre kommunerna i räddningstjänstförbundet. Efter förhandlingarna fick alla brandmän en grundplåt på 1 600 kronor. Därutöver en individuell pott och ett »erfarenhetstillägg« på 500 kronor för alla som jobbat i minst tio år. De nya lönerna började gälla i april i år. Johan Erlandsson Så lyfte de lönen med över 2000kr Så mycket får den som börjar köra buss hos Nobina i bonuspeng – samt den som tipsat om jobbet. – Vi hoppas att tipspengen kan bidra till att vi kan rekrytera fler, säger affärschef Per Karlsson. Förarbristen vid Nobina i Malmö är akut, enligt Per Karlsson. – Men vi tänker även långsiktigt. Stadstrafiken i Malmö kommer att utökas och på sikt behöver vi rekrytera 150 nya förare, säger han. Stephen Lindholm TUSENKRONOR 10 » Det roliga är att kunna sittamed de gamla, att ge demtid.« Rekordmånga noveller till KA:s tävling Vilket gensvar vi fick på Kommunalarbetarens novelltävling. Över 300 noveller kom in och ska nu läsas av juryn som består av författaren och kulturjournalisten Åsa Linderborg, KA:s chefredaktör Anna Körnung och reportrarna Cecilia Alstermark, Catarina Berglund och Johan Erlandsson. Vinnarna presenteras i nummer 1 – 2023. :s KA.SE/LONEKOLL l Medellöner för 25 olika yrken. l Se hur din lön står sig mot andra jobb. l Jämför lönen med alla kommuner och regioner. Halmstad ändrar hälsoscheman SCHEMAN. Efter alla protester ändrar Halmstad reglerna för schemaläggning. Men de kritiserade resurspassen blir kvar. Det blir nu tillåtet för nattpersonal att schemalägga sig fyra nätter i sträck, tidigare fick man, med vissa undantag, jobba max tre nätter efter varandra. Fyra nätter ska ge större möjligheter till återhämtning. Man går också över på det centrala avtalets regler för dygnsvila. Det kan därmed räcka med nio timmars dygnsvila, inte elva som Halmstad hade tidigare som regel. Enligt Kommunal i Halmstad finns ett missnöje blandmedlemmarna med att resurspassen är kvar. Mats Gustafsson Hedenström De får rätt att ta pauser ARBETSMILJÖ. Hemtjänsten i Härnösand har länge klagat på att de inte hinner ta kortare pauser. Men efter att tre hemtjänstgrupper lämnade in 6:6a-anmälningar till Arbetsmiljöverket, och myndigheten hotade kommunen med vite, gick det fort. Nu är det beslutat att medarbetare ska få inplanerade pauser på 15 minuter under sina arbetsdagar. Kommunal lokalt ser det som en facklig framgång, men säger också att det kan vara svårt att hinna ta pauserna, även om de är inplanerade. Det beror på den höga arbetsbelastningen. Raffaella Lindström Barbro Lindqvist, 79, kanske Sveriges äldsta verksamma undersköterska. LÄSMER PÅ KA.SE sökord: barbro FOTO: ANNA SIMONSSON

CANCERHOT MOTBRAND LYMFKÖRTELCANCER Cancer i immunförsvaret. Cirka 2500 svenskar insjuknar varje år. MESOTELIOM l Ett slags cancer i lungsäckarna. Tillsammans med urinblåsecancer är detta den cancerform där sambandet med brandmannayrket anses störst. En ovanlig sjukdom, cirka 100 svenskar insjuknar varje år. MALIGNTMELANOM l Ett annat namn för hudcancer. Det vanligaste symtomet är en ny fläck eller knuta som växer eller ändrar utseende. Cirka 4 000 svenskar drabbas årligen. Brandmän löper större risk än andra att drabbas av cancer. Det slås fast i en färsk rapport från VärldshälsorganisationenWHO. Här listar vi sju cancertyper sombrandmän riskerar att få, enligtWHO. text Johan Erlandsson foto Caisa Rasmussen 14 KOMMUNALARBETAREN LÄSMER: MÅNGABRAND- MÄNSAKNARSKYDD KA.SE sökord: brandmän Aktuellt

TEN MÄNNEN VÄND URINBLÅSECANCER l Den cancerform som tillsammans med mesoteliom anses ha störst samband med brandmannayrket. En av de vanligaste cancrarna, över 3 000 svenskar får diagnosen varje år, betydligt vanligare bland män. TJOCKTARMSCANCER l En cancer när man får en eller flera tumörer i tjocktarmen. Närmare 5000 svenskar drabbas varje år, ungefär lika många män som kvinnor. PROSTATACANCER l Cancer i underlivet. Sveriges vanligaste cancerform, över 9 000 svenskar insjuknar årligen. TESTIKELCANCER l En ovanlig sjukdom i pungkulorna som främst drabbar män. De flesta kan botas. Cirka 400 svenska män insjuknar årligen. »Jag är själv inte orolig för att få cancer. Men det är viktigt att vara noggrann med hur man jobbar och att man använder arbetssättet Friska brandmän, där man sanerar sig själv och utrustningen efter utryckning«, säger brandmannen Björn Uddenfeldt i Nacka utanför Stockholm. 15 KOMMUNALARBETAREN

16 KOMMUNALARBETAREN Har du koll på minoritetslagen? Grundutbildningen i minoritetslagstiftningen är ett sätt att öka kunskap, förståelse och engagemang för nationella minoriteters rättigheter. Den är framtagen för tjänstepersoner inom kommuner, regioner och myndigheter men är tillgänglig för alla att ta del av. Utbildningen är kostnadsfri och du genomför den digitalt i valfritt tempo. Du hittar och genomför den på: minoritetsutbildning.se Läs mer på: minoritet.se Öka dina kunskaper om nationella minoriteters rättigheter med vår webbutbildning! Donna McCullough. ARBETSMILJÖ Många kommunalare har krävt gratis arbetsskor. Men Arbetsmiljöverket säger nej till nya statliga krav på skor. – Jag förstår inte hur man har kommit fram till den slutsatsen, säger Kommunals ordförande Malin Ragnegård. Tusentals kommunalare går tusentals steg omdagen i slitna skor somde för detmesta får betala själva. Somkontrast kan nämnas exempelvis byggnadsarbetare och metallare som i de flesta fall får sina arbetsskor betalda av jobbet. Den här upplevda orättvisan har Kommunalarbetaren skrivit omflera gånger och när Magdalena Andersson besökte Kommunals förbundskongress i juni i år lovade hon att Arbetsmiljöverket skulle få utreda frågan. – Det här är nästa stegmot arbetsskor. Det är ett steg i rätt riktning, sade hon och rev ner applåder. MEN SÄRSKILT STORT blir nu inte steget visar det sig när Arbetsmiljöverket återrapporterar till regeringen. Verket konstaterar visserligen attmånga inom kvinnodominerade yrkesgrupper går och stårmycket och också har ont i ländrygg, höfter, ben och knän. Arbetsmiljöverket säger att det finns vetenskapligt stöd för att lämpligt utformade skorminskar risken för belastningsbesvär. Man menar dock att de åtgärderna har »begränsad effekt«. ENELDSJÄL SOM har drivit fråganomgratis arbetsskor är undersköterskan Ida Nilsson i Norrtälje. Hon säger såhär om beskedet frånArbetsmiljöverket: – Nu har vi lyft frågan nationellt och blir ändå nedslagna. Nä, man är besviken. Men jag är inte förvånad. Ida Nilsson säger attman »nu får kämpa på varje arbetsplats« i stället. Och det är också det halmstrået somArbetsmiljöverket ger. Johan Erlandsson Stor motgång i kampen för gratis arbetsskor Aktuellt Minskar barngrupper och ökar bemanning FÖRSKOLAN. Max 15 i storbarnsgrupperna och inte fler än 12 barn i småbarnsgrupperna. Så kommer det se ut i Lidköpings förskolor. Därmed kommer kommunen att följa Skolverkets rekommendationer ommax antal barn per grupp. Barnskötaren Elin Andersson, huvudskyddsombud för Kommunal, är glad över beslutet. –Mindre grupper gynnar barnens lärande och utveckling, men också arbetsmiljön. Politikerna har avsatt totalt 22 miljoner fram till 2025 för den ökade bemanning som krävs. Det kommer inte att bli fler barn per personal, försäkrar Camilla Börjesson Jansson, tillträdande områdes- chef för förskolan i Lidköping. Helena Gunnarsson Ida Nilsson. Elin Andersson.

17 KOMMUNALARBETAREN Om Kommunal bevakat dina intressen i arbetslivet, är det vi som tar över när du går i pension. Under mer än 70 år har SKPF Pensionärerna tagit strid för ett jämlikt pensionssystem som ger förutsättningar att njuta av livet som pensionär. Har du arbetat ett helt liv ska du känna sig ekonomiskt trygg även om lönen varit låg! Sverige ska inte vara ett land fullt av fattigpensionärer. Därför engagerar vi oss på nationell nivå i regeringens pensionärsråd och påverkar politiker på lokal och regional nivå i allt från ekonomi, bostäder, vård och omsorg. Och vi lever som vi lär. Vi har Sveriges lägsta medlemsavgift jämfört med andra pensionärsorganisationer, och som medlem får du ta del av allt från prisvärda medlemsförsäkringar till sociala aktiviteter. Har du råd att njuta av livet som pensionär? Varmt välkommen till SKPF Pensionärerna! • Läs mer om oss på skpf.se TRYGGHET LIVET UT! LÄSHELAARTIKELNPÅKA.SE sökord: Iran Mörklagt när hemtjänsten jobbar ARBETSMILJÖ. I Laholmmåste hemtjänsten jobba i mörkret. Orsaken är att kommunen har släckt två tredjedelar av gatubelysningen för att spara pengar och el. Enligt Kommunals skyddsombud Karl-Fredrik Tholin, som också är undersköterska, är det bara en tidsfråga innan någon skadas. – När jag jobbade kväll fick jag panikbromsa för en svartklädd man ute med sin hund. Jag såg inte honom fast han var omkring fem meter bort, säger han. Facket lokalt har krävt att kommunen gör en risk- och konsekvensanalys och nu ska det ske. Man ska även köpa in västar och pannlampor till personal som jobbar i mörkret. Raffaella Lindström » Kvinnorna, barnen ochmännen har bara sina kroppar och sina röster mot regimen och deras vapen.« Asal Feridanian Kommunal stöttar kvinnornas kamp i Iran – Jag är stolt att jag fick frågan, säger Asal Feridanian, RFO, Kommunal Stockholm. Hon var en av talarna på den storamanifestation till stöd för de iranska kvinnornas kamp för demokrati. Kommunal, Vision, Fackförbundet ST, Akademikerförbundet SSR, Seko och Vårdförbundet stod bakomden och samlade runt 500 personer på Norrmalmstorg i Stockholm. Vad tror du att det betyder att svenska fackförbund går samman för att stötta kvinnornas kamp? – Fackförbunden arbetar för allas rättigheter och lika värde. Vi är röster för kvinnorna i Iran. De får stöd från hela världen och regimen hör det. Pernilla Josefsson FOTO: CAISA RASUMUSSEN

KOMMUNALARBETAREN 18 KA granskar elevassistenternas arbetsvillkor FOTO: FILIP ERLIND, PER KNUTSSON & MAGNUS ANDERSSON Emmie Anderlund, fritidsledare, Eskilstuna. Emilia Didriksson Eklöf, elevassistent, Norrköping. Tarek Eddib, barnskötare, Stockholm.

KOMMUNALARBETAREN 19 text Helena Gunnarsson, Mats Gustafsson Hedenström Skolorna anställer allt fler barnskötare, fritidsledare och elevassistenter som resurser till barnmed särskilda behov. De har skolans kanske tuffaste jobb – att hjälpa de barn som har svårast att klara skolan. Trots det saknar många stöd. »Man ska bara lösa det«, säger fritidsledaren Emmie Anderlund.

KOMMUNALARBETAREN 20 mmie Anderlund är anställd somfritidsledare i Kjula skola utanför Eskilstuna. Hon är klassresurs i en femteklass i skolan och följer klassen hela skoldagen och de sista timmarna är hon i fritidsverksamheten för delvis samma elever. Hon berättar omsina första år somelevassistent i skolan då hon var knuten till en elev. – Jag upplever attman ofta blir tilldelad en elev, de säger att du ska följa den här eleven och se till att den har en bra vardag. Men hur?Med vad? Var ligger den största problematiken hos den här eleven? Det fårman inte veta. Man ska bara lösa det, säger hon. Situationen under hennes första tid i skolan ledde till samtal med lärare och rektor och de lyssnade på henne. Det gav ett bättre samarbetemed läraren och ett annat sätt att tänka. Och på Emmies initiativ fick hon och hennes elev tillgång till ett rumsom låg i anslutning till klassrummet och inte en bit bort somtidigare. – Jag hade en elev somvar väldigt krävande, jag klarade det inte ensam. Jag behövde få till att vi var flera somhjälptes åt. Jag fick ta strid för att få till en förändring, berättar Emmie Anderlund. RESURSER ANSTÄLLS OFTA somelevassistenter och den gruppen har vuxit kraftigt i skolan. De senaste tio åren har antalet elevassistenter nära fördubblats och personalgruppen är i dag nästan lika stor somantalet gymnasielärare. Det visar siffror somKommunalarbetaren tagit fram(se grafik ). Vad ökningen beror på kan ingen entydigt svara på, men elevassistenter anställs ofta för att avlasta lärarna och som resurs till barnmed särskilda behov. Enligt arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner ochRegioner, SKR, kan bristen på speciallärare vara en förklaring. – Ibland anställerman elevassistenter för man hittar inte tillräckligtmånga speciallärare. Och då blir det en inte alltid så lätt situation, säger Bodil Båvner, utredare på SKR:s skolsektion. Det totala antalet som jobbar somresurser är ännu störremed tanke på att fritidsledare och barnskötare inte sällan också är resurspersonal. Kommunals utredare SepidehWesterberg pekar på att resurspersonalen är en utsatt grupp. Sjuktalen är höga ochmånga saknar fast jobb. Samtidigt somde ska hjälpa de elever som har störst svårigheter, ärmånga unga och saknar formell pedagogisk utbildning. – Det här handlar ofta omsuperengagerade personer somkan fånga upp unga sommår dåligt och somföljer demunder hela skoldagen, säger hon. KJULA SKOLAS LOKALER går i falurött och tegelrött, men Emmie Anderlund visar oss in i en grå träkloss till byggnad där hon arbetar. Inne i klassrummet håller lärarenMimmi Carlsson svenskalektion omargumenterande text. På andra sidan väggen, i ett litet rektangulärt rum, sitter Emmiemed två elever somfår extra stöd den här dagen. Att rummet ligger i direkt anslutning till klassrummet gör det lätt att byta platsmed läraren. – Såhar vi gjort ibland. Det finns situationer där det är bättre att läraren förklarar för KA granskar elevassistenternas arbetsvillkor

KOMMUNALARBETAREN 21 FOTO: PER KNUTSSON » Hade jag vetat att det finns såmånga små sakerman kan göra för att förändra väldigt mycket så hade jag gjort det mycket tidigare.« Emmie Anderlund, fritidsledare, Kjula skola, Eskilstuna KRAFTIGÖKNING JÄMFÖRT MED LÄRARE & ELEVER ANTAL ELEVASSISTENTER ANTAL LÄRARE ANTAL ELEVER 12479 65863 776356 2011 2013 2015 2019 2017 2021 2011 2013 2015 2019 2017 2021 2011 2013 2015 2019 2017 2021 21538 +73% +13% +19% 74711 921930 l Gäller fast anställda i kommunala skolor. Motsvarande statistik finns inte för icke-kommunala. l Omman även räknar med de timanställda uppgår det totala antalet elevassistenter till 25000. l Det innebär att det i dag finns lika många elevassistenter i skolan som gymnasielärare. KÄLLA: Statistikdatabasen Kolada samt Skolverket. ÅR ÅR ÅR

KOMMUNALARBETAREN 22 några få elever och jag tar handomde andra i klassrummet Emmie Anderlund har barn- och fritidsprogrammet i botten och har just blivit färdig med sin utbildning på halvfart till specialistbarnskötare, något somhon tycker att hon har stor nytta av varje dag i sitt jobb. – Hade jag vetat när jag började jobba att det finns såmånga små sakerman kan göra för att förändra väldigtmycket så hade jag gjort det mycket tidigare. Kan du ge exempel? – Bemötande. Vissa elever klarar inte av ögonkontakt till exempel, att då kunna acceptera att pratamed eleven utan ögonkontakt så slipper den bli stressad över det. Eller omman sitter för nära. Sådana små justeringar kan sänka stressen hosmånga elever. NÄR KOMMUNAL 2019 frågade sinamedlemmar i skolan uppgav 44 procent att de saknade relevant utbildning. Facket vill se ett nationellt kunskapslyftmed statligt stöd. –Barn- och fritidsprogrammet är enotroligt bra grund. Sedanär det ocksåviktigtmed fortbildningpå arbetstid, säger SepidehWesterberg: Kommunal vill att elevassistenternas roll ska skrivas in i läroplanen. Den kampen tog man för barnskötarna, och lyckades. Skolverket håller på att ta framen utbildningssatsning för elevassistenter, somkan vara klar tidigast om ett år. – Nu ska vi ta fram kompetensutveckling och eftersomelevassistenter är en ny målgrupp för Skolverket behöver vi börja med att ta reda påmer omvad de behöver, säger enhetschef Ulrica Dahlén. Elevassistenter somKApratatmed välkomnarmer utbildning. Men demenar att det är tid till planering och att stämma avmed läraren somde framför allt saknar. Det är också vad forskningen pekar på är avgörande för att eleverna de hjälper ska klara skolan. Risken är annars att elevassistenten lämnasmed för stort ansvar för elevernas utbildning. Det säger Henrik Lindqvist, forskare vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. – Läraren behöver ha en plan för hur eleven ska kunna tillgodogöra sig innehållet på lektionen, och förmedla det till elevassistenten. Emmie Anderlund i Kjula önskar att hon kunde fåmer planeringstid. – Jag och läraren är duktiga på att ta det i förbifarten på väg till lunchen eller så, menman skulle ändå vilja att vi kunde sitta ner en timme kanske varje vecka. SKR HÅLLERMED omatt det är en yrkesgrupp somhar svåra förutsättningar. Särskilt omde får ta ansvar för enmindre grupp elevermed stora behov. Det kan vara en förklaring till de höga sjuktalen, säger Bodil Båvner, på SKR. » Det finns absolut för många elev- assistenter som lämnas ensamma.« Bodil Bävner, SKR VEMÄR RESURS? Elever som har svårt att klara skolan och har behov av extra stöd kan få en resurs knuten till sig. Resursen kan arbeta med ett barn, som stöd till flera barn eller med en hel klass. Det handlar ofta om en elevassistent, men kan också vara en barnskötare eller en fritidsledare med liknande arbetsuppgifter. Ofta jobbar personalen även på fritids morgon och eftermiddag. Det finns ingen statistik över hur många i skolan som jobbar som resurs. Men fler än 21000 var fast anställda som elevassistenter år 2021. Det finns inga formella krav på utbildning för att jobba som elevassistent. För att bli det kan man gå barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Det finns också yrkesutbildningar med kurser från barn- och fritidsprogrammet utformade för arbete inom pedagogisk verksamhet, samt folkhögskoleutbildningar. Lärarassistenter avlastar också lärarna i skolan. Tanken från början var att de skulle hjälpa till med administrativa upp- -gifter och kontakter med vårdnadshavare. Men ibland gör de ett liknande jobb som elevassistenterna. KA granskar elevassistenternas arbetsvillkor

23 KOMMUNALARBETAREN – Det finns absolut förmånga elevassistenter som lämnas ensamma i en undervisningssituation. Utbildningsinsatser och tydligare vägledning från läraren är åtgärder somBodil Båvner lyfter fram. Enligt henne är elevassistenter en yrkesgrupp somkommunerna just nu ser över, just för att de har en svår situation. –Man försöker ge demutbildning för att arbetamed elever i behov av särskilt stöd men det finns också ställen därman går in och tittar omman kan göra något annat i organisationen. DAGS FÖR LUNCHRAST i Kjula. Eleverna rusar motmatsalen. En bidragande orsak till att det blivit fler elevassistenter på senare år, tror Emmie Anderlund är att det har skett en tydlig attitydförändring till neuropsykiatriska diagnoser, somtill exempel adhd. – Fler föräldrar gårmed på att göra utredningar. Det är inte skämmigt somdet var för bara några år sedan. Numärkermånga att man får ju hjälp. UNGAMED OSÄKRA JOBB Mer än en fjärdedel av alla elevassistenter är under 30 år. Ungefär en av tre saknar fast jobb. Lika många är deltidsanställda. Många är outbildade. I Kommunals enkät 2019 uppgav 44 procent av de tillfrågade medlemmarna att de saknar relevant utbildning. Sjukskrivningarna är högre än i andra yrken. I Försäkringskassans statistik hade kategorin »elevassistenter med flera« 146 antal startade sjukfall per 1 000 sysselsatta i yrket 2021. Snittet för arbetsmarknaden var 102. KÄLLA: Kommunal, SKR och Försäkringskassan Emilia Didriksson Eklöf, elevassistent Norrköping. Tarek Eddib jobbar som elevassistent i Stockholm. » Det blir lite ett utanförskap. Att man inte är en del av arbetslaget.« » Får man jobba långsiktigt hittar man ofta tillräckligt många verktyg som gör att det funkar.« HÄRFÅRDESTÖTTNINGVARJEVECKA FOTO: FILIP ERLIND FOTO: PER KNUTSSON FOTO: MAGNUS ANDERSSON Tyra Larsson, i Kjula skola utanför Eskilstuna, jobbar i svenskaboken medan klassresursen Emmie Anderlund hjälper Signe Berg med hennes argumenterande text. LÄSMER PÅ KA.SE

KOMMUNALARBETAREN 24 Det finns arbetsplatser där elevassistenterna får det som många efterfrågar gällande handledning och planeringstid. Vi åkte till Gärdesskolan i Sollentuna där elevassistenterna träffas och stöttar varandra varje fredag. – Det är såmånga bra grejermed det. Dels får vi information omutbildningar och saker vi ska läsa och gå igenom. Dels får vi diskuteramed varandra, till exempel olika situationer med våra barn, säger elevassistenten FridaMyrsmeden. Det är fredagsmorgon på Gärdesskolan i Sollentuna norr omStockholm. Frida Myrsmeden står parkerad vid kingrutan på skolgården för lågstadiet, där »hennes« elev befinner sig. Det är stimmigt på lågstadievis, höga ljud och snabba rörelser omvartannat. Några flickor kommer framtill Frida och stryker henne på ryggen och leker att de är katter. Sedan går de igen. På vägmot något annat. Frida följer sinkille in till första lektionenoch ser till att hankommer igångmed skolarbetet. Vi drar oss neråt längst in till ett hörn av skolan. Ett litet rummed ett litet runt bord i mitten. Dags förmötemed skolans elevassistenter. Tre av de femelevassistenterna ärmed påmötet i dag. FADI PETERSSON, SKOLANS biträdande rektor, kommer inmed ett fruktfat i handen. – Så ni inte tror att jag bara ger demsocker, säger han. Undermötet blandas högt och lågt. Allt från besvärliga situationermed deras respektive elever till trasiga aggregat i torkrummen avhandlas. Undermötena får elevassistenterna också del av information somgår till fritidspersonalen vilket gör demdelaktiga i hela skolverksamheten på ett annat sätt, säger Frida. Och de kan planera bättre för sina respektive elever. – Omdet sker en viss aktivitet och vi vet att den inte funkar för våra barn så kan vi specialanpassa den. Och det hade vi inte kunnat göra omvi inte hade haft vår egen planering. Någon gång per termin kan också fredagsmötet ersättas av ett studiebesök i en annan skola, som kompetensutveckling. De särskilda elevassistent-mötena börjademan med förra läsåret. Biträdande rektor Fadi Petersson ser bara positiva effekter. –De stärks i sin roll och känner sig viktiga ochmissar inte information, så somdet vanligtvis brukar bli för elevassistenter, att manhamnar utanför systemet på något sätt. PÅGÄRDESSKOLANÄR handledning för elevassistenterna inte schemalagtmendet finns ändågott omutrymme för det, säger FridaMyrsmeden. – Jagharväldigtmångamötenmedspecialpedagogen, vi träffasminst engång imånaden. Iblandsesvi engång i veckandärvi går igenom hurveckanharvaritochsåutvärderarvi ochpratarmedföräldraromdet är saker somharhänt. Varje dag går hon igenommed lärare hur dagen ser ut och de uppgifter hennes elev ska klara av. – Det gör det lättare förmig att undervisa honomomvi behöver gå ut från en lektion. •Mats Gustafsson Hedenström Att jobba som resurs kan vara ensamt och det är lätt att känna sigmisslyckad. Här är experternas bästa råd ur boken »Värsta bästa jobbet«. KRÄV ARBETSBESKRIVNING När en resurs sätts in för en elev eller en klass kan det finnas förväntningar från rektor, lärare och föräldrar om att situationen snabbt ska Här fårde stöttning varjevecka » Jag har väldigt mångamöten med special- pedagogen.« Frida Myrsmeden KA granskar elevassistenternas arbetsvillkor SÅ KLARAR DU JOBBET – 5 TIPS Sedan elevassistenten Frida Myrsmeden i Sollentuna började har hennes elev James Crona San Martin blivit bättre på att fokusera på skolarbetet. VILLDUBERÄTTAOM DINARBETSMILJÖ I SKOLAN? Hör av dig till: helena.gunnarsson@ka.se mats.gustafsson@ka.se

KOMMUNALARBETAREN 25 bli bättre. För att kunna göra ett bra jobb behöver du veta vad som ingår i ditt uppdrag. Be om att få en arbetsbeskrivning somdu kan hänvisa till om arbetsbelastningen blir för hög. BOLLAMED ANDRA Att arbeta som resurs kräver tålamod, både med att skapa en relation och att fortsätta pröva nya metoder för att eleven ska klara skolan. Det finns ingenmanual för att lyckas och det är bra att be omhjälp. I många skolor kan resurser få handledning, ofta genom elevhälsan. Då kanman få råd omhur en situation kan hanteras och reflektera över sitt arbetssätt. Handledning kan också ske i gruppmed andra resurser och det kan vara bra att få bolla med andra somhar ett liknande jobb. TID TILL PLANERING En resurs har aldrig ensamt ansvar för en elev. Det är lärarens ansvar att anpassa undervisningen och miljön i skolan så att den funkar för alla elever. Varje elevs skoldag behöver samordnas med klassens planering. Därför behöver du vara med på skolans planeringsmöten, men också få tid att planera med läraren så att du i förväg vet vad som ska göras under en lektion. TA RAST I schemat ska det stå dina arbetstider och när du har rast. Att ha rast är inte att vara med eleven, det är en tid för återhämtning. Ibland kan det vara svårt för en resurs att få tid att komma ifrån. Men enligt arbetsmiljölagen har du rätt att ta pauser varje dag. Att arbeta med barn som har särskilda behov kan vara krävande och för att hålla behöver du återhämtning. EGET SCHEMA En arbetsdag kan se väldigt olika ut för en resurs och jobbet handlar mycket om att kunna anpassa sig till situationen. Men det är viktigt att veta vad du förväntas göra. Be om att få ett eget veckoschema där du tillsammans med rektor eller den lärare du jobbar med punktar upp vad du ska göra under veckan. VINN BOKEN! KA.SE/RESURS FOTO: FILIP ERLIND

KOMMUNALARBETAREN 26 destomer får Jag ger »Jumer ene På jobbet text Cecilia Alstermark foto Mats Andersson

KOMMUNALARBETAREN 27 »Svenne, I love you, jag dör!« utropar en kvinna och kastar armarna om MUSIKHANDLEDARENSYLVIA SANDIN. Festen är i full gång en tisdagseftermiddag i Kramfors. Ochmånga kramar blir det. jag tillbaka. r järnet!« nergi jag ger,

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=