Sekotidningen nr 5 2022

– Herrbyxorna blir ofta så strama över höfterna att det blir svårt att sitta ner och röra sig. Sedan passar byxorna för kvinnor inte alltid heller, men det kanske är självförvållat. De kan vara för långa eller för korta, eller så passar det inte i midjan och vid höfterna. Jag skulle vilja att man fick prova ut kläder av olika modeller och märken, säger Annica Björk. På ATA har de anställda fått varselkläder av märket Gesto. Nu när verksamheten har köpts upp av Rentsafe ska de gå över till Blåkläder, vilket Annica och Marita är nöjda med. På ATA har flera saker fungerat dåligt med varselkläderna, inte bara storlekarna, menar Marita. – Vi har bara fått ett par byxor. Vi ska vara hela och rena men det är vi ju absolut inte. Vi får tjära och asfalt på byxorna, det går inte bort i tvätten. Och västarna bleks fort. Jag har blivit tillsagd av bilister att mina reflexer på varselvästen inte syns. Förra sommaren brände hon ryggen när hon stod ute i solen i den täta varselvästen. – Folk följer inte reglerna till slut, det blir för varmt. När Trafikverket 2021 gjorde arbetsplatskontroller vid vägarbeten som de upphandlat, visade det sig att personalen hade fel varselkläder på sig i en femtedel av fallen. Samtidigt visste nästan alla hur de skulle vara klädda när myndigheten testade deras kunskaper. »Varför personalen på vägarbeten inte har rätt varselkläder på sig, trots att de bevisligen vet hur de ska vara klädda, är något vi kan spekulera i« skrev Trafikverket i en rapport efteråt. Johan Skoog, arbetsmiljöansvarig för Väg och ban inom Seko, menar att varselkläderna debatterats i många år, och att passformen i alla fall blivit bättre än tidigare. – De sista åren har arbetsgivarna i större utsträckning haft kläder i kvinnomodeller. Men det verkar gå långsamt. Våren 2021 skickade Seko ut en enkät till medlemmar som jobbar som trafikvakter. Av dem som svarade på enkäten var 21 procent kvinnor – och 21 procent svarade nej på frågan om skyddsutrustning och arbetskläder passade bra. Enligt Olle Blomberg, huvudskyddsombud på SJ, gäller samma sak för dem som jobbar i SJ:s tågdepåer. – De använder inte alltid plaggen som de borde, så det är väl ett tecken på att de inte funkar. Det dyker återkommande upp diskussioner kring varselkläderna, men då pratar man mer om kroppsformer än om kön, säger Olle Blomberg. EMMELI NILSSON 9 Sekotidningen För trångt eller löst, skavande och svettigt. Varselkläder upplevs av många som obekväma och svåra i storlekarna. Rentsafe och SJ erbjuder kvinnostorlekar, till skillnad från ATA. Det är arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla varselkläder som passar och är anpassade efter arbetsförhållanden och arbetsuppgifter. Men ofta ser det inte ut så i verkligheten. Jeanette, Marita och Annica (se artikel här intill) har haft flera problem med sina varselkläder under tiden de jobbat på ATA:s trafikvaktsverksamhet, som nyligen köpts upp av Rentsafe. ATA:s hr-chef Hanna Bennani tycker inte att hon kan uttala sig eftersom hon är för långt från den dagliga verksamheten. Hon säger sig dock inte känna till några klagomål på varselkläderna. Det gör däremot Stefan Hellberg, tidigare arbetsledare på ATA som nu följt med till Rentsafe i samma roll. Han jobbade närmast produktionen och var den som hade daglig kontakt med personalen. – Jag fajtades för att vi skulle få storlekar anpassade för kvinnor. Det har kommit in fler och fler kvinnor i branschen, och jag påtalade för de inköpsansvariga att det kanske är läge att se över klädsortimentet, säger han. På ATA användes varselkläder av märket Gesto. Nu när verksamheten gått över till Rentsafe köps kläderna in från Blåkläder, som har ett eget damsortiment. – Det hade vi inte innan. Jag fick inget gehör för det på ATA eftersom damkläder av någon anledning kostar mer än herrkläder. Det är klart man ska ha koll på kostnader, men alla ska ju ha kläder som passar, säger Stefan Hellberg. Mathias Horvat är operations manager på Rentsafe. – Vi har både män och kvinnor i verksamheten. När det inte finns unisexplagg säkerställer vi att det finns motsvarande plagg för både män och kvinnor i sortimentet. Generellt upplever jag att passformen på yrkeskläder har blivit bättre över tid, säger han. På SJ:s depå i Hagalund har frågor om varselkläderna varit uppe i skyddskommittén några gånger, men då har det oftast handlat om att varsel-t-shirts inte andas, enligt produktionschefen Peder Emond. SJ erbjuder anställda en kvinnokollektion med varselkläder. Peder Emond håller med om att storlekarna på varselkläderna ofta är stora. Det händer exempelvis att personal viker upp varselbyxorna. – Och det är ju inte bra, att man känner att man måste göra det. Men det är standarden som är lite lurig, vissa storlekar är inte tillräckligt stora för att uppnå klass 3. EMMELI NILSSON Arbetsledare: Inget gehör för ett damsortiment Jag fajtades för att vi skulle få storlekar anpassade för kvinnor. Varselkläderna ska anpassas Varselkläder räknas som personlig skyddsutrustning. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter står bland annat att de endast får användas om de: → Är ändamålsenliga i förhållande till de risker de är avsedda för utan att de i sig leder till ökad risk. → Är anpassade till förhållandena på arbetsplatsen. → Är anpassade till aktuella arbetsställningar och -rörelser. → Är anpassade till arbetstagarens hälsotillstånd. → Passar efter nödvändig justering.* *Med nödvändig justering menas att exempelvis spänna åt en rem – inte att vika upp kläderna eller liknande. Läsmer på sekotidningen.se SÖKORD: VARSELKLÄDER

RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=