Sekotidningen nr 2 2022

tidningen för dig som arbetar med service och kommunikation nummer 2 • 2022 • april intervjun ’’ Arbetare får väl skriva omvad f-nde vill. Lokföraren LinneaGarli skriver ständigt. n 30 tema Kriminalvård under press Anställda lämnar häktet i Göteborg. n 18 reportage Ständig smärta förmaskinförare Rehabklinik kanbli väg tillbaka till jobbet. n 26 så funkar det Fler kanbli krigsplacerade Många sekoiter har samhällsviktiga uppdrag. n 36 Han säkrar energin Mitt under en tilltagande energikris ser Lowe Holgersson till att Värtaverket fungerar. n 4

2 sekotidningen april 2022 Jag tänker på 76-åriga Yelena. En liten gråhårig rysk dam i basker som inför tv-kamerorna grips av kravallpolis i Sankt Petersburg, för att hon med plakat i hand protesterat mot kriget i Ukraina. I Ryssland räcker det med att hålla upp ett vitt papper för att arresteras. Att konstatera att det pågår ett krig mot Ukraina är förbjudet. Trots Putins repression finns det ändå modiga människor som står upp för rättvisa och fred. Jag tänker på de läkare och sjuksköterskor som trots att bomberna faller i Ukraina fortsätter kämpa för att rädda liv och hjälpa nya barn till världen. På de arbetare som fortsätter att köra tunnelbana, sopa gator och hämta sopor. Att låta vardagen fortgå mitt i kaoset är ett slags motstånd. Jag tänker på de anställda på den ukrainska statliga järnvägen Ukrzaliznytsia, som kör gratis evakueringståg mitt i brinnande krig. I ett Facebookinlägg på dagen en månad sedan kriget startade skriver bolaget att de lyckats få ut 430000 medborgare. ”Vi kör på för att våra tåg går inte bara på kol och el. De får näring av den ukrainska nationens fria anda”. Så många modiga människor det finns. Så mycket solidaritet mitt i det mörka. Att visa medmänsklighet, att stå upp för demokratin, att stå upp för fred och frihet är en provokation för de mörka krafter som försöker förgöra människors möjlighet att leva i trygghet. Även här i Sverige finns kraften och viljan att visa solidaritet. Inte minst inom fackföreningsrörelsen, där Seko och många andra förbund både skänkt pengar och manifesterat sitt stöd med det ukrainska folket. Många goda krafter samlas också för att ta emot krigsflyktingar på bästa sätt. I början av kriget fanns röster som påstod att Sverige är fullt. Att några andra kan vara solidariska den här gången. Det fungerar inte så. Solidaritet har ingen av- och på-knapp. Nu måste vi alla hålla ihop och hjälpas åt. Precis som det ukrainska yrkesfolket försöker fortsätta sitt jobb måste vi hålla i gång vår vardag. För att få Sverige att fungera är alla ni sekoiter avgörande. Vi behöver fortsätta rusta oss så att vårt samhälle står starkt. Ewa-Maria Kriegholm Vardagensmotstånd n ledare Den statliga ukrainska järnvägen kör evakueringstågmitt i brinnande krig. Vi här hemma står i solidaritet med det ukrainska folket, ochmåste också rusta vårt samhälle starkt. Anställda på Postnord tvingas stressa för att lösa orimligt tajta scheman och bristande bemanning. Postnord måste inse att det inte är hållbart. Allt fler ska buras in, samtidigt har Kriminalvården svårt att hitta personal. Arbetsgivaren måste ta krafttag, fastanställa och utbilda så att folk orkar stanna. Hallå trafikant! 25 år och skadad av jobbet. Amanda Bäckström är en av de maskinförare som nu rehabiliteras på Rygginstitutet. Arbetsskadorna måste bli en varningsklocka för branschen. Sekotidningen Box 1102, 111 81 Stockholm Besöksadress: Klara Norra Kyrkogata 31, Stockholm Mejl: redaktionen@sekotidningen.se Webb: sekotidningen.se Chefredaktör & ansvarig utgivare Ewa-Maria Kriegholm 08-725 52 30 ewa-maria.kriegholm @sekotidningen.se Reporter Sebastian G Danielsson 076-112 50 06 sebastian.danielsson @sekotidningen.se Reporter Salomon Rogberg 072-2151778 salomon.rogberg @sekotidningen.se Reporter Lena Gunnars 070-232 80 39 lena.gunnars @sekotidningen.se Digital redaktör: Linda Flood Layout: Annika Zeffer, Peter Önnestam Korrektur: Michelle Bergman Prenumerationer & småannonser: Telefon: 08 725 52 30 Mejl: ewa-maria.kriegholm @sekotidningen.se Annonser: Kajsa Bogstedt, Adsales Telefon: 08-400 28 651 Mejl: kajsa@adsales.se Prenumeration: 300 kr per år på pg 740364-5 Tryck: Stibo complete 2021 Foto omslagsbild Filip Erlind Sekotidningen ges ut av LO Mediehus. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material. Allt material lagras elektroniskt. TS-distribuerad upplaga: 101500 ex. Nästa nummer kommer 3 juni. Manusstopp för småannonser är 10 maj. SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004

april 2022 sekotidningen 3 För mig, precis som för många svenskar, väcker kriget i Ukraina hemska minnen. Skyddsrum, bomber, långa kolonner av bilar och människor som försöker hinna fly från helvetet. Över en dag omkullkastas hela ens liv. Man måste lämna allt och plötsligt är man flykting. Nu söker miljontals ukrainska flyktingar skydd i EU-länder. Sist det var krig i Europa var jag ett av de där barnen som trött och sammanbitet väntade vid gränsen. Jag, mamma och pappa flydde från kriget i Bosnien. Jag skulle precis fylla fem år när färjan från Polen anlände till Ystad i början av 1990-talet. Det är outhärdligt att följa kriget i Ukraina nu och människornas chock och förtvivlan. När jag kom till Sverige hade jag turen att hinna gå i den sammanhållna och likvärdiga svenska skolan. I min klass möttes vi barn från olika klassbakgrunder. Vissa bodde i hyresrätter och andra i villorna på andra sidan skolan. Mina klasskompisars föräldrar var allt från brevbärare, undersköterskor, bussförare – till arkitekter, läkare och journalister. Mina föräldrar fick gå på Svenska för invandrare (sfi) där de fick en gedigen och bra svenskundervisning. Deras sfi-lärare var sträng men rättvis, hon hade höga förväntningar på sina elever. Hon gav dem en bra introduktion till det svenska samhället och hon hade tid att även engagera sig i vår lilla familj. Hon blev min svenska ”mormor”. I vår nya hemstad Örebro fick vi snabbt ett hyresrättskontrakt och flyttade till en funkislägenhet som passade oss även efter att min lillasyster föddes. Vi behövde aldrig bo trångt. På den tiden fanns också en stark och aktiv arbetsmarknadspolitik och arbetsförmedlingen som var del av Arbetsmarknadsverket fanns närvarande i hela landet. Alla dessa delar av den starka svenska välfärdsstaten bidrog självklart till vår integration. I dag har många statliga institutioner och mycket av den statliga samhällsservicen avreglerats, privatiserats och marknadiserats. Den svenska marknadsskolan leder till ökad skolsegregation. Skolan kompenserar inte längre för ens bakgrund, i stället bidrar den till att segregera och öka ojämlikheten. Idag låter vi oseriösa privata företag bedriva sfi-undervisning där vinstjakt går före läroböcker och där förutsättningar att lära ut svenska är urusla. ”Kalla fakta” har granskat fusket både inom sfi och inom vuxenutbildningen. Trots alla problem som uppstått när man privatiserat viktiga samhällsinstitutioner så pågår just nu en vettlös privatisering av den statliga Arbetsförmedlingen. Vill vi lyckas med integrationen, då är svaret: språk, skola, jobb och bostad. Det är hög tid att välfärdsstaten tar tillbaka kontrollen. Vi har inte råd med fler marknadsmisslyckanden. EJag, mamma och pappa flydde från kriget i Bosnien. Jag skulle precis fylla fem år när färjan från Polen anlände till Ystad i början av 1990-talet. Det är outhärdligt att följa kriget i Ukraina nu och människornas chock och förtvivlan. Enna Gerin, utredare på den fackliga tankesmedjan Katalys krönika Vibehöverenstarkvälfärdsstat 4 | Ett jobb i hetluften. 30 | Längs spåret föds Linneas konst. 38 | Therése Limås på Telia. 18 | Fackliga och anställda larmar om arbetsmiljön på Sveriges största häkte. n innehåll arbetsplatsen 4 Energi i hetluften. Vi tar tempen på kraftvärmeverket Värtaverket. aktuellt 10 Nya bevis om olycka. Sekotidningen har fått fram nya uppgifter om dödsolyckan på Green Cargo i Piteå. 14 Hur ska Försvaret kunna nyanställa? Försvaret ska utökas. Seko varnar för att det kan bli svårt att hitta rätt folk. 16 Stressen ska stoppas. Seko Posten kampanjar för mindre stress. tema 18 Kriminalvård i kris. Det behöver anställas tusentals kriminalvårdare de närmaste åren. Men på häktet i Göteborg lämnar de anställda. reportage 26 Kroppen slutkörd. Unga maskinförare skadas. intervjun 30 Tankar på tåg. Under väntetider tar lokföraren Linnea Garli fram skrivboken. kultur 34 Fångade sjölivet. Ove Allansson – en av de största arbetarförfattarna. så funkar det 36 Håller ställningarna. Fler kan krigsplaceras. mitt jobb 38 Bygger butiker. Therése Limås jobbar på Telia. sekosidan 40 Drivmedelspriserna hotar jobben. insändare 42 Varför så tyst om varannandagsutdelningen?

4 sekotidningen februari 2022 t arbetsplatsen Samhället kräver mer energi än någonsin, och i Värtaverket blir trärester till både el och värme. Lowe Holgersson är en av dem som ser till att verket fungerar. ”Det händer ofta nya saker som kräver problemlösning”, säger han. text Emmeli Nilsson foto Filip Erlind

februari 2022 sekotidningen 5 Vissa system i kraftvärmeverket är inte tillräckligt självförsörjande på ånga utan behöver extra tillförsel. Därför finns det en ångpanna som alltid är igång, förklarar mekanikern Lowe Holgersson.

6 sekotidningen februari 2022 t arbetsplatsen Värtaverkets rundade, orange byggnad syns på långt håll där det ligger i Stockholmsstadsdelen Hjorthagen, alldeles intill Värtahamnen. Inne i byggnaden finns Kraftvärmeverk 8, eller KVV8 som det kallas av dem som jobbar här på Stockholm Exergi. Anläggningen invigdes 2016 och producerar både värme och el av biobränsle i form av rester från skogsindustrin, som grenar och flis. – KVV8 är så nytt att när något går sönder är det ofta oväntat, och därför finns det inga reservdelar till det. Men vi lagar allt som går själva, säger Lowe Holgersson. Han har jobbat i bolaget sedan 2015 och var tidigare mekaniker i den mekaniska verkstaden, men är sedan i somras tillförordnad arbetsledare för sina gamla kollegor. Vissa av Stockholm Exergis anläggningar är skyddsobjekt så vem som helst får inte komma in, och säkerheten är hög. Inne i kraftvärmeverket brummar och susar det konstant. På en del ställen är det bara ett dovt bakgrundsljud, på andra ett öronbedövande dån som kräver hörselskydd. Silverfärgade rör och behållare löper genom de vidsträckta lokalerna, vissa inte större än vanliga avloppsrör, andra många meter i omkrets. Överallt luktar det torrt och lite fränt av nysågat trä. Tillsammansmed Patrik Tapper, underhållsberedare och Sekorepresentant, går Lowe igenom anläggningen och undersöker delar som kollegorna på driftavdelningen har rapporterat in som trasiga. Patrik håller upp ett papper och läser. Här ska det finnas en läckande ventil. Det gör det också, vatten droppar ner på golvet. Alla ventiler och pumpar har små skyltar med QR-koder som går att skanna av. – Vi inspekterar och konstaterar vad som behöver göras, om det är så att vi behöver köpa in nya delar eller göra något annat, säger Patrik Tapper. Som beredare stöttar han Lowe och verkstaden med allt som kan behövas inför ett reparationsjobb, både prylar och pappersarbete. En viktig del av jobbet är inriktat mot de så kallade revisionerna under sommaren. Då stängs hela anläggningen ner under tre månader för underhållsarbete och kontroll. – Det tar en månad att ställa av allting, sedan har vi en månad på oss för själva revisionen. Sedan tar det en månad att starta allting igen, förklarar Lowe. Lowe Holgersson kom till StockholmExergi som praktikant under sista året på gymnasiet. Efter studenten fick han sommarjobb, och blev kvar. – Det är roliga kollegor och intressanta arbetsuppgifter. Det händer ofta nya saker som kräver problemlösning, säger Lowe. Patrik Tapper jobbade tidigare i lagerbranschen. – Innan packade jag mobiltelefoner, nu jobbar jag i en anläggning som producerar el och värme. Det finns en stolthet i det, säger han. Under pandemin delades den mekaniska verkstaden och el- och automationsEVi har en samhällsviktig verksamhet, vi måste vara här. Om läget hade blivit riktigt illa hade vi i princip fått bo här. Lowe Holgersson t

februari 2022 sekotidningen 7 Anläggningen är full av pumpar och ventiler. ”Det är vad som oftast går sönder, på grund av rent slitage”, säger Lowe Holgersson. Elevatorerna lastar biomassan 60 meter upp i anläggningen. Från stegen vid elevatorernas botten går det att kontrollera deras inställningar.

8 sekotidningen april 2022 t arbetsplatsen verkstaden upp i två grupper som jobbade varannan vecka och isolerades från varandra, för att coronautbrott inte skulle drabba hela arbetsgruppen på en gång. – Vi har en samhällsviktig verksamhet, vi måste vara här. Om läget hade blivit riktigt illa hade vi i princip fått bo här, säger Lowe. Både han och Patrik tycker att arbetet flöt på bra under pandemin, även omdet periodvis blev stressigt på grund av personalbrist. Störningar i leveranskedjorna lyckades de också hantera. – Vi tog tidigt beslut om att köpa hem så mycket sommöjligt på lagret i Högdalen där jag jobbade då. Vi var ganska snabba i början av pandemin, säger Patrik. Energibranschen har blivit hett omdebatterad den senaste tiden. Priserna på el och drivmedel är rekordhöga samtidigt som klimatomställningen i samhället kräver ännu mer el än tidigare. Kriget i Ukraina har drivit upp priserna ännu mer samtidigt som det har satt fokus på säkerhetsfrågor. Men än så länge har kriget inte förändrat något i vardagen på StockholmExergi. – Vi jobbar på som vi alltid gjort. Men det är en intressant bransch att vara i när det pågår en så het diskussion, säger Lowe. –När jag berättar vad jag jobbar med så får jag alltid frågor. Det snackas också mycket omatt investera i energimarknaden, och det låter ju som att det kommer vara bra för oss här, säger Patrik. Under senvintern har Seko drivit en kampanj med anledning av att det är 25 år sedan elmarknaden avreglerades. Seko menar att avregleringen har lett till högre elpriser för konsumenterna och mer slimmade organisationer med sämre arbetsmiljö för medlemmarna. Det senare är dock inget Lowe eller Patrik känner igen från sin arbetsplats. Lowe tycker tvärtomatt arbetsmiljön blivit bättre under de snart sju år han jobbat på StockholmExergi. – Det har hänt väldigt mycket med vår skyddsutrustning. När jag började hade det rätt nyligen blivit krav på hjälm, och skyddsglasögon hade vi bara vid behov. Nu ska skyddsglasögonen alltid vara på och hakremmen på hjälpen ska vara knäppt. Vi har också varselkläder nu vilket vi inte alls hade när jag började. Yngre anställda är mer drillade i säkerhetstänk än sina äldre kollegor, menar Lowe. – Vi har kommit in i det från början. Vi ska göra jobbet säkert, eller inte alls. Det är känslan här. t Rullbanden forslar biomassan från lagret in till kraftvärmeverket. Biomassan levereras hackad till Värtaverket, men på vintern är den ofta fryst. Då används krossar för att hacka upp den. Från taket når Lowe toppen av elevatorerna, som lastar biomassan.

Värtaverket t Värtaverket är Stockholm Exergis största kraftvärmeverk. Fliset som bolaget använder kommer till 85–90 procent från Sverige och Baltikum, resten från övriga Europa. t Bränslet eldas för att koka vatten till ånga, som driver en ångturbin. Turbinen är kopplad till en generator som omvandlar rörelsen till el. När ångan gått igenom turbinen kyls den ner i en kondensator, som tar upp värmen och leder ut den i fjärrvärmenätet. Ångan blir vatten igen och leds tillbaka för att kokas upp på nytt. NYA SEKO- TIDNINGEN PREMIÄR I JUNI Nästa gång tidningen landar i brevlådan i juni blir det i en ny form. En hel del kommer ni att känna igen. Vi spar det ni läsare uppskattar och utvecklar det vidare. Men vi bygger också nytt för att fördjupa, inspirera och vara ett verktyg i arbetslivet. Vi blir lite vassare och snyggare. Magasinet fortsätter att komma fem gånger per år. Samtidigt växlar vi upp den dagliga digitala bevakningen med nyheter som är avgörande för ert arbetsliv. Hoppas du får en bra läsning, både här och på sekotidningen.se! Lowe Holgersson och Patrik Tapper undersöker delar som rapporterats in som trasiga. Alla ventiler och pumpar har skyltar med QR-koder som kan skannas av.

10 sekotidningen april 2022 A aktuellt För över två år sedan dog en 60-årig signalgivare i en arbetsplatsolycka på pappersbruket Smurfit Kappa i Piteå. Nisse, som han kallades, stod på sista vagnen av ett godståg, som i detta fall var den främsta vagnen eftersom godståget backade. Han stod på ett trappsteg – helt oskyddad – när en lastbil kolliderade med godståget. Green Cargo och Smurfit Kappa friades i tingsrätten för arbetsmiljöbrott tidigare i år. Men åklagaren överklagade och nu står det klart att fallet ska tas upp i hovrätten. Enligt åtalet hade dödsolyckan inte skett om bland annat den sista vagnen hade haft ljud- eller ljussignal. Då hade lastbilen haft större möjligheter att se godståget. De nya uppgifterna som Sekotidningen har fått fram handlar om en tidigare olycka på Green Cargo som skedde i Jordbro, utanför Stockholm, 2014. Efter olyckan 2014 slog bolaget fast att belysning – ett så kallat portabelt blixtljus – på godstågets bakre ände hade kunnat förhindra olyckan. Green Cargo vill inte besvara Sekotidningens frågor om varför blixtljus inte började användas vid växlingsarbeten redan efter olyckan i Jordbro. – Båda de här fallen visar att det kan vara otroligt dålig sikt när man backar ett rostigt tågsätt. När det inte finns någon annan bevakning måste man ge ljud- eller ljussignal, säger Christer B Jarlås, åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Olyckan i Jordbro påminner på många sätt om det som inträffade på Smurfit Kappa. Båda olyckorna skedde under ett växlingsarbete vid obevakade plankorsningar på industriområden, där sikten var dålig på grund av buskage och sly vid spåret. Godstågen hade heller ingen belysning på den bakre änden av tågsättet. I Jordbro stod också signalgivaren längst bak på ett backande godståg när han klämdes mot en lastbil. Mannen överlevde till skillnad från Nisse, men hans vänstra ben ampuSignalgivaren står helt oskyddad Signalgivaren står på ett trappsteg på den bakre änden av tågsättet, helt oskyddad, och har endast varselklädsel med reflex. t NYA BEVIS OM DÖDSOLYCKAN PÅ GREEN CARGO Sekotidningen kan avslöja nya uppgifter som kopplas till dödsolyckan på Green Cargo i Piteå. Uppgifterna ska användas som nytt bevismaterial när fallet tas upp i hovrätten.

SÅ FUNKAR VÄXLINGSARBETE t Radioloksoperatör fjärrstyr (kör) tåget. Signalgivare åker längst bak på tågsättet, alltså den främre vagnen när tågsättet backas, och ska ha uppsikt i rörelseriktningen. När arbetet utförs av två personer ska signalgivaren ha ständig kontakt med radioloksoperatören via växlingsradio. t Växling är ett färdsätt för att flytta spårfordon, och utförs vanligtvis på bangårdar. Ofta innebär arbetet tågbildning, att rangera om, det vill säga sätta ihop vagnar. Blixtljus kan förhindra olyckor Redan 2014 slog Green Cargo fast i en utredning att blixtljus i slutet av tåget kan förhindra olyckor. När dödsolyckan på Smurfit Kappa skedde fem år senare hade inte signalgivare försetts med blixtljus. Arbetsmiljöverket krävde efter dödsolyckan i Piteå att godsbolaget förser signalgivare med portabelt blixtljus, vilket arbetsgivaren gjort, men bolaget menar att det kan bryta mot regelverk. Läs alla artiklar på SEKOTIDNINGEN.SE Sökord: Green Cargo april 2022 sekotidningen 11 ARKIVBILD: SEBASTIAN LAMOTTE/TT

12 sekotidningen april 2022 A aktuellt Kryssmärke enda varningen tidigare Dödsolyckan inträffade den 1 november 2019. Plankorsningen var endast märkt med ett så kallat kryssmärke, som varnar för korsning med järnväg eller spårväg med ett eller flera spår. I hovrätten kommer annan ny bevisning att tas upp. En rapport från Luleå tekniska universitet, LTU, som gjordes 2008 på uppdrag av Smurfit Kappa. Rapporten pekade ut säkerhetsrisker vid de obevakade plankorsningarna på pappersbruket. Det här har gjorts efter olyckan Efter dödsolyckan har Smurfit Kappa satt upp bommar, stoppskylt, samt ljud- och ljussignal för att göra plankorsningen mer säker. terades. Hans liv blev förstört, har han sagt i tingsrätten, enligt domen som Sekotidningen tagit del av. Efter olyckan i Jordbro 2014 konstaterade alltså Green Cargo i en egen utredningsrapport att belysning kunde ha förhindrat olyckan. ”Ett portabelt blixtljus att sätta på främsta fordonet i färdriktningen hade ökat chansen för vägtrafiken att upptäcka växlingsrörelser i industriområden oavsett vilket bevakningsalternativ för förenklad bevakning somgäller. Växlingsrörelsen hade på så sätt kunnat hjälpa vägtrafiken att förstå att växlingsrörelsen tänker passera över plankorsningen”, står det i Green Cargos utredningsrapport från 2014. – Det här är ytterligare ett exempel på hur Green Cargo har brustit. Efter varje händelse måste man ta itu med bristerna och göra något åt det. Det har man inte gjort under de här åren. Green Cargo säger i stället att de inte får eller kan göra något åt det här riskfyllda arbetet, säger åklagaren, somhoppas att den nya bevisningen ska räcka för en fällande dom. Enligt åtalet mot Smurfit Kappa och Green Cargo, har det statliga godsbolaget brustit i den undersökning och riskbedömning som gjordes före olyckan i Piteå. Riskbedömningen uppmärksammade inte risken för olycksfall, med tanke på signalmannens placering. Alltså att Nisse stod på ett trappsteg och att vagnen saknade ljus- eller ljudsignal. Dödsolyckan i Piteå skulle med ”hög grad av sannolikhet” inte ha skett ombelysningen vid spåret inte varit trasig, samt om det hade funnits ljus- eller ljudsignaler, vägbom, tågvakt eller liknande, enligt åtalet. I efterhand har Smurfit Kappa säkrat upp plankorsningenmed just detta. Efter dödsolyckan i Piteå har Green Cargo också försett signalgivare med portabelt blixtljus, men varför det inte gjordes redan efter olyckan i Jordbro vill inte bolaget svara på förrän rättsprocessen är avslutad. Green Cargo har under rättegången i tingsrätten pekat på att det inte finns några krav på ljus- eller ljudsignal när det gäller sidospår – det är något som enbart gäller på allmänna järnvägar. Sidospår är avsedda för tågrörelse och används för växling eller uppställning av vagnar. Inte för järnvägstrafik. Lastbilschauffören som kolliderade med godståget på pappersbruket friades i tingsrätten för grovt vållande till annans död. Salomon Rogberg EDet här är ytterligare ett exempel på hur Green Cargo har brustit. Efter varje händelse måste man ta itu med bristerna och göra något åt det. Christer B Jarlås, åklagare Christer B Jarlås, åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, vid olycksplatsen pappersbruket. FOTO: SALOMON ROGBERG

Stärk din konkurrenskraft med kostnadsfri kompetensutveckling! ”Kompetens för konkurrenskraft för individer och företag” drivs av Trygghetsfonden TSL genommedfinansiering från Europeiska socialfonden. www.tsl.se Det blir allt viktigare att hålla sina kunskaper uppdaterade eftersom arbetsmarknaden förändras snabbt. Trygghetsfonden TSL erbjuder över 100 kostnadsfria utbildningar och vali- deringar som stärker konkurrenskraften hos företag och dess anställda. Läs mer om erbjudandet på tsl.se. Är du anställd? Då ansöker arbetsgivare och fack för dig. Kontakt: kompetenskraft@tsl.se

14 sekotidningen april 2022 Flykt från Ukraina – nu anställs 550 t Uppemot 210000 flyktingar från Ukraina kan söka skydd i Sverige, enligt en prognos från Migrationsverket. Det kan jämföras med 2015, då 160000 personer sökte asyl. Enligt Robert Wiklund vid Seko Migrationsverket finns det nu en oro för hög arbetsbelastning. – Många är lite nervösa. Vad är vi på väg in i? Kommer vi att behöva jobba dag och natt igen som 2015? säger han. För att klara det höga trycket anställer Migrationsverket 550 personer omgående. Framför allt behövs handläggare och upphandlare, enligt hr-direktören Lena Sköld Hultberg. – När vi nu har ett väldigt, väldigt hårt tryck ser vi inte att vi kan klara det med befintliga antal medarbetare. Vi måste öka och vi måste öka väldigt snabbt. Sebastian G Danielsson A aktuellt Svårt att rekrytera när försvaret rustar Hotbildenmot Sverige har ökat efter Rysslands invasion av Ukraina. Samtliga riksdagspartier är överens omatt stärka det militära försvaret med två miljarder kronor och det civila försvaret med 800 miljoner kronor under 2022. Pengarna ska gå till att öka antalet anställda inom Försvarsmakten och stärka förmågan på Gotland. Pengar ska även läggas på bland annat ammunition och försvarsmateriel. – De två sista åren har varit positiva för vår del. Vi har fått order om att utöka och ska få fler förband, men det är inte bara ett nöje för det krävs att man hittar rätt folk, säger Jörgen Stehn, Sekos ordförande för förhandlingsorganisationen Försvarsmakten. Försvarsmyndigheterna konkurrerar bland annat mot den privata arbetsmarknaden när det gäller it-specialister. – Enligt Arbetsgivarverket ska vi ju inte vara löneledande, men när man ska hitta specifik kompetens är det inte alltid så lätt att inte vara löneledande, säger Jörgen Stehn. Rätt kompetens är enligt honom viktigt i alla yrken inom försvaret. Exempelvis kräver mer militär utrustning folk med rätt utbildning. – Oftast avser militär utrustning att man måste ha utbildning för att kunna ta hand om den, så bara genom att förrådshålla den måste man veta vad man gör, säger han. Enligt Jan-Anders Nilsson vid Seko Försvar klubb Blekinge har det länge varit svårt att rekrytera flygtekniker. Enligt honom pratar de flesta på jobbet om att lönen är viktig för att locka folk till försvaret. – Jag själv tror på att man ska kunna byta arbetsuppgifter inom Försvarsmakten, att man får utbildning för nya arbetsuppgifter och man då kan få en liten nytändning av det, säger Jan-Anders Nilsson. Thomas Klasson, ordförande i Seko Försvar klubb Svealand, påpekar även att det också måste finnas tillräckligt med lokaler om försvaret ska växa. – Min förhoppning är även att de civila hänger med i utvecklingstakten i antal och kompetenser, samt att arbetsmiljön hänger med i ett utökat uppdrag, säger Thomas Klas�- son. Sebastian G Danielsson Försvaret ska utökas enligt en ny överenskommelse mellan riksdagspartierna. Men att nyanställa kan vara lättare sagt än gjort, enligt Seko Försvar. FOTO: ANTONIA SEHLSTEDT/FÖRSVARSMAKTEN 22% t Andelen som bara går med i Sekos a-kassa och inte i fackförbundet fortsätter att öka. 2020 var 22 procent av alla anslutna till a-kassan inte med i facket, enligt en rapport frånArena idé. 2010 var siffran 11 procent. Jörgen Stehn. Det svenska försvaret ska stärkas med fler anställda samt ökad förmåga på Gotland. Strejk i Finland påverkar pappret t En strejk bland pappersarbetare på finska UPM har gjort det svårare att få fram magasinspapper i Sverige. Det påverkar en rad titlar inomSveriges Tidskrifter. Sekotidningen trycks på grund av pappersbristen på ett annat papper än det normala i detta nummer. Strejken har pågått sedan 1 januari och beror på att UPM vill frångå kollektivavtalet i syfte att öka lönsamheten, skriver Dagens Media. Ewa-Maria Kriegholm

april 2022 sekotidningen 15 Kritikmot id-kontroller på färjor Regeringen backar om nya gränskontroller. Däremot måste identitetskontroller göras på färjor, vilket möter viss kritik. Gränskontroller skulle införas vid Sveriges gränser, utom mot Norge, efter den 8 april. Detta på grund av flyktingströmmen från krigshärjade Ukraina. För att ”säkerställa ordning och reda” i mottagandet av dem som kommer till landet, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Uppgiften att sköta id-kontrollerna skulle hamna på transportföretagen, i stället för Polisen. Men efter hård kritik från bland annat Region Skåne, tågoperatörer, rederier och bussbolag meddelade Tomas Eneroth att gränskontrollerna får vänta. – Det finns många synpunkter och oro över hur det skulle påverka pendlingstrafiken över Öresund, säger ministern till TT Nyhetsbyrån. Däremot går regeringen vidare med en ändring i fartygssäkerhetsförordningen, vilket innebär obligatorisk id-kontroll av passagerare på färjeresor till Sverige. Svensk Sjöfart kritiserar beslutet. Branschorganisationen menar att arbetsuppgiften bör skötas av Polisen, inte av rederier. Forsea, som trafikerar sundet mellan Danmark och Sverige, anser att åtgärden inte är nödvändig med tanke på ”den aktuella flyktingströmmen”. Sekos sektionsordförande på rederiet tror emellertid inte att det kommer att märkas av. – Vi har haft id-kontroll tidigare, och det har inte påverkat oss ombord. Min förhoppning är att det blir så den här gången också, säger Sanna Kallenberg. Gränskontroller kan införas senare under året för personer som kommer landvägen till Sverige. Om så blir fallet, befarar Johan Sigvant, huvudskyddsombud på Öresundståg, att arbetsmiljön försämras, samt att risken för hot och våldssituationer ökar. Detta omkontrollerna ska skötas av SJ. Salomon Rogberg TA DIN KARRIÄR INOM ELKRAFT TILL NÄSTA NIVÅ Elområdet står inför gigantiska utmaningar de kommande åren. Energiomställningen och fortsatt elektrifiering ställer stora krav på kompetens – både inom elproduktionen och elnätssidan. Du som vill utbilda dig till Projektledare Elkraft får en stimulerande och strategiskt viktig framtida roll. Åsbro Kursgård erbjuder distansutbildning. Du med erfarenhet inom elkraft kan därmed utveckla din karriär och ta den till nästa nivå. Missa inte den här chansen! • 2 år • Studietakt 50% • Distansutbildning Läs mer på www.asbro.se FOTO: ANDERS EBEFELDT/FORSEA Forsea, som trafikerar sundet mellan Danmark och Sverige, kommer att beröras av de nya id-kontrollerna.

16 sekotidningen april 2022 Anställda på Postnord stressar och tar av sin fritid för att lösa tajta scheman. Seko Posten planerar nu en kampanj för att få stopp på detta. Redan för drygt tio år sedan kampanjade Seko Posten under parollen ”Jobba rätt”. Syftet var att alla skulle hålla sig till de lagar, avtal och riktlinjer som reglerar arbetsdagen, i stället för att själva försöka kompensera för otillräcklig bemanning. – Vi fortsätter att jobba fel i för stor utsträckning. Det finns en attityd att ”vi löser det”, i stället för att hålla tiden och tempot som det är planerat. Det är inte alla dagar det behövs, men alldeles för många. Det säger Claes Söderling, huvudskyddsombud på Postnord i region väst och kampanjledare. Han har en rad exempel på hur kollegor försöker hantera en pressad arbetssituation. – Det kan vara att inte använda arbetsredskap som bärselar och bärvästar när det är bråttom, att lyfta eller bära fel när tidsfönstren krymper. Det kan också vara att komma lite för tidigt till jobbet för att hinna, eller att ta en kortare rast. Och det kan ske med chefens goda minne, säger Claes Söderling. Seko Posten uppmanarmedlemmarna att följa sitt schema och de processer som är uppsatta. I kundtjänst är det exempelvis viktigt att alla känner till rutiner för hur hot hanteras, i trafiken ska alla hålla sig till reglerna. Claes Söderling ger ett exempel från brevbäringen där grundslingor ser bra ut på kartan, men där trappsteg, vägbommar eller enkelriktning gör att slingan tar längre tid i verkligheten. På landsväg kandåligt planerade turer med ständiga vänstersvängar vara riskfyllda. – Ute i trafiken kan det både skapa stress och olyckor om tiden är snålt tilltagen och turen felplanerad. För att hinna tänjer man på reglerna, som att använda bälte eller hålla hastigheten. Vi vill att alla jobbar ”by the book”. Att ni behöver göra om kampanjen, betyder det att situationen inte förbättrats? – Ja, tyvärr är det så. När vi utvärderade hade alla sett kampanjen, man förstod och höll med om att det var viktigt. Men vi har inte tagit till oss ordentligt. Det är lätt att tänka ”jag ska, men inte i dag”. – Arbetsgivarna höll också med om att vi ska jobba rätt, men man kan inte påstå att det blivit bättre med bemanningen. Kampanjveckan riktar sig till alla medlemmar: brevbärare, chaufförer, kundtjänst, administration och terminalarbetare. – Syftet är att alla skamå bra och orka till pensionen. Vi vill få ned stress och oro. Det är absolut inte enmaskningsaktion, men man ska kunna känna sig nöjd när arbetsdagen är slut, inte ha något som ligger och gnager. Kampanjen sker vecka 38. – Men man får gärna börja arbeta rätt redan nu. Sedan hoppas vi verkligen att det kommer att hålla i sig den här gången, säger Claes Söderling. Efter intervjun har arbetsgivaren meddelat om bland annat tillfälligt övertidsstopp och anställningsstopp. Kampanjen blir nu ännu viktigare att genomföra påpekar Claes Söderling via mejl. – All respekt för att vi har mindre intäkter och de förändringar som vår arbetsgivare beslutar om. Men vi kan inte kompensera genom att jobba gratis eller fel. Ewa-Maria Kriegholm Kampanj ska stoppa stress Claes Söderling är huvudskyddsombud på Postnord i region väst och leder kampanjen ”Jobba rätt”. A aktuellt FOTO: EWA-MARIA KRIEGHOLM Allt fler läser Sekotidningent Sekotidningen ökar kraftigt i senaste Orvestomätningen. Orvesto mäter mediernas räckvidd, och enligt den senaste mätningen för helåret 2021 är räckvidden för Sekotidningen 77000 läsare. Det innebär en ökning med 8000 från 2020, då ett nummer av tidningen i genomsnitt lästes av 59000 personer. – Det är en glädjande utveckling och vi på redaktionen hoppas att ännu fler ska uppleva nyttan med medlemstidningen, säger chefredaktör Ewa-Maria Kriegholm. För att göra magasinet ännu mer attraktivt pågår just nu en omgörning. Sekotidningens nya kostym lanseras i nummer 3, som kommer i juni. Fler protester för tågvärdarna t Seko Pendelklubben påMTR kämpar för att hindra avskaffandet av tågvärdar på Stockholms pendeltåg och förbättra arbetsmiljön. Den 5 mars hölls en demonstration på Sergels torg i Stockholm. Seko Pendelklubben demonstrerar också på Sergels torg lördagen den 2 april och lördagen den 7 maj. – Vi gör det för att väcka uppmärksamhet bland allmänheten och sätta press på politikerna, säger Rainer Andersson, ordförande Seko Pendelklubben på MTR. Sebastian G Danielsson Pendelklubben fick sällskap av flera kritiska röster på demonstrationen den 5 mars. Här Viktor Risling från tunnelbanan och Seko Stockholm. FOTO: RAINER ANDERSSON

april 2022 sekotidningen 17 Seko vill skrota karensen: ”Vi kan inte jobba hemifrån” Karensavdraget slår direkt mot arbetarna och måste skrotas, enligt en ny rapport. Brevbäraren Henrik Pettersson håller med. – Vi kan inte jobba hemifrån, säger han. Under pandemin har den som varit hemma sjuk kunnat få karensersättning från Försäkringskassan. Den infördes för att ingen skulle behöva gå till jobbet och riskera att smitta andra. Den 31 mars togs pandemiersättningen bort igen. Nu kampanjar Seko för att karensavdraget ska avskaffas för gott. Henrik Pettersson, brevbärare och ombud för Seko på Postnord i Göteborg, tycker att det vore bra. – Vi kan inte jobba hemifrån. Det är en ganska stor uppoffring att förlora så mycket av vår lön för att vara hemma, säger han och tillägger: – Jag har alltid tyckt att karensdagen ska bort. Fast det känns ju mer okej att tycka det nu på något sätt, nu när det har blivit en debatt om det. Henrik Pettersson upplever att det före pandemin fanns en kultur av att man ska ta en värktablett och komma till jobbet även omman är krasslig. Han ser en risk att folk går till jobbet sjuka, trots att de riskerar att smitta andra. – Man vill inte förlora pengar för att man är småförkyld. Jag tror att de flesta vill och tar sitt ansvar, men man vill också kunna betala sina räkningar. Han upplever att karensavdraget inte slopas av rädsla för att det kan utnyttjas. – Jag tycker att det är fel att anpassa allt efter att det kanske finns några få som är hemma fast de inte är sjuka på riktigt. Det problemet kan man ta hand om på ett annat sätt, det finns ju förstadagsintyg till exempel, säger han. Utredaren Lisa Gemmel har skrivit rapporten ”Rehabkedjan måste brytas” för det fackliga idéinstitutet Katalys. Hon är kritisk till att regeringen slopar karensersättningen. – Det leder bara till att fler går till jobbet sjuka för att de inte har råd att vara hemma. Det kan vara en förkylning, men det kan också vara en ond rygg som till slut leder till en långvarig smärtsjukdom. Karensavdraget slår ju direkt mot arbetarklassen som inte kan jobba hemma, har lägre löner och kanske har osäkra anställningar, säger Lisa Gemmel. Lena Gunnars Sebastian G Danielsson FOTO: SHUTTERSTOCK Kaos väntas när passtider tas bort Samtidigt som det är extrema väntetider på pass planeras kortare öppettider på Arlandas passexpedition. Seko Polisen varnar för timslånga köer och slutkörda passhandläggare. Just nu är det extremt långa väntetider på pass. Då planerar Polisen att stänga Arlandas passexpedition, som utfärdar provisoriska pass, på helgerna. Planerna har skapat stor oro bland passhandläggarna eftersom trycket på provisoriska pass väntas öka när många inte hinner skaffa vanliga pass. – Det kommer att bli en tillströmning avmänniskor somär omöjlig att hantera, med timslånga köer, säger Bo Eriksson, vice ordförande Seko Polisen Stockholm. Minskade öppettider skulle enligt honom öka stressen och risken för hotfulla situationer. – För passhandläggarna och deras arbetsmiljö blir detta oerhört jobbigt, säger Bo Eriksson. Enligt Mikael Alsterblad, kansl ichef på Gränspolisenheten i Region Stockholm, finns det ett regeringsuppdrag att minska mängden provisoriska pass. – Vi har haft en mindre rekrytering till passexpeditionen under de senaste årenmed pandemin och en begränsad ekonomi. Det gör att det inte har fyllts på i den omfattningen som gör att vi har förutsättningar för generösa öppettider, säger han. Han är medveten om att det kan bli ett högt tryck på provisoriska pass. – Det vi gör parallellt i det här ärendet är att titta på lösningar för att stärka upp resurserna för provisoriska pass, säger han. Sebastian G Danielsson Henrik Pettersson. 8 AV 10 KAN INTE JOBBA HEMIFRÅN Enkätundersökning från Seko bland 5000 medlemmar. Svarsfrekvensen är 43 procent. Har du möjlighet att jobba hemifrån? Har du någon gång av ekonomiska skäl gått till jobbet trots att du varit sjuk? Ja, flera gånger 41% Någon enstaka gång 30% Nej 29% Ja 9% Nej 82% Delvis 9% FOTO: MARC FEMENIA

18 sekotidningen april 2022 ” TIDSFRÅGA INNAN NÅGOT HÄNDER” n SID 23 HÄKTESCHEFEN: ”ETT ENORMT TRYCK” n SID 24 PROBLEM PÅ n tema kriminalvård i kris text Sebastian G Danielsson Kriminalvården är i akut behov av personal. Samtidigt lämnar anställda Sveriges största häkte efter stress, trakasserier och en underbemanning som flera anser hotar säkerheten.

april 2022 sekotidningen 19 FLERA HÅLL n SID 25 GENERALDIREKTÖREN ÖPPNAR FÖR HÖGRE LÖNER ARKIVBILD: ADAM IHSE/EXPONERA/TT Hög personalomsättning, låg bemanning och omfattande arbetsmiljöproblem har skapat en ohållbar situation på Häktet Göteborg. Det vittnar anställda om. Nu befarar de att en allvarlig händelse kan ske när som helst. – Det som hände på Hällbyanstalten i somras är inte förvånande. Det är en tidsfråga innan något liknande händer här, säger en kriminalvårdare och syftar på förra årets gisslandrama. Detta då stressen ska ha nått en kritisk nivå för erfarna kriminalvårdare som uppges bli allt färre och får ta alltmer ansvar. Samtidigt är det ofta underbemannat och kompetensbrist råder till följd av många visstids- och nyanställningar. – En kollega sade till sin chef att de inte löser en uppgift säkerhetsmässigt med endast två ordinarie och fyra nyanställda. Svaret var: ”ni har ett uppdrag och har valt det här jobbet. Passar det inte så…”. Oj, tänkte jag. Här försöker man ju påtala något så att ingen kommer till skada, säger en kriminalvårdare. De anställda vågar inte träda fram med sina namn av rädsla för repressalier. En kriminalvårdare berättar att två oerfarna vikarier kan få eskortera 20 intagna till gymnastik- och idrottshall, utan kunskap omklienternas bakgrund och tillstånd. Om bråk uppstår kan det ta lång tid för kollegor att komma till undsättning, eftersom erfaren personal på bevakningscentralen ibland får täcka upp på annat håll. – Det kan fastna ett tiotal vårdare bakom en dörr och vänta på att bevakningscentralen ska öppna den. Det kan ta flera minuter att komma fram. Mycket kan hända under den tiden när det är slagsmål. Många som börjar på häktet saknar utbildning och erfarenhet för att hantera farliga situationer, förklarar kriminalvårdaren. – Det är förvånande att det inte har hänt mer allvarliga saker på avdelningarna. Det Kriminalvårdare på häktet i Göteborg larmar om att de är under hård press och allt fler erfarna lämnar jobbet. t

”Jag fick en lapp av ordinarie personal som hade skrivit att de går hem för dagen. Då skulle tre stycken nyanställda sköta hela säkerhetsavdelningen”, säger Stefan Römer, Sekos ordförande på häktet i Göteborg (till vänster). Här med Per Simonsson, regional samordnare för Seko Väst i Kriminalvården. n tema kriminalvård i kris 20 sekotidningen april 2022

beror på att det har funnits bra personal vid dessa tillfällen. Utan dem hade det kunnat bli en Karen Gebreab-situation. Kriminalvårdaren Karen Gebreab blev ihjälslagen av en intagen på häktet i Flemingsberg 2011. Hon hade inte fått information om att den intagna inte fick hanteras av en ensam kriminalvårdare. Stress och trakasserier beskrivs som en del av vardagen på häktet i Göteborg. Kriminalvårdare sägs ringa och sjukanmäla sig för att de är slutkörda och nekas ledighet. Nyanställda ska ha sagt upp sig bara dagar in på nya jobbet. De anställda förklarar att den som ifrågasätter hur saker fungerar eller lyfter problem inte längre lyssnas på. De får sämre löneutveckling, flyttas till andra avdelningar och nekas utbildningar. – Vi brukar prata om att man hamnar i frysboxen. Personal somsäger vad de tycker ska bara bort, säger en kriminalvårdare. Bilden bekräftas av fackliga företrädare. – Senast i dag kom det in en medlem som grät öppet och mådde väldigt dåligt på grund av stressen och över hur hon blev behandlad, säger Stefan Römer, Sekos ordförande på häktet. 2020 undersökte Seko arbetsmiljön på häktet i Göteborg. Det resulterade i en rapport som visar på omfattande problem under flera års tid. Brist på erfaren personal i alla led, utfrysning och trakasserier, hög arbetsbelastning och stress är några av huvudpunkterna. Seko Kriminalvård menar att inga åtgärder har vidtagits, trots att detta presenterades för både huvudkontor och häktes- och regionledning. – Man har varken lyssnat eller agerat på våra varningsklockor. Man har heller inte lagt ihop två och två när man ser att personal inte stannar, säger Gunnar Magnusson, nyligen pensionerad ordförande för Seko Vård Göteborg. Vid en uppföljning i maj 2021 konstaterade facket att det under två veckor saknades bemanning på 140 arbetspass. Faktiskt personalbortfall registrerades inte, endast den schemalagda bemanningen. Säkerhetsavdelningen ska även ha gått på helgbemanning – den lägsta säkerhetsmässiga bemanningen – i nio månader i rad. – Vi har påtalat de här bristerna även på regional nivå, men man vill inte lyssna, säger Per Simonsson, regional samordnare för Seko Väst i Kriminalvården. 2018 sade fler än dubbelt såmånga upp sig på häktet i Göteborg jämfört med genomsnittet i Kriminalvården. Uppsägningarna minskade 2020, men vände uppåt igen förra året. Det har varit ovanligt stor omsättning på chefer. Hela chefsgruppen med kriminalvårdsinspektörer uppges ha bytts ut två gånger om sedan 2017. – När det kommer nya chefer behöver de tid för att sätta sig in i uppdraget och det skapar osäkerhet hos personalen. Vem är chefen och hur ska vi jobba? säger Stefan Römer. Kriminalvårdsinspektörer som har lämnat häktet vittnar omen toppstyrd organisation där chefer på deras nivå inte tillåts ta egna initiativ. De fick inte sätta lön på egen personal eller bevilja ledigheter. Synen på anställda var enligt cheferna under all kritik. –När jag började pratademan bara omatt personalen var så oduglig och om den där klicken som var så jobbig och bråkig. Men jag hade jättebra personal som var engagerad och tog stort ansvar, säger en tidigare kriminalvårdsinspektör. Facket ska ha setts som en motståndare. – En bra häkteschef borde backa och fundera på varför de gör anmälningar om arbetsmiljön hela tiden. Men här lade man det på ett personligt plan, att det var de i facket som var ett problem. Även chefer ska ha blivit utfrysta, enligt de tidigare kriminalvårdsinspektörerna. – Det är en sjuk och farlig arbetsplats. FOTO: MAJA KRISTIN NYLANDER t april 2022 sekotidningen 21 EMan har varken lyssnat eller agerat på våra varningsklockor. Man har heller inte lagt ihop två och två när man ser att personal inte stannar.

SÅMÅNGA FAST ANSTÄLLDA LÄMNAR JOBBET Siffrorna avser prov- och tillsvidareanställda som har slutat eller gått vidare till en annan arbetsplats inom Kriminalvården. Tidsbegränsade anställningar finns inte med i dessa siffror. Siffrorna kan jämföras med totalen statligt anställda inom samhällsskydd och rättsskipning* som har slutat eller bytt jobb inom staten. Så stor andel av alla anställningar på häktet i Göteborg var tidsbegränsade förra året. n tema kriminalvård i kris 39% Från ett enda registrerat tillbud 2016–2017 har tillbuden ökat mycket. De senaste åren har de flesta handlat om schema och bemanning. Under 2020 orsakade covid-19 även många tillbud. Andra handlar bland annat om hot, transporter, fellarm, personal som ej följer rutin i inpassering och dålig luft i lokalerna. Siffrorna är Kriminalvårdens egna. 2018 DRAMATISK ÖKNING AV ANTALET TILLBUD* Antal tillbud på häktet i Göteborg 2019 2020 2021 36 31 69 92 Källa: Kriminalvården *Ett tillbud är en oönskad händelse som kan leda till ohälsa eller olycksfall. Seko anser att dessa siffror är i underkant och att tillbuden i själva verket är många fler. **2017 rapporterades inte något tillbud. 2016** 1 22 sekotidningen april 2022 Källa: Kriminalvården, Arbetsgivarverket 2018 28 % 13 % 16 % 2019 2020 2021 2017 11 % 12 % 11 % 9 % 10 % 14 % 12 % 10 % 10 % 10 % 8 % 8 % Statligt anställda inom samhällsskydd och rättsskipning, totalt. Anstalter och häkten, nationellt Häktet Göteborg *14 myndigheter som arbetar för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället.

april 2022 sekotidningen 23 Häkteschefen: Häktet i Göteborg har legat ett par år före Kriminalvårdens kraftiga expansion. Verksamheten har växt med 100 platser, fler överbeläggningsplatser och ett tyngre klientel. Ovanpå det har pandemin drivit upp sjuktal och vård av sjukt barn. – Det påverkar både dem somär sjuka och tär hårt på dem som är kvar i arbetet i den situationen. Häktet är Kriminalvårdens akutverksamhet, så trycket för oss har varit enormt och tufft för alla. Det säger häkteschefen Malin Sparrström om Sekotidningens uppgifter om dålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. I den snabba expansionen har det inte kunnat utbildas och rekryteras i tillräckligt hög takt och många nya har rekryterats in. – Vi jobbar varje år med att öka på andelen med fast anställning och anställer nu in nya på provanställning nu när vi har fått den möjligheten, säger Malin Sparrström. Väldigt många lämnade häktet 2018– 2019. Det skedde enligt häkteschefen i samband med att häktet utökades med 70 platser på nya avdelningar. Då flyttades personal för att se till att det fanns både erfaren och ny personal på dessa avdelningar. Flera sökte sig då vidare. En del ska även ha gått över till Nationella transportenheten för andra scheman och löner. Det höga trycket på häktet har gjort det svårare att komma in som ny chef, säger Malin Sparrström. Flera nya kriminalvårdsinspektörer har inte heller jobbat i Kriminalvården tidigare och då tar det enligt hennemer tid att komma in i arbetet. Hon säger att häktet har arbetat med att förbättra introduktion och andra stödinsatser. Malin Sparrström känner inte till att anställda blir utfrysta av chefer. Det är mycket tråkigt att höra och oacceptabelt, anser hon. – Vi behöver alla stå stadigt i Kriminalvårdens värdegrund och ta aktivt ansvar för hur vi alla bemöter varandra och bidra till en god arbetsmiljö. Malin Sparrström tillbakavisar uppgifterna om att ingenting ska ha gjorts för att komma till rätta med de problem som Seko Kriminalvården har påtalat. Hon förklarar att det har gjorts och görs flera insatser för arbetsmiljön. – Vi har även lämnat förslag på hur man kan mötas bättre och hjälpas åt att konkret nå förändring framåt. Jag har inte fått någon återkoppling på detta av Seko. Hon anser att facket har en viktig roll, men upplever att fack och ledning ibland arbetar mot varandra i stället för tillsammans. Kriminalvårdare befarar att det kan ske en situation likt gisslantagandet på Hällbyanstalten. Vad tänker du om det? – Att det är viktigt för oss alla att man funderar på hur vi kan hjälpas åt. Att vi följer de rutiner vi har och övar ordentligt tillsammans. Det är det yttersta vi kan göra för att undvika att något förfärligt ska hända, att vi i verksamheten följer rutiner och hjälps åt. Sekotidningen har även pratat med Per Björkgren, regionchef för KriminalvårdenVäst. Han säger att det tvärtemot vad facket hävdar har gjorts flera åtgärder för att komma till rätta med arbetsmiljöproblem på häktet i Göteborg. Sebastian G Danielsson Läs mer! En intervju med regionchefen finns på sekotidningen.se SÅ GJORDE VI t Sekotidningen har pratat med sju kriminalvårdare och kriminalvårdsinspektörer som arbetar eller har arbetat på häktet i Göteborg, som alla ger samma bild av läget. t Vi har även pratat med lokala, regionala och nationella fackliga företrädare som bekräftar detta. Vi har även tagit del av tillbudsrapporter samt fackliga lägesrapporter som har presenterats för häktets ledning. Så många behöver Kriminalvården anställa på landets häkten och anstalter fram till 2025 för att klara det ökade trycket av intagna, räknat på heltidsanställningar. ”Har varit ett enormt tryck” Flera års hårt tryck på häktet i Göteborg har varit tufft för personalen, säger häkteschefen Malin Sparrström. Hon känner inte igen bilden av att kriminalvårdare blir utfrysta. ARKIVBILD: ROGER LUNDSTEN/KAMERAPRESS/TT t 2500 HÄKTET GÖTEBORG t Häktet Göteborg är ett av fem säkerhetshäkten i Sverige. Häktet har 350 platser och är det största i landet. t Uppemot 400 personer jobbar på häktet i Göteborg.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=