Sekotidningen nr 5 2022

26 Sekotidningen Eniga om låglönesatsning Nästa år ska nya löner och arbetsvillkor förhandlas för över två miljoner löntagare. LO:s fackförbund brukar gå ihop kring ett antal krav som de gemensamt ska driva i avtalsrörelsen – för att öka möjligheten att få igenom kraven. Den 25 oktober enades Seko och de andra förbunden om en låglönesatsning och en extra satsning på lägstalönerna, som de vill ska öka mer än övriga löner. Seko ställer sig bakom lönemodellen, men kan inte förbinda sig helt ut till samordningen eftersom förbunden inte enats om specifika krav när det gäller löneökningar. – Procenten är inte satt än. Det är helheten vi behöver för att kunna ta ställning, säger Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint. Det är alltså ännu inte bestämt vilket exakt lönekrav LO ska kräva i procent och kronor. Under många år har Sveriges löntagare haft reallöneökningar. Det har berott på att inflationen varit lägre än lönehöjningarna. Seko vill nu att hela löneutrymmet tas ut, det vill säga det ekonomiska utrymme som företagen har för löneökningar. – Vi behöver också kunna köpa mat, det är inte så att arbetare får billigare mjölk och limpor. Priset är lika för alla och får man inte löneökningar som klarar det så är det inte hållbart, har förbundsordförande Gabriella Lavecchia tidigare sagt. När LO-förbunden gav besked om sin samordning var LO-topparna noga med att säga att dagens ekonomiska läge, med bland annat höga matpriser, gör att även arbetsgivare måste visa att man är villiga att höja lönerna och att politikerna återkommer med stöd åt dem som har det sämst. – Vi är vana vid att det ropas om att LO:s medlemmar och LO ska ta vårt ansvar. Men vi tycker att det är dags att även Svenskt näringsliv och arbetsgivarna tar sitt ansvar. Vad tänker de göra för att vanligt folk klarar sig igenom den vinter som kommer? sade LO:s ordförande Susanna Gideonsson. Mats Ekeklint instämmer. – Det är ett tufft läge. Det tror jag alla LO-medlemmar känner av. Det ökar kraven och förväntningarna på fackNu går LO-förbunden ihop och kräver en låglönesatsning. Facken kräver också att politikerna tar ansvar för vanligt folks ekonomi. Så funkar avtalsrörelsen →Nästa år förhandlas löner och arbetsvillkor för över två miljoner löntagare i Sverige. →Industrins fack och arbetsgivare förhandlar fram det första avtalet i varje avtalsrörelse. Deras överenskommelse om löneökningarna blir normen för alla löntagare, det så kallade märket. →Drygt 20 nya riksavtal tecknas för Sekos medlemmar. De löper ut vid olika tillfällen under våren, sommaren och hösten. De första redan sista mars, det sista 30 september. →Fack och arbetsgivare på respektive avtalsområde brukar formellt byta krav runt årsskiftet. →De 14 LO-förbunden ska driva gemensamma krav i avtalsrörelsen, det som brukar kallas en samordning. →LO vill att de med lägsta lönerna i Sverige ska få högre löneökning. De vill driva gemensamma arbetsmiljöfrågor och krav på förbättrade försäkringar. I F O K U S T U F F A R E T I D E R Mats Ekeklint.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=