Ronden nr 2 2020

Krönika Johan Lugnegård Sjukhus i förändring O“entlig sektor i allmänhet och sjuk- vården i synnerhet beskylls ofta för att vara stelbent och konservativ. Till största delen orättvist tycker jag. Denmedicinska utveck- lingen och förändringstakten är svindlande. Somliga lastbilsdirektörer brukar ondgöra sig över en sjukvård som inte utvecklas i takt med tiden. Då brukar jag tänka att lastbilar fort- farande drivs av en kraftkälla, dieselmotorn, somuppfanns 1892. För bara 50 år sedan behandlade vi mag- sår genom att ta bort delar av magsäcken och hjärtinfarkt med vila. Nu är det en självklar- het att magsår beror på en infektion sombe- handlas med antibiotika och syrareducerande läkemedel och hjärtinfarkt behandlar vi med blodförtunnande läkemedel och ballongvidg- ning. Vila är det sista vi ordinerar. De medi- cinska resultaten är överlägsna och resurs- åtgången betydligt lägre. Vissa medicinska koncept står sig dock bra över tid. Just nu kan vi ägna en tacksamhetens tanke åt Ignaz Semmelweis som 1847 klurade ut att det är en bra idé att tvätta händerna när man har med patienter (levande och avlidna) att göra. Ligger det då inte något i att sjukvår- den är konservativ och förändringsobenägen? Jo, historien omSemmelweis ochmotstån- det från dåtidens medicinska etablissemang har förstås en del att lära oss, men kanske har vi sjukvårdsfolk även lagt för lite krut på att förändra ochmodernisera våra arbetssätt och metoder. Det går ju åt så mycket kraft att leda och följa den rent medicinska utvecklingen. Men när vi måste så kan vi, vilket de senaste åtta veckornas coronakris har bevisat. Till en början påverkades endast några enstaka verk- samheter såsom infektionskliniken och kli- nisk mikrobiologi, och det kändes nästan som ett låtsaskrig när vi under flera veckor hade en klart lägre belastning på akutmottagning- en och en vårdplatssituation som vi tidigare bara hade kunnat drömma om. Efterhand stod det dock klart att hela sjukvårdenmåste ställas omoch inom loppet av några veckor ska‡ade vi oss förmåga att ta hand omöver hundra patienter i skilda vårdformer, med en sjukdom som inte ens fanns för sex månader sedan! Snacka om förmåga till förändring. Läkare som tidigare opererade höfter tar nu hand ompatienter med covid-19. Under- sköterskor och sjuksköterskor som tidigare hade helt andra uppgifter i öppenvården arbe- tar nu på vårdavdelningar, tandvårdspersonal provtar patienter och så vidare. Det finns inte någon del av sjukvården som inte påverkas av detta nya virus och viljan att bidra har varit överväldigande. Förändringar som tidigare kunde ta månader, ja till ochmed år, löser vi nu på några dagar. Vad lär vi oss av detta och vad kan vi ta med oss i vårt framtida förändringsar- bete? Ett tydligt mål underlättar förstås och prestige och bristande tillit har vi inte haft tid att ägna oss åt. Nu har vi fått lägga mycket åt sidan och ägna all kraft åt ett mål, bekämpan- det av coronaepidemin. Så småningomnär coronakrisen klingat av kommer vi återigen att ha många mål att arbeta emot, men erfa- renheten att kraftsamla mot ett mål i taget kan vi ta med oss, och prestigelösheten och tilliten till varandra, den behåller vi. Johan Lugnegård är verksam- hetschef för hjärt-lungmedicin och klinisk fysiologi och tf chefsläkare ”Det finns inte någon del av sjukvården som inte påverkas av detta nya virus.” B POSTTIDNING AVS. Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=