Sekotidningen nr 4 2022

»Vi ser hur bensin och mat blir dyrare.« HÄNDER LOKFÖRAREN JULIAN ELLIS HJÄLPER KOLLEGOR SOM KÖRT PÅ NÅGON MED TÅGET. sekotidningen.se Nr 4 sep 2022 Tidningen för dig som arbetar med service och kommunikation VÄRSTA TMA-FÖRARE DOG – »DET BLIR VÄRRE OCH VÄRRE« 4 TIPS OM DU BLIR DISKRIMINERAD NÄR DET ALF, 84: FÖRVAR BYGGS UT – »ATT JOBBA TRESKIFT ÄR TUFFT«

Innehåll nr 4 2 Sekotidningen 20 36 14 Ibland blir jag rädd för hur folk har lyckats ta sitt körkort. Vägarbetaren Jonna Wetterholm om hur bilister kör förbi vägarbeten. Mitt jobb 4 M indre buller när Oscar Rockströms färja går på el. Aktuellt 6 D elade meningar när treskift införs på förvaret i Göteborg. 10 Förare kritiska mot SD-reklam på tunnelbanetågen. 12 P olisen vill minska fackligt arbete på arbetstid. Arbetsplatsen 14 F örsvinner trivseln och möjligheten till vård när jordbruksanstalten Rödjan bygger ut? I fokus – valet 2022 20 S lovade att införa höjda hastighetsböter vid vägarbeten – vad har hänt? Läs också om förstatligande av järnvägen, pensioner och andra heta frågor. Så funkar det 30 Så gör du om du blir diskriminerad. Vi möter 32 Julian Ellis är kamratstödjare på SJ. Efter jobbet 36 Britt-Inger Rydland älskar djur och delar hem med reptiler och kackerlackor. Insändare 38 »Är det inte rätt att vi tar kampen tillsammans?« Krönika 40 »Jag fick ett bra liv trots att jag råkade födas i ett arbetarhem.« Korsord 41 Kryssa och tävla om presentkort. Sekosidan 42 Ordförandekrönikan: »Kom ihåg, politik gör skillnad.«

ra upp fötterna och blunda. Lokföraren Julian Ellis berättar på sidan 32 om rådet han fått av kollegor om det värsta skulle hända. Att köra på någon. Sedan berättar han om de inre bilderna han fortsättningsvis behöver bearbeta, när en person ställt sig på spåret och inte flyttade sig trots att Julian tutade, blinkade och bromsade. Till hjälp finns kamratstödjare som stöttar kollegor som varit med om tragiska händelser. Julian är själv en sådan. Vilken fin och viktig verksamhet! 85 personer dog under förra året efter självmord i bantrafiken. Totalt var det över 1200 personer i Sverige som dog av suicid under 2021*. Bland unga (15–29 år) stod självmord för 34 procent av dödsorsakerna. Det här är mer än torra siffror. För den som bevittnar ett självmord är det en fruktansvärd händelse. För den som är anhörig till en som tar sitt liv är sorgen bottenlös. Frågor om varför kan plåga en mamma, en syster, en kompis i åratal. Ingen ska behöva må så dåligt att självmord känns som den enda utvägen. Vi måste våga tala om psykisk ohälsa. Våga fråga hur kollegan eller vännen mår, orka stötta i kris. Det får inte vara ett stigma att må psykiskt dåligt, och ingen ska lämnas ensam i smärtan. Vi måste även ha en välfärd där den som behöver hjälp och vård kan få det. Vare sig det är kroppsliga eller psykiska problem. Att köerna till exempelvis bup ringlar långa på många håll är skandalöst. Vi kan bättre. Vi har många hål i sjukvården, men också i skolan, i omsorgen. Vi måste minska vår klimatpåverkan och rusta samhället mot klimateffekterna. Vi behöver få stopp på gängkriminella som skjuter varandra, på brottsliga upplägg i arbetslivet som göder den undre världen. Och vi behöver bygga, bygga, bygga – och renovera och underhålla. Kraftnät och vindkraftverk, räls och potthål, fiber och anstaltsplatser. Mitt i allt detta står ofta en Sekomedlem. För de viktiga jobben krävs schysta villkor, både för att behålla och lyckas rekrytera ny personal. Då behöver vi politiker som har en vision och kraft att genomföra reformer som skapar rättvisa och hållbarhet. Vi behöver ett samhälle som håller ihop, där vi tar hand om varandra. Använd din röst den 11 september! Vi måste orka stötta varandra L E D A R E Ewa-Maria Kriegholm Chefredaktör D Box 1102 111 81 Stockholm Besöksadress: KlaraNorraKyrkogata31, Stockholm Mejl: redaktionen@sekotidningen.se Webb: sekotidningen.se Chefredaktör &ansvarigutgivare Ewa-MariaKriegholm 08-7255230 ewa-maria.kriegholm@sekotidningen.se Reporter SebastianG Danielsson 076-1125006 sebastian.danielsson @sekotidningen.se Reporter Salomon Rogberg 072-215 17 78 salomon.rogberg @sekotidningen.se Reporter Lena Gunnars 070-2328039 lena.gunnars @sekotidningen.se 3 Sekotidningen SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004 Digital redaktör Linda Flood Layout Annika Zeffer, Peter Önnestam Korrektur MichelleBergman Prenumerationer&småannonser Telefon: 08-7255230 Mejl: ewa-maria.kriegholm@sekotidningen.se Annonser Adsales Telefon: 08-40028651 Mejl: kajsa@adsales.se Prenumeration 300kr per år påpg 740364-5 Tryck Stibocomplete2022 Fotoomslagsbild Emil Malmborg Sekotidningenges ut av LOMediehus. Redaktionenansvarar inte för ej beställt material. Alltmaterial lagras elektroniskt. TS-distribueradupplaga: 101500ex. Nästanummer kommer 4november. Manusstopp för småannonser är 10oktober. *Källa: Folkhälsomyndigheten Vi måste våga tala om psykisk ohälsa. Våga fråga hur kollegan eller vännen mår, orka stötta i kris.

4 Sekotidningen »Nu går färjorna nästan ljudlöst och stilla« Du är motorman på världens största batteridrivna färja, Aurora, som trafikerar Helsingborg–Helsingör. Hur funkar det? – Vi har byggt om våra färjor till att bli el-drivna. Tidigare gick de på diesel, men nu använder vi 640 batterier som tillsammans väger 57,6 ton. De är placerade högst upp på fartyget. Färjorna funkar ungefär som en hybridbil, de kan gå på fossilt bränsle om elen inte skulle räcka hela överfarten. Men det gör den nästan alltid, sträckan tar bara 20 minuter. Hur länge har det här pågått? – Jag har jobbat på Forsea sedan 2010. År 2016 började vi planera för omställningen och 2018 kunde vi börja köra på batterier. Det har varit och är väldigt roligt, vi anställda är involverade och har hela tiden fått testa, komma med synpunkter och idéer. Dessutom är det en ständigt pågående process att minska färjans energianvändning. Det är som en egen liten stad som flyter omkring. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? – Jag är i maskinrummet och servar och kontrollerar. Men jag jobbar också med ett energisparprojekt som involverar hela fartyget. I natt bytte jag till exempel ut ljuskällor i centralhallen till energisnåla ledlampor. Hur laddas batterierna? – Det gör vi varje gång vi ligger i hamn för att släppa av och på passagerare och last. Det tar sju minuter att ladda 1000 kWh, som är förbrukningen för en enkel överfart. En robot kopplar automatiskt upp batterierna till laddningsstationen. Om systemet av någon anledning inte skulle fungera griper vi in manuellt. Har arbetsmiljön ändrats efter bytet till eldrift? – Oh ja! Tidigare var det väldigt bullrigt i maskinrummet och mycket vibrationer. Nu går färjorna nästan ljudlöst och stilla. Vi kollegor kan prata utan att behöva skrika eller riskera att missa information när något snabbt behöver åtgärdas. Det här är framtiden, alla inom sjöfarten behöver jobba för mindre utsläpp och för att bli klimatneutrala. TEXT: TORA VILLANUEVA GRAN FOTO: LARS JANSSON Mitt jobb: Motorman

5 Sekotidningen Oscar Rockström Ålder: 30 år. Bor: Åkarp. Yrke: Förste motorman. Arbetsplats: Färjan Aurora, rederiet Forsea. Arbetstider: Jobbar i skift med 10–11-timmars pass per dygn i sju dagar i sträck. Upplägget är en vecka dagjobb, en ledig vecka, en vecka nattjobb. Färjorna kör dygnet runt, året om. 640 batterier som tillsammans väger 57,6 ton gör att färjan Aurora numera helt försörjs av el.

Aktuellt Migrationsverket flyttar förvaret i Göteborg och utökar personalstyrkan. Men införande av treskift väcker starka känslor bland anställda och nu vill flera söka sig bort. 6 Sekotidningen STORM MOT TRESKIFT PÅ FÖRVARET Foto: Maja Kristin Nylander Nästa år vill regeringen att 50 procent fler återvänder till sina ursprungsländer jämfört med fjolåret. Det ökar trycket på Migrationsverkets förvar, låsta boenden som hyser personer som ska avvisas eller utvisas från Sverige. I oktober öppnas ett nytt, toppmodernt förvar i Mölndal. Det blir nästan dubbelt så stort som förvaret i närliggande Kållered. Personalstyrkan flyttas till det nya förvaret och utökas rejält. Men nu riskerar förvaret att tappa personal efter beslut om att gå över till roterande treskift. En schemaform som inget annat

7 Sekotidningen Foto: Maja Kristin Nylander »Den stora frågan är varför det här förvaret ska skilja sig från alla andra förvar«, säger Malin Svensson om införandet av treskift.

8 Sekotidningen förvar arbetar efter, enligt uppgifter till Sekotidningen. I Kållered jobbar man i dag antingen natt eller dag- och kvällspass. – Jag vet sju, åtta personer som redan nu kommer att sluta och har fått andra jobb. Själv söker jag utbildningar, för det nya schemat går inte ihop med familjelivet, säger Ali Asayesh. Han har jobbat natt på förvaret i Kållered sedan 2016. Eftersom frun arbetar kvällar behöver han vara hemma då. – Någon gång kan jag lösa barnvakt och komma in, men att köra treskift med kvällsskift inplanerat funkar inte, säger han. Kollegan Malin Svensson är orolig för att varierat dag-, kvälls- och nattjobb kommer att förstöra dygnsrytmen. – Jag trivs jättebra med mitt jobb. Men att jobba treskift är tufft och med tanke på hälsan vet jag inte om det är värt att vara kvar på arbetsplatsen, säger Malin Svensson. Hon är också rädd för att personal blir trötta av ett rullande schema och lättare gör misstag. 2020 skedde ett rymningsförsök där en anställd togs som gisslan. 2018 fritogs tre personer av utomstående som slog sönder en ruta med en yxa. Anställda kan även behöva avstyra slagsmål och hantera aggressiva personer. – Risken är att personer som jobbar treskift blir trötta på natten och inte kommer att kunna hålla upp säkerheten. Att man slarvar och gör misstag, säger Malin Svensson. Den bilden delas inte av alla anställda. Solman Frotan som har arbetat på förvaret sedan 2017 är en av dem som är positiva till treskift. Han berättar att de som är positiva framför allt välkomnar ob-tillägg och att schemat är utformat så att personal får en veckas ledighet i slutet av schemaperioden på fem veckor. – Vi tror att vi kommer att återhämta oss gott och väl under den här veckan, säger Solman Frotan. Francisco Carrazana, huvudarbetsmiljöombud i Migrationsverkets region Väst, anser att Migrationsverket har brustit i samverkan med fackliga organisationer vid beslutet om treskift. När scheman skulle riskbedömas var det endast treskiftsschema som diskuterades, trots flera andra förslag som tagits fram av medarbetarna. – Jag ställer frågan till arbetsgivaren i sittande riskbedömning: är det detta schema ni tänker gå vidare med? De ville inte svara och jag fick ställa frågan flera gånger innan de till slut medger det, säger Francisco Carrazana. Enligt en anmälan till Arbetsmiljöverket ska arbetsgivaren endast ha behandlat nio Aktuellt Jag vet sju, åtta personer som redan nu kommer att sluta och har fått andra jobb. Själv söker jag utbildningar, för det nya schemat går inte ihop med familjelivet. Ali Asayesh Risken är att personer som jobbar treskift blir trötta på natten och inte kommer att kunna hålla upp säkerheten. Malin Svensson Huvudarbetsmiljöombudet Francisco Carrazana och förvarsanställda Malin Svensson är starkt kritiska till Migrationsverkets införande av treskift. Foto: Maja Kristin Nylander

av de 27 risker som skyddsorganisationen har identifierat. – Det är allt från att människor kan drabbas av ångest i högre utsträckning till ökade risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Skiftarbetet gör även att människor blir tröttare eftersom man ska rotera runt mellan att arbeta olika tider på dygnet, säger Francisco Carrazana. Förvaret i Kållered har dragits med arbetsmiljöproblem de senaste åren. Förra hösten larmade arbetsplats- och arbetsmiljöombud till generaldirektören. I ett mejl som Sekotidningen har tagit del av nämns splittring mellan personalgrupper, en angiverikultur och fysiska besvär till följd av bristfällig ventilation. I våras stängdes ett hus på förvaret i Kållered för att ta itu med problemen. Det hölls utbildningar, pratades värdegrund och medarbetarskap. Att efter detta införa ett schema sommånga är kritiska till är anmärkningsvärt, enligt Francisco Carrazana. – I stället för att möta de anställda i en ärlig dialog skapar man ännu fler problem, säger han. Nu lyfts bland annat oro för bemanningen av det nya, mycket större förvaret. Francisco Carrazana ser en risk för kompetenstapp. – Man har haft svårt att rekrytera medarbetare till de nya enheterna som bildats inför utökningen av förvaret. Det blir ännu svårare att rekrytera kompetens till treskift då det över lag är svårt att rekrytera till den schemaformen, säger han. Enligt Francisco Carrazana har arbetsgivaren flaggat för att alla avdelningar inte kommer att kunna öppnas i oktober, bland annat på grund av brist på personal. – Här ska ni starta det toppmoderna förvaret, ett bygge som kostar över en halv miljard. Jag undrar vad politikerna kommer att säga när det inte öppnas fullt ut? SEBASTIAN G DANIELSSON Treskift införs på förvaret i Göteborg för att förbättra arbetsmiljön. Det förklarar Sara Sjudin, sektionschef vid Migrationsverket. Anställda på Migrationsverkets förvar i Göteborg är starkt kritiska till införandet av treskift. Enligt ledningen införs den nya schemaformen främst för att förbättra arbetsmiljön. I dag kan inte alla anställda delta i arbetsplatsträffar, möten och utbildningsinsatser. – Vi har personal som jobbar natt och missar allt det här dagtid. Ska vi ha en arbetsmiljö på lika villkor behöver alla kunna delta, säger Sara Sjudin, sektionschef vid Migrationsverket. Förvaret har dragits med arbetsmiljöproblem de senaste åren. – Vi märker att det skapar en hel del problem i verksamheten när dag- och nattpersonal sällan möts. De jobbar inte ihop och känner knappt varandra. Det skapar en del konflikter, säger Sara Sjudin. Anställda är oroliga för hur de ska få ihop det nya schemat med familjeliv och hur hälsan påverkas av att varva dag-, kvälls- och nattjobb. Enligt Sara Sjudin skapar treskift snarare bättre förutsättningar för återhämtning då nattpassen fördelas på fler personer. – Nattarbete och skiftarbete över lag är inte sunt för någon egentligen. Men nu har vi sådan verksamhet att vi måste ha bemanning dygnet runt och då blir det mindre sårbart att fördela nattpassen på fler, säger Sara Sjudin. Hon poängterar att andra anställda tycker att treskift blir en förbättring. – Sedan finns det ett schema där man i princip jobbar mest dagtid, så de som absolut inte vill jobba på treskiftsschema har möjlighet till det. Det är en schemagrupp som jobbar med transport och besök. Sara Sjudin vänder sig mot huvudarbetsmiljöombudets kritik om att alla risker med treskift inte behandlades innan beslutet togs. – Vi anser att riskbedömningen var färdig och välgjord efter våra tre sittningar. Kommer ni att lyckas rekrytera personal till det nya förvaret? – Jag tror inte att det blir ett bekymmer. Det är ingen större rekrytering kvar att göra. SEBASTIAN G DANIELSSON »Treskift blir mindre sårbart« Ska vi ha en arbetsmiljö på lika villkor behöver alla kunna delta. 9 Sekotidningen Det här är ett förvar → Förvar är ett låst boende där personer placeras för att avvisas eller utvisas från landet, exempelvis för att ha nekats asyl eller begått brott. →Till skillnad från intagna på anstalt har förvarstagna exempelvis större rätt att ta emot besök och röra sig fritt på avdelningen under hela dygnet. →Migrationsverket har sex förvar över landet: Åstorp, Kållered, Flen, Märsta, Ljungbyhed och Gävle. Källa: Migrationsverket Hårt tryck på platser → Fler utvisningar och straffskärpningar har ökat trycket på förvar, anstalter, häkten och ungdomshem. → Platserna på Migrationsverkets förvar ska bli 20 procent fler fram till 2024. → Kriminalvården måste öka platser på häkten och anstalter med 45 procent mellan 2021 och 2030. Statens institutionsstyrelse larmade i somras om akut platsbrist på ungdomshem. Sara Sjudin.

10 Sekotidningen SD-REKLAM SKAPAR RÄDSLA FÖR ATTACKER Det är en säkerhetsrisk att SD gör reklam för partiet på ett helt tåg, menar facket i Stockholms tunnelbana. Läs mer på sekotidningen.se Foto: Salomon Rogberg Jannis Konstantis. Det borde vara förbjudet för partier att beklä hela tåg med reklam, menar lokala fackklubben. Aktuellt SL låter Sverigedemokraterna pryda ett helt tunnelbanetåg med partiets symbol blåsippan, och texterna »Välkommen ombord på segertåget« och »SD 22« på dörrarna. Lokala fackklubben, Seko Tunnelbanan, är kritiska. – Tåget kan attackeras av olika motståndare till SD. Våra förare känner sig utsatta, säger ordförande Jannis Konstantis. Det finns en oro att det uppstår konflikter och fysiska konfrontationer mellan anhängare och motståndare till SD i tunnelbanan. Jannis Konstantis vill att det ska vara förbjudet för SD, och andra partier, att beklä hela tåg med partireklam. – Det är första gången som hela tåget, både inuti och utanpå, har partipolitisk reklam. Förut var det bara några affischer inne i tåget. Förare mår dåligt av att göra reklam på hela tåget för SD. Det är en sak med affischer inne i tåget, säger han. Klubben kräver att arbetsgivaren MTR gör en riskbedömning nu. Om politisk reklam bedöms äventyra säkerheten för resenärer eller personal i SL-trafiken kan SL efter samråd med polisen säga nej till reklamen. Tåget kan attackeras av olika motståndare till SD. Våra förare känner sig utsatta. SL:s pressavdelning lyfter fram att politisk reklam har varit tillåten i kollektivtrafiken sedan 1988. »SL, eller trafikförvaltningen, måste som myndighet med anledning av den svenska grundlagen behandla alla politiska partier likvärdigt. Det här betyder att alla politiska partier har rätt att framföra sina budskap och köpa reklamytor«, skriver pressavdelningen. MTR svarar Sekotidningen i en skriftlig kommentar att arbetsgivaren är lyhörd för fackklubbens oro. »Vi kommer ha en nära dialog med våra medarbetare under de närmsta dagarna. MTR kommer att göra en riskbedömning utifrån ett medarbetarperspektiv«, skriver Tove Gerdin, presstalesperson. SALOMON ROGBERG

11 Sekotidningen Foto: Shutterstock Foto: Shutterstock Seko: Satsa på alla typer av el ■ Seko vill se mer elproduktion av alla slag, från sol- och vindkraft till kärnkraft. Det vill även Socialdemokraterna som tillsammans med Seko har lagt fram flera förslag för att säkra elproduktionen. Bland dessa är att fördubbla takten i elnätsutbyggnaden och stärka kompetensförsörjningen. – Alla vinner på att det finns personal med rätt kompetens, säger Sekos förbundsordförande Gabriella Lavecchia på en pressträff med energiminister Khashayar Farmanbar (S). Seko vill se utbyggd lokaltrafik ■ Utbyggd kollektivtrafik är en av de största frågorna inför det kommande regionvalet för Sekos region Västra Svealand. Seko arbetar nu bland annat för rött styre i såväl Värmlands som Örebro län. – För våra medlemmar är Så påverkar nya las statens arbetsplatser ■ Den 1 oktober ändras lagen om anställningsskydd (las). Nu har Seko och Arbetsgivarverket kommit överens om hur lagen ska implementeras på statliga myndigheter. Enligt Seko får även de som arbetar inom staten tre olika studiestöd och det blir bättre regler vid arbetsbrist än i las. »Det går inte längre att anställa medlemmar på korta tidsbegränsade anställningar med stöd av anställningsförordningen«, säger Sekos ombudsman Helen Thornberg. bristen på utbyggd kollektivtrafik i vår region ett så all- varligt problem de kan ställas inför att de kan behöva tacka nej till ett jobb bara för att de inte får ihop pendlingen, säger David Andergard, som är ordförande i Sekos regionstyrelse. ENEROTH (S): LÅT FACKET VÄLJA SKYDDSOMBUD ■ Inom sjöfarten har facket inte förtur till att välja skyddsombud. Nu vill infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) införa regionala skyddsombud för att skapa en tryggare arbetsmiljö. – Det är svårt för en liten besättning att stå upp mot en arbetsgivare. Många som börjat har faktiskt slutat på grund av brister i arbetsledning och arbetsmiljö, säger han. Hot och våld på jobbet är vardag för Sekomedlemmar på Statens institutionsstyrelse (Sis). Det visar en färsk rapport från Seko. Enligt facket beror detta på att personalen är underbemannad och inte har tid att prioritera vården. Många anställda uppges även sakna erfarenhet och rätt utbildning. »Det behövs en rejäl satsning på personalen för att hot- och våldssituationen och ensamarbetet ska minska«, säger Gabriella Lavecchia, Sekos förbundsordförande. Vill ej uppge. Vill ej uppge. JA: 55 % JA: 34 % NEJ: 43 % NEJ: 64 % Hot och våld på Sis-hem HAR DU HOTATS PÅ JOBBET AV UNGDOMAR ELLER KLIENTER DET SENASTE HALVÅRET? HAR DU UTSATTS FÖR FYSISKT VÅLD PÅ JOBBET AV UNGDOMAR ELLER KLIENTER DET SENASTE HALVÅRET? Arbetsmiljö 2 % 2 % Med det nya systemet kommer det ta minst tio år att komma upp i 30000 kronor. Ky Lindholm, ordförande för Seko på flygserviceföretaget Menzies på Arlanda. Mot fackets vilja ändrades nyligen lönesystemet, från tarifflöner till individuella löner. 45 procent av tillfrågade Sekomedlemmar deltog i undersökningen (398 personer).

12 Sekotidningen Inom Polisen finns det fyra fackförbund, Polisförbundet, ST, Seko och Saco-S. Förra året lade arbetsgivaren fram ett nytt avtal som kraftigt minskar den fackliga tiden. Polisförbundet skrev på, men Seko, Saco-S och ST vägrade. Men nyligen gick STmed på att skriva på avtalet. Enligt tidningen Publikt ska dialogen ha förbättrats mellan fackförbundet och Polisen. Det är en av orsakerna till att det blev ett avtal till slut. Seko Polisen, som har drygt 1600medlemmar, är fortsatt emot det nya avtalet. Klubbordförande Karna Tillheden beskriver förhållandet till arbetsgivarparten som hemsk. Polisen ger inte förtroendevalda facklig tid. När de väl kallas till fackliga möten med arbetsgivaren vägrar arbetsgivaren att Polisen tycker inte att fack ska ha inflytande helt enkelt. Det här tär väldigt mycket på förtroendevalda. Arbetsförmedlingen prisas för lättare språk ■ Arbetsförmedlingen prisas av Språkrådet för sitt arbete med att göra information från myndigheten mer lättförståelig. En som arbetar med detta är Sekomedlemmen Martina Köö, metod- och informationssamordnare för digitala tjänster på Arbetsförmedlingen. Hon berättar att exempel på tidigare språkbruk kunde vara »Meddelande om avaktualisering och avanmälan«. Det var rubriken på brev som före detta arbetslösa tidigare kunde få, när de hade fått ett jobb eller skulle börja studera. – Det är lätt att glömma bort att det inte alltid är begripligt för allmänheten, säger Martina Köö. POLISEN VILL MINSKA FACKLIGT ARBETE PÅ JOBBTID Polisen vill få till ett nytt avtal som minskar möjligheten att arbeta fackligt och hjälpa medlemmar. Seko säger fortsatt nej. ersätta representanterna för förlorad arbetsinkomst, berättar Karna Tillheden. För att ändå kunna arbeta fackligt med lön har Seko behövt tvinga fram det med hjälp av ett så kallat tolkningsföreträde, vilket innebär att den fackliga organisationens uppfattning i frågan går före arbetsgivaren.Detta har skett 19 gånger sedan det nya avtalet presenterades förra året. Polisen har svarat med att begära skadestånd för varje tillfälle. – Polisen tycker inte att fack ska ha inflytande helt enkelt. Det här tär väldigt mycket på förtroendevalda. Vi har tappat elva engagerade förtroendevalda för att man känner sig utmattad, överbelastad och jagad av arbetsgivaren, säger Karna Tillheden. Sekoklubbens förhoppning är att få till ett avtal som inte begränsar antalet fackliga tjänster. – Vi behöver ha tillräckligt många förtroendevalda för att klara av det fackliga uppdraget och möta arbetsgivaren som part. Det är inte mindre arbete vid förhandlingar bara för att vi har färre medlemmar än till exempel Polisförbundet, säger Karna Tillheden. 2019 genomfördes en internrevision av fackligt förtroendevaldas villkor inom Polismyndigheten. Arbetsgivaren drog slutsatsen att det var för många förtroendevalda i relation till antalet medlemmar. Marie Håkansson, biträdande förhandlingschef på Polisen, hoppas att man kan komma överens om ett avtal med Seko. »Dialogen pågår fortfarande och vi har ett möte inbokat«, skriver hon i ett mejlsvar. SALOMON ROGBERG 500… kronor extra per anställd satsar Kriminalvården i årets löneöversyn på erfarna kriminalvårdare. Pengarna går till en lönepott och fördelas utifrån fem lönekriterier. Aktuellt Seko Polisen fortsätter att stå emot det nya avtalet som kraftigt minskar möjligheten att arbeta fackligt på arbetstid. Foto: Shutterstock Karna Tillheden, klubbordförande Karna Tillheden.

13 Sekotidningen Politikens uppgift är att förändra och ta ansvar. Politiker måste sluta skjuta ifrån sig ansvaret på marknaden eller på att enskilda människor gör dåliga val. Vi vill bygga ett starkare samhälle där människors trygghet sätts i främsta rummet. Där alla barns rätt till en bra skola går före skolföretagens intressen. Där jobben är trygga och det går att lita på a-kassan och sjukförsäkringen. Där det är en självklarhet att få en bra pension efter ett långt arbetsliv. Och där vi gemensamt ställer om vårt samhälle så att klimatförändringarna stoppas och vi lämnar en bättre framtid till våra barn. De senaste fyra åren har Vänsterpartiet visat att vi kan åstadkomma resultat i politiken. Med ditt stöd kan vi göra ännu mer. DIN TRYGGHET ÄR POLITIKENS ANSVAR En röst på Vänsterpartiet är en röst som gör skillnad! VP_annons_Sekotidning.indd 1 09/08/2022 15.49 Har du råkat illa ut? Är du medlem i Seko eller Fackförbundet ST och arbetar inom järnvägen? Då kan du söka rehabiliteringsbidrag hos Stiftelsen Solhöjden, för dig eller dina famljemedlemmar. Du hittar mer information och ansökningsblankett på stiftelsensolhojden.se Vi hjälper dig! www.seko.se www.st.org Seko ansluter till nya las-avtalet Seko ansluter sig till las-överenskommelsen, trots att förbundet varit starkt emot. Den nya lagen om anställningsskydd, las, gör det lite förenklat lättare för arbetsgivare att säga upp personal. Förändringarna kommer efter en uppgörelse mellan PTK, LO och Svenskt Näringsliv. Enligt huvudavtalet ska anställda få större möjligheter till omställning och utbildning.
Seko har vägrat att skriva på huvudavtalet. Men i somras ändrade förbundet sig. Detta efter att LO bestämt sig för att underteckna huvudavtalet med PTK och Svenskt Näringsliv. – Det bästa för våra medlemmar är att vi går med, säger Mats Ekeklint nu. Han förklarar att annars skulle Sekos medlemmar fått sämre omställningsmöjligheter och trygghet. – Nu har man bland annat rätt att utbilda sig under anställningen, även under en situation där man blivit uppsagd, säger han. SALOMON ROGBERG Nya las Las-överenskommelsen med ett nytt huvudavtal gjordes 2020. Sekomedlemmar som berörs av huvudavtalet omfattas av vissa andra regler än de i nya las. Den nya lagen om anställningsskydd, las, träder i kraft 1 oktober. Läsmer omförändringarnapå sekotidningen.se

14 Sekotidningen LIVET Text: Salomon Rogberg | Foto: Per Knutsson A R B E T S P L A T S E N FångLA På Rödjan kan intagna mjölka kor och avtjäna sina straff i lantlig miljö. Nu när anstalten byggs ut rejält finns oro bland personalen att det hemtrevliga försvinner.

15 Sekotidningen PÅ ANDET Maria Olofsson och Helena Lindqvist är båda lantbrukare i grunden, och har arbetat på mjölkgårdar i många år. De tycker att arbetet som produktionsledare på Rödjan är meningsfullt.

16 Sekotidningen yfödda kalvar mumsar på gräs i en hage. En bit därifrån går två gråklädda intagna mot en ladugård. Helt obevakade. En katt slinker snabbt över grusplanen när en annan intagen kommer körande med en traktor. Den öppna lantbruksanstalten Rödjan är omgiven av skog och betesmark. Nedanför syns ett glittrande blått Vänern. Här kan intagna bland annat arbeta med Kriminalvårdens största ekologiska lantbruk, som består av mjölkproduktion, djur och odling. I Rödjans ladugård jobbar tolv intagna från klockan 05.30 till 16-tiden. De allra flesta brukar trivas, berättar Aviva Hansson, produktionsledare och skyddsombud i Kriminalvårdens verksamhetsområde i Mariestad. – De får göra sig av med lite energi. Blir de bara inlåsta får de spunk av att sitta stilla, säger hon. När Sekotidningen är på plats har korna tagits in för att mjölkas. En intagen, som är relativt ny på anstalten, berättar att hans mamma häpnas över att han faktiskt mjölkar kossor. – Jag trodde inte att det här skulle vara min grej. Men det har varit spännande, utmanande och väldigt roligt. Vad är det du gillar? – Rutinen och att hantera djur. Att jobba bort rädslan. Det är en viss fruktan att stå nära en ko. Produktionsledaren Maria Olofsson som står bredvid flikar in. – Många av våra klienter har inte sett en ko förut, och brukar säga: »Vad stora de är!« Det är helt otroligt att de sedan vågar att mjölka dem. Det fysiska arbetet gör att tiden på anstalten känns lättare att hantera, berättar mannen, som har ett flerårigt straff. Först var han placerad på en anstalt med högsta säkerhetsklass. Med drygt ett år kvar på straffet avtjänar han resterande tid på Rödjan. – Du får överdrivet mycket tid att tänka när du sitter i fängelse. Det är helt sjukt. Men att komma till ladugården är som lugnande medicin. Du är upptagen hela dagen. På kvällen så softar du lite med grabbarna, men sedan är du slut. I ladugården görs allt gemensamt. Intagna och produktionsledare är ett arbetslag. En del av de intagna A R B E T S P L A T S E N »DE FÅR GÖRA SIG AV MED LITE ENERGI. BLIR DE BARA INLÅSTA FÅR DE SPUNK AV ATT SITTA STILLA.« Johanna Fröjd genomför en närvarokoll. Det görs fyra gånger om dagen för att upptäcka om någon intagen har avvikit.

17 Sekotidningen Rödjan – en öppen anstalt → Rödjan är en öppen anstalt (säkerhetsklass 3) som ligger en bit utanför Mariestad. →Anstalten har verksamheter inom träindustri, jordbruk samt grundläggande studier på grundskole- och gymnasienivå. → Rödjan har omkring 60 anställda och här bedrivs det största av kriminalvårdens tre jordbruk. Jordbruket är ekologiskt enligt Kravs regler. Området består av 470 hektar mark. Grödor odlas till djurens foder, bland annat havre, korn, åkerböna, vall och ärtor. Det finns omkring 60 kor, plus kalvar. → År 2024 kommer Rödjan att ha 192 platser för intagna, jämfört med dagens 150. Den nya slutna avdelningen (säkerhetsklass 2) väntas öppna 2025 och ha 144 platser. → Kriminalvårdens plan är att ha fler än 500 anstalts- och häktesplatser i Mariestad, samt 166 anställda. Källa: Kriminalvården Produktionsledaren Aviva Hansson är även skyddsombud. Hon har försökt strama upp arbetsmiljöarbetet, bland annat genom att genomföra skyddsronder och regelbundet kontrollera att redskap och maskiner fungerar.

18 Sekotidningen har aldrig haft några arbeten tidigare. Tanken är att sysselsättningen ska vara meningsfull och motivera de intagna. På Rödjan placeras personer som har alltifrån några månaders fängelsestraff till dem som sitter på livstid. Det finns inga stängsel runt området – intagna kan knalla i väg, men ytterst få gör det. Förra året inträffade två rymningar. Den ena kom självmant tillbaka efter två timmar. Den andra dagen därpå. Men förändringens tid råder. Det har blivit många fler intagna på bara några år, från 50 till 150. Framöver ska Rödjan växa ännu mer, med hjälp av två miljarder kronor i finansiering. Nya avdelningar är under byggnation. Och stora områden skog har tagits ned för att A R B E T S P L A T S E N Kriminalvårdschefen Mohamad Mehanna blickar ut över utbyggnaden av anstalten. Den nya slutna avdelningen ska öppna 2025 och ha 144 platser. »LÅSER VI BARA IN FOLK, DÅ KOMMER DE BARA SITTA PÅ SLUTEN ANSTALT. DET ÄR INTE RIKTIGT KRIMINALVÅRD.« göra plats åt en sluten avdelning som ska öppnas om några år. – Det här mysiga och hemtrevliga kommer nog försvinna. Nu blir det så stort, mer anstaltskänsla, säger kriminalvårdaren Yvonne Björk. Hon arbetar i en barack som satts upp för att tillfälligt klara av det ökade inflödet av dömda personer. På just den här avdelningen tvättar, städar och lagar intagna sin egen mat. På Kriminalvårdens språk kallas det självförvaltning, vilket är ett sätt att utveckla egenansvar och lärande. Yvonne Björk tycker att Rödjan redan har förändrats. – Vi har fått svårare klienter än tidigare. Alla vi får är inte redo att

19 vara här. Det har blivit mer kontroll och misskötsel, säger hon. Pär Ringhage instämmer. Han är Sekos klubbordförande på Kriminalvården i Mariestad, och tror att det kommer bli en stor utmaning att behålla det personliga som funnits så länge. – Förut kände all personal de intagna. Allteftersom man bygger ut så kommer personalgrupper jobba separat ifrån varandra. Precis som på en större anstalt. Det kommer bli mindre utbyte mellan personal på det viset, bli fler chefer och organisationen mer opersonlig. Att det råder platsbrist inom Kriminalvården är inget nytt. Inte heller att myndigheten har svårt att rekrytera. I år behöver 50 nya medarbetare anställas till Rödjan, och rekryteringsbehovet kommer att fortsätta vara stort fram till när anstaltens nya avdelningar väntas stå färdiga. Kriminalvårdschefen Mohamad Mehanna är medveten om utmaningarna som Rödjan står inför kopplat till att anstalten byggs ut, men även plats- och personalbristen. För att hantera situationen ska bemanningen bli större och nya arbetsgrupper inrättas, till exempel kommer ett vakthavande befäl som har en arbetsledarroll vara tillgänglig under veckans alla dagar. –Vi har räknat med det här och har redan börjat förbereda oss. Vi ska jobba mer med säkerheten så vi har ordning och reda. Det här är en anstalt, men man ska kunna trivas här. Sedan april 2021 basar Mohamad Mehanna över Rödjan, häktet i Mariestad och den slutna anstalten Johannesberg. Han tycker att det är viktigt att komma ihåg att kriminalitet inte går att lösa enbart genom hårdare straff. Att föra samtal med de intagna om varför de begått brott, och hur de ska leva ett nytt liv när de kommer ut får inte glömmas. – Låser vi bara in folk, då kommer de bara sitta på en sluten anstalt. Det är inte riktigt kriminalvård. Det är lika viktigt att arbetamed säkerhet och behandling samtidigt, på ett säkert, rättssäkert och humant sätt. Sekotidningen Ingela Josefsson, kriminalvårdare, och Pär Ringhage, Sekos klubbordförande, konstaterar att det har blivit svårare att hinna med allt. Tusentals nya fängelseplatser Kriminalvården planerar att öka antalet platser till drygt 10 000 inom en tioårsperiod. Det är 3 400 fler platser än i dag. Av dessa blir 2 500 anstaltsplatser, och 900 i häkten. Utöver detta ska nya tillfälliga platser tas fram. Källa: Kriminalvården

20 Sekotidningen I F O K U S Nyligen omkom en TMA-förare i jobbet. Men bilister som kör för fort vid vägarbeten får fortfarande inte högre böter, trots löfte från Socialdemokraterna. Med livet som insats Text: Sebastian G Danielsson, Salomon Rogberg Foto: Joachim Grusell V A L E T 2 0 2 2 »Många förstår inte skyltarna på vägen«, säger vägarbetaren Jonna Wetterholm.

21 Sekotidningen Vägarbetarna David Gustafsson och Jonna Wetterholm är inte förvånade över att en TMA-förare omkom i jobbet. »Bara en tidsfråga innan det händer igen«, säger David Gustafsson.

I F O K U S V A L E T 2 0 2 2 Vallöftet om höjda böter inte infriat Juni 2011: Seko kräver dubbla böter för fortkörning vid vägarbeten, för vägarbetarnas och trafikanternas egen säkerhet. Juni 2016: Två av tre bilister kör för fort förbi vägarbetsplatser, enligt en rapport från Seko. Facket fortsätter kräva höjda böter. Augusti 2018: Socialdemokraterna lyssnar på Seko och lovar att arbeta för höjda böter. »Det är ytterst allvarligt och därför vill vi kraftigt höja böterna vid hastighetsöverträdelser vid vägarbeten«, säger infrastrukturminister Tomas Ene-roth (S). Juni 2020: Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) försäkrar att han inte har glömt vallöftet i en intervju med Sekotidningen. 22 Sekotidningen olen steker på E22:ans avfart upp till Kalmar södra. Hastighetsskyltarna behöver bytas ut och Jonna Wetterholm som arbetar på Peab drift och underhåll stannar till med sin TMAbil. Det är ett fordon med påkörningsskydd och digitala skyltar som säkrar vägen vid vägarbeten och bärgningar. Vägdriftsarbetaren och kollegan David Gustafsson parkerar sin skåpbil lite högre upp i backen. När Jonna Wetterholm har spärrat av en del av vägen börjar han snabbt montera ned de gamla 70-skyltarna. Jonna Wetterholm håller koll på trafiken. Alla bilister följer inte uppmaningen om sänkt hastighet och kommer in alldeles för fort bredvid vägarbetarna. Hon gestikulerar med handen, märkbart irriterad. – Ibland blir jag rädd för hur folk har lyckats ta sitt körkort, säger Jonna Wetterholm. David Gustafsson skakar på huvudet. – Det blir bara värre och värre. Folk har ingen respekt, säger han. I slutet av maj omkom föraren av en TMA-bil i jobbet. Olyckan skedde på E4:an strax utanför Norrköping. Enligt uppgifter ska TMA-föraren ha hjälpt en bilist som tappat last. Då körde en lastbil in i skyddsfordonet. Den 40-åriga kvinnliga TMA-föraren omkom. Stefan Rydqvist, som driver företaget TMA-tjänst i Linköping, jobbade ibland ihop med branschkollegan som dog. – Jag saknar ord för det som har hänt. Vi brukade skoja: »För fan, nu åker vi härifrån innan vi blir ihjälkörda«, och sedan händer det på riktigt, säger han. Han förklarar att det är hysteriskt ute på motorvägen med bilister som tittar i mobiltelefoner och paddor i stället för att fokusera på körningen. – Jag är rädd varje dag jag åker ut på E4:an, säger Stefan Rydqvist. Lastbilschauffören som krockade med TMA-bilen är häktad misstänkt för grov vårdslöshet i trafik samt grovt vållande till annans död. Trafikverket har inlett en olycksutredning för att se om det har funnits brister i infrastrukturen på platsen. Enligt Trafikverket tycks det ha varit första gången föraren av ett TMA-fordon omkommer i jobbet. Flera fackliga som Sekotidningen pratar med uttrycker frustration. – Frågan har bara varit när det ska hända eftersom trafiken är som den är på våra svenska vägar, säger Lars Eklind, regionalt skyddsombud för Seko i Mellansverige. Jonna Wetterholm och David Gustafsson instämmer. – Jag blir förbannad, inte förvånad, säger Jonna Wetterholm. För två år sedan blev hon själv påkörd i sin TMA-bil. Då jobbade hon vid E22:an i Oskarshamn. En ny påfart och tunnel under vägen höll på att byggas. »DET BLIR BARA VÄRRE OCH VÄRRE. FOLK HAR INGEN RESPEKT.« Jonna Wetterholm uppmanar förbipasserande att sakta ner. De som kör lugnt får tummen upp.

23 Sekotidningen Augusti 2020: Transportstyrelsen kommer fram till att de regelverk som finns är tillräckliga för att skapa en god trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Däremot föreslås mer omledningar av trafik vid vägarbeten. Transportstyrelsen tittar inte på bötesfrågan, utan hänvisar till Åklagarmyndigheten. Maj 2021: Infrastrukturminister försäkrar att det fortfarande finns planer på höjda böter. »Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma i frågan«, skriver han. Oktober 2021: Moderaterna lämnar in en motion om att höja fortkörningsböterna vid vägarbeten. Motionen får avslag i Riksdagen, då frågan fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Moderaterna har lämnat in liknande motioner 2018 och 2019. Augusti 2022: Med en månad kvar till valet har vallöftet om höjda böter för fortkörning vid vägarbeten inte infriats. Jonna Wetterholm stod 700 meter från bygget och signalerade för sänkt hastighet, samt att befintligt körfält var avstängt. Plötsligt sade det »pang«. TMA-bilen hoppade två meter framåt när en mindre personbil krockade med fordonets påkörningsskydd. Hon hann knappt uppfatta vad som hänt. – Men så tittade jag snett bakåt, såg en lucka i vajern och en bil som var tilltryckt. Jonna Wetterholm satt bältad i TMA-bilens hytt. Hon klarade sig från frakturer men fick muskulära problem och går två år senare fortfarande hos en kiropraktor. – Jag fick höra att han som körde på mig tyckte att det var mitt fel, »för att det inte brukar stå någon där«. Då blev jag arg. 2019 konstaterade Transportstyrelsen att en stor majoritet av vägarbetarna tycker att det känns osäkert att arbeta på vägarna. De upplever att trafikanter inte visar hänsyn och att det ofta inträffar händelser som kunde ha lett till olyckor. För att göra arbetet säkrare har Seko bland annat krävt dubbla böter för fortkörning vid vägarbeten. Före valet 2018 lovade Socialdemokraterna att partiet skulle arbeta för det. Vallöftet har inte infriats under regeringens mandatperiod. – Jag har gjort det jag kunnat göra inom mina områden genom att stärka skyddet för dem som jobbar vid vägarbeten, till exempel med TMA-fordon, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Trafikverket har även fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för ökad säkerhet vid vägarbeten. Det kan handla om ökade säkerhetskrav i upphandlingar, Tomas Eneroth. Vägarbetarna jobbar snabbt för att bli klara innan trafiken tätnar. »Det är en stressande miljö«, säger Jonna Wetterholm. Valet: Läs senaste nytt på seko tidningen.se

24 Sekotidningen bättre skyltning vid vägarbeten samt bättre omledning av trafik. – För mig är det här en väldigt viktig fråga, säger Tomas Eneroth. Enligt honom är högre böter för fortkörning vid vägarbeten fortfarande aktuellt. Frågan ska nu ligga hos justitiedepartementet eftersom lagstiftningen måste ses över. Men när Sekotidningen försöker hitta status på bötesfrågan kan ingen ge oss ett svar från justitiedepartementet. När – och om – vallöftet blir verklighet återstår att se. Jonna Wetterholm tror att högre böter skulle få bilister att tänka sig för. – Eller att man tar ifrån dem deras körkort om de kör förbi oss i en viss hastighet, säger hon. Hon tycker att Polisen skulle kunna göra upprepade hastighetskontroller vid vägarbeten. – I så fall sprids ryktet om fartkontroller och då sänks hastigheten. Eftermiddagens jobb på E22:an är avklarat snabbt. Arbetet sker i ett högt tempo eftersom vägarbetarna inte vill vara längre än nödvändigt i vägrenen. När de gamla 70-skyltarna har ersatts och åkt in i skåpbilen kliver Jonna Wetterholm upp i sin TMA-bil för att lämna platsen. Denna gång inträffade ingen incident. Hon är annars noga med att dokumentera alla säkerhetsrisker som vägarbetarna utsätts för. – Det är viktigt att vi för fram informationen till Peab, våra upphandlare och Trafikverket, säger Jonna Wetterholm. Bäst vore ändå att gemene man blev medvetna om och respekterar vägarbetarnas utsatta situation, anser hon och kollegan David Gustafsson. Det gäller även yrkestrafiken som i de flesta fall inte visar tillräcklig hänsyn. – Vi får hoppas att dödsolyckan blir ett uppvaknande, säger David Gustafsson. 3 krav från Seko för ökad säkerhet → Att trafiken avleds från vägarbeten vid större vägar → Utökad hastighetsövervakning vid vägarbetsplatser → Höjda böter vid fortkörning förbi vägarbetsplatser 14 vägarbetare skadade per år Mellan 2015 och 2019 omkom tre vägarbetare i jobbet. I snitt skadades 14 per år. De flesta olyckorna skedde när personerna befann sig utanför ett fordon. Mest utsatta var flaggvakter. Det finns ingen olycksstatistik för TMA-fordon dessa år, men mellan 2003 och 2015 inträffade minst 51 olyckor med TMA-fordon. Källa: Transportstyrelsen, Trafikverket I F O K U S V A L E T 2 0 2 2 »Nu hände det som inte får hända«, säger Jonna Wetterholm om dödsolyckan i Norrköping. I slutet av maj omkom föraren av en TMA-bil i en olycka på jobbet. Foto: Magnus Andersson/TT

Marknadsstyrt eller helt förstat- ligande. Det måste vara antingen eller. Håkan Englund, klubbordförande Seko Striden om järnvägsunderhållet – Vi gick inte en meter i onödan. Det säger före detta svetsaren Mikael Kerstis om arbetsmoralen på statliga Banverket, som skötte underhållet av järnvägen fram till 2010. Då var han svetsare. Nu för tiden är han egenföretagande ultraljudstekniker inom branschen. Regeringens planer på att delvis återförstatliga järnvägsunderhållet förkastar Mikael Kerstis. Sedan 2014 har det varit ett vallöfte från Socialdemokraterna. – Man hade det arbetsmässigt bättre på Banverkets tid, men vissa dagar gick vi sysslolösa. Pengarna rann mellan fingrarna. I dag måste du producera dina timmar. Det är inte lika bra för arbetstagarna, men järnvägen mår bättre av det, säger han. Regeringen förbereder ett förslag om att Trafikverket tar över 8 av 34 underhållskontrakt. Om så blir fallet befarar Mikael Kerstis att egenföretagare och mindre entreprenörsfirmor förlorar arbete, samt att branschen kommer att tappa kompetens. Anställda på statliga Infranord, som bygger och underhåller järnväg, är av en annan åsikt. Där framhålls att allmänheten får en bättre fungerande järnväg, men bara om Trafikverket tar över allt underhåll. – Marknadsstyrt eller ett helt förstatligande. Det måste vara antingen eller, har Sekos klubbordförande Håkan Englund tidigare deklarerat. Som det ser ut nu är det oklart om S vallöfte blir verklighet. I nuläget finns ingen majoritet i riksdagen – trots att SD är för ett förstatligande är de emot. Partiet stödjer bara ett förslag som går mycket längre än Socialdemokraternas, det vill säga ett återinrättande av Banverket. »Genom detta återskapas karriärvägar inom verket och kompetensen hålls lättare kvar«, svarar SD i en enkät som Sekotidningen gjort. Seko hoppas att det går igenom. Det gör dock inte arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv eller Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ), vars ordförande Robert Röder säger att underhållet kommer att kollapsa utan privata entreprenörer. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) vill skynda på i frågan. – Men jag ska vara ärlig och säga att det inte finns en majoritet i riksdagen för det här. Sverigedemokraterna springer som vanligt i Moderaternas ledband. Det gör att det finns få förutsättningar. Det är sorgligt, säger han. Vallöftet att staten tar över underhållet av järnvägen kan bli verklighet om drygt två år. Men de borgerliga partierna stretar emot. Mångmiljardsatsning på järnvägen →I juni presenterade regeringen sin infrastrukturplan för 2022–2033. 437 miljarder ska läggas på utveckling av transportsystemet, en fyrspårig järnväg mellan Uppsala–Stockholm, Norrbotniabanan och höghastighetsbanor för järnväg. →Dessutom får järnvägsunderhållet 165 miljarder och vägunderhållet 197 miljarder. Text: Salomon Rogberg Enkät: Så tycker partierna omförslaget att förstatliga järnvägsunderhållet: sekotidningen.se/story/ valet-2022 Foto: Shutterstock 25 Sekotidningen

26 Sekotidningen I F O K U S V A L E T 2 0 2 2 När Alf Sandqvist, gick i pension från före detta Televerket hade han varit anställd i bortåt 50 år. De första åren spikade han upp telefoner hemma hos folk, drog ledningsnät och byggde kopplingsskåp. Han har skarvat kabel både i källare och om vintrarna i kabelbrunnar två meter under marken. Och så var han chef några år. De anställda på Televerket avstod från en del av lönen för att kunna få ut den i pensionspengar på Alf Sandqvists tid. Avtalspensionen ger lite mer att leva på, utöver den allmänna, statliga pensionen. — Vi fick ut så att vi hade ungefär 65–70 procent av vår tidigare lön. Alla fick avtalspension då, säger Alf Sandqvist. Han uppskattar att det blir mellan 800 och 6000 kronor extra i plånboken per månad för dem som får den. Men beloppet är olika stort beroende på vad man jobbat med och hur stor slutlönen var. Själv får han inte det högsta beloppet, men Alf Sandqvist tycker ändå att han har det bra jämfört med dem som bara får garantipension. Han tycker också synd om alla dem som aldrig fick ut sina inbetalade pensionspengar efter att televerksamheterna hade styckats upp i bolag under 1990- och 2000-talet. — Det var ju pengar som vi hade förhandlat om, som skulle gå till pensionerna. Men det snuvades hela kollektivet på. Alf Sandqvist hann gå i pension vid 65, före alla bolagiseringar, och får ut de där pengarna. Men han ser hur de äts upp av värdeminskningen med tiden. Särskilt nu när inflationen stiger. — Vi ser hur bensin och mat blir dyrare, men pensionerna höjs inte speciellt mycket. Efter valet vill Alf Sandqvist se en höjning av de allmänna pensionerna. Han är ordförande för Seko Tele Stockholmspensionärer och aktiv i PRO, där den frågan drivs hårt. Det gör även Seko centralt. Fackförbundet kräver att den som går i pension ska ha minst 72 procent av sin gamla lön. Men Alf Sandqvist litar inte på politikerna. — De lovar runt och håller tunt. Jag vill se ett avtal som gäller åtminstone tre år framåt, så att de inte kan ändra sig efter valet. Om det blir en borgerlig regering ser Alf Sandqvist sänkta skatter framför sig. Då är han rädd att de fasta avgifterna höjs i stället. — Sjukvårdsavgifter och kommunala avgifter. De Alf Sandqvist, 84, fick avtalspension när han slutade på Televerket. Trots det är det svårt att få pensionen att räcka till. Nu vill han se en rejäl höjning av den allmänna pensionen. »Pengarna räcker inte för oss pensionärer« Foto: Filip Erlind Enkät: Vadvill partierna? Är det prioriterat att höja pensionerna? Läsmer på sekotidningen.se/story/ valet-2022

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=