FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I FACKFÖRBUNDET KOMMUNAL NYHETER Allt fler killar blir under- sköterskor PÅ JOBBET Hatet mot måltids- personalen #VIKOMMUNALARE Möt Värmlands enda kvinnliga sotare KA:S SIFFROR AVSLÖJAR PERSONALKRISEN I ÄLDREOMSORGEN # 1 2023 ka.se Hen vann :s novelltävling nya bussförare Sökes: 4000 Vinnaren!
Har du en normal prostata funktion? Det droppar inte när du är klar 4 Du har ett normalt tryck på urinstrålen 3 För vuxna är 5 till 7 gånger om dagen normalt 2 Du sover hela natten utan fler toalettbesök 1 Kanalstråket 1 43376Jonsered Betygsatt som "UTMÄRKT" Prova till specialpris Köp Prostabona Plus med abonnemang och spara 50% på första paketet. Endast: 189:- (+ frakt 39:-) 2 månaders förbrukning ຈIngen bindningstid. ຈNöjdhetsgaranti. Ring: 0223-5003 50 Vardagar kl. 8-16 Beställ online: wellvita.se *Problem med urineringen kan bero på sjukdom som bör behandlas av en läkare. Om du upplever stora svårigheter och/eller om dina problem förvärras rekommenderar vi att du uppsöker läkare. Antalet toalettbesök ökar normalt med åldern. Det är naturligt, men det kan vara störande i vardagen. Inte minst på natten. EN LITEN ”KIWIFRUKT” VID URINRÖRET Prostatan är en körtel i storlek och form som en liten kiwifrukt. Den ligger i nedre delen av bäckenet hos pojkar och män. Manmärker vanligtvis först av sin prostata sent i livet. Den växer gradvis med åldern, och i själva verket har alla män en större prostata när de fyller 65 än när de var 25. I samband med detta är det inte onormalt att uppleva förändringar i urineringen. Det är ett mycket vanligt tillstånd och är vanligtvis ganska ofarligt* NORMALA FÖRÄNDRINGAR Om du är en man som är mitt i livet eller äldre, kan du också ha upplevt hur din urinering har förändrats under ditt liv i takt med att prostatan växer. Även om detta är en helt normal åldersförändring, kan det samtidigt vara en av de mindre skavankerna, som de flesta av oss gärna hade varit utan. Prostatan växer hos de flesta män Få koll på din urinering NORMAL URINERING OCH UTSÖNDRING AV URIN En kroppsfunktion som de flesta också vill ha koll på hela livet är njurarnas förmåga att göra sig av med slaggprodukter genom urinen. Det tillgodoses också med produkten Prostabona Plus. Tabletterna innehåller även ett extrakt av fänkålsfrön, vilket kan bidra till en normal urinering och utsöndring av urin. 91% REKOMMENDERAR Förändringar i urineringen är kanske lite av ett tabu för många män. Trots detta är majoriteten av Prostabona-användare faktiskt redo att berätta för sina bekanta omprodukten. I en färsk kundundersökning uppgav hela 91 % av användarna att de skulle rekommendera den till andra. Dessutom gav 81 % Prostabona Plus poängen 3–5 när de frågades hur bra växterna fungerar för dem. Poängen täckte påståendena: bra, mycket bra och fantastiskt bra. Läs mer på wellvita.se 1 2 3 4 5 3% 15% 29% 35% 17% 91% JA 9% NEJ Det säger användarna Skulle du rekommendera Prostabona Plus till andra? Hur väl fungerar Prostabona Plus för dig (poäng 1-5) ANNONS
nr 1 2023 8 Debatt. Organisationen stjäl mer energi än själva vårdjobbet. 10 #vikommunalare. Sotaren Emma gillar att jobba med händerna. 12 Aktuellt. Allt fler unga män anställs i vården. 16 KA granskar. Personalkrisen i äldreomsorgen är här och nu. 24 På jobbet. Historien om måltidspersonalen som fick utstå spott och spe. 30 Min grej. Barnsköterskans kreativitet skapar glädje på neonatalen. 32 På jobbet. Här kallas den 60-årige bussföraren för junior. 36 KA reder ut. Det gäller när du går på timme. 42 Liv & hälsa. Slopa härskarteknikerna – gör så här i stället. 44 Kultur. Vinnarna i KA:s novelltävling. 47 Krönika. Fatmir Lleshi om löneklyftorna. 50 Korsord. Vinn trisslotter! 24 16 Innehåll ARNE SKREV VINNARNOVELLEN Läs skolvärdens korta historia somgav förstapriset på 15 000 kronor i KA:s novelltävling. 44 januari FOTO: MAJA KRISTIN NYLANDER FOTO: TOMAS BERGMAN FOTO: JOHAN GUNSEUS Bristen på personal i äldreomsorgen är här nu. Läs om krisen och hur rekordmycket övertid sliter på de anställda på sidorna 16–23. Det har varnats för allvarlig brist på personal i äldreomsorgen – i framtiden. Men nu larmar anställda omatt läget redan är akut. OMSLAGSFOTO: MAJA KRISTIN NYLANDER Mira Klingberg Hjort, reporter. Arne Wester – en stolt vinnare. KOMMUNALARBETAREN 3
Vi erbjuder WEEKEND-, MINISEMESTRAR & SPA-VISTELSER. Besök Risskov Bilsemesters hemsida och ta del av våra erbjudanden! Västkusten, Smögen Smögens Hafvsbad SPA-hotell på Smögen • 1 x Övernattn. m. frukost • 1 x 1 gl. mousserande i baren • Gratis frukt i receptionen • Spaentré • Gratis internet SPARAUPP TILL 116:- 2 dagar från 849:- Spa och havsbris på Smögens Hafvsbad Vättern, Gränna Hotell Gyllene Uttern Upplev Gränna till minipris • 2 x övernattningar • 2 x Frukost • 2 x Organisk närproducerad middag • Gratis parkering • Gratis Wi-Fi SPARAUPP TILL 607:- 3 dagar från 1599:- Upplev vackra Vättern till minipris! Svealand, Stockholm Hotel Birger Jarl Tredje natten gratis • 3 x övernattningar • 3 x Frukostbuffé • Centralt läge • Garage mot avgift • Gratis internet SPARAUPP TILL 1.151:- 4 dagar från 1099:- Bo mitt i centrala Stockholm Götaland, Kalmar First Hotel Witt Vackra Kalmar • 3 x övernattningar • 3 x Frukost • 2 x Kvällsmacka med ett glas vin • Bastu och gym • Gratis internet SPARAUPP TILL 1.111:- 4 dagar från 999:- Upplev en av Sveriges äldsta städer
Mer än 200.000 nöjda gäster, + 700 hotell i Europa Spara mot hotellens ord.priser • Förbehåll för slutsålda datum och tryckfel • Researrangör: Risskov Autoferien AG • Ev. miljötillägg betalas på hotellet • Priserna är i SEK per person i dubbelrum • Expeditionsavgift från 85 :- Mån-fre: 9-17 och lör-sön: 10-15 Ange kod: www.risskov.se 040 611 61 30 Götaland, Helsingborg Upptäck Helsingborg Radisson BluMetropol Hotel Helsingborg • 2 x övernattningar • 2 x Frukost • 2 x 2-rättersmeny • 1 x Alkoholfri välkomstdrink • Fri entré till fitness SPARAUPP TILL 610:- 3 dagar från 1699:- Nära central stationen och havet Småland, Oskarshamn Clarion Collection Hotel Post Superpris i Oskarshamn • 2 x övernattningar • 2 x Frukostbuffé • 2 x Kvällsbuffé • 2 x Eftermiddagskaffe med kaka • Gratis internet SPARAUPP TILL 501:- 3 dagar från 799:- Oskarshamn & härlig skärgård! Vättern, Mullsjö Mullsjö Hotell Superpris i Småland • 2 x Övernattn. m. frukost • 1 x Kvällens varmrätt • Tillgång till relaxavdelning med bastu • Gratis internet • Gratis parkering SPARAUPP TILL 491:- 3 dagar från 1249:- Modern oas i mysiga omgivningar Österlen, Simrishamn Hotell Svea Upplev Österlen • 2 x Övernattningar • 2 x Frukost • 2 x 2-rättersmeny • Gratis parkering • Gratis internet SPARAUPP TILL 1.451:- 3 dagar från 1099:- Anrikt hotell på Österlen kommu
i har fått höra att SENväntar katastrofen. DÅblir läget helt ohållbart. Och då, det är omknappa tio år då de som är 80 plus är 50 procent fler. Ytterligare en kvartsmiljon människor alltså somkan vara i behov av vård och omsorg. För att klara det skulleman behöva anställa 30 procent fler bara inomäldreomsorgen. Dagens cirka 186 000 anställda behöver bli 245 000. Men det är inte frågan omen kommande personalkris. Den är redan här. Det blir tydligt i de siffror somKA:s reportrar HelenaGunnarsson ochMira Klingberg Hjort tagit fram. Deras granskning visar att hela sju av tio kommuner har brist på personal i äldreomsorgen. Och bara i somras jobbade personalen nästan enmiljon timmar övertid. Så vad kanman göra för att både på lång och kort sikt göra jobbetmer attraktivt? När KA:s reportrar frågade den ansvarigaministern, moderatenAnna Tenje, är hon rätt svävande ochmenar att det »…finns ju potential i att faktiskt jobba på ett annat sätt …«. Granskningen startar på sidan 16. Men den tar inte slut där. På ka.se hittar du alla delar i granskningen. Dessutomkommer vi beskriva vilka lösningar somfaktiskt kan finnas så att fler vill fortsätta att jobba i äldreomsorgen, samtidigt somfler lockas dit. Vad tycker du är viktigast att göra för att förbättra arbetsmiljön och villkoren? Kanske jobbar du på ett ställe därman redan gör saker rätt? Hör gärna av dig till mig! LEDSEN OCH LEENDE, förbannad och fnittrig, förtvivlad och förhoppningsfull. Känslorna åker bergochdalbana närman läser alla (rekordmånga) bidrag till KA:s novelltävling. Men det har verkligen varit fantastiskt att få en inblick i hur livet ser ut på en rad olika typer av arbetsplatser runt om i landet. Tillsammansmed författaren och skribentenÅsa Linderborg samt KA:s Catarina Berglund, Cecilia Alstermark och Johan Erlandsson har jag suttit i juryn för tävlingen och enats omvilka somvar de tre bästa novellerna. På sidan 42 ser du vilka dessa är. Den novell somvann kan du läsa i denna tidningmen alla tre pristagares noveller finns på ka.se. Drygt tjugo av de hundratals noveller somskickades in kommer dessutommed i en bok somges ut i slutet avmars. Vill samtidigt passa på att tacka alla er sombidrogmed era berörande berättelser! Vår granskning om personalkrisen tar inte slut här » Vad tycker du är viktigast att göra för att förbättra arbetsmiljön?« Ledare Vad tycker du? Hör av dig till anna.kornung@ka.se GRUNDAD 1910 Följ oss också på ka.se, Facebook, Instagram och Twitter. POSTADRESS Box 209, 101 24 Stockholm TELEFON 08-725 52 00 (tidningen) Prenumeration och medlemsfrågor, kontakta Kommunal: 010-442 70 00 (adress- ändring sker automatiskt) E-POST kommunalarbetaren@ka.se fornamn.efternamn@ka.se CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Anna Körnung 08-725 52 10 REDAKTIONSCHEF Susanne Hultström 08-725 52 51 DIGITALREDAKTÖRER Simon Rothelius 08-725 52 60 Elin Steen 08-725 52 61 Therése Söderlund 08-725 52 65 REPORTRAR Cecilia Alstermark 08-725 52 52 Catarina Berglund 08-725 52 53 Johan Erlandsson 08-725 52 54 Helena Gunnarsson 08-725 52 55 Mats Gustafsson Hedenström 08-725 52 56 Pernilla Josefsson 08-725 52 58 Mira Klingberg Hjort 08-725 52 57 Stephen Lindholm 08-725 52 59 Raffaella Lindström (vik) 08-725 52 00 Christina Swahn 08-725 52 63 ART DIRECTOR Peter Önnestam 08-725 52 66 LAYOUT Annika Zeffer 08-725 52 04 KORREKTUR Michelle Bergman SEKRETERARE Agneta Hübenette 08-725 52 64 ANNONS AdSales Group AB 08-400 286 53 joel@adsales.se UPPLAGA 523 400, TS-kontrollerad 2022 TRYCK Stibo Complete Är du ny på jobbet eller känner någon som är det? Läs eller tipsa då gärna om vår nya sektion »Ny på jobbet« där du hittar en massa matnyttigt och inspirerande som kan vara extra bra att ha med sig när man börjar på ett nytt arbete. ANNA KÖRNUNG chefredaktör SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004 V 6
När jag fick problem med mitt knä var jag tvungen att sluta träna under några månader. Direkt märkte jag hur jag började slappa till. –Jag är inte bra på att hålla igen med maten, så jag letade efter något som stöd för energiomsättningen Jag blev rekommenderad Chili Burn, ett tillskott med chili, grönt te, mineraler och vitaminer. Jag gjorde ett försök. –Nu har jag tagit Chili Burn i mer än 2 månader. Jag är glad att jag hittade något som passar mig. Jag kom tillbaka till min normala form. Kläderna sitter bra igen och det känns fantastiskt. Min mage känns också bra - jag känner mig inte så uppsvullen som jag kunde göra tidigare efter jag ätit. –Jag är fascinerad över hur bra jag mår. Jag är nöjd att jag provade och hade inte klarat det lika bra utan Chili Burn. Nu är jag i form igen! Bränner fett! Kosttillskottet Chili Burn kan fungera som stöd under perioder när du inte har möjlighet att motionera. På vissa områden på kroppen tycks fettceller samlas och verkar trivas. Den verkliga utmaningen är att bränna mer fett. Det talas mycket om fettförbränning via träning. Men vi har inte alltid möjlighet att lägga ner all den tid på motion som en del av oss behöver för optimal förbränning. Chili Burn innehåller B-vitaminer och magnesium som bidrar till normal energiomsättning samt krom som bidrar till normal fett-, protein- och kolhydratomsättning. Chili Burn kan köpas i hälsobutiker och via newnordic.se Vill du veta mer är du välkommen att ringa New Nordics kundtjänst 040-239520 Modellbild Chili Burn stöttade mig under perioden när jag inte kunde träna! Jag led av min dallriga mage! Många kända skådespelare och artister för en ständig kamp mot extrakilon. Flera använder tillskott med chili och mineraler för att hålla formen. Hemligheten är en fungerande energiomsättning. Substanser i Chili Burn för energiomsättning När behövs stöd åt förbränningen När du blir äldre och din muskelmassa minskar saktar också kroppens egen förbränning av När du inte har möjlighet att träna så mycket som du vill När du under perioder äter för mycket, till exempel långhelger och sommarsemester När du har en ärftlig tendens till övervikt När du inte sover tillräckligt och då riskerar att drabbas av oönskad viktökning a_chiliburn_se_230103_Kommunalarbetaren_nr2301_modell.indd 1 2023-01-03 12:40 ANNONS
KOMMUNALARBETAREN 8 Jag lade upp en enkel fråga i en undersköterskegrupp på socialamedier: Vad tröttar ut er mest – vårdtagarna eller organisationen? Tråden fylldes på snabbt, skriver Gunilla Berg. Det var egentligen när jag började fundera på hur jag skulle orka arbeta framtill pensionen somdet blev väldigt tydligt var problemen låg. Jag spaltade helt enkelt upp vad somtar respektive ger energi. Ganska snart blev en spalt full som tärde, tog energi, byggde upp frustration och ilska. Förvånande nog var det inte själva omvårdnaden i sig utan här fanns glädjeämnena somändå driver viljan att fortsätta. Men en stor elefant i rummet började träda fram i en spalt. Organisationen. En stor koloss, rigid, svår att påverka och oftast över våra huvuden. Blev lite förvånad över hurmycket energi somslukats här under åren och funderade över om jag var ensamhär. JAG LADE UPP en enkel fråga i en undersköterskegrupp på socialamedier. Vad tröttar ut ermest? Vårdtagarna eller organisationen? Tråden fylldes på snabbt. Förutomnågra enstaka somtyckte anhöriga, många steg eller arbetskamrater så var svaren tydliga. Organisationen, svarade person efter person. Kanske är det här vi måste börja omför att få personal till vård och omsorg. Ju högre upp i organisationsstegen vi kommer, desto högre blir lönernamen också avståndet och erfarenheten till oss somvårdar och demvi vårdar. Hur många enhetschefer eller administratörer är undersköterskor? VI KAN INTE spara inmer »på golvet« för det drabbar i allra högsta grad de gamla och sjuka. Kanske är det administrationen somvuxit sig alldeles för stor. Det kanske inte är vårdarna eller de somär i behov av oss somkostarmest. Vi behöver inte fler administratörer somfyller på våra redan fulla arbetsdagarmed fler systemsomvi ska redovisa i. Vården blir alltmer komplex, men så blir också de administrativa systemvi arbetar i. Ska vi orka och ha tid för kärnverksamheten, och kunna locka ny arbetskraft till yrket, såmåste vi få lugn och ro att finnas till för våra vårdtagare. Vi behöver färre, inte fler arbetsuppgifter. Ett annat alternativ kunde vara fler arbetskamrater ute i verksamheterna. GUNILLA BERG Yrke: Undersköterska. Bor: Ydre. Pratar vi ompå jobbet just nu: 11-timmarsvilan. Som nu även kommer gälla oss. Hoppas jag på: Att 2023 kommer innebära mindre av munskydd, samtidigt som det skyddar sliter det också våra kroppar. Debatt De usla arbetsvillkoren inompersonlig assistans gör att branschen är på utdöende. Det finns inga somvill arbeta. Roger Nissilä om att det inte spelar någon roll att han har världens bästa yrke när avtalen verkar skrivna för hundra år sedan, i debattartikeln »Personlig assistans – ett yrke som håller på att försvinna«. Ska vi anpassa förskolan efter barn somär sjuka och förkylda? Nej! Förskoleupproret i debattartikeln »Ska förskolan ta emot halvsjuka barn? Nej!«, som svarade på ett utspel av Timbros Kajsa Dovstad som tycker att föräldrar vabbar för mycket. Nu ser vi till att blåsa liv i Undersköterskeupproret och gör det till ett vårduppror! Vad säger ni: är det inte dags att uppgradera Undersköterskeupproret till 2.0? Marika Sundberg i »Dags för ett nytt uppror inom vården – vi måste ryta högre«. LÄS FLER DEBATTER PÅ KA.SE/DEBATT Inte vårdarbetet – det är organisationen somsliter ut oss
KOMMUNALARBETAREN 9 Vårdpersonal är tydligen inte värda ett dugg. I min värld är juli en sommarmånad och inte maj. Jag vet inte hur vi ska bli lyssnade på. Vi får sämre scheman och färre kolleger, hur ska vi orka vi somär kvar? Snart dras väl semestern in för att ingen vill jobba. Vi måste kämpa för det somgäller alla andra. Det är vi värda. / Helena Liber Snart dras väl semestern in Låt personalen vara delaktig »Ska alla brott räknas, alltid? Hur långt tillbaka i tiden?« Lene Nielsen kommenterar på KA:s Facebooksida om en artikel om krav på brottsutdrag inom äldreomsorgen. Hon fortsatte: »Ska människor inte kunna få en ny chans att jobba och bidra till samhället? Känner mig rätt tveksam till dessa utdrag.« Vad händer omvi alla säger upp oss? Om vi vill ha förändring i vården: tänk om alla sade upp sig runt om i Sverige på en specifik dag. Vilken effekt vi skulle kunna få. Sverige skulle stanna. Tyvärr tror jag på riktigt att det är det som krävs, folk flyr redan vårdyrket och utbildningar står tomma. Vi behöver göra en gemensam insats och kräva bättre arbetsmiljö. / Stödpedagog LSS FOTO: HASSE HOLMBERG/TT Att införa tre semesterperioder kommer inte att göra vård- och omsorgsyrket attraktivt. Semesterperiodenmåste kunna lösas inomtvå perioder. Jag vet att det är svårt att rekrytera semestervikarier. Låt personalen vara delaktiga och själva kommamed förslag hurman kan bemanna sommarperioden. Kommun/region får också öppna upp för olika semesterlösningar, kan vara arbetstider, lönmedmera. / Susanne Karlsson Hör av dig till vår debattredaktör Catarina Berglund: Vi vill veta vad du tycker! Mejla: catarina.berglund@ka.se Ring: 08-725 52 53 Posta: Debatt KA, Box 209, 101 24 Stockholm Läs alla debattartiklar: ka.se/debatt Om artikeln »Protester mot fler semesterperioder« (Läs mer på s 14.) Dags för knegarpension Det är av yttersta vikt att alla LO-förbund gör gemensam sak och kräver en knegarpension, BrittMariepension eller Arnepension som finns i Danmark. De som har börjat arbeta i en ålder runt 17 till 19 år och haft tunga arbeten genom hela sitt yrkesliv, blivit utslitna och som gör att man inte uppnår den beslutade pensionsåldern, ska kunna gå tidigare i pension utan att förlora någonting på det. / AH Världsfrånvänt omvabb Apropå debatten om att föräldrar vabbar för mycket, det är väl tvärtom. Det är ju oerhört dyrt att vabba så föräldrar försöker undvika det så mycket sommöjligt. På arbeten och förskolor är det sjuknärvaron som är problemet inte sjukfrånvaron. Timbro måste integreras i samhället, de lever segregerat helt utanför verkligheten. / Marcus
KOMMUNALARBETAREN 10 Emma Lövgren, 31 år, sotare, Nyeds-Åstorp, Värmlands län. Du jobbar som sotare på ett företag i Värmland. Vad tycker du är roligast? – Det är nog att det känns som att man gör något viktigt. Det var faktiskt min kära bror som föreslog att jag skulle bli sotare eftersom jag alltid har tyckt om att jobba med händerna. Hur påverkas ditt jobb av de skenande elpriserna? – Folk vill ha igång sina eldstäder nu med en gång. Många har ju panik över att elpriserna ser ut som de gör. Det är många som skaffar nya kaminer och eldstäder, och många vill ha igång sina gamla eldstäder. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? – Vi har sommål att besöka omkring 15 hushåll om dagen. Ibland har vi fler inbokade, men i många fall glömmer folk att vi ska komma och är kanske inte hemma. Men ibland är det tvärtom och ganska mycket att göra. När man väl är färdig känner man att man har gjort ett bra jobb. Du är Värmlands enda kvinnliga sotare. Vad tycker du om det? – Jag tror att normen är att det är en man som är sotare. Så ser det tyvärr ut i många yrken, men för mig var det inte något som stod i vägen för att jag skulle välja det här yrket. Visst kan arbetsmiljön vara påfrestande ibland och vi utsätts ju för mycket sot, men jag hoppas att fler kvinnor väljer att bli sotare om de vill det. Vad har du för tips till den som börjat elda mer än vanligt? – Lika länge som du eldar i eldstaden behöver du låta den, och skorstenen, vila innan du drar igång igen. Det är viktigt att den hinner svalna ordentligt. En tumregel är att inte elda mer än tre kilo ved per timme. Det gäller även att inte elda mer än tre till fyra timmar åt gången. text Raffaella Lindström foto Fredrik Karlsson #vikommunalare » JAGHOPPAS ATT FLER KVINNOR BLIR SOTARE« Sotare YRKESVERKSAMMA 963 GENOMSNITTSLÖN 32600* * Senaste siffror från SCB. Omfattar även målare, lackerare, skorstensfejare mfl.
KOMMUNALARBETAREN 11
KOMMUNALARBETAREN 12 ARBETSMARKNAD. På tio år har de unga, manliga kommunalarbetarna blivit dubbelt såmånga. Många av killarna somanställs har andra språk än svenska sommodersmål. – När jag är ung och stark kan jag hjälpa de äldre, en dag blir jag själv gammal. Det är den tanken somgör arbetet betydelsefullt, säger Yosef Arefi, somär utbildad undersköterska. Störst är ökningen inomdemest kvinnodominerade yrkena, somundersköterska och vårdbiträde. På Äppelvägens demensboende påÖland har antalet killar ökat från noll till nitton procent på tre år. Varken Jamal Ahmedi, HosseinGholami eller Yosef Arefi hade planerat att jobba inomvården. Hossein läste ekonomi, men det var ensamt och tråkigt bakomskärmen. Jamal gjorde praktik på ett boende och upptäckte att det kändesmeningsfullt. Yosef hade egentligen siktet inställt på ett hantverksjobb. – Det är somnärman blir bjuden på fest och inte har lust att gå. Men så görman det ändå och så visar det sig att det är jättekul. Så har det varit förmigmed det här arbetet, säger han. Jamal, Hossein ochYosef är eniga omatt jämställdhet är viktigt. – Det ökarmöjligheterna för omsorgstagarna att få sina rättigheter tillgodosedda, säger Jamal. Vissa kanske hellre vill få vård av en kvinna, andra av enman. Alla är olika. Hossein tycker att fler killar borde söka sig till vården. – Innan var jagmest tyst, men det här är en social arbetsplats där vi lär ossmycket av varandra, säger han. Jag känner igenmig i andra, men ibland är det också tvärtom. Man lär sig hur andra funkar, andras perspektiv. SOFIA LANEBORG ÄR enhetschef på Äppelvägen. – Att vara undersköterska är ett av de viktigaste jobben, eftersomman förgyller vardagen för demänniskor sombehöver detmest, säger hon. Det är fantastiskt roligt att yrket har blivit mer jämställt och jag tror att det kan göra att fler lockas till det. – Ja, det blir faktiskt lätt lite kackligt omdet bara är kvinnor, skrattar MarieHammarström somär fackligt ombud på arbetsplatsen. Hon lämnade bagaryrket för några år sedan för att bli undersköterska. – Det är jättekul att det är såmånga unga, hjälpsamma, arbetsgladamänniskor som jobbar här. Jag trivs när det ärmer jämställt. Vi är olika, vi hjälps åt och vi lär av varandra. •Helena Isaksson Baeck Dubbelt såmånga unga män i kommunerna Aktuellt JÄMSTÄLLDHET I KOMMUNERNA Antalet unga, manliga löntagare har fördubblats från 2011 till 2021. Allt fler män söker sig till arbeten som vårdbiträden och undersköterskor. Var tredje ung anställd är man och många har andra språk än svenska sommodersmål. KÄLLA: SKR:s personalstatistik 2021 FOTO: HELENA ISAKSSON BAECK Hossein Gholami, Jamal Ahmedi, Sofia Laneborg och Yosef Arefi jobbar på Äppelvägens demensboende på Öland.
KOMMUNALARBETAREN 13 gäller också för anhörig till medlem eller f.d. medlem. Med anhörig avses make, maka, sambo och bröstarvinge under 18 år. Förutsättningen för att söka medel ur fonden är att du genom sjukdom, ålderdom eller av annan orsak blivit varaktigt oförmögen att erhålla inkomst genom yrket eller annat förvärvsarbete. DAGS ATT SÖKA MEDEL FRÅN STIFTELSEN SKORSTENSFEJARNAS UNDERSTÖDSFOND Du som har varit medlem i Svenska Skorstensfejeriarbetareförbundet, är eller har varit medlem i Kommunal som sotare, har möjlighet att söka medel från stiftelsen. Möjligheten att söka medel Hur gör jag om jag vill ansöka? Kontakta Kommunal Direkt via e-post: direkt@kommunal.se skriv ”Ansökningsblankett understödsfonden” i ämnesraden. Du kan också ringa Kommunal Direkt på telefon: 010-442 70 00 och be dem skicka dig en ansöknings- blankett. Medel kan sökas löpande under året. Industrins arbetsgivare erbjuder nästa år löneökningar på 2 procent och ett engångsbelopp på 3 000 kronor. Detta är mindre än hälften av vad industrifacken med stöd av Kommunal och andra LO-förbund kräver. Parterna står därmed långt från varandra. Tidigast i mars fastställs det så kallade märket i industriavtalet. 2% LÄSMEROMHURAVTALSFÖRHANDLINGARNAFUNGERAR PÅKA.SE sökord: Såbestäms dinnya lön LÄSMERPÅKA.SE sökord: civilplikt Miljonböter för olaglig övertid ARBETSRÄTT Personal i Gällivares äldreomsorg har jobbat betydligt mer övertid under 2021 än vad arbetstidslagen tillåter. Nu kan kommunen få betala nästan enmiljon kronor i böter. Kommunals sektion i Gällivare bestämde sig för att göra en anmälan till Arbetsmiljöverket, somstrax före jul beslutade att kommunen ska betala en sanktionsavgift på nära 923 000 kronor, skriver NSD. Helena Gunnarsson Före detta brandmän kan bli civilpliktiga REGERINGSFÖRSLAG Utbildade brandmän som idag inte arbetar i yrket ska kunna skrivas in i civilplikten. Det föreslår regeringen. Kommunal är positivt, men påpekar att det redan i dag råder brist på brandmän. Johan Erlandsson Enligt Bussbranschavtalet har förare rätt till tiominuters paus efter högst 2,5 timmars körning. Vid Transdevs depå i Märsta utanför Stockholmfinns en tvist omvad somska hinnasmed under dessa tiominuter. Företaget har ensidigt bestämt att paus från körning innebär att föraren ändå ska hinnamed att tömma bussen på passagerare, flytta bussen och släppa på passagerare. Skyddsombudet Eduardo Munoz Cardenas har protesterat ochmenar att förarna i praktiken bara får fyra till femminuters paus och inte hinner lämna bussen för att gå på toaletten. Han vände sig till Arbetsmiljöverket som inte ville ta sig an ärendetmedmotiveringen att detta är en avtalsfråga. Kommunals avdelning i Stockholmlyckades i förhandlingmed företaget inte lösa tvisten. Ärendet bollades vidare till förbundet centralt somnuhar begärt en förhandlingmed Sveriges Bussföretag . TVISTEN OM PAUSERNA har pågått sedan i somras. EduardoMunoz Cardenas är kritisk till att det har gått så lång tid. Enligt ombudsmanMarie-Louise Eng har det tagit tid därför att förbundet har gått igenomgamla domar och utvärderat rättsläget. – Vi vill ju vara säkra på att vinna omvi begär en central förhandling. Och nu är vi säkra. Den tolkning somTransdev i Märsta gör om pauser stridermot avtalet. •Stephen Lindholm Bussförare tvingas jobba på rasten Bussförare vid Transdev i Märsta tvingas släppa av och på passagerare när de har paus och hinner inte gå på toaletten. Nu har Kommunal begärt central förhandling.
KOMMUNALARBETAREN 14 Aktuellt Vill du och din partner delta i en forskningsstudie om föräldraledighet, rättvisa och jämställdhet? Vi vill gärna intervjua er. Som tack för er medverkan deltar ni i utlottningen av en ny iPad. Kontakta oss för mer information om projektet och för att anmäla ert intresse! Cathrin Wasshede, docent i sociologi, Göteborgs universitet E-post: cathrin.wasshede@gu.se Marita Flisbäck, professor i sociologi, Högskolan i Borås Tel: 033-435 42 09, E-post: marita.flisback@hb.se Väntar du ditt första barn? I Piteå växer missnöjet bland vårdanställda sedan kommunen sagt att de vill införa fler semesterperioder. Undersköterskan Anna-Lena Berg är orolig att kolleger kommer att säga upp sig. I Piteå pågår en facklig kamp omsemesterperioderna inomäldreomsorgen. Kommunen vill införa fler än två semesterperioder till sommaren. En orsak är att det råder stor brist på vikarier under somrarna, men förslaget får tummen ner avKommunal lokalt och fleramedlemmar. – Det känns somattman inför en försämring efter en annan, men när de börjar nagga på vår heliga sommarsemester blirman riktigt uppgiven, säger Anna-Lena Berg på äldreboendet Hortlaxgården. Hon har jobbat somundersköterska i 25 år. Det största problemetmed fler semesterperioder är att poängenmed att vara ledig riskerar att försvinna, konstaterar Anna-Lena Berg. – Semestern är ju till för att umgåsmed familjen eller nära och kära. Omman till exempel har ledigt den första perioden har vänner och familj inte hunnit gå på semester, säger hon. EXAKT HURMÅNGA semesterperioder kommunen vill införa är ännu oklart. Det har talats om tre perioder. Omförslaget blir verklighet kommer det att omfatta ungefär 1 300 anställda. Anna-Lena Berg har flera kolleger somsagt att de kommer säga upp sig ifall det sker. – Närman tänker på framtiden undrarman vemsomska vilja jobba inomvården, ochmed de äldre, närman får så dåliga arbetsvillkor och inte kan påverka sitt eget arbete, säger Anna-Lena Berg. Kommunal lokalt har samlat in närmare 700 namnunderskrifter i protest. I början av det nya året lämnademan in insamlingen till kommunen. •Raffaella Lindström Protester mot fler semesterperioder Lågt i tak, trånga utrymmen och en vårdtagare som vägrar anpassa något i bostaden gör arbetsmiljön tuff för hemtjänstpersonal i Mörbylånga. Nu har arbetsgivaren beställt hjälmar för att göra jobbet lite lättare. – Jag vet inte hur mycket det kommer att hjälpa, men det finns inga bra förslag, säger Javid Shirzad som är huvudskyddsombud för Kommunal. Helena Gunnarsson Hemtjänst- lösningen: Bär hjälmhos brukaren LÄSMERPÅKA.SE sökord: hjälm
KOMMUNALARBETAREN 15 Även kvinnor har rätt till en god pension Om Kommunal bevakar dina intressen i arbetslivet, är det vi som tar över den dag du går i pension. Vi vill att du ska njuta av livet, behålla din trygghet och ekonomi. Den dag du går i pension ska ditt arbete ha lönat sig. På riktigt. Vi ser till så att din trygghet inte försvinner när du slutar jobba. Med våra förmånliga medlemsförsäkringar får du ett likvärdigt skydd som du haft som medlem i Kommunal. Hos oss kan du också kompetensutveckla dig, följa med på resor, njuta av kultur och andra sociala aktiviteter. Och vi ställer krav på politiker: Att vi alla ska kunna leva på vår pension – inte minst kvinnor som ofta har haft de lägsta lönerna i arbetslivet. Svenska Kommunalpensionärernas förbund • Telefon 010-222 81 00 • E-post info@skpf.se • www.skpf.se Nu står det klart att förskolepersonalen i Falun får arbetskläder inomhus. Barnskötaren och huvudskyddsombudet Åsa Hedlund ger sina bästa tips – så når du facklig framgång. Snor, målarfärg och kräks är några av flera exempel på vad barnskötare riskerar att få på sina kläder på jobbet. I Falun står kommunen för arbetskläder somkan användas utomhus, menKommunal och Lärarförbundet kräver att förskolepersonalen även ska få kläder inomhus. Nu ska kommunen ordna det till början av 2023. – Jag tycker det är jättebra. Vi behöver ofta tvätta kläderna för att få bort både smuts och hålla en god hygien. Dessutomsitter vi mycket på golvet och det sliter också på kläderna, konstaterar Åsa Hedlund. Hon har jobbat sombarnskötare i mer än 30 år. Dessutomär hon huvudskyddsombud på Kommunal i Falun. Det är ännu inte bestämt exakt vilka kläder somska erbjudas, menÅsa Hedlund tänker sig att det blir t-shirts, tröja och ett par byxor eller liknande. Sektionen sitter i en arbetsgrupp ihopmed arbetsgivaren och kollar på detta. Allamedarbetare somhar ett anställningsavtal somärminst tremånader framåt i tiden kommer att omfattas av beslutet. Vikarier väntas få någon formav tröja. – Det här lyckades vi med tack vare att alla jobbade tillsammans. I princip alla som jobbar på våra förskolor, barnskötare och förskollärare, har varitmed på något sätt, genomatt till exempel delta i enkätundersökningar och skicka in foton på sina arbetskläder, berättar Åsa Hedlund. Vad är ditt bästa tips för att lyckas? – Engagera såmånga sommöjligt. Arbetsplatsombud, skyddsombuden och personalen. Det har varit en framgång för oss att kunna visa för politikerna att det är en stormajoritet somtycker samma sak i frågan, och inte bara vi på sektionen. Personalen skickade ju in bilder på sina kläder. Det gjorde det nog lättare för politikerna att förstå, säger Åsa Hedlund. •Raffaella Lindström De vann striden omarbetskläder LÄSMEROMÅSAHEDLUNDSTIPS FÖRATTNÅFACKLIGFRAMGÅNG sökord: Barnskötare i Falun Åsa Hedlund, huvudskyddsombud för Kommunal, Miriam Joons, barnskötare, Elin Ayoub, barnskötare, arbetsplats-/skyddsombud för Kommunal, Anna Stohr, förskollärare, Andreas Johansson, barnskötare, och Ann-Sofi Hedlund, förskollärare.
KOMMUNALARBETAREN 16 KA granskar personalbristen i äldreomsorgen KRISEN ÄR REDAN HÄR Personaltext Helena Gunnarsson, Mira Klingberg Hjort foto Tomas Bergman 100% ÖKNINGAV ÖVERTIDS- TIMMAR* 2200 TOMMA TJÄNSTER 59% AV KOMMUNERNA HAR TVINGATS STÄLLA IN ELLER SKJUTA PÅ INSATSER *Jun–aug 2022 jämfört med samma period 2019. Från 471 928 till 944112.
KOMMUNALARBETAREN 17 Tusentals timmar övertid, flyttad semester och underbemanning. Sju av tio kommuner uppger att de har brist på personal i äldreomsorgen, visar KA:s nya siffror. Men att bemanningen kommer att öka är bara att glömma, enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Undersköterskorna Anna Johansson och Eva Strand jobbar i hemtjänsten i Kalix kommun där personalbristen är så akut att arbetsgivaren hotas av böter.
KOMMUNALARBETAREN 18 ndersköterskan Katarina Stenman jobbar i hemtjänsten i Kalix. Där är personalbristen akut. Hon berättar att personalenmånga gånger fått avboka duschar för att de inte hinner. En kvinna fick vänta i mer än två veckor – Tidigare kunde vi boka omtill senare samma vecka. Men nu har vi sombara skyfflat allt framför oss, för vi får aldrig personal, säger Katarina Stenman. Pressen har varit hög på kommunens vårdbiträden och undersköterskor, somunder sommaren och hösten jobbat tusentals timmar övertid. Katarina Stenman brukar uppmana kollegerna att tänka på sig själva. Inte vara för duktiga och alltid ställa upp. Men när hon gick på semester i somras visste hon att det fattades flera i hennes hemtjänstgrupp. – Då var jag ute och jobbade för jag hade inte samvete att lämnamina kollegermed för lite personal, säger Katarina Stenman, somockså är huvudskyddsombud. SITUATIONEN I KALIX är inte unik. KAkan avslöja att nästan sju av tio kommuner har brist på personal i äldreomsorgen. Och det sliter hårt på de anställda. Övertiden har ökat i mer än hälften av landets kommuner jämförtmed 2019, på grund av personalbrist. Från juni till och med augusti jobbade personalen sammanlagt 944000 timmar övertid, visar siffror somKA begärt ut från landets kommuner. Jämförtmed samma period 2019 är det en fördubbling av övertiden. Och det här är bara i de 212 kommuner som svarat på KA:s fråga omövertid – det totala antalet timmar övertid är troligen betydligt fler. Dessutomharmånga kommuner inte angett mertiden, alltså de timmar somdeltidsanställda arbetar extra upp till en heltid. Kommunals ordförandeMalinRagnegård blir upprörd när hon får reda på hurmycket personalen har jobbat. –Det är under all kritikoch helt oacceptabelt, säger hon. Hon anser att varje kommunmåste tillsätta en kriskommission ompersonalbristen. –Manmåste gå till bottenmed varför det ser ut så här och vadman tänker göra åt det. Er enkät visar svart på vitt att det går åt fel håll. Att det skulle bli brist på personal kan knappast ha kommit somen överraskning för kommunerna. Det har länge varit känt att andelen äldre blir fler samtidigt somde som jobbar blir färre. Prognoser från Statistiska centralbyrån visar att antal personer över 80 år kommer att ökamed 50 procent de kommande tio åren. Samtidigt ökar de i arbetsför ålder baramed fyra procent. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner ochRegioner, SKR, har länge pekat på att varken pengar ellermänniskor kommer att räcka till. Det har varnats för en akut personalbrist – i framtiden. MenKA:s granskning visar att krisen redan är här. PERSONALBRISTENFINNSÖVER hela landet. Den drabbar såväl stora somsmåkommuner. Landets åttonde störstakommunLinköping gick i höstas upp i lokal krisledningpå fyrahemtjänstenheter. Många arbetspass kunde intebemannas ochbesök till de äldrefick ställas in. – Det berodde på en kombination av sjukfrånvaro och hög personalomsättning. När vi rekryterar får vi nästan inga sökande till nya tjänster, säger Sofia Sjöholm, avdelningschef i Linköpings kommun. I Falun berättar de anställda att den senaste sommaren var den värsta någonsin. Brist på utbildade vikarier lämnade ordinarie personal med alltförmånga gamla att gemedicinering. Lediga ringdes in och beordrades Larmet från kommunerna 35% KA granskar personalbristen i äldreomsorgen Såmånga har personalbrist i äldreomsorgen: 237 av 290 kommuner (82 %) har svarat på KA:s enkät. Såmångar har skjutit upp/ ställt in insatser på grund av personalbrist: Såmånga har ökad övertid på grund av personalbrist: % 69 % 59 % 65 Malin Ragnegård.
KOMMUNALARBETAREN 19 Anna Johansson jobbar i hemtjänsten i Kalix och är sektionsföreträdare. »Medlemmarna är så trötta och slut så de söker sig till andra yrken«, säger hon.
KOMMUNALARBETAREN 20 jobba övertid och personal övertalades att skjuta upp sin semester. När hösten fortsatte på samma sätt gjorde Kommunals sektion en arbetsmiljöanmälan, en så kallad 6:6a, mot hela omvårdnadsförvaltningen. – När jag kommer på kvällen är kollegerna gråtfärdiga, säger vårdbiträdet Ros-MarieHällströmsom jobbar natt på Faluns största äldreboendeHerrhagsgården. Kollegan Jonna Nyströmberättar omen äldreomsorg somständigt saknar personal. – Det händer varje vecka att vi inte hinner hjälpa vårdtagarna på toaletten så det blir olyckor. Det är så kränkande för de gamla. Man går från jobbetmed en klump i magen varje dag. På kommunen hållermanmed omatt bemanningsläget är »väldigt ansträngt«. Tillförordnad omvårdnadschef Jonas Hampus tycker dock att de under förutsättningarna klarade sommaren på ett bra sätt. –Men det komatt kosta en del med extra ersättningar och framför allt sliter det påmedarbetarna att avstå semester och jobbamycket övertid. Kommunen ska nu börja överanställa för att bli mindre beroende av vikarier. Man försöker ävenminska andelen timanställda. Kommunal har därför bestämt sig för att inte driva frågan vidare till Arbetsmiljöverket. PERSONALBRISTEN PRESSAR UNDERSKÖTERSKOR och vårdbiträden hårt runt om i landet. Men det har också påverkat vårdtagarna. Nära sex av tio kommuner har ställt in eller skjutit upp hjälp till de äldre på grund av personalbrist, visar KA:s enkät. I Kalix kommun finns en prioriteringsordning somska användas vid personalbrist. Den säger att tillsynsbesök kan göras via telefon, att besöken hos de gamla kan kortas ned och att personalen ska »prioritera personlig omvårdnad, medicin ochmat«. Ändå har alltså duschar fått skjutas upp. UndersköterskanKatarina Stenman berättar att de somdrabbas är gamla som saknar röststarka anhöriga. – Det är den somropar högst somfår hjälp. Ringer anhöriga till chefen och säger attminmamma inte har fått duscha så säger chefen åt oss att göra det direkt. De flesta kommuner påpekar att de främst har brist på utbildad personal –men i till exempel Kalix är det även svårt att hitta outbildade att anställa. I november fanns det 27 tjänster i äldreomsorgen som inte var tillsatta. Med en total personalstyrka på knappt 500 är det många tomma tjänster. Läget är så allvarligt att Arbetsmiljöverket hotarmed böter om inte personalbristen i hemtjänsten åtgärdas. Kommunen har satt in en grupp somsköter städning och handling för att frigöra tid för de anställdamed omsorgsutbildning. Det välkomnas av personalen, men det saknas fortfarande undersköterskor. – Det handlar inte längre omatt rekrytera. Vi måste försöka behålla den personal somfinns. Menmedlemmarna är så trötta och slut så de söker sig till andra yrken, säger Anna Johansson, facklig företrädare somockså jobbar i hemtjänsten. KA HAR PRATAT med fack, arbetsgivare och forskare omvad somär lösningen på personalkrisen. Ingen kan ge ett enkelt svar och alla är överens omatt det krävs flera saker. Det som lyfts framär digitalisering, förbättrade arbetsvillkor, fler som jobbar heltid och en senare pensionsålder. Men frågan är hur realistiska förslagen är. Anställda över hela landet vittnar omförsämringar och hög stress. Många undersköterskor i äldreomsorgen jobbar i dag inte ens till de är 64 år. När det gäller att fler ska jobba heltid så har införandet av heltid som normväckt raseri bland anställda då det lett till försämrade scheman i flera kommuner. KOMMUNAL VILL SE högre bemanning. Men på SKR säger Greger Bengtsson, samordnare för äldreomsorg, att högre personaltäthet bara är att glömma. Han tror inte ens att det ärmöjligt att behålla dagens bemanningsnivåer. Då måste en tredjedel av alla somtillkommer i yrkesverksamålder de kommande tio åren » Man går från jobbet med en klump i magen varje dag.« Jonna Nyström, undersköterska Vårdbiträdena Jonna Nyström och Ros-Marie Hällström i Falun tycker att arbetsgivarna måste bli mer rädda om sin personal. I somras fick vikarierna en bonus på 9000 kronor. »Vi andra som slet ensamma med medicindelegering, vi fick inget«, säger Ros-Marie Hällström. KA granskar personalbristen i äldreomsorgen
KOMMUNALARBETAREN 21 Vårdbiträdet Jonna Nyström jobbar på Faluns största äldreboende Herrhagsgården, som under sommaren och hösten haft många arbetspass som inte kunnat bemannas.
KOMMUNALARBETAREN 22 börja jobba i äldreomsorgen. I dag är det knappt fem procent. – Det är inte realistiskt. Vi måste försöka hitta sätt att hantera äldreomsorgen så att det kan vara drägliga arbetsförhållanden och bra kvalitetmen intemer personal. LARS CALMFORS, professor emeritus i internationell ekonomi, hållermedomatt det kanbli svårt att upprätthålladagens bemanning. Men för att klara en»acceptabel«bemanning anser hanatt personalen i välfärdenmåste fåbetydligt större löneökningar änandrapå arbetsmarknaden. – Det kommer att bli konkurrens omarbetskraften och det är klart att vadman betalar spelar roll. Det kräver dock höjd kommunalskatt, eller mer statliga pengar. Och motståndetmot båda är stort. KommunalsMalin Ragnegård tycker att det är hög tid för politikerna att bestämma sig för vilken äldreomsorg man är beredd att betala för. När kraven är höga och resurserna små pressas personalen tills de ger upp och lämnar. Omdet inte finns tillräckligtmed vare sig pengar eller personal fårman börja diskutera omambitionerna i äldreomsorgen ska sänkas, menar hon. I Kalix är fack och arbetsgivare eniga omatt det behövs en bättre arbetsmiljö för att locka arbetskraft. Vård- och omsorgsutbildningen på kommunens gymnasiumär full. Men de som tar examen väljer inte jobb i hemtjänsten. På Kommunals sektion sägerman att kommunen gör vad de kan för att rekrytera. Men de anser att arbetsgivaren borde ha lyssnat på personalen långt tidigare. » Vi kan inte pressa personalenmer alls, det måste vi få ett stopp på.« Anna-Lena Andersson, Kalix socialchef Lars Calmfors. KA granskar personalbristen i äldreomsorgen
KOMMUNALARBETAREN 23 Välfärdsteknik, mer heltid och bättre schemaläggning. Det är några av äldreminister Anna Tenjes (M) lösningar på personalbristen i äldreomsorgen. Äldreminister Anna Tenje verkar inte förvånad över KA:s granskning. – Det här är något som vi har brottats med under en längre tid. Man behöver jobba hårt i kommunerna med att rekrytera nya människor, men framför allt för att behålla dem somman redan har anställda, säger Anna Tenje. Arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, menar att bemanningen kommer behöva bli lägre. Men Anna Tenje tror inte att det kommer behövas. – Vad SKR säger är att omman ska jobba likadant och ha samma upplägg som idag, då kommer det inte att gå. Men det finns ju potential i att faktiskt jobba på ett annat sätt. Hon nämner bättre schemaläggning och att bli attraktiva arbetsgivare, så att fler vill gå i pension senare och jobba heltid. Men också välfärdsteknik. – Den kan underlätta väldigt mycket. Att vara ett komplement till våramedarbetare i vård- och omsorgen och även i vissmån underlätta arbetsmiljön. Vad vill du säga till dem som länge hört att arbetsgivarna ska bli bättre och ändå blir det bara sämre för dem? – En dålig arbetsmiljö tär givetvis och gör att det är svårt att orka med. Det kan man bara beklaga. Det är ytterst viktigt att man blir bättre både när det gäller arbetsmiljön och att satsa på ett gott chefskap. På frågan vad regeringen kan göra, svarar Anna Tenje att det är viktigt med färre riktade statsbidrag, så att kommunerna kan använda pengarna på det sätt som passar dem bäst. SKR har länge velat ha mer generella än riktade statsbidrag, men har också kritiserat regeringen för att det bara blev sex miljarder i höstbudgeten. För att klara kostnadsökningarna utan nedskärningar hade det behövts 20 miljarder. Anna Tenje säger att det måste finnas utbildningsplatser som är tillgängliga för de som vill utbilda sig. Hon tror att vård- och omsorgsutbildningen behöver kombineras med SFI och säger att regeringen ska tillsätta en utredning om språkkrav. – Jag tror också att det är bra med skyddad yrkestitel för att öka attraktiviteten. • Helena Gunnarsson, Mira Klingberg Hjort ÄLDREMINISTERN: » MANBEHÖVER JOBBAHÅRT FÖR ATT REKRYTERA« – De allra flesta vill inte jobba varannan helg, delade turer och tiotimmarspass, säger Eva Strand, som jobbat i hemtjänsten i mer än 30 år. KALIX SOCIALCHEF ANNA-LENA Andersson säger att personalbristen är en del av problemet, men att schemat och den psykosociala arbetsmiljön ocksåmåste förbättras. Hon understryker att hjälp till de äldre inte har ställts in, bara flyttats framåt i tiden. Men omman inte lyckas rekrytera kan läget ställas på sin spets. Det kan bli så att kommunen inte kan ge de äldre den hjälp de har rätt till enligt lagen. – Dåmåste regeringen och ansvarigaministrar berätta förmig vad det är vi ska ta bort. För vi kan inte pressa personalenmer alls, det måste vi få ett stopp på. Arbetsvillkor och löner måste förbättras för att få personal att stanna kvar, tycker vårdbiträdet Jonna Nyström i Falun. »Ska jag vara ärlig vill jag bort från vården.Jag är 33 men kroppen börjar redan bli slut. Det är inte värt det.« Anna Tenje (M). SÅGJORDE VI Alla 290 kommuner fick enkäten. 237 svarade, alltså 82 procent. En del kommuner har uppgivit kostnad för övertiden i stället för övertid i timmar. Dessa är inte med i enkätresultatet. Vi har valt att jämföra övertiden för sommaren 2022 med 2019 eftersom 2020 och 2021 präglats så mycket av pandemin. I enkäten ställde vi frågor om anställda i äldreomsorgen. Det kan finnas kommuner som även tagit med sjuksköterskor, administrativ personal och chefer i svaret. SÅSERDETUT I DIN KOMMUN–SE LISTOR PÅKA.SE/ PERSONALBRIST
KOMMUNALARBETAREN 24 DERAS MA VÄCKTE HAT På jobbet foto Johan Gunseus text Raffaella Lindström
KOMMUNALARBETAREN 25 AT Tallrikar som slängs i golvet, mat som kallas grismat och glåpord på sociala medier. Det fickmåltidspersonal i Lycksele utstå när kommunen ville servera grekiska biffar, falafel och linssoppa. Hur kunde en ny skolmat- sedel fåmarken att skaka under fötterna på en i vanliga fall ganska osynlig arbetsgrupp?
KOMMUNALARBETAREN 26 ur kunde det bli så här? Den frågan ekar i huvudet på Petra Lindblom, 53, när hon är på jobbet. Det är slutet av september och doften avmatos sluter sig runt henne. Det gör även ångan från kastrullerna, men det är något annat som stjäl hennes fokus. Ute i matsalen, bland eleverna, går det nästan att ta på föraktet. Porslinstallrikar har släppts i golvet, glåporden dansar ochmat kastas i luften. Ibland brister det för en av hennes kolleger, somryter tillbaka. Petra Lindblomhar jobbat i närmare två år somkallskänka på Tannbergsskolan. Det här är första gången hon har ont i magen på jobbet. Hon vill inte gå ut i matsalen. – Det var lynchstämning, säger Petra Lindblomnär hon blickar tillbaka. DET HAR GÅTT mer än en liten tid sedan den där dagen i september, då strålkastarljuset riktadesmot västerbottniska Lycksele. En ganska så osynlig yrkesgrupp, och deras arbete, blev plötsligt en snackis i stora delar av Sverige. I dag har den värsta stormen passerat. Men värken i magen finns kvar. En del elever och vuxna är fortfarande upprörda på kökspersonalen. När vi sätter oss ned i matsalen på Tannbergsskolan flackar Petra Lindblommed blicken. Dagens lunch är kokt potatis och färdigproducerade biffar. Det finns även ett vegetariskt alternativ och en salladsbuffé. Petra Lindblom tänker tillbaka på hur det var förut. – Då var det inte alltid potatis eller ris. Vi kunde använda oss av bulgur och bovete och det var mer liv och glädje i köket. Nu ska det öppnas kartonger i stället, konstaterar hon. Rösten blir tystare när några elever går förbi. Trots det förH I Lycksele har de anställda hämtat stöd från varandra. De har pratat mycket med varandra om allt som hänt. »Ibland undrar jag om folk förstår hur illa det här gör oss?«, undrar Petra Lindblom. Vissa kritiker har påstått att matsvinnet ökade, men kökspersonalen menar att det snarare minskade med den nya matsedeln.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=