Sekotidningen nr 3 2022

Varsågod, din medlemstidning i ny form! sekotidningen.se Nr 3 jun 2022 Tidningen för dig som arbetar med service och kommunikation EVA-LEY SJUKSKREVS EFTER PASSKAOSET CHARLIE UPPFYLLDE SJÖMANSDRÖMMEN BREVBÄRARE FICK ULTIMATUM: TA KÖRKORT ELLER SLUTA! KUGGE I VÅRT FÖRSVAR SERVICEMANNEN JENS NORBECK SER TILL ATT STYRKORNA PÅ GOTLAND FÅR VAD DE BEHÖVER

Innehåll nr 3 2 Sekotidningen 32 28 36 Sjön har alltid varit en given del av mitt liv. Vi seglade mycket när jag var liten, farmor och farfar hade båt. Trots att sjömän finns i släkten i generationer och pappan var matros var det inte självklart för Charlie Johansson att gå i pappans fotspår. Men en sommar kom ett erbjudande han inte ville missa. Mitt jobb 4 S vettigt, tungt – och riktigt kul! Peter Stambert är beläggningsarbetare. Aktuellt 6 V årens passkaos blev för mycket för passhandläggaren Eva-Ley Kamijo. Nyheter 10 Oro på Öresundståg när SJ lämnar. 12 I nget åtal efter dödsolycka på Vattenfall. 14 I höst tas tågvärdarna bort från Stockholms pendeltåg. Arbetsplatsen 16 Möt personalen som servar soldaterna på Gotlands nygamla regemente. I fokus 22 P ostnord har genomgått en historisk förändring. Sedan i maj delas posten ut varannan dag i hela landet. Skiftet har varit långt från problemfritt. Så funkar det 30 Så skyddas du av fackets försäkringar. Vi möter 30 C harlie Johansson om ett liv på sjön. Efter jobbet 36 Varannan vecka i husvagn i 27 år. Nu har järnvägsarbetaren Christer Bjerne flyttat – till en husbil. Insändare 38 »Jag orkar inte vara så utbytbar.« Krönika 40 B är ditt fackliga medlemskap med stolthet. Då står du inte ensam när vinden blåser. Korsord 42 Kryssa och vinn presentkort. Sekosidan 43 Ordförandekrönikan: »Inget är så roligt som arbetsplatsbesök«

fter fjorton timmars väntan i bitande kyla var tacksamheten oändlig. Hon gjorde sitt jobb snabbt och proffsigt, och med ett leende räckte hon över det åtråvärda rosa passet. Jag var rätt mör efter ett nattvak i snöfall och snålblåst i en lång kö utanför Arlandapolisen. Men passhandläggaren och hennes kollegor hade det onekligen också tufft den där veckan före påsk, och jag var imponerad över lugnet och det trevliga bemötandet. Det hade varit kaosköer i veckor för att få tillfälliga pass, eftersom kötiderna till att få ordinarie pass hade vuxit till, för oss inte helt insatta medborgare, oväntade nivåer. För Polismyndigheten var det ingen överraskning, men trots att det fanns en vetskap om att giltighetstiden för många pass hade löpt ut under pandemin fanns inte en tillräcklig bemanning. Det pressade läget har tärt hårt på de anställda. I det här numret kan vi läsa om Eva-Ley, skyddsombudet som blev sjukskrivet på grund av den orimliga arbetssituationen. Det är någonting märkligt med myndigheter som sköter verksamheten »just in time«. Som när Migrationsverket skulle registrera ukrainska flyktingar. Personalstyrkan hade mer än halverats sedan 2015 och nu var verket för slimmat. Dags att snabbrekrytera. Kvalificerade medarbetare står inte på gatan och väntar på påhugg. Borde inte myndigheter ha en rimlig grundbemanning så att det går att utföra jobbet utan att bli utbränd? Även vid oförutsedda händelser? Efter många års bantning är Försvaret just nu på uppgång efter att ha kämpat i motvind under lång tid. De flesta politiker verkar ense om att nedbantningen av Försvaret var naiv och lättvindig. Det kostar att bygga upp, riva ned och sedan bygga upp igen. Det är inte bra med en ryckighet i så bärande funktioner. Vi ska inte snåla på vare sig utbyggnad eller underhåll av viktig infrastruktur. På redaktionen har vi den senaste tiden ägnat oss åt en ombyggnad av magasinet. Vi har bytt ut typsnitt som blivit ålderstigna, målat i nya kulörer och lagt in rejäla balkar här och där. Vi har stuvat om innehållet, men självklart fortsätter tidningen att fokusera på din yrkesvardag och dina villkor. Hör gärna av dig med synpunkter! Bemanna även för det oväntade L E D A R E Ewa-Maria Kriegholm Chefredaktör E Borde inte myndigheter ha en rimlig grundbemanning så att det går att utföra jobbet utan att bli utbränd? Box 1102 111 81 Stockholm Besöksadress: KlaraNorraKyrkogata31, Stockholm Mejl: redaktionen@sekotidningen.se Webb: sekotidningen.se Chefredaktör &ansvarigutgivare Ewa-MariaKriegholm 08-7255230 ewa-maria.kriegholm@sekotidningen.se Reporter SebastianG Danielsson 076-1125006 sebastian.danielsson @sekotidningen.se Reporter Salomon Rogberg 072-215 17 78 salomon.rogberg @sekotidningen.se Reporter Lena Gunnars 070-2328039 lena.gunnars @sekotidningen.se 3 Sekotidningen SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004 Digital redaktör Linda Flood Layout Annika Zeffer, Peter Önnestam Korrektur MichelleBergman Prenumerationer&småannonser Telefon: 08-7255230 Mejl: ewa-maria.kriegholm@sekotidningen.se Annonser Adsales Telefon: 08-40028651 Mejl: kajsa@adsales.se Prenumeration 300kr per år påpg 740364-5 Tryck Stibocomplete2022 Fotoomslagsbild Jessica Lindgren-Wu Sekotidningenges ut av LOMediehus. Redaktionenansvarar inte för ej beställt material. Alltmaterial lagras elektroniskt. TS-distribueradupplaga: 101500ex. Nästanummer kommer 2 september. Manusstopp för småannonser är 10augusti.

4 Sekotidningen »Du måste vara en jävel på att basta« Hur ser en vanlig arbetsdag ut? – Det är väldigt varierande. Jag kör en asfaltläggare, men skyfflar också ut asfalt för hand. Ibland blir mitt arbetslag utlånat till andra städer. Men för det mesta håller vi till i södra Stockholm på kommunens gator. Ofta blir det dagsjobb. I dag lade vi asfalt på en cykel- och gångbana. Hur många år i yrket har du? – Det här blir min femte säsong. Det är ett riktigt kul jobb! Vad är mest krävande? – På sommaren kan värmen bli väldigt tuff. Förra året gjorde vi mätningar och det var 74,9 grader vid asfaltläggaren. Hur klarar man av det? – Du måste vara en jävel på att basta, och dricka hysteriska mängder vatten. Vad mer kan vara svårt? – I dag var det brunnslocken på marken och asfaltskottandet. Vad är svårt med brunnarna? – Arbetet blir tungt. Asfalten är väldigt varm när den kommer ut, men den svalnar rätt fort när du petat med skyffeln i den. Så du måste vara snabb. Vi lyfter locket tillsammans, skrapar rent och packar ut asfalten. Vad är det roligaste med ditt jobb? – Kollegorna. Sedan är det ju väldigt skönt att vara ledig på vintern. Hur länge är du ledig? – Vi brukar gå hem i mitten av december. Sedan börjar vi någon gång efter påsk. Det behövs, för vi jobbar ju väldigt många timmar när vi jobbar. Vad i din arbetsmiljö kan förbättras? – Att få ned farten på bilarna. Vi brukar ha trafikvakter med oss, men det är ändå förvånansvärt många som kör för fort i vårt arbetsområde. Gillar du lukten av asfalt? – Ja, det är något speciellt med den! Efter att man jobbat mycket med asfalt så associerar man lukten med många minnen. Jag förknippar den med uppstart av säsongen och sommar. TEXT: SALOMON ROGBERG FOTO: YLVA SUNDGREN Mitt jobb: Beläggningsarbetare Peter Stambert kör en asfaltläggare, men skyfflar också ut asfalt för hand. Arbetet är både tungt, svettigt och roligt. Varför luktar egentligen asfalt så gott? Vi har svaret på sekotidningen.se

5 Sekotidningen Peter Stambert Ålder: 37 år. Bor: Norrtälje. Yrke: Beläggningsarbetare. Arbetsplats: NCC Industry. Uppdrag: Skyddsombud. 74,9⁰C Så varmt kan det vara vid asfaltläggaren en sommardag.

Aktuellt Det höga trycket på pass har satt extrem press på Polisens passhandläggare. Eva-Ley Kamijo sjukskrevs efter en kaotisk vår. 6 Sekotidningen KROPPEN SA STOPP EFTER PASSKAOSET Foto: Polisen Under våren har tillgången på pass blivit en akut samhällsfråga. Väntetider har varit månadslånga, folk har åkt land och rike runt i jakt på passtider och Polisen har gjort passfrågan till en särskild händelse. Det brukar bland annat göras vid naturkatastrofer, stora olyckor och terrordåd. Landets passexpeditioner har varit under hård press. Orsaken är att folk inte har förnyat sina pass under pandemin och nu är ivriga att resa. – Allting exploderade i början på februari när restriktionerna släpptes. Då sade det »kaboom« i våra bokningssystem, säger passhandläggaren Eva-Ley Kamijo.

7 Sekotidningen Rusningen efter pass blev till ohållbar stress för passhandläggaren Eva-Ley Kamijo, som sjukskrevs. »Det har legat på en hysterisk nivå«, säger hon. Foto: Maja Kristin Nylander

8 Sekotidningen Hon jobbar på Göteborg Passcentral och har sett folk komma ända från Kalmar. – De kommer hit om de lyckas hitta en ledig tid, säger Eva-Ley Kamijo. Passhandläggarna ska i snitt klara en ansökan på tio minuter. I normalfallet är det tillräckligt mycket tid för att göra ett pass utan att stressa. Problemet är att vissa ärenden tar mer tid. Föräldrar som söker pass för sina barn har till exempel inte alltid fyllt i all dokumentation innan de kommer fram till luckan. Barn som gråter efter lång väntan i kö kan inte fotas. Om en ansökan drar ut på tiden hopar sig köerna. Ibland strular dessutom tekniken och en passmaskin går inte att använda. Då måste kollegor täcka upp för dessa ansökningar. – Jag vill påstå att de flesta av handläggarna på mitt kontor gör betydligt fler än vårt mål på sex ansökningar i timmen, just för att täcka upp för de luckor som uppstår, säger EvaLey Kamijo. Det höga tempot har satt en enorm press på personalen. Signaler om en tuff arbetsbörda har kommit från flera passexpeditioner runt om i landet. I Stockholmsförorten Flemingsberg anmäldes Polisen till Arbetsmiljöverket efter för hög arbetsbelastning under lång tid. För Eva-Ley Kamijo sade kroppen stopp i samband med påskledigheten. – Det blev en sådan fullständig överbelastning för huvudet att jag började glömma bort vad jag sysslade med i luckan. Sedan dess har hon varit hemma sjukskriven, med extrem trötthet och en hjärna som är utarbetad. – Jag försöker göra så lite som möjligt och koppla bort jobbet från huvudet, säger hon. Eva-Ley Kamijo är även skyddsombud, en roll som är svårare att släppa. Hon är kritisk till att polisen inte har förberett sig tillräckligt för den våg av pass som behövde förnyas. – Det har tyvärr varit för kortsiktigt tänk, säger hon. Under våren har Polisen jobbat för att få fram mer personal och många polisanställda har anmält sig för att stötta kollegorna. Expeditioner har gått över till att jobba i tvåskift och nya passhandläggare slussas in löpande. I Göteborg har nyblivna poliser skolats in. Det är jättebra, men kräver tid från andra Aktuellt I april köade folk i timmar utanför Arlandaspassexpedition för att få tag påett provisoriskt pass. Eva-Ley Kamijo känner att hon är helt slutkörd efter vårens passkaos. Foto: Jessica Gow/TT

Det blev en sådan fullständig överbelastning för huvudet att jag började glömma bort vad jag sysslade med i luckan. passhandläggare som lär upp dem, förklarar Eva-Ley Kamijo. – Man kan inte heller räkna med att en helt grön person som sitter med en handläggare ska vara lika snabb som vi som har jobbat i ett antal år, säger hon. Enligt Annika Olsen, sektionsordförande för Seko Polisen Väst, räcker det inte med fler passhandläggare. Hon efterlyser mer utrustning och större lokaler. – Dessutom är de låga lönerna för passhandläggare ett problem. Det finns flera exempel på personer som har tackat nej till en tjänst eftersom lönen är för låg, säger hon. Passfrågan har under våren blivit så akut att politiker har lagt sig i Polisens hantering. Sverigedemokraterna har velat se dygnetruntöppna passexpeditioner. Ett orealistiskt förslag, tycker fackliga företrädare. – Skulle människor då dra upp sina barn ur sängen mitt i natten? Det tror jag inte någon är beredd att göra, säger Monica Veberg, sektionsordförande för Seko Polisen Syd. Norge och Finland är också drabbade av extremt långa väntetider. Men i Danmark går det att få en tid för nytt pass inom några dagar. Där har passhandläggningen flyttats från Polisen till kommunerna. Moderatledaren Ulf Kristersson har velat se en liknande lösning i Sverige. Men Monica Veberg vill inte att Polisen säljer ut sina tjänster. Hon anser att problemet med personalbrist skulle kvarstå, oavsett vem som ansvarar för handläggningen. – Den utvecklingen har vi sett när Migrationsverket tog över ansvaret för en del av våra tidigare uppgifter, som exempelvis ansökningar om arbetstillstånd, säger hon. I skrivande stund är den genomsnittliga väntetiden på pass 22 veckor. På Göteborg Passcentral har öppettiderna just nu utökats med flera timmar per dag. Eva-Ley Kamijo hoppas återvända till jobbet tids nog, där hon vanligtvis trivs med fantastiska kollegor. Risken är att flera inte jobbar kvar. – Jag vet kollegor som söker andra tjänster både inom och utanför myndigheten. Folk mår inte bra. SEBASTIAN G DANIELSSON SALOMON ROGBERG TORA VILLANUEVA GRAN Polisen saknar beredskap för ett så högt tryck på passtider som under våren. Det säger Per Engström, ansvarig för passfrågan hos Polisen. Det finns ingen beredskap för att hinna ställa om när efterfrågan på pass ökar så snabbt. Det förklarar Per Engström, nationell kommenderingschef för särskild händelse pass. – Vi har försökt vädja till allmänheten. Men ska man inte ut och resa har man inte beställt pass helt enkelt, utan skjutit på beslutet. Sedan släpps restriktionerna och då ska alla ha pass på en gång, säger Per Engström. Polisen är enligt honom drabbad av samma stigande kurva som sjukvården och andra branscher mötte under pandemin. – Vi är inte dimensionerade för en sådan här ökning. Sedan har vi kanske inte anställt upp i god tid. I april utnämnde Polisen passfrågan till en särskild händelse. Efter detta har framför allt rekryteringstakten ökat. Passhandläggare får förtur i myndighetens arbetsintervjuer och säkerhetsprövningar. 400 personer är på väg att tillsvidareanställas. Under tiden har andra anställda inom Polisen tagits in för avlastning. – Vi har fått omfördela från andra verksamheter som har snabbutbildat sig. Vi har även vädjat till dem inom Polisen som har jobbat med det här tidigare om att jobba extra. Produktionstakten ska fördubblas från 200000 till 400000 pass i månaden. Polisen har infört kvällsskift för att hantera fler ansökningar. Polisen ser inte över passhandläggarnas grundlön. Men handläggare som jobbar tvåskift och exempelvis instruktörer och arbetsledare som möjliggör detta kommer att få ett lönetillägg. – Sedan försöker vi uppmärksamma personalen så mycket som det går. De är väldigt viktiga i vår kontakt med en frustrerad allmänhet, säger Per Engström. Redan ett par veckor efter att passfrågan blev särskild händelse såg Per Engström trenden sakta vända. Men han räknar med att läget är fortsatt ansträngt över sommaren. – Vi hoppas komma över det här på ett bra sätt, naturligtvis under drägliga arbetsförhållanden. SEBASTIAN G DANIELSSON »Vi är inte dimensionerade för ökningen« Vi har försökt vädja till allmänheten. Men ska man inte ut och resa har man inte beställt pass helt enkelt. 9 Sekotidningen Kortare giltighetstid sedan 2005 → Pass är en resehandling som är godkänd i hela världen. Svenska pass är giltiga i fem år för personer över 12 år och tre år för barn under 12 år. → 2005 ändrades giltighetstiden på pass från tio till fem år. 2016 sänktes giltighetstiden ytterligare för barn till tre år på grund av att yngre barns utseende snabbt förändras. Källa: Polisen, SwedenAbroad Läsmer om passkaoset på sekotidningen.se Per Engström.

10 Sekotidningen Medarbetarna på Öresundstågen måste återigen byta arbetsgivare. SJ har sagt upp avtalet med Skånetrafiken efter bara knappt två år. I december tar Transdev över genom ett tillfälligt nödavtal. Än en gång ska nycklar och passerkort lämnas in och nya hämtas ut. Det blir andra digitala system och planeringsverktyg. Mobiltelefoner, skärmar och datorer ska bytas och lösenord ändras. Dessutom kvarstår förhandlingar om nuvarande lokala kollektivavtal. I det finns skrivningar som anställda tycker är bättre än i branschavtalet. Ett exempel är att sluta senast 19 på fredag före ledig helg. – Det är stor skillnad på att vara schemalagd fram till 23.59 en fredagskväll och sedan gå på jobbet igen klockan fyra på måndagen. Då är man helt slut hela lördagen och måste lägga sig jättetidigt på söndagen. Det blir inte någon vidare helgvila, säger Sarah Andersson som är tågvärd och förtroendevald för Sekoklubben på SJ Öresund. I SJ:s personallokaler på Malmö centralstation ska tågvärden Karolina Johansson byta en arbetsväska före nästa avgång, men hinner dela med sig av sina tankar: – Alla vi som jobbar här har ett liv också, med familj, lån och bostäder. Villkoren på jobbet påverkar vårt privata. Ännu ett arbetsgivarbyte efter så kort tid skapar oro. Karolina Johansson jobbar vanligtvis natt och är mån om att kravet på att vara minst två tågvärdar under nattpassen ska följa med till den »ny-gamla« arbetsgivaren. – 2015 blev jag överfallen och knuffad in i Det är absurt hur vi hela tiden tvingas byta arbetsgivare. Skulle vi anställda hålla på så här skulle det vara kicken direkt. SJ LÄMNAR ÖRESUNDSTÅG Oron bland anställda på Öresundstågen är stor inför ännu ett arbetsgivarbyte. Vad händer nu med alltifrån antalet tågvärdar nattetid, lokförarbrist till helgvila? en stolpe på Kastrup station av en aggressiv och berusad resenär. Jag tror inte att det hade hänt om jag inte hade varit ensam. Lokföraren Jörgen Molander tar en kort kaffepaus mellan sina avgångar. Han är arg. Men också luttrad och uppgiven. – När SJ tog över efter senaste upphandlingen tänkte jag att det skulle bli arbetsro, åtminstone till min pension om fyra år. Det är absurt hur vi hela tiden tvingas byta arbetsgivare. Skulle vi anställda hålla på så här skulle det vara kicken direkt. Carina Zachau (M), ordförande för kollektivtrafiknämnden och del i Skånetrafikens styrelse, beklagar att SJ-avtalet har brutits. Hon menar dock att ansvaret vilar på SJ. – Vår intention är långa avtal. Därför var vi så glada när vi skrev på med SJ, de skulle ha hand om både drift och underhåll av Öresundstågen i åtta år. Nu blir det inte så, det kan jag bara beklaga. TORA VILLANUEVA GRAN Läs mer på sekotidningen.se Foto: Shutterstock ,Tora Villanueva Gran Karolina Johansson. Lokförare Jörgen Molander lägger ansvaret på politikerna. »Den ständiga prispressen leder till att personal och resenärer får ta smällen.« Aktuellt

11 Sekotidningen Foto: shutterstock Foto: shutterstock Inspektörer kan utsättas för asbest ■ Arbetsmiljöverkets inspektörer riskerar att utsättas för asbest när de gör arbetsplatsbesök. – Riskerna behöver åtgärdas och det snabbt, säger Thomas Ekström, huvudskyddsombud för Seko på Arbetsmiljö- verket. Han anser att arbetsgivaren inte har gjort tillräckliga undersökningar, riskbedömningar eller åtgärder. En begäran om arbetsmiljöåtgärder med stöd av arbetsmiljölagen har lämnats in. Lokförare slutade på SJ efter schemakaos ■ Mellan januari och mars slutade 30 lokförare på SJ. Enligt Seko Lokförarna SJ Stockholm sade många upp sig efter missnöje med SJ:s nya planeringssystem. – De var trötta på hur det var redan innan och sedan blev det extremt mycket sämre villkor från den ena dagen till den andra, säger Mikael Hedlund, ordförande för lokförarklubben. SJ kan inte bekräfta att uppsägningarna beror på schemaproblem, utan hänvisar till ökad trafik i Mälardalen och pensioneringar. TUSENTALS KRONOR TILL LOKFÖRARE SOM SKJUTER PÅ SEMESTERN ■ Tågoperatörer erbjuder sina lokförare tusentals kronor för att flytta sin semester för att klara bemanningen i sommar. SJ ger lokförare en extra månadslön om huvudsemestern tas ut en annan tid på året. Lokförare på MTR Pendeltågen får en extra månadslön, samt ytterligare en fjärdedels månadslön. Landets häkten är under enorm press. De vanliga häktesplatserna räcker inte till och många tvingas dela cell. I Helsingborg inhyste stadens två häkten 199 personer i mitten av maj, trots att det egentligen bara finns plats för 170 personer. Alla utrymmen som går används till att husera häktade, som sjukrum och transportceller. »Det sliter något enormt på personalen att hela tiden gå med över 100 procents beläggning när man har en bemanning som ska täcka 85–90 procent«, säger Peter Andersson, Sekos sektionsordförande i Helsingborg. Överfullt på häkten 2018 2019 2020 2021 2022 2 138 2 152 2 171 2300 2362 1929 2001 2188 2473 Antal vanliga häktesplatser* Antal häktade i genomsnitt under året Du har gått skrivarkursen »Vässa din penna och ta makten« för LO-folk i Västernorrland. Varför då? – Det finns många frågor som sällan lyfts ur arbetarnas perspektiv i massmedia. Mina texter utgår ofta från min och mina kollegors vardag. För att känna mig tryggare och få verktyg tyckte jag det var bra att lära mer om skrivande. Var skriver du? – Jag skriver krönikor var fjärde vecka för lokala Sundsvalls tidning som numera även har en S-märkt ledarsida. Lärde kursen dig något? – Absolut! Alltifrån hur man inleder lockande till hur man förtydligar sitt budskap. Jag tänker att det här är något som fler aktiva i förbundet skulle kunna dra ihop även på andra platser i landet. Det kan kännas läskigt att publicera sig, men jag har blivit förvånad över all kärlek och pepp det ger. TORA VILLANUEVA GRAN Hallå där… … Ida Lindouf brevbärare i Sundsvall, förtroendevald i Seko. 2323 Källa: Kriminalvården Kriminalvården Från år 2020 har antalet häktade i genomsnitt överstigit antalet häktesplatser. Gäller januari-april. Beläggningen brukar gå ner något under sommaren. * Från och med 2019 räknas inte t ex arrestplatser och migrationsplatser med bland de ordinarie.

12 Sekotidningen Bytte elmätare – slungades bakåt ■ En elmontör på Q bemanning i Södermanland fick en strömgenomgång och slungades bakåt när han bytte elmätare. Luckan var strömförande. Förra året skedde det 25 elolyckor och tillbud i samband med byte av elmätare. I 76 procent av fallen orsakades olyckorna av felbeteenden. – Därför har vi bestämt att vi alltid ska spänningsprova elskåpen innan vi tar i dem, säger Jonas Trässman, huvudskyddsombud på Vattenfall som också har haft incidenter med elmätare. Tågvärd utsattes för sexuellt ofredande ■ Först sparkade resenären tågvärden Cecilia Gibson på smalbenet. Sedan strök han henne på rumpan. Händelsen skedde på ett SJ-tåg förra året. Direkt efteråt gick Cecilia Gibson till lokförarhytten för att ringa polisen. – Det var först när jag kom fram till föraren som jag bröt ihop och grät, säger hon. – Jag hade svårt att sova dagarna efter att jag blev utsatt. Och under dagarna var jag i en slags dimma. Resenären greps i Ockelbo och dömdes sedan vid Gävle tingsrätt för våld mot tjänsteman, misshandel och sexuellt ofredande. Cecilia fick ett bra stöd från sin gruppchef och en kamratstödjare. Men hon hade behövt professionellt samtalsstöd efter händelsen, och inte som det blev nu efter flera veckor. – Det borde vara obligatoriskt, säger hon. Trots Vattenfalls mål att vara Sveriges säkraste arbetsplats har tre personer omkommit på jobbet för Vattenfall mellan 2015 och 2021. Ytterligare fem underentreprenörer har mist livet vid andra enheter inom koncernen. Den senaste arbetsplatsolyckan skedde den 2 juni i fjol. Det var när en tekniker skulle göra ett underhållsarbete på Svenska Kraftnäts ledning i området kring Moskosel i Norrbotten. Mannen, som var i 35-årsåldern, dog till följd av strömgenomgång på grund av induktion. Ledningen var inte parallellgående på arbetsstället, men var ändå spänningssatt till följd av att den gick parallellt med kraftledningen cirka 100 kilometer bort. SLIPPER ÅTAL EFTER DÖDSOLYCKA En utredning visar att dödsolyckan i Norrbotten skedde genom ett misstag av teknikern som hade många års erfarenhet av jobbet. Aktuellt … bantekniker finns det i runda slängar idag. Sedan 1998 har personalstyrkan nästan halverats, visar en rapport från Seko på Infranord, som bygger och underhåller den svenska järnvägen. Fortsatt hot och våld på tågen ■ Tågvärdar råkar fortsatt ut för hot, våld och trakasserier i jobbet, larmar Seko. 2019 publicerade facket en rapport där var femte ombordanställd upplevde hot på jobbet dagligen. – Situationen har inte förbättrats. Snarare tvärtom, säger Henrik Sverin, huvudskyddsombud på SJ, på ett seminarium som Seko anordnade för att lyfta frågan. På seminariet var fack, arbetsgivare och politiker överens om att alla måste samarbeta för att förbättra situationen. 3800 Foto: Fredrik Hjerling Det var vid ett underhållsarbete på Svenska Kraftnäts ledning i Moskosel i Norrbotten som en tekniker miste livet. (Bilden är inte från olycksplatsen.) Cecilia Gibson.

13 Sekotidningen Många olyckor har skett på grund av induktionsström från elledningar. Nu ska säkerheten skärpas. Förra året skedde sex olyckor och tillbud, där induktion varit orsaken. 45 liknande olyckor har inträffat sedan 2017 fram till 2021, enligt Elsäkerhetsverket. Den dystra utvecklingen har lett till kraftfulla insatser från bland annat branschorganisationen Energiföretagen och Vattenfall. Efter dödsolyckan i området kring Moskosel i Norrbotten har Vattenfall Services intensifierat sitt säkerhetsarbete. Fokus ligger bland annat på så kallade »Safety walks«, där medarbetare och chefer går igenom risker och arbetsmoment på plats. – Vi har också infört en ny roll när vi utför uppdrag där det finns en risk för induktion, som vi kallar övervakare, för att säkerställa att alla jordningar och potentialutjämningar är korrekta. Vi har utbildat våra medarbetare i hur de ska hantera induktionsrisker och tydliggjort våra instruktioner, berättar Dag Svensson, vd på Vattenfall Services. Energiföretagen är också i full färd med att uppdatera och göra sina anvisningar gällande induktion mer lättförståeliga. Det finns många förklaringar bakom att induktionsolyckorna ökat, menar Peter Tunell, elinspektör på Elsäkerhetsverket. Dels beror de på fler nybyggnationer invid befintliga kraftledningar, dels på den högre energiförbrukningen i Sverige. – Induktion hänger bland annat ihop med hur långt ledningarna går parallellt med varandra, samt hur mycket ström det går i den avgivande ledningen. Ju hårdare vi kör vårt nät, desto högre blir den inducerade spänningen i mottagande ledning, säger han och fortsätter: – Kunskapen behöver ökas om induktion, hur den uppstår och hur den ska hanteras på bästa sätt. Det är exempelvis viktigt att känna till att ledningarna inte behöver vara parallellgående inom synhåll för att fara ska uppstå. Som vid dödsolyckan i Moskosel var ledningarna inte parallellgående på arbetsstället, utan cirka 100 kilometer bort. SALOMON ROGBERG Foto: Jennie Pettersson Foto: Shutterstock Teknikern bar inga så kal�­ lade AMS-handskar för arbete med spänning, så när ledningen han arbetade med blev strömförande var teknikern oskyddad. Han hade heller inte säkrat sig mot induktionsström genom jordning, står det i Vattenfall Services internutredning. – Varför jordningen inte hade skett vet vi inte, säger Dag Svensson, som är vd, och påpekar att mannen hade många års yrkeserfarenhet och var utsedd till elsäkerhetsledare. Arbetsplatsolyckan har utretts som ett misstänkt arbetsmiljöbrott. Förundersökningen är nedlagd, då det inte gick att bevisa att den berodde på fel från arbetsgivarens sida. – Det är en oerhört tragisk olycka. Det allra viktigaste vi kan göra nu är höja vårt riskmedvetande, säger Dag Svensson. SALOMON ROGBERG Jag tror att många uppskattar lukten av aromatiska ämnen eftersom den uppfattas som lite söt, vaniljlik och lite åt det rökiga hållet” Ulf Ellervik, författare och professor i bioorganisk kemi, om varför en del av oss gillar doften av asfalt. Dag Svensson. Peter Tunell. Induktion – därför kan det vara livsfarligt Vad är induktion? Hos en strömförande kraftledning bildas ett magnetfält runt varje fas. Om en kraftledning eller annan metallisk ledare går parallellt med den givande ledningen kommer denna att spänningssättas genom induktion. Den mottagande ledaren antar alltså en viss spänning genom magnetisering. Det finns ingen fysisk kontakt mellan avgivande och mottagande ledning. Källa: Elsäkerhetsverket, Vattenfall Services

14 Sekotidningen Redan i höst ska de första pendeltågen gå utan tågvärdar ombord. Nästa sommar ska förändringen vara helt genomförd. –Det kommer vara lika tryggt och säkert att resa i pendeltågstrafiken i framtiden som det är i dag, säger Mats Johannesson, vd på MTR Pendeltågen. Region Stockholm, som tog beslutet att ersätta 370 tågvärdar med kameror, menar att ombordpersonalen spelat ut sin roll. Arbetsuppgiften att övervaka dörrstängning kan automatiseras. –Det handlar inte om att man som tågvärd inte fyller en funktion. Men med hjälp av tillgänglig teknik kan pendeltågssystemet moderniseras och effektiviseras, säger Mats Johannesson. Den lokala fackklubben för tågvärdarna, Seko Pendelklubben, anser att lokförarna blir mer utsatta när de arbetar ensamma ombord. Dessutom att vissa arbetsuppgifter inte kan ersättas av kameror. Exempelvis när tågen behöver evakue­ Kollegor kommer att tvingas tacka nej av familjeskäl, geografiska eller fysiska skäl. Efter stress: olåsta dörrar på anstalt ■ Olåsta dörrar, nycklar på fel plats och kriminalvårdare som utsätts för riskfyllt ensamarbete har blivit vardag på Anstalten Umeå. Enligt Sekos skyddsombud Stefan Holmberg är orsaken hög arbetsbelastning och stress. – Det har skett en dramatisk försämring av arbetsmiljön de senaste månaderna, säger Stefan Holmberg, som nu har larmat Arbetsmiljöverket. Enligt Diana Wikberg, kriminalvårdschef på anstalten, tas det fram arbetsmiljögrupper som ska gå till botten med problemen. Hon förklarar att arbetsbelastningen har varit hög på grund av allt fler intagna. TÅGVÄRDAR SKA FÅ ANDRA JOBB MTR lovar att lokförarnas arbetsmiljö inte ska försämras när tågvärdarna tas bort från Stockholms pendeltåg. ras eller vid en påkörningsolycka är tågvärden ett viktigt stöd för lokföraren. Hur ska kameror kunna ersätta? –Med andra förändringar som vi gör så kommer vi att kunna stötta lokföraren, säger Mats Johannesson. Bland annat ska det införas mobilt trafikstöd, ett team på två ska vara behjälpliga i olika situationer, berättar Johannesson. Trygghetsteam ska också finnas i kollektivtrafiken på eftermiddagar och kvällar. I början av maj slöt Seko och MTR en överenskommelse om tågvärdarnas framtid. Alla ska erbjudas att omplaceras. Totalt finns det nio olika sorters tjänster att söka i Stockholmsregionen. Dessutom ska det finnas 30 platser på en intern lokförarutbildning. Enligt förbundet består den fackliga segern i att man lyckats sluta ett avtal med operatören om att medlemmar får behålla sina anställningsvillkor, grundlön och anställningstid. Ordförande Rainer Andersson på Seko Pendelklubben befarar att många tågvärdar ändå blir av med jobbet. – Kollegor kommer att tvingas tacka nej av familjeskäl, geografiska eller fysiska skäl. Detta väger inte upp för att ett antal kollegor slipper bli arbetslösa, säger han. Mats Johannesson på MTR håller inte med. Han framhåller att man lyckats skapa förutsättningar för medarbetarna att söka sig vidare inom koncernen. –Jag bedömer risken som liten att vi inte ska lyckas hitta alternativ som funkar för våra kollegor, säger han. SALOMON ROGBERG SEBASTIAN G DANIELSSON 19… procents löneökning fick Postnords vd Annemarie Gardshol förra året, medan exempelvis brevbärare och chaufförer fick 2,7 procents löneökning. Aktuellt Till hösten ska de första pendeltågen i Stockholm gå utan tågvärdar ombord. Foto: Viktor Fremling, MTR Mats Johannesson. Rainer Andersson, ordförande Seko Pendelklubben

15 Sekotidningen Har du råkat illa ut? Är du medlem i Seko eller Fackförbundet ST och arbetar inom järnvägen? Då kan du söka rehabiliteringsbidrag hos Stiftelsen Solhöjden, för dig eller dina famljemedlemmar. Du hittar mer information och ansökningsblankett på stiftelsensolhojden.se Vi hjälper dig! www.seko.se www.st.org Bland kobbar & skär till Sandhamn, 14 juni l Från Cityterminalen 8.00 åter 18.00 Räkkryssning från Örebro, 4 juli l Från Cityterminalen 8.00 åter 18.00, medlem 200 kr Reijmyre glasbruk & Ericsbergs slott, 18 augusti l Från Cityterminalen 8.00 åter 19.00, medlem 200 kr Bussrundtur sep/okt (se nr 4, 2/9), medlem 50 kr Från och med halvårsskiftet blir det billigare att vara medlem i a-kassan tack vare en skattereduktion på 25 procent av medlemsavgiften. Beslutet klubbades nyligen av riksdagen och är ett sätt att försöka få fler att ansluta sig till a-kassorna. När en större del av arbetskraften har ett försäkringsskydd upprätthålls bland annat köpkraften vid en lågkonjunktur. Sommedlem behöver man inte göra något själv för att få ta del av reduktionen då den hanteras via skattsedeln. A-KASSAN SEKO TELE STOCKHOLMSPENSIONÄRER Billigare attvaramedlem i a-kassan Resor 2022 För mer info/bokning, se vår hemsida www.sekotelepensionar.n.nu ring/sms:a Siv, tel: 070-220 1363 Vilken fråga är viktigast för dig? Postkvinnor ska stärkas För första gången sedan pandemin har det kvinnliga nätverket inom Postnord och Citymail samlats. –Poängen är framför allt att kunna prata fritt, att ingen känner sig begränsad. Här vågar alla ställa frågor, säger Sofi Vestling. Hon är vice klubbordförande i Seko Citymail och organisatör för det kvinnliga nätverket där. Sandra Svensk, ordförande i Seko Posten, var en av dem som tog initiativ till nätverket inom Postnord 2015. – Vårt syfte är att stärka kvinnorna. Vi pratar avtalsrörelse och allt vi hanterar i vardagen. Nätverket får inte bli en sidoorganisation, utan ska vara en del av förhandlingsorganisationen. EMMELI NILSSON 3 tycker Att det fackliga arbetet måste drivas både ur ett manligt och ett kvinnligt perspektiv, och att vi behöver ha alla könstillhörigheter och etniciteter representerade. Vi behöver en mångfald bland förtroendevalda för att kunna driva alla frågor på bästa sätt. Vi har pratat mycket om värderingar, och mötet med chefer, hur vi ska hantera konflikter och händelser på arbetsplatser. Det är ändå verkligen på väg åt rätt håll om man ser till jämställdheten i förbundet. Jag tar med mig väldigt mycket bra tänk härifrån. Mycket handlar om att stärka de förtroendevalda så att de vågar prata mer på arbetsplatsen. Och att de vågar ta ut mer facklig tid för att kunna vara tillgänglig för medlemmarna. Ia Björdén huvudskyddsombud och vice ordförande Seko Citymailklubben sektion Väst Felicia Norsell fackligt ombud, Postnord Trosa Sofia Svensson ordförande Seko Posten Klubb Väst Läs mer på seko tidningen.se

16 Sekotidningen DE SERVAR SOLDATE Försvaret på Gotland är i hetluften när vår omvärld skakas av krig. Vi träffar personalen som håller maskineriet i gång på Gotlands regemente P18. A R B E T S P L A T S E N Text:Sebastian G Danielsson | Foto:Jessica Lindgren-Wu

17 Sekotidningen ERNA På Sveriges sista utpost mot öst ser Försvarsmaktens servicemän Jens Norbeck och PD Hurtig till att soldaterna har rätt förutsättningar för skjutövningar. »Om de ber oss om hjälp kommer vi direkt.«

18 Sekotidningen otorbladen dånar från en Helikopter 16 som är på väg att lyfta vid Gotlands regemente P18. Utlandsstyrkor som ska skickas ner till Mali genomför just nu övningar här vid Tofta skjutfält, söder om Visby. Efter många års nedrustning är Försvarsmakten på uppgång igen. Som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina ska förmågan på Gotland stärkas i snabb takt. Regementet P18 ska ta emot fler värnpliktiga och fler soldater ska placeras på ön. I dagarna inspekterade en amerikansk generallöjtnant Gotlands militära förmåga. Han fick se svenska styrkor öva strid i den karga miljön på skjutfältet. Det är servicemännen PD Hurtigs och Jens Norbecks arbetsplats. De ser till att soldater har bra förutsättningar för att genomföra övningar. Den här förmiddagen parkerar servicemännen sina hjullastare och kliver in i målverkstaden, där de tillverkar måltavlor som soldaterna kan skjuta på. – Här bygger vi stormål om sju meter, för stridsfordon, säger servicemannen Jens Norbeck med blicken på en träram i samma form och mått som en stridsvagn. I verkstaden ligger måltavlor av olika slag som servicemännen har snickrat ihop. Här finns stridsvagnsfronter och tavlor föreställande soldater i hel- och halvkropp. På golvet står en helikopter i stål som en smed i närområdet har svetsat ihop för att beskjutas av luftvärnskanonvagnar. – Den blev så jädra fin. Det är knappt så man vill slå ner den där ute, säger Jens Norbeck. Servicemännen flyttade in i verkstaden för ett halvår sedan. Innan dess höll de till i en oisolerad lokal vägg i vägg, när markverkstaden som sköter fordon inhystes här. Det kunde bli rätt kallt, konstaterar Jens Norbeck och PD Hurtig. Långt ifrån all tid spenderas i verkstaden. Servicemännen rycker ut på skjutfältet dagligen. De sköter bland annat markarbeten, levererar måltavlor och röjer sly. – Mycket av tiden handlar om att vara flexibel och serva förbanden, säger PD Hurtig. Han är även aktiv inom hemvärnet och utbildad ammunitionsröjare. Om det upptäcks oexploderade granater – så kallade »oxar« – märker han upp dem, ser om granaterna går att flytta eller om han behöver spränga dem på plats. – Det här är en GRK-12, en granat som jag hittade här ute på fältet. Eftersom den stod rakt ner i marken visste vi först inte om den var odetonerad, säger PD Hurtig och visar upp granatresterna. Jens Norbeck har tidigare varit deltidsbrandman. Nu är han brandansvarig med en tankbil för tuff terräng. – Här är min ögonsten. En Scania 113, sexhjulsdriven. Den är guld värd, säger han. Bränder kan uppstå när projektiler hamnar i det Resterna av en övningsprojektil på Tofta skjutfält. A R B E T S P L A T S E N Jens Norbeck mäter upp området som en skjutövning ska hållas i. Servicemännen ansvarar för att inga båtar eller flygplan kommer för nära och riskerar att träffas av granater.

19 torra gräset under skjutövningar. Då är Jens Norbeck och PD Hurtig snabbt framme och släcker innan elden sprider sig. Vi hoppar in i deras fyrhjulsdrivna pickup och skumpar omkring på skjutfältet. Vårsolen gassar, dammet yr från de kalkrika grusvägarna och servicemännen verkar trivas som handen i handsken. Ett par gånger stannar vi till och inväntar klarsignal från säkerhetstornet. Här ställer servicemännen ut bockar som varnar för pågående övningar, håller ordning och snickrar ihop mål och landmärken i terrängen, till exempel små hus. – Det blir mycket att åka runt och se vad vi måste åtgärda, säger PD Hurtig. De visar upp en luftvärnskanon gjord av plankor och reglar, som de snickrade ihop efter att en äldre variant blåst omkull. – Det är kul att man får vara kreativ, säger Jens Norbeck. På vinterhalvåret blir det bra kallt på en så utsatt plats. Då kan servicemännen ta sin tillflykt till skjuttornet vid klinten. Med stora fönster ut mot havet kontrollerar de att inga båtar eller flygplan närmar sig när granater smäller av i riktning mot havet. Böjd över ett kartbord visar Jens Norbeck hur de mäter upp området som skjutövningarna ska hållas i. PD Hurtig slår på radarskärmen där han håller koll på trafiken. En kamera skannar även av kusten. I skjuttornet finns ett litet kök och en våningssäng. – Någon gång börjar de skjuta fyra på morgonen. Då sover vi här, säger PD Hurtig. De ökade spänningarna i närområdet oroar inte servicemännen särskilt mycket. De ger ett avslappnat intryck, som återspeglar hela regementet. Vi möter leenden och glada hälsningar. Erik Österlin som är lagsamordnare i den nya markverkstaden sätter ord på känslan. – Just nu är det mycket positivt för vår verksamhet och det vi gör. » NÅGON GÅNG BÖRJAR DE SKJUTA FYRA PÅ MORGONEN. DÅ SOVER VI HÄR.« Tofta skjutfält är 2 700 hektar stort och började användas av Gotlands artilleri redan 1898. Servicemännen har byggt en luftvärnskanon som landmärke. Sekotidningen

20 Sekotidningen Samtidigt hade det varit bättre förstås om det var frid och fröjd i omvärlden, säger Erik Österlin omgärdad av stridsvagnar och pansarfordon som ska underhållas. Han planerar arbeten för mekanikerna i verkstaden. Före P18 jobbade han på Volvo personvagnar. Jobbet på försvaret är det roligaste hittills. – Jag känner verkligen att jag gör någonting för Sveriges säkerhet. Man behöver inte ligga längst fram i linjen för att bidra till det, säger Erik Österlin. Kollegan Emma Hägbom Nordlander är kundmottagare. Hon bereder bland annat ordrar, sköter beställningar och stöttar mekanikerna. Titeln kan vara förvirrande eftersom den enda ”kunden” är Försvarsmakten. Emma Hägbom Nordlander kom hit för ett år sedan, efter att sambon såg annonsen på Blocket. Hon uppskattar den goda stämningen, tre timmars friskvård i veckan och möjligheterna till utbildning. Hon har till exempel tagit körkort för Stridsvagn 122 som står inne för underhåll. – Nu kan jag parkera om den när det behövs. När man behöver testskjuta följer jag med också. Det kan vara ett bra avbrott, säger Emma Hägbom Nordlander med den 60 ton tunga kolossen i ryggen. – De har krympt. När jag kom hit första gången kändes de jättestora, skrattar hon. På garnisonslagret intill servar reservdelsmannen Christian Fröberg markverkstaden och trupper med material. Han har också varit här ett år och kommer som flera andra från fordonsbranschen. – I det civila tänker man bara på produktion och leverans. Här tänker man mer på personalen, säger han. Just nu är det mycket att göra och Christian Fröberg hoppas att reservdelsmännen blir fler. På markverkstaden ska tre personer anställas inom kort. Att döma av ansökningarna tycks det finnas ett intresse för att jobba på Sveriges just nu mest omtalade regemente. Christian Fröberg är glad över sitt jobbval. – Det händer alltid någonting här. Dels övningar, dels kommer det nytt folk och andra förband. Det är kul att det ännu byggs nytt och man märker hur stort det kommer att bli. »JAG KÄNNER VERKLIGEN ATT JAG GÖR NÅGONTING FÖR SVERIGES SÄKERHET.« A R B E T S P L A T S E N »Det är som vilket jobb som helst, men jag känner lite mer stolthet«, säger Emma Hägbom Nordlander, kundmottagare i regementets markverkstad. Jens Norbeck och PD Hurtig hjälper till att förbereda för soldaternas övningar. Här visar de en anordning för rörliga mål.

S Gotlands regemente P18 → 2018 startades regementet P18 igen för att utveckla försvaret på Gotland och stärka totalförsvaret tillsammans med de civila försvarsmyndigheterna. → P18 har uppemot 400 anställda. Snart ska det vara 500 anställda på plats. I år rekryteras det bland annat 50–60 soldater, samt officerare och civilanställda. → Regeringen satsar nu 1,6 miljarder kronor för att bland annat bygga ett servicecenter, en kasern för värnpliktiga och en sjukvårdsmottagning. Det ska även byggas en matsal, en grovspolanläggning för stridsvagnar och en vårdhall för fordon. Detta ska vara färdigt under 2026. På Tofta skjutfält syns spår av övningar och det gäller att vara vaksam för odetonerad ammunition. Cirka 500 måltavlor per år monteras för soldaternas övningar på Tofta skjutfält. ANNONS Är du lokförare och vill arbeta i ett företag som har bestämt sig för att leda utvecklingen mot fossilfria dörr till dörrtransporter? Kom då till oss på Sandahls! Den 14 december (T23) avgår det första tåget i egen regi. Kanske med dig vid spakarna? På Sandahlsbolagen Sweden AB har vi bestämt oss. Vi ska redan 2025 möta 2030 års legala krav vad gäller transporters påverkan på miljö och klimat. Fem år senare (2030) ska vi möta 2045 års krav. En viktig del är det nät av kombitåg mellan södra och norra Sverige som vi opererat sedan 2012. Nu ska vi köra tågen i egen regi. Därför söker vi lokförare som vill vara med och förverkliga vår vision. Vi har nyligen köpt sju stycken Traxx AC2-lok (BR185). Vi äger sedan tidigare 502 fyraxliga kombivagnar (Sdgms). Med de nya loken räknar vi med att ytterligare höja kvaliteten. Det innebär också en förbättrad klimatanpassning jämfört med dagens Rc-lok, eftersom Traxx AC2-loken återmatar ström vid inbromsning och på så sätt ytterligare sänker energiåtgången. Vi söker förare som utgår från Luleå, Örebro, Västerås, Göteborg och Helsingborg. Vår nuvarande produktionslösning innebär omfattande ledighet på helgerna och i många fall också fina möjligheter till längre sammanhängande ledigheter i arbetsschemat. Vi söker även ett antal förare i schema 8/6 där bostadsorten har mindre betydelse. Vi står för eventuell komplettering av utbildning för aktuell loktyp. Vi vill ta transportbranschen in i en fossilfri framtid för alla transportköpare. Vi hoppas att du tycker att den visionen känns lika spännande som vi gör. På Sandahlsbolagen blir du en del i en stor familj där vi gemensamt arbetar mot just den visionen. Själva tågverksamheten ligger i dotterbolaget Real Rail Sweden AB. Ett mindre järnvägsföretag där du som förare kommer ha möjlighet att vara med att utveckla verksamhet och rutiner. Låter det spännande? Hör av dig redan idag via formuläret som Du finner i QR koden ovan eller gå in på vår hemsida www.sandahls.com För ytterligare information kan du kontakta: Thord Sandahl, 073-373 60 10, Hans Backman, 073-373 67 00 söker ett trettiotal Lokförare som delar vår vision om fossilfria transporter. Sandahlsbolagen är en familjeägd koncern med Värnamo som bas. Koncernen omsätter drygt två miljarder kronor/år och har ca 700 anställda. Med 450 fordon är Sandahlsbolagen ett av Sveriges största transportföretag. Koncernen är ISO-certifierad enligt 9001 (kvalitet) och 14001 (miljö). Bolagen i gruppen är medlemmar i arbetsgivarorganisa- tionerna Transportföretagen och Tågföretagen och är därigenom anslutna till gällande kollektivavtal.

22 Sekotidningen I F O K U S Postnord har genomfört ett historiskt skifte. Sedan i maj delas post ut varannan dag i hela landet. Övergången har varit både smidig och kaosartad. P O S T I F Ö R Ä N D R I N G Tyngre med glesare utdelning Text: Tora Villanueva Gran, Salomon Rogberg Foto: André de Loisted

23 Sekotidningen Brevbärare Charlotte Samuelsson styrketränar en halvtimme på gymmet varje vardagsmorgon vid femtiden, innan arbetspasset börjar. »Jag behöver det för att kroppen ska hålla«, säger hon.

I F O K U S et är tidig morgon på Postnords hubb en bit utanför centrala Kristianstad. I åtskilliga korridorer är brevbärare i full färd med att sortera post innan de åker ut på sina uppdrag. Varje hushåll i distriktet har ett eget fack, eller kam om man ska tala »postnordiska«. Trots att arbetet är intensivt och fokus stort, pågår skratt och prat. – Jag har jobbat här sedan 1977, jag är för gammal för att stressa upp mig, konstaterar en brevbärare som inte vill ha med sitt namn i tidningen. Kristianstad och alla områden med postnummer som börjar på 2, det vill säga orter inom Skåne och delar av Blekinge, var först med att ställa om till varannandagsutdelning i februari förra året. Leif Hurtig har varit brevbärare i 33 år. Han visar uppgivet upp sina handleder, som numera kräver stöd genom skenor. – Aldrig tidigare i hela mitt yrkesliv har jag upplevt de här problemen, det har kommit smygande och accelererat det senaste året. Jag har värk och har tappat kraften i handlederna, säger han. Den nya utdelningsmodellen har orsakat skadorna. Det är Leif Hurtig övertygad om, eftersom det har blivit mer att bära. Brevbärarna har dubbelt så mycket post och paket att dela ut vissa dagar. – Man belastar och böjer handlederna dagarna i ända. Mina har nu sagt ifrån. Innan Postnord tog ett slutgiltigt beslut om glesare postutdelning testades den nya modellen i ett pilotprojekt i Kävlinge och delar av Lund hösten 2020. Marcus Österlund, brevbärare och skyddsombud för Seko, involverades från dag ett. Han kände en skyldighet mot sina kollegor att se till så att det nya arbetssättet skulle bli så bra som möjligt. – Det var ett stort ansvar eftersom vi skulle vara föredöme för något som skulle rullas ut nationellt, säger han. På Marcus Österlunds hubb i Nöbbelöv i Lund har det nya arbetssättet nu blivit vardag. Han har svårt att minnas hur det var tidigare. – Men vi är nog inte helt representativa för andra orter, här involverades vi i personalen mycket redan från start. Vi fick hela tiden tycka till och utvärdera samt möjlighet att testa olika idéer. Marcus Österlund är noga med att påpeka att han i sin roll som skyddsombud framförde att det som personalen upptäckte i Nöbbelöv inte gick att översätta på hela landet. – Varje område har sin unika situation. Och det har han helt rätt i. När medarbetarna i Kristianstad kom till jobbet måndagen den 1 februari förra året sjösattes varannandagsutdelning utan ordentliga förberedelser och utan att personalen hade involverats. – Det var ingen lätt tid. Det hade varit stor omsättning i ledningen här och man tog in en person utifrån. Den Varannandagsutdelning – från test till verklighet Januari 2019: Postnord vädjar till regeringen om att få höja priset för frimärken, för att klara ekonomin och rädda jobb. Februari 2019: Postnords ledning skriver på intranätet att ett test att dela ut post varannan dag ska ske efter sommaren. Seko Posten anmäler arbetsgivaren för brott mot medinflytandeavtalet, som säger att arbetsgivaren ska samverka med de fackliga organisationerna redan vid idéstadiet vid tänkta förändringar i bolagets verksamhet. Mars 2019: Sju av åtta partier motsätter sig glesare postutdelning, enligt en enkät från Sekotidningen. Flera lyfte att något måste göras åt de fallande brevvolymerna och bolagets ekonomi. Socialdemokraterna ville inte besvara frågan. 24 Sekotidningen P O S T I F Ö R Ä N D R I N G Tumgrepp runt dubbelt så stora buntar post har lett till värk och kraftlöshet i handlederna för brevbäraren Leif Hurtig.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=