Sekotidningen nr 5 2022

sekotidningen.se Nr 5 nov 2022 MER PENGAR TILL DEN SOM VILL PLUGGA VIDARE SEKOFOLK SERVAR NYA POLITIKERNA Höga bensinpriser och dyr el Nu börjar fackets kamp för din lön SKYDD SOM SKAVER VARSELKLÄDER SOM GÖR ONT OCH SITTER ILLA KAN BLI EN SÄKERHETSRISK. Signalvakterna Annica Björk och Jeanette Lundberg. Tidningen för dig som arbetar med service och kommunikation

Innehåll nr 5 2 Sekotidningen 22 12 30 4 Jag har inte råd att köpa ett par byxor eller gå på bio längre, om jag inte sparar ihop till det. Ulrika Kanazawa jobbar som städare på pendeltågsstationer i Stockholmsregionen och märker av de stigande priserna. Mitt jobb 4 H an gillar tåg, helt enkelt. Lucas Gonzalez Andersson jobbar som tågtekniker. Aktuellt 6 K läder som skaver och hindrar i jobbet kan vara riktigt farligt. 10 Energifrågan får nytt bränsle med nya regeringen. 12 E milia stressades av brevbäringen och blev sjuk. Då fick hon en varning av Postnord. Arbetsplatsen 16 Riksdagen har fått många nya ledamöter. De anställda som servar dem är desto mer rutinerade. I fokus 22 D et är ekonomiskt tuffa tider. Pengarna räcker inte längre för många – vad kan löneförhandlingarna ge i plånboken nästa år? Så funkar det 30 Nya regler för uppsägning – och studier. Vi möter 30 Zara Strömstedt vill att alla ska med. Efter jobbet 36 Brevbäringen blev poesi. Möt Anna Arvidsdotter. Insändare 38 »Hur ska ni ha det, marknad eller demokrati?« Krönika 41 »SD tänjer hela tiden på anständighetens gränser och den här gången viker svensk borgerlighet ner sig.« Korsord 42 Kryssa rätt och bli en vinnare. Sekosidan 43 Ordförandekrönikan: »Sekos medlemmar ser till att samhället inte stannar, det borde visa sig i lönekuvertet.«

ka skyddsombuden hålla sig på mattan nu med ny regering? Med en politik som går långt till höger värnas näringslivet framför arbetstagares och fackliga rättigheter. Sverigedemokraterna vill skrota de regionala skyddsombuden helt. En genomgång i tidningen Arbetet visar också att alla partierna i Kristerssons lag vill försvaga kopplingen mellan fack och skyddsombud. Men är det så farligt om skyddsombuden inte utses av facken? »Jag brukar säga att om de inte är med i facket får de hålla sig på mattan och bara ställa tandlösa krav«, säger docent Maria Steinberg till Arbetet och sågar Kristerssonlagets idéer. Den ordning vi har nu har en lång historia. Det är hundra år sedan riksdagen klubbade en lag om arbetarskydd. Arbetstagarna fick 1912 rätt att utse egna representanter som var med när arbetsmiljön skulle inspekteras – skyddsombuden blev verklighet. Genom Saltsjöbadsavtalet 1938, då den svenska modellen formades, fick skyddsombuden en tydligare koppling till fackförbunden. Den svenska modellen brukar ses som en framgångsfaktor. Även på högersidan av politiken, när det passar. Men nu verkar det klia i fingrarna att klämma åt facken och koppla loss skyddsombuden. Tandlösa krav från svaga skyddsombud kommer inte att förbättra arbetsmiljön. Svaga skyddsombud är inte lösningen på någonting, i synnerhet inte den tuffa arbetsmiljö som många av Sekos medlemmar jobbar i. Problemen kan sannerligen bli fler i arbetsmarknadspolitiken den närmaste tiden. Förändringarna i arbetsrätten tvingades fram av bland andra Liberalerna. Arbetsmarknadens parter förhandlade under tryck fram att det blir lättare att säga upp folk, men också schysstare villkor för den som vidareutbildar sig. Både socker och salt, för att använda ett uttryck i tiden. Men knappt hann förändringen träda i kraft förrän nya regeringen, med Johan Pehrson (L) som arbetsmarknadsminister, ville ändra salthalten. Nu ska de »skruva lite« på reglerna för omställningsstudiestöd. Det är illa om politiker bara hedrar den svenska modellen när det passar. Stora risker med svaga skyddsombud L E D A R E Ewa-Maria Kriegholm Chefredaktör S Box 1102 111 81 Stockholm Besöksadress: KlaraNorraKyrkogata31, Stockholm Mejl: redaktionen@sekotidningen.se Webb: sekotidningen.se Chefredaktör &ansvarigutgivare Ewa-MariaKriegholm 08-7255230 ewa-maria.kriegholm@sekotidningen.se Reporter SebastianG Danielsson 076-1125006 sebastian.danielsson @sekotidningen.se Reporter Salomon Rogberg 072-215 17 78 salomon.rogberg @sekotidningen.se Reporter Lena Gunnars 070-2328039 lena.gunnars @sekotidningen.se 3 Sekotidningen SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004 Digital redaktör Jesper Björnstedt Layout Annika Zeffer, Peter Önnestam Korrektur MichelleBergman Prenumerationer&småannonser Telefon: 08-7255230 Mejl: ewa-maria.kriegholm@sekotidningen.se Annonser Adsales Telefon: 08-40028651 Mejl: kajsa@adsales.se Prenumeration 300kr per år påpg 740364-5 Tryck Stibocomplete2022 Fotoomslagsbild Emil Malmborg Sekotidningenges ut av LOMediehus. Redaktionenansvarar inte för ej beställt material. Alltmaterial lagras elektroniskt. TS-distribueradupplaga: 99900ex. Nästa nummer kommer 17 februari. Manusstopp för småannonser är 25 januari. Tandlösa krav från svaga skyddsombud kommer inte att förbättra arbetsmiljön.

4 Sekotidningen Lucas Gonzalez Andersson Ålder: 24 år. Bor: Tyringe. Yrke: Tågtekniker. Arbetsplats: Hässleholmsdepån. Arbetsgivare: Mantena.

5 Sekotidningen »Jag gillar tåg helt enkelt« Vad gör du på jobbet? – Vi kontrollerar bland annat bromsar, hjul och boggin (underredet). Vi kollar också sådant som belysning, sätesklädslar och att dörrarna öppnas rätt. Ibland byter vi till exempel hjulaxlar eller vattentanken på toaletten. Hur ser dina arbetstider ut? – Vi har ett väldigt trevligt fyrskift där vi jobbar helg, eftermiddagar, förmiddagar och nätter. Varför ville du bli tågtekniker? – Jag gillar tåg helt enkelt. Det är teknik och sedan gillar jag att göra grejer med händerna. Jag växte upp intill järnvägen också och har alltid sett tågen gå förbi. Vad är det bästa med jobbet? – Arbetskamraterna, vi har ett väldigt bra gäng. Vi är många unga tack vare att det startades en utbildning här i Hässleholm samtidigt som depån började byggas. Sedan är det alltid kul att gå in under tågen och skruva på bromsarna och boggin. Vad är mest krävande? – Även om jag gillar skift så är det tungt med nattjobb. Sedan är det hur noggrann man måste vara med säkerheten. Om ett säte går ut med lite sliten klädsel är det förstås tråkigt, men det är en helt annan sak att släppa ut ett tåg med felaktiga bromsar. Man får bara inte missa de grejerna. Vad i din arbetsmiljö kan förbättras? – Det är svårt att säga på rak arm. Nu har vi ett gott samarbete med arbetsgivaren. Du jobbar i en ganska nybyggd depå. Hur är det? – Det är väldigt skönt att kunna gå raklång under tågen. Det kan man inte på andra verkstäder jag varit på. Hur påverkas ni som underleverantör av att SJ bröt kontraktet med Öresundståg? – SJ är ju kvar fram till december, så vi kommer inte se några förändringar innan dess. Det enda vi vet just nu är att Mantena inte ser något behov av förändringar i arbetskraft. TEXT: SEBASTIAN G DANIELSSON FOTO: EMIL MALMBORG Mitt jobb: Tågtekniker 2020 invigdesHässleholmsdepån, där det norska företaget Mantenasköter underhållet av Öresundståg. Lucas Gonzalez Andersson.

Aktuellt Varselkläder ska användas vid arbeten där man måste synas bra, till exempel vid vägarbeten. Men kläderna sitter ofta dåligt, inte minst på kvinnor, och riskerar i stället att bli en säkerhetsrisk. Varselkläder är personlig skyddsutrustning i form av arbetskläder som är tillverkade i självlysande och reflekterande tyg med reflexer. Sedan 2018 krävs det en viss yta av färgat material och reflexmaterial för att komma upp i de tre skyddsklasser som finns. Det gör att personer med små storlekar måste ha mer kläder på sig för att komma upp i den högsta skyddsklassen, till exempel både byxor och överdel. De flesta som Sekotidningen pratar med är överens om att varselkläderna ofta är för stora i storlekarna. – Jag har medium eller large i vanliga fall, och jag kan ha en varselväst i storlek small. Då hänger den ändå ner över axlarna, säger Jeanette Lundberg som är signalvakt och förtroendevald på väg- och trafiksäkerhetsbolaget Rentsafe. 6 Sekotidningen NÄR SKYDDET BLIR EN RISK

7 Sekotidningen Foto: Emil Malmborg »Vi kvinnor behöver få kvinnokläder, det är stor skillnad mellan en mans och en kvinnas kropp. Sedan skulle västen behöva vara i ett material som andas«, säger Jeanette Lundberg. Kollegan Annica Björk till höger.

8 Sekotidningen Det är inte bara stora storlekar som är ett problem. Fel och stel passform skapar svårigheter för många som använder varselbyxor. – Jag använder inte varselbyxor för de är så jäkla obekväma. Än så länge har jag inte hamnat någonstans där det krävs. Jag kör maskin hela dagarna, och att sitta uppåt nio timmar i byxor som inte andas blir stelt, varmt och skaver, säger Frida Lönn Jakobsson på Fäldts grävmaskiner. Klädernas dåliga passform kan bli en säkerhetsrisk. Enligt Arbetsmiljöverket ska personlig skyddsutrustning, som varselkläder utgör, anpassas till individen och inte innebära några risker i sig. – För stora skyddskläder leder till nya risker eftersom de kan fastna i maskiner och andra föremål och leder till risk att skada sig. För små kläder kan vara ett hinder i arbetet och därför också medföra risker, säger AnnSofie Kero, civilingenjör på Arbetsmiljöverkets enhet för produktsäkerhet. Marita Persson är vakt på Rentsafe, som nyligen har köpt upp ATA:s vakt- och lotsavdelning dit hon precis som Jeanette Lundberg hörde tidigare. Hon tillbringar hela dagarna i varselbyxor, varseltröja och vaktväst. – Är man lång och smal går det väl bra, men när herrbyxorna kommer upp i storlek 48 eller mer – då sitter de åt och gör ont. Byxorna jag hade innan var så hårda att de skavde hål på höfterna på mig. Jag gick in på kontoret och frågade, ska jag se ut så här? Jag ville ha en dammodell, men det fanns inte, säger Marita Persson. Nu har hon en annan och lite mer elastisk byxmodell. De är inte direkt bekväma, men fungerar bättre än de tidigare. Marita är kritisk till att hon och hennes kvinnliga kollegor inte fått tillgång till någon damkollektion med varselkläder, åtminstone inte på senare år. – Det är inte alls som det ska vara. Är du liten, eller har korta ben, då är byxorna alldeles för långa i benen – men du får inte vika upp dem. Passar ett par byxor mig bra i midjan så är benen för korta. Annica Björk är kollega till Marita och Jeanette på Rentsafe och suppleant i Sekos klubbstyrelse. Hon har jobbat som signal- vakt i tolv år, och har upplevt varselkläder i både manliga och kvinnliga utföranden. Aktuellt Byxorna jag hade innan var så hårda att de skavde hål på höfterna på mig. Jag gick in på kontoret och frågade, ska jag se ut så här? Foto: Emil Malmborg Sedan 2018 krävs det en viss yta av färgat material och reflexmaterial på varselkläderna för att komma upp i de tre skyddsklasser som finns.

– Herrbyxorna blir ofta så strama över höfterna att det blir svårt att sitta ner och röra sig. Sedan passar byxorna för kvinnor inte alltid heller, men det kanske är självförvållat. De kan vara för långa eller för korta, eller så passar det inte i midjan och vid höfterna. Jag skulle vilja att man fick prova ut kläder av olika modeller och märken, säger Annica Björk. På ATA har de anställda fått varselkläder av märket Gesto. Nu när verksamheten har köpts upp av Rentsafe ska de gå över till Blåkläder, vilket Annica och Marita är nöjda med. På ATA har flera saker fungerat dåligt med varselkläderna, inte bara storlekarna, menar Marita. – Vi har bara fått ett par byxor. Vi ska vara hela och rena men det är vi ju absolut inte. Vi får tjära och asfalt på byxorna, det går inte bort i tvätten. Och västarna bleks fort. Jag har blivit tillsagd av bilister att mina reflexer på varselvästen inte syns. Förra sommaren brände hon ryggen när hon stod ute i solen i den täta varselvästen. – Folk följer inte reglerna till slut, det blir för varmt. När Trafikverket 2021 gjorde arbetsplatskontroller vid vägarbeten som de upphandlat, visade det sig att personalen hade fel varselkläder på sig i en femtedel av fallen. Samtidigt visste nästan alla hur de skulle vara klädda när myndigheten testade deras kunskaper. »Varför personalen på vägarbeten inte har rätt varselkläder på sig, trots att de bevisligen vet hur de ska vara klädda, är något vi kan spekulera i« skrev Trafikverket i en rapport efteråt. Johan Skoog, arbetsmiljöansvarig för Väg och ban inom Seko, menar att varselkläderna debatterats i många år, och att passformen i alla fall blivit bättre än tidigare. – De sista åren har arbetsgivarna i större utsträckning haft kläder i kvinnomodeller. Men det verkar gå långsamt. Våren 2021 skickade Seko ut en enkät till medlemmar som jobbar som trafikvakter. Av dem som svarade på enkäten var 21 procent kvinnor – och 21 procent svarade nej på frågan om skyddsutrustning och arbetskläder passade bra. Enligt Olle Blomberg, huvudskyddsombud på SJ, gäller samma sak för dem som jobbar i SJ:s tågdepåer. – De använder inte alltid plaggen som de borde, så det är väl ett tecken på att de inte funkar. Det dyker återkommande upp diskussioner kring varselkläderna, men då pratar man mer om kroppsformer än om kön, säger Olle Blomberg. EMMELI NILSSON 9 Sekotidningen För trångt eller löst, skavande och svettigt. Varselkläder upplevs av många som obekväma och svåra i storlekarna. Rentsafe och SJ erbjuder kvinnostorlekar, till skillnad från ATA. Det är arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla varselkläder som passar och är anpassade efter arbetsförhållanden och arbetsuppgifter. Men ofta ser det inte ut så i verkligheten. Jeanette, Marita och Annica (se artikel här intill) har haft flera problem med sina varselkläder under tiden de jobbat på ATA:s trafikvaktsverksamhet, som nyligen köpts upp av Rentsafe. ATA:s hr-chef Hanna Bennani tycker inte att hon kan uttala sig eftersom hon är för långt från den dagliga verksamheten. Hon säger sig dock inte känna till några klagomål på varselkläderna. Det gör däremot Stefan Hellberg, tidigare arbetsledare på ATA som nu följt med till Rentsafe i samma roll. Han jobbade närmast produktionen och var den som hade daglig kontakt med personalen. – Jag fajtades för att vi skulle få storlekar anpassade för kvinnor. Det har kommit in fler och fler kvinnor i branschen, och jag påtalade för de inköpsansvariga att det kanske är läge att se över klädsortimentet, säger han. På ATA användes varselkläder av märket Gesto. Nu när verksamheten gått över till Rentsafe köps kläderna in från Blåkläder, som har ett eget damsortiment. – Det hade vi inte innan. Jag fick inget gehör för det på ATA eftersom damkläder av någon anledning kostar mer än herrkläder. Det är klart man ska ha koll på kostnader, men alla ska ju ha kläder som passar, säger Stefan Hellberg. Mathias Horvat är operations manager på Rentsafe. – Vi har både män och kvinnor i verksamheten. När det inte finns unisexplagg säkerställer vi att det finns motsvarande plagg för både män och kvinnor i sortimentet. Generellt upplever jag att passformen på yrkeskläder har blivit bättre över tid, säger han. På SJ:s depå i Hagalund har frågor om varselkläderna varit uppe i skyddskommittén några gånger, men då har det oftast handlat om att varsel-t-shirts inte andas, enligt produktionschefen Peder Emond. SJ erbjuder anställda en kvinnokollektion med varselkläder. Peder Emond håller med om att storlekarna på varselkläderna ofta är stora. Det händer exempelvis att personal viker upp varselbyxorna. – Och det är ju inte bra, att man känner att man måste göra det. Men det är standarden som är lite lurig, vissa storlekar är inte tillräckligt stora för att uppnå klass 3. EMMELI NILSSON Arbetsledare: Inget gehör för ett damsortiment Jag fajtades för att vi skulle få storlekar anpassade för kvinnor. Varselkläderna ska anpassas Varselkläder räknas som personlig skyddsutrustning. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter står bland annat att de endast får användas om de: → Är ändamålsenliga i förhållande till de risker de är avsedda för utan att de i sig leder till ökad risk. → Är anpassade till förhållandena på arbetsplatsen. → Är anpassade till aktuella arbetsställningar och -rörelser. → Är anpassade till arbetstagarens hälsotillstånd. → Passar efter nödvändig justering.* *Med nödvändig justering menas att exempelvis spänna åt en rem – inte att vika upp kläderna eller liknande. Läsmer på sekotidningen.se SÖKORD: VARSELKLÄDER

10 Sekotidningen KÄRNKRAFT OCH SOL FÖRE VIND Mer kärnkraft – färre vindkraftverk. Det är det nya i svensk energipolitik. Branschens egna ord om energikrisen: sekotidningen.se SÖKORD: ENERGIKRIS Aktuellt Skyhöga elpriser till följd av energikrisen slår hårt mot hushållens plånböcker. Nu bävar många inför ännu en vinter med höga räkningar. Sveriges nya regering vill lösa situationen för privatpersoner med ett högkostnadsskydd. Inom energipolitiken vill man bland annat satsa mindre på vindkraftverk och mer på kärnkraft, solceller och att slopa eller sänka kraftvärmeskatten, förbränningsskatten och skatten på bioolja. Bland anställda inom energibranschen går åsikterna isär om vilken lösning som är den rätta. – Vi behöver beställa två nya kärnkraftsreaktorer till Ringhals nu. Det tar tio år innan de är i drift, säger Ingemar Eriksson, processingenjör på kärnkraftverket Forsmark 3. Han tycker att förbränningsskatten var fel av den förra regeringen att införa. Den kom till för att skapa en giftfri avfallshantering, med målet att Sverige ska bli ett fossilfritt land. Kritiker menar att förbränningsskatten lett till ökade kostnader för kunder, och att det i dag finns oanvända anläggningar som kan producera el. Magnus Abrahamsson, projektledare inom belysningsområdet på Vattenfall Services, vill se att fokus ligger på vattenkraft och vindkraft. Han tycker inte att traditionell kärnkraft är rätt väg att gå. – Det måste i så fall vara de mindre, SMR (små modulära kärnkraftsreaktorer). För egen del ska jag montera solceller för att få ned elkostnaderna. Kommer inte gå plus minus noll, men om elpriserna fortsätter att vara så här höga kommer investeringen att löna sig. Veronica Jansson, drifttekniker på Energiservice Skellefteå, en underentreprenör som sköter underhåll inom vind, vatten, elnät och industri, vill att Sverige ska bygga ut stamnätet för att förbättra elöverföringen. –Om man ska ha vindkraft så måste man ha dem på platser där energin förbrukas, annars får du så stora förluster, säger hon. Sven-Rune Rydberg, produktionstekniker på Vattenfalls vattenkraftstationer i Umeälven, vill se mer havsbaserad vindkraft. – Sedan behöver vi bygga ut befintlig vattenkraft, för att den ska kunna användas mer när det inte blåser. Även satsa på batteridrift. Batterilagringssystem avlastar elnätet vid kapacitetsbrist. Lite förenklat är det superstora »powerbanks«. Bland annat i Uppsala finns ett stort batterilager. I Nederländerna har Vattenfall byggt en hybridkraftpark med solpaneler och vindkraft, som förutom att generera el, laddar jättelika batterier. SALOMON ROGBERG Ny energipolitik → I mitten av oktober presenterades Tidöavtalet, som slutits mellan nya regeringen och Sverigedemokraterna. Enligt överenskommelsen ska Vattenfall planera ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser. → Havsbaserade vindkraftparker ska inte längre få ett statligt stöd för elnätsanslutning. → Omfattande miljöprövning av cirka 2000 vattenkraftverk ska pausas. Enligt ett regeringsbeslut 2010 ska nya miljötillstånd för vattenkraft sökas. → Kravet för bygglov för integrerade solceller ska ses över. Källa: Liberalerna Två av fyra reaktorer är fortfarande i drift i Ringhals kärnkraftverk i Varberg. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT Ingemar Eriksson. Veronica Jansson.

Foto: Patrik Lundin Foto: Pontus Lundahl / TT VILL FÅ POSTANSTÄLLDA ATT JOBBA RÄTT ■ Seko Posten vill få anställda på Postnord att arbeta mer hållbart: stressa mindre, lyfta rätt och så vidare. I september gjordes därför en informationsinsats för att jobba rätt. – Det kanske egentligen är en bemanningsfråga som vi försöker lösa genom att springa fortare för att hinna med, säger Sirwan Liniver på paketterminalen i Örebro. Vattenkraften producerar mest el i Sverige, följt av kärnkraften. Så har det sett ut sedan 1980-talet. Elen från vindkraften har ökat sedan 2010-talet och framåt, och har fått en allt större roll i elsystemet. Det finns cirka 2 000 vattenkraftverk i Sverige. Det första togs i drift 1882 i Rydal vid ån Viskan i Västergötland. En ökning på 40 procent jämfört med 2020. Marginellt mindre jämfört med fjol- året. En ökning med drygt 20 procent. El produceras genom förbränning av exempelvis kol, trä eller brännbart avfall. En ökning med cirka 8 procent jämfört med 2020. VATTENKRAFT: 71 TWH SOLKRAFT 1,1 TWH KÄRNKRAFT: 51 TWH VINDKRAFT: 27 TWH KONVENTIONELL VÄRMEKRAFT: 16 TWH Vattenkraften ger mest energi Elproduktion 2021 Källa: Telge energi, Energimyndigheten Lastbilschaufför får fängelse efter vägarbetares död ■ I maj omkom en vägarbetare i jobbet på E4:an utanför Norrköping och en bilist skadades svårt. Detta efter att en lastbil kört in i vägarbetarens skyddsfordon, en så kallad TMA-bil. Den 47-åriga lastbilschauffören döms till tre års fängelse för olyckan. Enligt tingsrättens bedömning skedde olyckan på grund av att han var för trött. Mannen hade endast haft två timmars vila under en arbetsdag som började klockan 04.21 och slutade med olyckan vid klockan 19.43. Genom att dessutom köra i 90 kilometer i timmen ansåg tingsrätten att lastbilschauffören tagit en medveten risk. Mannen hävdar att han svimmat precis innan olyckan och har överklagat domen. – Han är förkrossad över den här situationen, säger advokaten Edward Lundqvist. Lokförares övertid ska begränsas ■ Operatören MTR, som kör pendeltågen i Stockholmsregionen, beordrar allt fler lokförare att jobba övertid. Arbetsgivaren får göra detta, 200 timmar totalt. Men den lokala fackklubben, Seko Lok Pendeln, är kritisk. Detta då lokförarna arbetar skift, och har både långa och obekväma arbetstider. Att kunna vila upp sig är nödvändigt i en säkerhetstjänst. Facket har nu lyckats sluta en överenskommelse med MTR om att antalet tillfällen då lokförare måste jobba övertid ska begränsas. Förvar ska byggas ut ■ Den nya regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att Migrationsverkets förvar ska byggas ut. Anställda ska också få »stärkta möjligheter« att visitera intagna, genomsöka bostadsutrymmen och kontrollera besökare. – Det måste först till en rad lagändringar för att kunna genomföra förslagen, säger Robert Wiklund, Sekos ordförande på Migrationsverket. Han påpekar att personer som placeras på ett förvar har större rätt än intagna på anstalter att ta emot besök, och röra sig fritt på avdelningen hela dygnet. Det finns alla skäl att riva upp det här beslutet. Regionrådet Jens Sjöström (S) har lovat att vid ett maktskifte stoppa högerblockets beslut att ta bort tågvärdarna från pendeltågen i Stockholmsregionen. Lastbilen körde in i vägarbetarens skyddsfordon. Foto: Polisen I snitt producerar vattenkraften mellan 50 och 75 terrawatttimmar per år beroende på hur det regnar och snöar.

12 Sekotidningen HON BLEV SJUK AV STRESSEN – VARNADES Brevbäraren Emilia Leijon-Amrén blev sjuk av stressen, men i stället för att få en läkartid hos företagshälsovården varnades hon av Postnord. Läs mer på sekotidningen.se SÖKORD: POSTNORD Foto: Caisa Rasumussen Brevbäraren Emilia Leijon-Amrén på Postnords postterminal i Årsta, Stockholm, har nyligen lämnat in en anmälan om kränkande särbehandling. Aktuellt Emilia Leijon-Amrén började på Postnord i Årsta, Stockholm, för ett och ett halvt år sedan. Snabbt kände hon den starka tidspressen att hinna få ut all post på en viss tid. Mängden post var omöjlig att hinna få ut på så kort tid som förväntades, upplevde hon. När hon tog upp problemet blev hon ifrågasatt av en chef. – Han undrade varför jag inte hann få ut all post när alla andra gör det. Men när jag frågat andra som kört mina postslingor sade de att de inte heller hinner. Emilia Leijon-Amrén har blivit anklagad för att ha maskat och tagit för långa luncher. – Men jag gör mitt yttersta. Jag mår skit för att jag inte hinner dela ut all post i tid. Det gör ont i hjärtat på mig som van brevbärare. På grund av situationen har Emilia Leijon- Amrén fått svårt att sova, blivit deprimerad, tappat matlusten och fått ångest ochmagont. Vid flera tillfällen har hon varit sjukskriven kortare perioder. I somras var hon sjuk i mer än en vecka. Då krävde arbetsgivaren sjukintyg. Men när Emilia Leijon-Amrén kontaktade vårdcentralen om det hänvisades hon tillbaka till arbetsgivaren. Vårdcentralen ansåg att företagshälsovården skulle hjälpa henne om besvären var arbetsrelaterade. Trots att hon bett Postnord om att få gå till företagshälsovården har hon inte blivit skickad dit. Strax före semestern blev Emilia Leijon- Amrén i stället kallad till ett möte med hr och terminalchefen. Men hon ville inte gå på något möte utan ett fackligt ombud. Problemet var att det var mitt i sommaren och alla förtroendevalda var på semester. Hon lyckades några dagar senare få tag på Sekos klubbordförande så att ett möte kunde hållas. Det var då hon fick en erinran, en kraftfull tillsägelse, för att hon inte hade lämnat ett sjukintyg. – Jag fick även en erinran för att jag hade vägrat komma på det första mötet. Min chef betraktade det som arbetsvägran. Det känns som att detta är något personligt mot mig, för att jag säger ifrån när jag ser saker som är fel. Postnord vill inte kommentera enskilda fall, men skriver i ett mejl att en erinran kan bli aktuell om en medarbetare inte följer företagets uppförandekod. Enligt Postnord uppmuntras medarbetarna att ta med ett fackligt ombud på möten. Seko regionalt har bestridit erinrandena. LENA GUNNARS

13 Sekotidningen DO kritiserar Kriminalvården ■ Kriminalvården undersökte inte om det var skillnad mellan män och kvinnors löner och anställningsvillkor förra året. Nu kritiseras myndigheten av Diskrimineringsombudsmannen eftersom det är ett lagkrav. – Det är välkänt att kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden och inte minst när det gäller lön. Kravet på lönekartläggning finns till för att komma till rätta med det här samhällsproblemet, säger Diskrimineringsombudsmannen Lars Arrhenius. Nu förbättras lokförarnas scheman ■ I november i fjol briserade SJ:s schemakaos efter att operatören bytt planeringssystem. Sedan dess har personalen haft en ohållbar arbetstillvaro. Närmare hundra lokförare har i år sagt upp sig i protest. Nu har samtliga fack kommit överens med SJ om en rad förbättringar kring scheman. – Med facit i hand så hade det här behövts tidigare, säger Tobbe Lundell, presschef på SJ. Sekos ordförande på SJ, Stefan Zetterlund, hoppas att lokförarna nu återigen ska kunna planera sina privatliv. Foto: Jonas Helmersson/Försvarsmakten Försvaret ska växa, men låga löner gör det svårt att rekrytera, enligt Seko. Flera av mina kollegor har lämnat järnvägsbranschen. MTR har beslutat att tågvärdarna ska tas bort från Stockholms pendeltåg. Lokförarna blir då ensamt ansvariga ombord. Lokföraren Carina Byström har sagt upp sig i protest. Foto: Claude Paris/TT STOPP FÖR HÖGHASTIGHETSTÅG ■ Nya regeringen och samarbetspartiet SD vill skrota planerna på en ny järnväg för höghastighetståg. I stället vill partierna satsa på det eftersatta järnvägsunderhållet och »andra nödvändiga investeringar«. Sekos förbundsordförande Gabriella Lavecchia är kritisk. Hon menar att höghastighetsbanor är ett viktigt framtidsprojekt. Dels eftersom det är alldeles för trångt på järnvägsnätet i dag, dels på grund av klimatet. Försvarsmakten ska växa snabbt. Men låga löner gör det svårt att rekrytera och behålla personal, anser facket. Uppbyggnaden av totalförsvaret måste intensifieras och samtliga försvarsgrenar ska stärkas. Det var budskapet från statsminister Ulf Kristersson (M) vid regeringsförklaringen. Sedan tidigare ska försvaret växa kraftigt eftersom Sverige är på väg in i Nato och omvärldsläget har försämrats. Men Sekos representanter är oroade över att Försvarsmakten inte hinner rekrytera tillräckligt snabbt. – Vi upplever att vi får fler uppdrag att lösa, men rekryteringen hinner inte ikapp, säger Thomas Klasson vid Seko Försvar klubb Svealand. Trots olika utbildningsinitiativ för att få folk att stanna i Försvarsmakten är det svårt att behålla personal. – Vi konkurrerar med en öppen arbetsmarknad och har inte de löner som finns på annat håll, säger Thomas Klasson. Fredrik Ståhlberg, tillförordnad personaldirektör på Försvarsmakten, förstår fackets oro. – Det är en tuff uppgift att behålla hög kvalitet och samtidigt bli väldigt många fler. Jag är imponerad över hur personalen löser uppgifter där ute, men förstår att det kan vara tungt, säger han. Han ser ett stort intresse för att arbeta inom Försvarsmakten, men säger att det uppstår vakanser när försvaret växer kraftigt. – Att utbilda fler samtidigt som nya förband sätts upp är en balans mellan uppdrag och resurser. Därför är det viktigt att vi också bibehåller vår personal samtidigt som vi rekryterar och växer, säger han. När det gäller lönen poängterar Fredrik Ståhlberg att Försvarsmakten som statlig myndighet inte får vara löneledande. – Men Försvarsmakten har ett uppdrag att växa med hänvisning till det skarpa omvärldsläget. Då måste vi också jobba med lönemålbilden. SEBASTIAN G DANIELSSON Facket: Svårt att behålla personal med våra löner Fredrik Ståhlberg.

14 Sekotidningen Aktuellt Kommande mandatperiod ska straffen bli hårdare enligt Tidöavtalet, som slutits mellan den nya regeringen och Sverigedemokraterna (SD). Kriminalvården ska byggas ut för att kunna rymma fler intagna. Samtidigt kan anstaltsplatser i andra länder komma att hyras, för att lösa det akuta behovet av fler cellplatser i Sverige. Jacques Mwepu, chef på Sveriges största fängelse Kumlaanstalten, oroas över den Seko står fast vid nej till samtal med SD ■ LO:s ordförande öppnar för att påverka och samtala med Sverigedemokraterna. Detta eftersom partiet för första gången ingår i ett regeringsunderlag, och har fått ordförandeskap i flera av riksdagens utskott, bland annat i arbetsmarknadsutskottet. – LO måste påverka de partier som har maktpositioner som påverkar LO-förbundens medlemmar. Efter valet är tyvärr SD ett av de partierna, säger Jens Lundberg, pressekreterare på LO, till Sekotidningen. Seko är fortsatt kritiska, bland annat eftersom förbundet anser att SD är ett fackföreningsfientligt parti. SEKO: DÄRFÖR KAN INTE ANSTALTER FLYTTA UTOMLANDS Nya regeringen och SD vill hyra anstaltsplatser utomlands. Förslaget sågas av Seko på Kriminalvården. nya kriminalpolitiken och sade till TV4:s »Nyhetsmorgon«: – Farhågorna är att vi inte längre satsar på behandlingsinsatser. För att Kriminalvården ska kunna växa behövs högre löner och fler kriminalvårdare, menar Sekos förhandlingsorganisation på Kriminalvården. »Utan dessa satsningar kommer vi inte att kunna bedriva verksamhet som vi tidigare gjort i Sverige. Ska polisen kunna lämna över klienter till oss så måste vi också ha personal som kan hantverket och som kan hantera dessa individer som andra inte lyckats att hantera«, skriver facket i ett mejlsvar till Sekotidningen. Sekos förhandlingsorganisation är kritisk till att hyra anstaltsplatser i andra länder. »Statlig verksamhet ska inte utlokaliseras till andra länder. Det handlar om rättssäkerhet men också om att förhindra att statliga verksamheter avyttras och bedrivs i privat regi. I dag är infiltration och otillåten påverkan en av våra största utmaningar«. Den nya regeringen och SD vill även att ungdomsfängelser ska ersätta dagens särskilda ungdomshem, som Statens institutionsstyrelse, Sis, ansvarar för. På dessa fängelser ska ungdomar som döms för sluten vård sitta. Straffåldern kan även sänkas. Oklart till vilken ålder, men enligt ett gammalt förslag från Moderaterna från 15 till 13 år. Sekos ordförande på Sis vill inte kommentera förslagen i nuläget. Seko på Kriminalvården uppger att man haft ungdomsavdelningar på vissa fängelser tidigare. »Det finns positiva delar i det men också negativa. Om det nu är det man menar med ungdomsfängelser och sluten vård. Vissa intagna hade nog behövt vara inom anstaltsvärlden där vi har tillgång till insatsstyrkor och kan hantera våld på ett annat vis än inom Sis«. SALOMON ROGBERG 124sjömän blev uppsagda från tjänster på Tallink Silja. Detta då Silja Galaxy ska chartras ut till Nederländerna och sedan få estnisk flagg. Förslaget att hyra cellplatser utomlands sågas av Sekos förhandlingsorganisation på Kriminalvården. Foto: Shutterstock Foto: Tallink

15 Sekotidningen Har du råkat illa ut? Är du medlem i Seko eller Fackförbundet ST och arbetar inom järnvägen? Då kan du söka rehabiliteringsbidrag hos Stiftelsen Solhöjden, för dig eller dina famljemedlemmar. Du hittar mer information och ansökningsblankett på stiftelsensolhojden.se Vi hjälper dig! www.seko.se www.st.org i Solna Folkets Hus onsdag 23/11 2022, kl.11.00. på Vaxholms Kastell fredag den 9/12 2022, kl.12.45 fr Strandvägen. SEKO TELE STOCKHOLMSPENSIONÄRER Höstmöte Julbord sekotelepensionar@hotmail.se 070-220 1363 www.sekotelepensionar.n.nu Brevbärare som kör moped riskerar kläm- och krosskador. Nu kräver Arbetsmiljöverket att Citymails brevbärare ska ha skyddsskor. I vintras skadades två brevbärare på Citymail allvarligt efter att ha ramlat med sina mopeder och fått de tunga fordonen över sig. Nu kräver Arbetsmiljöverket att Citymails mopedister har skyddsskor. Annars tvingas företaget betala 200000 kronor. – Det finns en allvarlig risk för kläm- och krosskador i samband med brevutdelning från moped, säger Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket. Myndigheten ska ha fått in ett antal händelser genom åren där brevbärare har ramlat med moped och skadat sig eller varit nära att få allvarliga skador. – Vi ser fram emot en samverkan med företaget för att kunna ta fram skyddsutrustning enligt Arbetsmiljöverkets vägledning, säger Martin Edbom, huvudskyddsombud på Citymail i Stockholmsregionen. Patrik Allinger som är kommunikationsansvarig på Citymail säger att företaget nu tittar på kravet om skyddsskor. Han poängterar att Citymail har skyddsskor i dag, men att det är frivilligt att använda dessa. Olyckorna skedde mitt i vintern. Är det lämpligt att köra moped då? – Vi kör moped året runt. Det viktiga för oss är att det alltid görs en daglig riskbedömning på enheterna, där vi bland annat uppmanar till försiktighet och tar upp olika risker med att köra moped på vintern, säger Patrik Allinger. SEBASTIAN G DANIELSSON Efter olyckorna: skyddsskor till brevbärare Arbetsmiljöverket kräver att Citymails brevbärare ska ha skyddsskor. Foto: Pontus Lundahl/TT LÄS MAGASINET ELEKTRONISKT SEKOTIDNINGEN.SE Jenny Bengtsson.

16 Sekotidningen A R B E T S P L A T S E N BAKOM KUL Riksdagsledamoten Kadir Kasirga (S) och expeditionsassistenten Lars Vestberg är båda Sekomedlemmar inom riksdagens byggnader. I RIKS

17 Sekotidningen LISSERNA SDAGEN Valet förändrar mycket. Men oavsett politik står riksdagens arbetare där, lojala och redo att ge de folkvalda rätt förutsättningar. Text: Sebastian G Danielsson Foto: Caisa Rasmussen

18 Sekotidningen fter en hektisk valrörelse kan många återgå till vardagen. För städare, assistenter och postsorterare i riksdagen är det en annan femma. Valresultatet gör att partier blir större, andra mindre, och att nya ledamöter flyttar in. Arbetsrum ska omfördelas, städas och utrustas för en ny mandatperiod. – Vi ska se till att ledamöterna har allt de behöver för att klara sitt uppdrag från det svenska folket, säger Lars Vestberg, expeditionsassistent och ordförande för Sekos lokala fackklubb. Tre veckor efter valet är de största flyttarna genomförda. Det är tyst och lugnt i lokalerna, som på vissa håll är grandiosa och praktfulla, på andra håll har den där typiska och något torra myndighetsprägeln. De intensiva regeringsförhandlingarna till trots syns inga politiker till, varken Moderaternas Ulf Kristersson eller Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson. Här träffar vi i stället Nicklas Wiklander som delar ut tryckta broschyrer och våningsassistenten Lise-Lotte Heimerwall som är på språng. – Man är helt slut. Helgen räcker inte för att vila på, säger hon. Lars Vestberg i den anrika första kammarsalen. Moderaterna som länge har haft sina gruppmöten där får nu lämna över salen till Sverigedemokraterna. A R B E T S P L A T S E N

Lise-Lotte Heimerwall har hjälpt Sverigedemokraternas ledamöter med praktiska ting den senaste mandatperioden, men nu flyttar partiet till större lokaler. Kristdemokraterna och Liberalerna har fått deras gamla rum. Ytterligare flyttar har det blivit när riksdagsutskotten fått nya konstellationer. – Nästa blir när vi vet vilka som ska sitta i regeringen. Då blir ledamöter utsedda till statsråd och får flytta till departementen. Det är en »never-ending story«, säger Lise-Lotte Heimerwall. Hon ursäktar sig och kilar iväg för att kolla vilken konst som ska upp i olika rum. Det finns en hel del av den varan här, allt från abstrakta tavlor till oljeporträtt på talmän och byster av statsministrar. Lars Vestberg visar oss in i förstakammarsalen, en ståtlig sal med högt i tak, träbeklädda väggar och freskomålningar. Just den här salen har varit i den politiska hetluften. Moderaterna, som länge haft sina gruppmöten här, har motvilligt fått ge upp den till Sverigedemokraterna. Detta efter att SD tagit över rollen som näst största parti. Lars Vestbergs eventuella åsikter om det håller han för sig själv. – Här ska jag ha trovärdighet hos ledamöter och serva dem lika väl oavsett om det är sverigedemokrater eller vänsterpartister, säger han. De anställda uttrycker inte partisympatier på jobbet och det är en oskriven regel att inte skvallra om sådant man får höra i korridorerna. Det finns en yrkesheder som gör att detta inte är något problem. De flesta vi träffar har jobbat i många år och fullföljer sina uppdrag oavsett vilka partiledamöter de arbetar omkring. »HÄR SKA JAG HA TROVÄRDIGHET HOS LEDAMÖTER OCH SERVA DEM LIKA VÄL OAVSETT OM DET ÄR SVERIGEDEMOKRATER ELLER VÄNSTERPARTISTER.« Lars Vestberg, Grigorios Papamihailidis och Lise-­ Lotte Heimerwall hjälper riksdagsledamöterna att sköta sina uppdrag. Sekotidningen 19

20 Sekotidningen Men så påverkar ju politiken vardagen för Sekos medlemmar. I egenskap av klubbordförande drar sig inte Lars Vestberg för att lyfta viktiga frågor för sina kollegor. En sådan är karensavdraget, som fackklubben är emot eftersom städarna, assistenterna och postsorterarna inte kan jobba hemma. – Jag ser det som en plikt att lyfta frågan med tanke på hur orättvis den är. Som det är i dag har vi en sjuknärvaro. Folk har inte råd att vara hemma, de släpar sig hit med feberblanka ögon, säger Lars Vestberg. I det nyrenoverade ledamotshuset hittar vi socialdemokraten Kadir Kasirga. Han är Sekos röst i riksdagen, sedan brevbäraren Eva-Lena Jansson och den tidigare Teliasäljaren och ombudsmannen Alexander Ojanne har lämnat sina uppdrag. Kadir Kasirga är tjänstledig från sitt jobb som kriminalvårdare på häktet i Sollentuna. Han har tidigare jobbat i Stockholms tunnelbana och länge varit fackligt engagerad. Lars Vestberg bjuder in honom till Sekoklubbens möten. – Vi kommer att vara nyfikna på hur ni driver frågan om karensavdrag, säger Lars Vestberg. Kadir Kasirga är invald i riksdagen för andra gången. Han är bekymrad över att Socialdemokraterna inte kan bilda regering. – Vi har en tuff mandatperiod framför oss, särskilt när vi ser hur Sverigedemokraterna har avancerat, säger han. Det har precis blivit klart att han ska sitta i trafikutskottet, som bland annat behandlar frågor om järnvägen, post och kollektivtrafik. – Mitt uppdrag ger mig en mycket bra ingång till maktens korridorer. Här kan jag lämna in motioner som berör arbetsmiljö, arbetsvillkor och andra viktiga frågor för Seko, säger han. I ledamotshuset har Kadir Kasirga fått ett litet, men välinrett kontor. I dörren dyker våningsassistenten Francesco André upp för att kolla att det finns en namnskylt till rummet. Han är ett känt ansikte, eftersom Francesco André har flyttat med Socialdemokraterna från deras gamla lokaler. Han poängterar att han inte jobbar för partiet, som många kan tro. – Men det är skönt för ledamöterna att vi kan dem och partiet, säger Francesco André. Kadir Kasirga ser ut att vara i trygga händer när en ny politisk period står för dörren. Han konstaterar att fackets paroll om att Sekos medlemmar håller i gång Sverige blir tydligt här i riskdagens lokaler. – Utan dem som jobbar här, som Lars och de andra, skulle vi inte klara av riksdagsuppdraget. Lars Vestberg nickar och upprepar att han gör det för svenska folket. Sekomedlemmar i riksdagen I riksdagen har Seko cirka 70 medlemmar som bland annat arbetar som postsorterare, assistenter och lokalvårdare. De städar, sorterar och delar ut post, hjälper ledamöter och tjänstemän med allt praktiskt för att de folkvalda ska kunna ägna sig åt politik. Det kan vara allt från att fixa kontorsmaterial till att se till att alla har en namnskylt till sitt kontor. A R B E T S P L A T S E N »UTAN DEM SOM JOBBAR HÄR, SOM LARS OCH DE ANDRA, SKULLE VI INTE KLARA AV RIKSDAGSUPPDRAGET« Kadir Kasirga (S) får mycket post, framför allt från olika organisationer. Francesco André är våningsassistent hos Socialdemokraterna i ledamotshuset.

21 Sekotidningen Läs av QR-koden så kommer du direkt till bokningssidan. En schysst pension och rätt försäkringsskydd är viktigare än någonsin, och därför är det extra bra att du är medlem i facket. Vi på Folksam LO Pension ger dig en timmes rådgivning, utan några måsten, och oavsett om du har din tjänstepension hos oss eller någon annanstans. Välj en tid som passar dig så hörs vi i lugn och ro över videosamtal eller telefon. Boka på folksamlopension.se GODA RÅD ÄR INTE ALLS DYRA FolksamLO_SEKO_RÅDGIVNING_92x253_obes.indd 1̊ D 2022-05-09 08:40 I kanalerna som passar dig! Webb: sekotidningen.se Nyhetsbrev: sekotidningen.se/nyhetsbrev Facebook: facebook.com/sekotidningen Instagram: sekotidningen Twitter: @sekotidningen

22 Sekotidningen I F O K U S Text: Salomon Rogberg, Sebastian G Danielsson Foto: Caisa Rasmussen Inflationen och stigande priser slår hårt mot allt från städare till vägarbetare. Nu ökar förväntningarna på högre löner. Hur ska pengarna räcka? T U F F A R E T I D E R Foto: Chris Anderson/TT Priset på mjölk har enligt SCB ökat med 28 procent i år.

23 Sekotidningen Ulrika Kanazawa hoppas att Seko ställer höga krav i avtalsrörelsen och att städarna får rejäla lönehöjningar och förbättrade arbetsvillkor.

I F O K U S lrika Kanazawa jobbar som städare för MTR på pendeltågsstationer i Stockholmsregionen. Hon bor i en tvårumslägenhet med sina tre vuxna barn och mamma. När alla räkningar är betalda har hon bara några tusenlappar över. Nu när priserna på mat och el dessutom rusar i höjden har hon svårt att klara sig ekonomiskt. – Det är tufft. Vi är ju fem stycken, och morsan är fattigpensionär. Min lön går till allting, säger Ulrika Kanazawa. Alla tre barn saknar fasta inkomster. Pengar de får ihop på exempelvis tillfälliga anställningar och ersättning från Försäkringskassan räcker bara till det mest basala, som mat, hygienartiklar och SL-kort. Det gör att Ulrika Kanazawa får täcka upp med sin lön. – Jag har inte råd att köpa ett par byxor eller gå på bio längre, om jag inte sparar ihop till det, säger Ulrika Kanazawa. Hon är inte ensam om att ha det tufft just nu. Fackliga företrädare vittnar om att de rusande priserna på el, drivmedel och livsmedel slår hårt mot Sekos medlemmar. Enligt Frida Strandberg Landin, som är ordförande för Seko på Statens institutionsstyrelse, drabbas framför allt medlemmar som har lång resväg till arbetsplatsen. – Man har knappt råd att resa fram och tillbaka till jobbet längre. Sedan ska man in och köpa ett paket smör för över 60 kronor. Den här inflationen slår hårdast mot arbetarklassen och det är våra medlemmar, säger Frida Strandberg Landin. Samma bild har Andreas Forsberg, Sekos branschföreträdare för dem som bland annat bygger och underhåller vägar. – Drivmedelspriserna drabbar i stort sett alla våra medlemmar på olika sätt. Det blir betydligt dyrare att ta sig till jobbet. För vissa har löneökningar som man har fått sedan tidigare blivit uppätna bara av kostnaden att ta sig till arbetet, säger han. Beläggningsarbetaren Mikael Carmenholdt bor utanför Piteå. Han har nio mil enkel väg till jobbet på Peab Asfalt i Boden, där han arbetar i verkstaden under vinterhalvåret. – Om man kör 18 mil om dagen och pendlar flera dagar i veckan blir det mycket pengar bara på att ta sig till och från arbetet, säger han. När det gäller sin egen vardagsekonomi är Mikael Carmenholdt ännu inte särskilt oroad. Han har betalat av lånen på huset och bor i det elområde som har drabbats minst av prisökningarna. Likväl tycker han att något måste göras åt situationen. – Antingen att man får ersättning via företaget eller att man får göra rejäla avdrag. Annars kan det bli tufft, säger Mikael Carmenholdt. Situationen är värre för Tommy Olsson som veckopendlar från Östersund till jobbet som läggarmaskinist på NCC Asfalt i Södertälje. För honom börjar det bli ohållbart med prisökningarna samtidigt som traktamentet och lönen inte alls har följt med i utvecklingen. – Nu börjar det svida så mycket att man funderar på att sluta helt enkelt. Det lönar sig inte längre att ligga borta så här, säger han. Jobbet som läggarmaskinist har tidigare varit välbetalt, berättar han. Det har bidragit till att höja standarden hemma att ligga ute i veckorna och jobba många timmar. Nu har den ekonomiska uppsidan med yrket försvunnit. – Det är ju ohållbart i längden. Det som håller mig kvar är arbetskollegorna och att jag trivs så förbannat bra med jobbet. Men det kan ju inte väga upp hur mycket som helst, säger Tommy Olsson. Han vill nu se en lönehöjning på flera tusen kronor i månaden. Även MTR-städaren Ulrika Kanazawa hoppas på ett lönelyft utöver det vanliga. Det är de inte ensamma om, berättar fackliga företrädare när Sekotidningen gör en rundringning. – Det finns en hög förväntan bland medlemmarna med tanke på att vi avstod ett visst löneutrymme förra avtalsrörelsen på grund av världsläget med coronapandemin, säger Seko Postens ordförande Sandra Svensk. T U F F A R E T I D E R »DET ÄR TUFFT. VI ÄR JU FEM STYCKEN, OCH MORSAN ÄR FATTIGPENSIONÄR.« Så har inflationen ökat Januari 2020: 1,2 procent April 2020: –0,4 procent September 2022: 9,7 procent Källa: SCB Inflationen är på den högsta nivån sedan 1991. I april 2020 var den till och med under 0 procent. Mikael Carmenholdt. Foto: Privat

Därför får du mindre för pengarna Inflation betyder att priserna på varor och tjänster ökar, samtidigt som pengarna blir mindre värda. Ju högre inflation, desto mindre har du råd med. I september var inflationen 9,7 procent, medan många av Sekos medlemmar i år fick en löneökning på 1,8 procent. Det innebär att löneökningen äts upp av de stigande priserna. För att få en så kallad reallöneökning måste lönerna öka mer än inflationen. 25 Sekotidningen MTR bildade ett nytt städföretag inom koncernen 2021. I samband med det försämrades arbetsvillkoren, berättar Ulrika Kanazawa. Nu får hon inte längre ersättning för arbetstidsförskjutning. Så ser lönekraven ut De höjda priserna på bland annat drivmedel slår hårt mot många av Sekos medlemmar. Foto: Janerik Henriksson/TT

26 Sekotidningen Eniga om låglönesatsning Nästa år ska nya löner och arbetsvillkor förhandlas för över två miljoner löntagare. LO:s fackförbund brukar gå ihop kring ett antal krav som de gemensamt ska driva i avtalsrörelsen – för att öka möjligheten att få igenom kraven. Den 25 oktober enades Seko och de andra förbunden om en låglönesatsning och en extra satsning på lägstalönerna, som de vill ska öka mer än övriga löner. Seko ställer sig bakom lönemodellen, men kan inte förbinda sig helt ut till samordningen eftersom förbunden inte enats om specifika krav när det gäller löneökningar. – Procenten är inte satt än. Det är helheten vi behöver för att kunna ta ställning, säger Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint. Det är alltså ännu inte bestämt vilket exakt lönekrav LO ska kräva i procent och kronor. Under många år har Sveriges löntagare haft reallöneökningar. Det har berott på att inflationen varit lägre än lönehöjningarna. Seko vill nu att hela löneutrymmet tas ut, det vill säga det ekonomiska utrymme som företagen har för löneökningar. – Vi behöver också kunna köpa mat, det är inte så att arbetare får billigare mjölk och limpor. Priset är lika för alla och får man inte löneökningar som klarar det så är det inte hållbart, har förbundsordförande Gabriella Lavecchia tidigare sagt. När LO-förbunden gav besked om sin samordning var LO-topparna noga med att säga att dagens ekonomiska läge, med bland annat höga matpriser, gör att även arbetsgivare måste visa att man är villiga att höja lönerna och att politikerna återkommer med stöd åt dem som har det sämst. – Vi är vana vid att det ropas om att LO:s medlemmar och LO ska ta vårt ansvar. Men vi tycker att det är dags att även Svenskt näringsliv och arbetsgivarna tar sitt ansvar. Vad tänker de göra för att vanligt folk klarar sig igenom den vinter som kommer? sade LO:s ordförande Susanna Gideonsson. Mats Ekeklint instämmer. – Det är ett tufft läge. Det tror jag alla LO-medlemmar känner av. Det ökar kraven och förväntningarna på fackNu går LO-förbunden ihop och kräver en låglönesatsning. Facken kräver också att politikerna tar ansvar för vanligt folks ekonomi. Så funkar avtalsrörelsen →Nästa år förhandlas löner och arbetsvillkor för över två miljoner löntagare i Sverige. →Industrins fack och arbetsgivare förhandlar fram det första avtalet i varje avtalsrörelse. Deras överenskommelse om löneökningarna blir normen för alla löntagare, det så kallade märket. →Drygt 20 nya riksavtal tecknas för Sekos medlemmar. De löper ut vid olika tillfällen under våren, sommaren och hösten. De första redan sista mars, det sista 30 september. →Fack och arbetsgivare på respektive avtalsområde brukar formellt byta krav runt årsskiftet. →De 14 LO-förbunden ska driva gemensamma krav i avtalsrörelsen, det som brukar kallas en samordning. →LO vill att de med lägsta lönerna i Sverige ska få högre löneökning. De vill driva gemensamma arbetsmiljöfrågor och krav på förbättrade försäkringar. I F O K U S T U F F A R E T I D E R Mats Ekeklint.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=