Sekotidningen nr 5 2022

35 Sekotidningen I höstas fick skolan besök av Sekos förbundsordförande, Gabriella Lavecchia. Zara frågade rakt ut varför facket inte informerar på teckenspråk. – Seko, och inget annat fackförbund heller vad jag vet, teckenspråkstolkar sin information. Så kan inte Seko vara först? Vi har ju världens chans. Teckenspråk blev inte erkänt som minoritetsspråk förrän 1981. Innan dess skulle döva och hörselskadade undervisas med tal och läppavläsning. 40 år senare upplever Zara att många inte tänker på att teckenspråk är ett av Sveriges språk. Intresset för språket verkar gå upp och ned. Nyligen tog Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg bort teckenspråkskurser på grund av få sökande till kurserna. – Det känns även som att det går i perioder med teckenspråksöversatt material eller olika jinglar. Det verkar bero på vem som orkar driva frågan. Efter ett antal år på skolan ska Zara nu vara tjänstledig i några månader, testa en ny utmaning i en helt annan bransch. Planen är att komma tillbaka till de kollegor och elever som hon trivs så bra med. Här på Vänerskolan får hon nämligen en perfekt kombination av att vara social och att jobba i it-system. – Det är sjuka kontraster. Men jag tror att jag lockas av den tydliga strukturen som finns i systemen, säger Zara. Hon tänker efter en stund. – Jag vill tro att it-system får oss att jobba mer likvärdigt. Systemen ska hanteras på ett visst sätt, utfallet ska bli på ett visst sätt och det ska ge ett resultat. Hanterar vi informationen likadant blir utfallet för elever på olika skolor också likvärdigt. »HADE JAG VELAT HADE JAG SÄKERT KUNNAT VARA EN TRIST PERSON SOM BARA SATT INNE PÅ MITT KONTOR, MEN SÅDAN ÄR INTE JAG.« Som administratör har Zara Strömstedt en hel del kontakt med eleverna. »Jag beställer till exempel taxi till dem eller samordnar så att de kan åka med en kompis«, säger hon.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=