KOMMUNALARBETAREN 43 novellbok »Det här får de inte på banken« och därefter har han gett ut egna böcker: kortromanen »Vemär jag att stanna?« och novellsamlingen »Vid en väg«. Till hösten kommer en ny romanmed titeln »Ögonblick«. IDÉERNA HÄMTAR HAN från verkligheten och det vardagsnära. Arne är intresserad av det absurda i tillvaron somsamtidigt är alldeles sant. Texterna kan utspela sig på arbetsplatsermen den gemensamma nämnaren ärmänniskor. – Jag intresserarmig för hurmänniskor reagerar. Varför står en granne bakomgardinen och tittar? Jag skildrarmen jag har inga svar. Vad ska du göra med prispengarna på 15 000 kronor? – Ingen aning. Jag funderar på att köpa en ny dator för jag har en gammal laptop. 2:A PLATS: 3:E PLATS: Städaren som inte har någon självklar plats i skolan sitter inne i skrubben och skriver. Marlene Rosén Hallsten valde att skriva om sitt första jobb. – Jag förstår att städyrket är stressigt för många men för mig fanns ganska mycket dötid, då det inte fanns en självklar plats att vara på. Då gick jag in i skrubben. Jag skrev jättemycket där, det var innan jag hade en smartphone så jag var ganska produktiv. Jag har hobbyskrivit stora delar av mitt liv. Numera pluggar Marlene till förskollärare och jobbar extra på förskola i småländska Gamleby. I sin novell ”Ursäkta, kan jag ta papperskorgen?” skriver hon om hur städaren osynliggörs och lärarna vet inte vad hon heter. – Själva jobbet tyckte jag om, det var mycket frihet. Men jag valde att lämna yrket för att det kändes så stigmatiserat. Ibland frågar jag folk om de vet vad städarna heter på deras arbetsplats men ofta vet de inte. CECILIA ALSTERMARK Molly Uddenbergs novell visar hur farligt ensamarbete kan vara – både för personliga assistenter och brukare. Novellen ”05.45” handlar om en kille som får svåra anfall och om assistentens svåra val: ska hon fånga hans fallande kropp och riskera att skadas själv för resten av livet? – Jag har hört om andra personliga assistenter som hamnat i rullstol för att de har försökt att hindra fall. Det är ett dilemma för ens instinkt är att hjälpa brukaren. Molly Uddenberg, som är personlig assistent på ett LSS-boende i Stockholm samt filmmanusförfattare, inspirerades av situationer i jobbet. – Vi har haft problemmed att vi försöker få dubbelassistans men inte får det. Vi får inte gehör för hur allvarlig situationen är. Jag mår dåligt av att se brukare falla och slå sig. Vi vet inte om våra brukare kommer att klara sig under vår arbetsdag. Det påverkar min sömn och mitt liv. CECILIA ALSTERMARK Marlene Rosén Hallsten Molly Uddenberg LÄSVINNAR- NOVELLEN »HURGÖRVIMED RASTER?« PÅNÄSTA UPPSLAG SE FILMENNÄR ARNEÖVERRASKAS MEDPRISET KA.SE/VINNARE
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=