Kampen igång om din nya lön MÖT ASFALTSARBETAREN BILL NYLANDER SOM FÖRVERKLIGAR HUS- DRÖMMEN PÅ SICILIEN. sekotidningen.se Nr 1 feb 2023 Tidningen för dig som arbetar med service och kommunikation »Min passion är att skapa« MASKINFÖRAREN MED TUSENTALS FÖLJARE ORO OCH KRITIK MOT SPÅRJÄTTEN MANSKAPET SOM JOBBAR 14 TIMMAR I STRÄCK
2 Sekotidningen Innehåll nr 1 18 32 4 6 Det är nästan så att arslet domnar bort av allt sittande. Sjömannen Glenn Berlin gillar när han får röra på sig under arbetspassen på skärgårdsbåten Gällnö. För många arbetsmoment har moderniserats, tycker han. Mitt jobb 4 H an älskar brevbäringen, men är inte lika förtjust i jobbet på kontoret. Möt Mikael Eriksson. Aktuellt 6 E n timmerbil kraschade in i godståget och ledde till lokförarens död. 10 S ekos nya avtalssekreterare Ulrika Nilsson om kraven i lönerörelsen. 13 Han slogs blodig på arbetspasset. 16 Ny rapport om hot och våld på jobbet. Arbetsplatsen 18 B esättningen på Gällnö om att jobba och sova på skärgårdsbåten. I fokus 24 I nom spårtrafik har det Hongkongägda bolaget MTR vuxit alltmer. Så har också kritiken mot bolaget. Så funkar det 30 Här är sju sätt som stress kan skada din kropp på. Vi möter 32 Bill Nylander är asfaltsläggare och leder ett arbetslag på Svevia. Men mest känd är han från tv. Krönika 37 » Arbetsplatsen, en gång faktiskt dräglig, har blivit kall och ogästvänlig.« Efter jobbet 38 M öt maskinföraren som filmar allt han gör. Insändare 40 »Varför tar inte postcheferna ansvar?« Sekosidan 43 O rdförandekrönikan: »Ju fler medlemmar vi är i Seko, desto starkare blir vår röst.«
3 Sekotidningen et skär i hjärtat att läsa säkerhetschefens ord efter arbetsplatsolyckan där en kollega kördes ihjäl vid en obevakad plankorsning. Säkerhetschefen på Hector Rail säger att det känns som att han »misslyckats med sin absoluta huvuduppgift. Att vår personal ska komma hem hela från sitt arbete«. Det är sannerligen ett misslyckande när en person avlider på grund av jobbet. I det här specifika fallet är ansvarsfrågan fortfarande under utredning, men vår rapportering tyder på att olyckan hade kunnat undvikas om skogsjätten Södra lyssnat på varningarna och säkrat den farliga plankorsningen i tid. Olyckan inträffade vid pappersmassaindustrin Södra Cell utanför Varberg. Hector Rail hade larmat flera gånger, eftersom flera anställda varit nära att bli påkörda av timmerbilar. Nu, efter dödsolyckan, har flera säkerhetsåtgärder vidtagits. Tillfälliga bommar, ljussignaler och bevakning av en vägvakt. Men det räddade inte 43-årige Samuel. Det är vidrigt och helt oacceptabelt att människor ska sätta livet till för att de utför sitt jobb. Bara under förra året dog 43 personer på jobbet i Sverige. Tre av dem som tillhörde Sekos område dog i trafikolyckan i Staffanstorp i december. Även 2023 inleddes dystert, då en man i 30-årsåldern klämdes ihjäl när en grävmaskin välte vid ett järnvägsspår. Det borde råda absolut nolltolerans mot dödsolyckor i arbetslivet. Varje liv som avslutas i förtid är ett misslyckande för oss som samhälle. Att färre än var tionde dödsolycka på arbetsplatser lett till straff för arbetsmiljöbrott* är klart oroande. Att sätta ljuset på era arbetsvillkor är ett viktigt uppdrag för oss . Därför är vi stolta över att fler läser vår journalistik även digitalt**. Här i tidningen får ni arbetsplatsreportage, krönikor och aktualiteter fem gånger per år. På sekotidningen.se finns mer att läsa. Den korta notisen i tidningen är en längre rapportering med fakta och kommentarer på nätet. Den förklarande artikeln har sällskap av fler som kan vara till nytta i arbetslivet. Nu fokuserar vi självklart på avtalsrörelsen – kampen om rejäla lönelyft och schysta villkor är i full gång. * Källa: Tidningen Arbetet ** Antalet användare på sekotidningen.se ökade med 19 procent 2022. Dödsfällorna ska byggas bort i tid L E D A R E Ewa-Maria Kriegholm Chefredaktör D Box 1102, 111 81 Stockholm Besöksadress: Klara Norra Kyrkogata 31, Stockholm Mejl: redaktionen@sekotidningen.se Webb: sekotidningen.se Chefredaktör & ansvarig utgivare Ewa-Maria Kriegholm 08-725 52 30 ewa-maria.kriegholm@sekotidningen.se Reporter Sebastian G Danielsson 076-112 50 06 sebastian.danielsson @sekotidningen.se Reporter Salomon Rogberg 072-215 17 78 salomon.rogberg @sekotidningen.se Reporter Lena Gunnars 070-232 80 39 lena.gunnars @sekotidningen.se Reporter Malin Beeck 070-319 11 92 malin.beeck @sekotidningen.se SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004 Digital redaktör Jesper Björnstedt Layout Annika Zeffer, Peter Önnestam Korrektur Michelle Bergman Prenumerationer & småannonser Telefon: 08-725 52 30 Mejl: ewa-maria.kriegholm@sekotidningen.se Annonser Ehsan Dadlar, Adsales. ehsan@adsales.se 072-322 51 14 Prenumeration 300 kr per år på pg 740364-5 Tryck Stibo complete 2023 Foto omslagsbild Emil Malmborg Sekotidningen ges ut av LO Mediehus. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material. Allt material lagras elektroniskt. TS-distribuerad upplaga: 99 900 ex. Nästa nummer kommer 28 april. Manusstopp för småannonser är 3 april. Det borde råda absolut noll- tolerans mot dödsolyckor i arbetslivet.
4 Sekotidningen »Fastighetsboxar underlättar verkligen för oss, att inte behöva gå upp till alla våningsplan«, säger Mikael Eriksson.
5 Sekotidningen Mikael Eriksson Ålder: 49 år. Bor: Nacka, Stockholm. Yrke: Brevbärare. Arbetsplats: Postnord Klarabergsgatan i Stockholm. Kan du postspråket? Kamma post: Sortera posten i olika fack. Slinga: Runda för postutdelning. Buntlåda: Grå lådor längs slingan dit chaufförer kör ut post eftersom brevbäraren inte får med sig allt på cykeln. Brevlåda: Gul låda på stan där allmänheten kan posta avgående brev. X- och Y-dag: Uppdelning för varannandagsutdelningen. »80 procent av jobbet älskar jag« Varannandagsutdelningen, Solo, infördes av Postnord för att brevmängden minskat. Hur märks förändringen för dig? – Det har blivit tajtare sedan Solo. Det är fortfarande en hel del post, bland annat för att det fortfarande är mycket tidningar som ska delas ut. Det är tyngre när all post på slingan samlas till färre utdelningsdagar och kruxet blir att hinna allt. När vi följde dig en arbetsdag hade du med dig tidningen Buffé, som gick till många hushåll på din runda. Men det var också många varubrev (paket), är det ofta så? – Den dagen var nog ett rekord på min slinga, men folk är som tokiga i att beställa hem grejer. Det är också så att varubreven ska delas ut varje dag. Det betyder att vi ska dela ut paket även på X-slingan trots att det är en Y-dag. Det har blivit så att paketen styr, det är väl det som Postnord lever av. Vad gör du för att inte bli stressad? – Jag försöker att jobba rätt, det går inte att hinna allt. Jag håller ett rätt högt tempo, joggar upp i trapporna men försöker att inte stressa ihjäl mig. När jag var yngre var det lite mer en tävling att hinna med. – Det lönar sig inte att jobba fel, tvärtom. Jag har dålig rygg med en trasig disk, det kom efter att jag jobbat fel. Det har blivit många vändor till naprapat, nu stretchar jag varje dag. Vad ändras till det bättre? – Det har blivit fler fastighetsboxar på min runda, det underlättar verkligen för oss att inte behöva gå upp till alla våningsplan. Vad är det bästa med jobbet? – Jag älskar brevbäringen. Man får ju vara utomhus, det är skönt. Ibland är det skitväder, men det får man ta. 80 procent av jobbet älskar jag. Innejobbet på kontoret är lite mer kaotiskt och det har blivit alltmer tidsstyrt. TEXT: EWA-MARIA KRIEGHOLM FOTO: CAISA RASMUSSEN Mitt jobb: Brevbärare Mikael Eriksson.
Aktuellt En lokförare dog i en korsning på ett industriområde utanför Varberg. Trots flera varningar om riskerna vid platsen agerade inte skogsindustrikoncernen i tid för att förhindra olyckan. Under en längre tid larmade järnvägsföretaget Hector Rail om den farliga korsningen på pappersmassabruket Södra Cell i Värö, utanför Varberg. Flera anställda hade varit nära att bli påkörda av timmerbilar. Till slut beslöt Södra att något skulle göras åt riskerna vid den obevakade plankorsningen, som saknade bommar, ljus och ljudsignal. Men åtta dagar senare inträffade vad Hector Rail fruktat mest, en dödsolycka, något som Sekotidningen tidigare skrivit om. – Det är tragiskt. Man borde ha gjort något tidigare, säger Björn Nettervik, säkerhetschef på det svenska privatägda järnvägsföretaget. Han har jobbat på järnvägen i drygt 40 år och beskriver olycksdagen som den absolut värsta i sitt yrkesliv. – Det var otroligt tungt. Tack och lov behövde jag inte se kroppen med egna ögon. Men jag var där och på något sätt var det 6 Sekotidningen Foto: Maja Kristin Nylander Björn Nettervik. HÄR DOG LOKFÖRAREN – INGET GJORDES ÅT RISKERNA
7 Sekotidningen En 43-årig lokförare omkom den 16 november. Han blev påkörd av en timmerbil. Den 43-årige lokföraren stod oskyddad på fotsteget när timmerbilen körde på honom. Kollegan Joel Nilsson säger att han ändå känner sig trygg, bara man är medveten om riskerna.
8 Sekotidningen ändå bra att få se olycksplatsen, säger Björn Nettervik. Olyckan skedde vid 13-tiden den 16 november. Ett tågsätt fjärrstyrdes av Samuel, en 43-årig lokförare. Han stod helt oskyddad på ett fotsteg på godsvagnen när en timmerbil av oklar anledning inte stannade vid korsningen och körde på honom. –Även om jag inte kan hållas personligt ansvarig för olyckan, så känns det som ett stort misslyckande. Att jag har misslyckats med min absoluta huvuduppgift. Att vår personal ska komma hem hela från sitt arbete, säger Björn Nettervik. Lastbilsföraren klarade sig utan några större skador. En förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott pågår vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Polisen, Arbetsmiljöverket och Haverikommissionen utreder olyckan parallellt. När Sekotidningen är på plats i början av januari är plankorsningen bevakad av en vägvakt. Det finns också tillfälliga bommar och ljussignaler. Någon form av permanent lösning är på gång. Det tycker lokföraren Joel Nilsson är bra. – Det var obehagligt innan Södra gjorde något åt korsningen. Jag har varit med om många lastbilar som inte stannat för mig. Jag har behövt nödbromsa, säger han. Joel Nilsson känner samtidigt sig trygg med arbetet när han står på fotsteget. –Att backa tåg på vagnens fotsteg är farligt men så länge man vet riskerna, är medveten om konsekvenserna och inte tar genvägar så fungerar det bra för mig. Växling, som arbetsmomentet kallas, görs oftast på industriområden, eller bangårdar som är spårområden avsedda för hopkoppling av vagnar och lok till nya tågsätt. Sedan 2018 har fem anställda mist livet på godsbolag. Det har också inträffat flera olyckor och situationer som kunnat leda till olycksfall. Arbetet är ett av de farligaste jobben i Sverige, konstaterar många inom branschen. Jobbet görs i ett system som härstammar från 1800-talet och riskerna är stora vid plankorsningar, framför allt de som är obevakade. – Drömmen är att det skulle finnas bommar överallt. Det är det säkraste, säger Conny Roos, huvudskyddsombud på Hector Rail. Aktuellt Drömmen är att det skulle finnas bommar överallt. Det är det säkraste. Conny Roos, huvudskyddsombud på Hector Rail Foto: Maja Kristin Nylander Efter dödsolyckan införde Hector Rail en ny tillfällig rutin vid växlingsarbeten. Godssättet ska stanna vid varje plankorsning utan bommar. En tillfällig bom har satts upp efter olyckan.
Foto: Emil Malmborg Samtidigt kan godstågen inte backas på något annat vis. Det finns ingen plats där tågsättet kan vända, och det går heller inte att ersätta föraren med någon teknisk lösning, förklarar Conny Roos. – Tyvärr. Alla regler säger att man ska stå med uppsikt i färdriktningen. Det är svårt att lösa på annat sätt. Vad som är viktigt är att anmäla alla olyckor och tillbud, så att plankorsningar kan byggas om. Alexander Weinfors, ordförande i Sekos branschorganisation Spårtrafik, reagerar på att Södra först efter dödsolyckan gjorde något åt riskerna vid plankorsningen. –Ett liv ska inte behöva krävas för att åtgärder görs, säger han. Det behövs mer samverkan för godstransport inom spårtrafiken för att få bukt med farliga arbetssätt och plankorsningar, anser Alexander Weinfors. Dessutom borde tillsynsmyndigheterna Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket skärpa säkerhetsnivån. –Det vore bra om förändringar krävs för hela branschen, och att det inte bara läggs krav på specifika företag, säger Alexander Weinfors. Ett exempel på ett slags förbud som gäller för en hel bransch, är den om att sopbilar inte får backas med en fotplatta nedfälld. Det är inte tekniskt möjligt. –Man måste fråga sig om arbetsmomentet att stå på ett fotsteg på ett godståg skulle tillåtas om det var ett helt nytt arbetssätt inom branschen. Jag tror inte det, säger han. SALOMON ROGBERG 9 Sekotidningen Järnvägsföretaget Hector Rail hade varnat Södra om plankorsningen före dödsolyckan. »Det är en tragisk olycka och vi gör allt för att förebygga olyckor«, säger Peter Karlsson, Södras affärsområdeschef. – Vi hade inlett en process för att se över den här plankorsningen och stärka säkerheten. Den tragiska olyckan visar att det hade behövts insatser där, säger Peter Karlsson. Peter Karlsson påpekar att plankorsningen levde upp till alla lagar och regler. – Varje olycka är en för mycket, men den här olyckan skulle aldrig inträffa, säger han. Vid den aktuella platsen finns i dag en vägvakt som övervakar den, bommar och trafikljus. Det är en tillfällig lösning. Varför har man inte bommar, ljus- och ljudsignal vid obevakade plankorsningar som regel? Trafikverket har en nollvision för dödsolyckor, och ett pågående arbete för att bygga bort plankorsningar som myndigheten ansvarar över. Varför har inte Södra det? – Hälsa och säkerhet är vår absoluta prioritet. Medarbetare ska absolut lita på att de har en trygg arbetsplats och därför gör vi riskanalyser löpande av alla våra plankorsningar. Det har vi gjort på den här platsen. Riskanalysen som påbörjats kunde ha mynnat ut i att vi satt upp bommar. Det kan tolkas som att säkerheten inte har prioriterats, med tanke på att Hector Rail lämnat in fem rapporter och uppmanat Södra att göra något åt korsningen, har du någon förståelse för det? – Jag kan förstå det, men vi hade gjort just en riskanalys på området och var i en process för att stärka säkerheten, säger Peter Karlsson, och fortsätter: – Det är tyvärr så att olyckor inträffar. Det är en tragisk olycka och vi gör allt för att förebygga olyckor. Men Hector Rail hade ju varnat för att en olycka kunde ske på grund av bristande säkerhet, då kanske den kunde ha förhindrats? – Korsningen levde upp till de lagar och regler som finns för säkerheten. Vi tror att alla olyckor kan förhindras och arbetar ständigt med att förebygga dem. Efter olyckan har ett intensivt arbete pågått för att utreda situationen på platsen och vid övriga plankorsningar inom Södras område. Kunde den här olyckan ha förhindrats om det funnits bommar? – Det är inget som vi ska spekulera i. Olyckan utreds just nu av Arbetsmiljöverket, Polisen och Haverikommissionen. Vi får se vad deras utredningar landar i, säger Peter Karlsson. SALOMON ROGBERG Södra: Vi hade gjort en riskanalys Korsningen levde upp till de lagar och regler som finns för säkerheten. Växling – vad är det? → Växling är ett färdsätt för att flytta spårfordon, såsom godståg. Det utförs vanligtvis på bangårdar eller industriområden. → Arbetet innebär bland annat hopkoppling av vagnar till nya tågsätt. Men det kan också gå ut på att förflytta tågsätt. → Arbetet kan utföras av bland annat lokförare, växlingsförare, radioloksoperatör eller signalgivare. → När tågsätt förflyttas via fjärrstyrning står man oftast ute på ett fotsteg för att ha uppsikt. Åklagaren: »Fler kommer dö om inte säkerheten blir bättre.« sekotidningen.se 2017 2018 2019 2020 2021 16 11 8 6 6 1 9 7 2 6 Totalt antal olyckor vid plankorsningar Antal olyckor med dödlig utgång → Siffrorna visar alla typer av olyckor vid plankorsningar. → Det finns omkring 6 500 plankorsningar mellan väg och järnväg/spår, som Trafikverket har ansvar för. Av dessa är 2500 obevakade. Utöver detta finns det många plankorsningar som industriföretag och kommuner ansvarar för. Petter Karlsson. Skanna koden och läs mer!
10 Sekotidningen Avtal 2023 Ulrika Nilsson är ny avtalssekreterare på Seko och leder förhandlingarna. Foto: Alan Kartal »STÅR VI IHOP ÄR VI EN KRAFT ATT RÄKNA MED« Den ekonomiska krisen ska inte bara betalas av Sekos medlemmar, företagen måste hålla tillbaka vinsterna. Det är Sekos ingång när nya löner och villkor förhandlas. SEKOS AVTALSSEKRETERARE ULRIKA NILSSON: I år förhandlar Seko om över 20 kollektivavtal inom alla Sekos branscher. Avtalen rör löner och arbetsvillkor för anställda. I en överenskommelse med övriga LO-förbund kräver Seko 4,4 procents löneökning, en låglönesatsning och höjda ingångslöner. Seko ställer även specifika krav för branscherna. Vissa av dessa har nu lämnats över till arbetsgivarna, andra klubbas under våren. – Det viktiga är att vi får ut hela löneutrymmet till våra medlemmar och att inte bara våra medlemmar ska ta ansvar för inflationen och ekonomin, säger Ulrika Nilsson, som är ny avtalssekreterare på Seko och leder förhandlingarna. Hon menar att det är orimligt att företagen tar ut stora vinster eller ger kraftiga löneökningar till höga chefer samtidigt som anställda förväntas ta ansvar. – Den andra sidan måste också ta ansvar, säger Ulrika Nilsson. Varför driver ni gemensamma krav med LO? – Vi har märkt att vi inte blir lika starka de år vi inte har haft gemensamma krav. Står vi ihop och står starka är vi en kraft att räkna med. Fackklubben Seko Tunnelbanan tycker att lönekravet är för lågt och har kritiserat överenskommelsen? – Vi hade gärna sett högre krav, vilket vi även drev stenhårt såväl externt som internt. Så jag förstår att en del tycker att kraven blev för låga. Men vi respekterar och står bakom denna kompromiss. Nu blir det viktigt att vi kommer så nära kraven som möjligt. Varför vill ni se en låglönesatsning och en satsning på höjda ingångslöner? – Genom att höja lönerna för lågavlönade är vår analys att rättvisan ökar och på sikt kommer det att höja lönerna generellt. Höjs ingångslönerna klarar folk av att leva på sitt jobb. Vi vill inte ha det som i USA, där man måste ha flera jobb för att försörja sig. Vilka frågor är viktigast för Sekos medlemmar just nu? – Lönen är jätteviktig. Sedan är det att ha en bra arbetsmiljö och att komma hem oskadd från jobbet. Utöver det är det lite olika aspekter i respektive bransch, till exempel ersättning för obekväm arbetstid och beredskap. Jobbar man obekväma tider ska man få betalt för det. Hur ser utsikterna ut inför förhandlingarna? – Det blir nog en tuff avtalsrörelse, med inflationen och ekonomin. Vi har sagt att vi vill ha ett ettårigt avtal. Vill arbetsgivarna ha längre avtal får de betala för den fredsplikten. SEBASTIAN G DANIELSSON Genom att höja lönerna för lågavlönade är vår analys att rättvisan ökar och på sikt kommer det att höja lönerna generellt.
11 Sekotidningen LISE-LOTTE LARSSON sektionschef på Försvarsmaktens förråd, Karlberg – Jag läste att många inom Seko avstod löneökningar under pandemin, så lite högre löneökning än vanligt skulle vara trevligt. Alla behöver nog varenda krona i dag. Sedan förstår jag att det också kan slå fel när det är hög inflation. Annars tycker jag att välfärdsfrågor är viktigt, att ta bort karensavdraget och arbeta för subventionerad tandvård. SHADI SHIEK behandlingspedagog, Bärby ungdomshem – För oss har schemat varit en stor snackis. Generaldirektören förespråkar ett nytt, med kortare pass. Hon menar att långa pass inte är bra för personalen, men vi på plats tycker annorlunda. Många har valt jobbet på grund av schemat. Sedan tycker vi att det är för låg lön. SALIMA KHAMCHANE IT-samordnare, Göteborgs universitet – I slutändan är det lönen som räknas. Vi har ett sifferlöst och mindre styrt avtal inom det statliga området för att lokala parter ska komma fram till en lösning. Men för oss har det inneburit nackdelar som att justeringar av tidigare felaktigt satta löner av arbetsgivaren sker inom det allmänna löneutrymmet. Vi inom Seko klubb universitet anser att det ska användas för att lönesätta våra medlemmars prestation. Det är orimligt att våra medlemmar ska bekosta arbetsgivarens misstag. Vilken fråga tycker du är viktig när Seko förhandlar om nya kollektivavtal? ? Då förhandlas ditt kollektivavtal Följ det senaste i avtalsrörelsen på sekotidningen.se/story/avtal-2023 Under året förhandlar facket om löner och arbetsvillkor i alla Sekos branscher. Kollektivavtal som tecknades 2020 löper ut vid olika datum. I många fall börjar fack och arbetsgivare förhandla innan dess, men det är inte säkert att de har nått en överenskommelse innan avtalet löper ut. Då kan avtalet förlängas, men facket får även möjlighet att exempelvis ta till strejk. Flera olika avtal för dem som arbetar på sjön, exempelvis inom storsjö-, färje- och bogserområdet. Anställda inom energibranschen, både inom kommunala bolag och inom exempelvis Vattenfall och EON-koncernerna. De som jobbar på regionala och kommunala flygplatser. Företag inom telekombranschen som är anslutna till arbetsgivarorganisationen Almega, exempelvis Eltel, Telia och Transtema. Anställda inom spårtrafik och järnvägsinfrastruktur. Merparten inom branschen Väg- och ban. Företag inom telekombranschen som är anslutna till installatörsföretagen. De som jobbar på bemanningsföretag och avtal för Dalslands kanal. Anställda under maskinföraravtalet. De som jobbar inom larm- och säkerhetsteknik. Verkstadspersonal i underhållsverkstäder, främst på Swemaint. Fastighetstekniker och andra tjänstemän inom fastighetsföretag. Anställda under värdepappersavtalet. Städare och lokalvårdare inom serviceentreprenad. Anställda inom post, som Postnord och Citymail, samt de som jobbar inom flygområdet, exempelvis på Swedavia och Menzies. Alla anställda inom staten, bland annat de som jobbar inom Kriminal- vården, Statens institutionsstyrelse, Försvaret och på universitet och högskolor. Anställda inom skärgårdstrafik. De som jobbar inom Samhall. 31 Mars Fredag 2023 v 13 31 Maj Onsdag 2023 v 22 31 Juli Måndag 2023 v 31 30 September Lördag 2023 v 38 30 April Söndag 2023 v 17 Foto: Jonas Ekströmer/TT
12 Sekotidningen HÄR ÄR SEKOS AVTALSKRAV Tillsammans med LO driver Seko kraven på 4,4 procents löneökning, högre lägstalöner och en extra satsning på löner under 27 100 kronor i månaden. LO kräver även bättre försäkringar och pension. Utöver det ställer Seko branschspecifika krav. Här ser du några av dem. ■ Många fälttekniker inom telekombranschen har inte tillgång till lunchrum. Teknikerna bygger och underhåller fiber och telenät, samt åtgärdar akuta fel utanför ordinarie arbetstid. – Så här års är det värst, när det är kallt. Vi äter i bilen. Vi behöver inte bara lunchrum för att äta, vi måste ha någonstans att gå på toaletten och tvätta händerna, säger Kjell Österberg, serviceatekniker på Eltel. I slutet av januari bytte Seko avtalskrav med arbetsgivarorganisationen Almega, som förhandlar kollektivavtal för företag inom telekombranschen. Tydliga villkor för distansarbete, och betalt måltidsuppehåll om lunchrum saknas. Det är ett par av Sekos krav på företag som Eltel, Transtema, One Co, Telia, Tele2. En maxgräns för dagligt resande i tjänsten är ett annat krav, berättar Sekos ombudsman P-O Fällman. –Många reser långa sträckor till olika arbeten som ska göras utanför arbetstid. Vi måste reglera det här på något vis, säger han. Telekom:Kamp för fältteknikerna Flyg:Kräver bättre villkor för övertid Energi:Vill ha fler semesterdagar Kommunala energibolag: Strid om arbetstider ■ Anställda på regionala och kommunala flygplatser upplever att de ofta får hoppa in och jobba korta pass. Ibland får de åka in för bara en timmes jobb. Nu kräver Seko bättre regler för ersättning för mertids- och övertidsarbete när kollektivavtal omförhandlas. – Vi vill ha mer ordnade former för övertidsarbete. Blir man inkallad och jobbar extra ska det vara för minst tre timmars arbete, säger Sune Blomkvist, ombudsman på Seko. Det handlar bland annat om dem som jobbar på Sundsvall-Timrå Airport och Örnsköldsvik Airport. Precis som i andra branscher vill facket även se en löneökning på 4,4 procent och höjda lägstalöner. Arbetsgivarorganisationen Sobona är skeptisk till en satsning på lägstalöner. »Övriga villkorsfrågor får vi fundera över och värdera som en del i förhandlingarna«, skriver John Nilsson, förhandlingschef på Sobona. ■ På kommunala energibolag tycker Sekos medlemmar att det är ett växande problem att arbetsgivare ändrar arbetstiderna. Den som är schemalagd på dagtid kan behöva gå över till att jobba kvällstid med bara ett par veckors förvarning. Nu vill Seko slopa rätten för arbetsgivaren att förskjuta arbetstiden. – Man ändrar arbetstiden med kort varsel och då blir det svårare att få ihop vardagen, säger Ulrika Nilsson, avtalssekreterare på Seko. Kravet rör bland annat dem som jobbar på Mälarenergi, Borås energi och Växjö energi. Förutom en löneökning på 4,4 procent och höjda lägstalöner vill Seko se förbättringar inom pension, företagshälsovård, beredskap och semester. Arbetsgivarorganisationen Sobona vill se mer flexibilitet och ett avtal utan en fastslagen procentsumma. »Det rådande samhällsekonomiska läget talar för att det bör vara högre löneökningar än de senaste året, men hur höga bör avgöras ute lokalt hos varje arbetsgivare utifrån deras förutsättningar«, skriver Sobonas förhandlingschef John Nilsson. SEBASTIAN G DANIELSSON SALOMON ROGBERG ■ Fler semesterdagar och högre ersättning till dem som har beredskap i jobbet. Det är två av de krav som facket ställer på arbetsgivare i energibranschen. Det handlar exempelvis om dem som jobbar på företag som Vattenfall, Eon och Skellefteå Kraft. Seko vill även att alla får regelbundna hälsoundersökningar. Nu är det framför allt endast de som klättrar i master och jobbar treskift som får det. – Det är ett farligt jobb och med regelbunden hälsokontroll med provtagning kan man tidigt upptäcka tidiga tecken på ohälsa, sjukdom och förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen, säger Ulrika Nilsson, avtalssekreterare på Seko. Energiföretagens arbetsgivareförening (EFA) kräver å sin sida ökat inflytande över arbetstiden, ändrade villkor för övertid och en ny, kortare anställningsform. – Vi behöver attrahera fler till branschen. Här är avtalen en viktig pusselbit där vi behöver se till att underlätta anställningar av människor till branschen, säger Tomas Torstensson, vd för EFA. I övrigt är han sparsam med kommentarer om avtalsförhandlingarna. – Vi kommer att återkomma i förhandlingarna med vår reaktion på Sekos yrkanden, säger Tomas Torstensson. Avtal 2023 Följ det senaste i avtals- rörelsen på sekotidningen.se/ story/avtal-2023 Sekos fackklubb på Stockholms tunnelbana har genomfört flera demonstrationer för att visa sitt missnöje med lönekravet på 4,4 procent. Det är alldeles för lågt och äts upp av inflationen, menar man. Foto: Salomon Rogberg
13 Sekotidningen I december misshandlades Postnords brevbärare Magnus Engström under en postrunda i Aspudden i södra Stockholm. – Han ville verkligen ge mig ett grundligt kok stryk, säger han. Före händelsen blev Magnus hotad i ett flerfamiljshus. En boende misstänkte brevbärarna för att inte dela ut all post. Magnus rapporterade hoten till chefen. Han fick beskedet att vakter skulle finnas på plats vid utdelningen kommande dagar. Ett par veckor senare var bedömningen att brevbärarna kunde dela ut post, om en kollega fanns i området. I trappuppgången träf- Ingen av de högre cheferna som uttalat sig ringde till mig och frågade hur jag mådde. ■ Brevbäraren Emilia Leijon-Amrén larmade internt om en ohållbar arbetssituation och därefter i media, bland annat Sekotidningen. Efter det har Postnord gett henne en varning för att ha brutit mot lojalitetsplikten. Postnords agerande kritiseras av bland andra riksdagsledamoten Kadir Kasirga (S) och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som anser att Postnord bryter mot visselblåsarlagen. Nu vill Emilia Leijon-Amrén att Postnord ställs till svars. – Jag vill självklart inte bli av med jobbet, jag älskar mitt jobb. Samtidigt har det gått så långt att det vore värt det, säger hon. Vad hoppas du uppnå? – Jag hoppas ju såklart att Postnord börjar skärpa sig och slutar behandla sina anställda så här. HAN SLOGS BLODIG PÅ POSTRUNDAN Brevbäraren Magnus misshandlades av en boende när han delade ut post. – Han höll fast mig och slog, sparkade och spottade på mig, säger Magnus. fade Magnus återigen på mannen som hotat honom. Han var aggressiv och hävdade att post saknades. Plötsligt gav han Magnus en örfil över örat. Magnus sprang ut ur huset. Utanför porten hoppade mannen på honom och slog med knytnävslag. Magnus började blöda i näsa och mun och slog tillbaka. – Det var bara någonting som var tvunget att göras, annars vet jag inte hur det hade gått. Mannen föll omkull. Magnus försökte fly, men kom inte undan. – Han höll fast mig och slog, sparkade och spottade på mig. Mannen hävdade att det var Magnus som hade misshandlat honom och ville polisanmäla det. Båda ringde polisen och väntade in dem, samtidigt somMagnus kollega dök upp. Efter händelsen var Magnus hemma en tid, men har nu börjat jobba igen. Via företagshälsovården har han fått terapisamtal och han delar inte ut post i samma område. – Jag mår ändå ganska bra nu. Men jag sov dåligt dagarna efter händelsen. Företrädare för Postnord fördömde händelsen. Men Magnus är besviken på att endast de närmaste cheferna hörde av sig till honom. – Ingen av de högre cheferna som uttalat sig ringde till mig och frågade hur jag mådde eller hade det. Det var lite konstigt. Efter utredning meddelar Polisen att de har lagt ner ärendet. De har inte kunnat styrka att det har begåtts ett brott. Postnord har återupptagit postutdelningen i området, i samråd med Postnords säkerhetsavdelning. Exakt vilka åtgärder som har vidtagits vill distributionsområdeschefen Erik Fogelström inte gå in på. SEBASTIAN G DANIELSSON 200 tjänster försvinner på Postnord i en ny omorganisation. Det handlar framför allt om tjänster inom administration och försäljning, samt chefstjänster inom produktion. Aktuellt Brevbäraren Magnus Engström misshandlades under en postrunda i Aspudden i Stockholm. Foto: Privat Emilia varnades – Postnord kritiseras
14 Sekotidningen Foto: Johan Nilsson/TT TRE PÅ SKANSKA DÖDA I TRAFIKOLYCKA ■Två lastbilar och en personbil var i december inblandade i en svår trafikolycka utanför Staffanstorp. En av bilarna tillhörde Skanska Asfalt och Bergsmaterial Syd. Tre av de fyra anställda som satt i bilen omkom. Olyckan utreds fortfarande. – Det är ännu oklart vad som hänt. Men någonting har hänt som gjort att vår bil kommit över på fel sida av vägen och det ser ut som att lastbilen försökt avvärja det, säger Ola Fält, förtroendevald för Seko på Skanska. Kriminalvården Huggsexa om personal på Tåg i Bergslagen ■ VR Sverige tar över trafiken av Tåg i Bergslagen 2024. Då kommer 200 anställda få söka om sina jobb sedan upphandlingen saknat krav på verksamhetsövergång. VR Sverige kan nu få slåss om arbetskraft med SJ som vill behålla de anställda. Tågvärden Joakim Karlsson tror inte att konkurrenssituationen leder till någon större skillnad på löner eller arbetsvillkor. – Jag hoppas ju det. Men sedan vet vi också att det går att spara pengar på arbetsvillkor och löner när man lägger anbud i en upphandling, säger han. Grävmaskin välte – man klämdes ihjäl ■ När två olika underentreprenörer byggde suicidstaket vid järnvägen välte en spårbunden grävmaskin med en påkopplad betongblandare. En man i 30-årsåldern klämdes fast och omkom på arbetsplatsen. En förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott har inletts vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Parallellt genomför Arbetsmiljöverket en utredning. Det är oklart vad som orsakade olyckan, som skedde utanför Tormestorp i Skåne natten till söndag den 15 januari. 150 sägs upp från Telia ■ Omkring 150 personer i Sverige ska sägas upp från Telia. Förhandlingar med Sekos fackliga organisation pågår. Fram till 2025 ska hela koncernen Telia Company göra besparingar på fyra miljarder kronor. Antalet medarbetare ska årligen minska med omkring 1 000, både konsulter och fastanställda. Sedan 2018 har antalet anställda på Telia Companys dotterbolag Telia Sverige minskat med runt 1 000. – Det är aldrig kul när vi blir färre, säger Sekos klubbordförande på Telia, Rickard Wäst. Alla säger att facket inte kommer hjälpa dig. Men vi fick riktigt bra hjälp två gånger om. Dumperföraren Henrik Hansson lurades på lönen. Med Sekos hjälp fick han tillbaka pengarna. Joakim Karlsson. Foto: Privat Anställda inom Kriminalvården har en utsatt arbetssituation, visar en ny rapport från Seko. Läget är särskilt tufft på anstalter, där en av tre Sekomedlemmar uppger att de kan lämna Kriminalvården inom två år. Det främsta skälet till att söka sig bort är lönen. Andra orsaker är arbetstiderna, arbetsmiljön och ledarskapet. Kris på anstalter Skanna koden och läs mer! Källa: Medlemsundersökning bland 1 644 medlemmar i Seko (svarsfrekvens: 48 procent). JA: 67 % NEJ: 31 % HAR DU UTSATTS FÖR HOT OCH VÅLD PÅ JOBBET DET SENASTE ÅRET? ARBETAR DU KVAR INOM KRIMINAL- VÅRDEN OM TVÅ ÅR? GANSKA/MYCKET TROLIGT: 50 % VET EJ: 18 % VET EJ: 2 % HELT UTESLUTET/ INTE SÄRSKILT TROLIGT: 32 % Siffrorna avser anstalter. Aktuellt
15 Sekotidningen Välkommen med din ansökan! Skanna QR-koden eller besök vår hemsida www.hectorrail.com/karriar/ för att läsa mer 7-8 mars 2023 Arbetar du med gator och vägar? På Väg är mötesplatsen för branschen och kommunala väghållare med fokus på en säker trafikmiljö för trafikanter och vägarbetare. Besökare erbjuds ett brett utbud inom permanenta och tillfälliga vägskyddsanordningar, vägutformning och ITS-lösningar. • Utställning – träffa ledande leverantörer och organisationer med produkter och tjänster inom säkerhet, framkomlighet, vägledning och vägutformning • Demotorg – upplev innovativa TA-lösningar och produkter i en fullskalig gatukorsning i stadsmiljö • Kompetensutveckling – ta del av kostnadsfria seminarier • Nätverkande – årets bästa tillfälle att träffa kollegor och knyta nya kontakter Hämta din kostnadsfria entrébiljett här:
16 Sekotidningen Hot och våld blir ett allt större problem för Sekos medlemmar. Så är det bland annat för tågvärdar och vårdare inom Sis verksamheter, två yrken som Arbetsmiljöverket granskar i sin rapport. På Pågatågen har problemen lett till en 6:6a-anmälan. I de allra värsta situationerna har kundvärdar på Pågatågen fällts till marken under sparkar och slag. Men det är inte fysiskt våld som är deras största vardagsproblem, tycker lokföraren och skyddsombudet Ola Brunnström. Hans kollegor blir förolämpade och trakasserade. De kan bli spottade i ansiktet och framför allt hotade. – Hoten är extremt begränsande. Man blir nedbruten och en del kundvärdar känner att de måste sluta med sitt jobb och söka sig någon annanstans, säger Ola Brunnström. I en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket har han begärt förbud för ensamarbete i tågen på en viss sträcka, under tider då HOT OCH VÅLD FÅR TÅGVÄRDAR ATT SLUTA Hot och våld är vardag för flera av Sekos yrkesgrupper, konstaterar Arbetsmiljöverket i en ny rapport. Problemet känns igen på Pågatågen. Aktuellt Förläng din inkomstförsäkring från Seko med ytterligare 200 dagar från Accept. Inkomstförsäkringen är ett komplement till ersättningen som en a-kassa lämnar vid ofrivillig arbetslöshet. Det betyder att du, tillsammans med a-kassans ersättning, kan få upp till som mest 80 % av din lön i början av perioden, därefter 70 %. Besök www.accept.se/seko eller scanna QR-koden för att läsa mer. Förläng din inkomstförsäkring 200 DAGAR i ersättning En tilläggsförsäkring förlänger ersättningsperioden vid arbetslöshet. Du kan få ytterligare 200 dagar från Accept. 80 % av tidigare lön Ersätter som mest upp 80 % av lönen de första 200 dagarna i en arbetslöshetsperiod, därefter 70 %. Totalt kan du få ersättning i 300 dagar från Sekos och Accepts försäkringar. 100 000 KR försäkrad lön - Du kan försäkra upp till 100 000 kronor/månad. - Lägsta lön att försäkra är 33 000 kronor/månad. många rapporterar att kunder blivit hotfulla. Eva Karsten är projektledare på Arbetsmiljöverket och står bakom den senaste rapporten. Hon håller med om att ensamarbete ökar riskerna för gruppen. – Det är alltid en bra strategi att som arbetstagare ha en kollega. Det skapar en grundtrygghet så att du kan tackla situationen bättre och smidigare när det finns risk för hot. Eva Karstenmenar att det finns en risk för att fler våldsutsatta yrken kommer att tappa personal framöver, eftersomdet blir svårare att rekrytera. En av anledningarna är att resurserna intematchar de krav som arbetsgivarna ställer på de anställda om att klara säkerheten. Det finns andra försök att lösa problemet än att anställa fler. På Pågatågen har man satsat på tekniska lösningar som kroppskameror, larmknappar till ett väktarbolag och övervakningskameror ombord. Men Ola Brunnström menar att det viktiga för tågvärden är att kunna få hjälp av en kollega omgående. – En övervakningskamera hjälper om du ska polisanmäla en händelse. Men de anställda behöver kunna få skydd direkt i situationen. MALIN BEECK Hoten är extremt begränsande. Man blir nedbruten. Ola Brunnström.
17 Sekotidningen i Solna Folkets Hus torsdag 30 mars, 2023, kl.11.00. Barnhusgatan 6, Stockholm torsdag 13 april, 2023, kl.10.00. Restaurang Kina Muren fredag 24 februari, 2023, kl.18.00. Seko Skånes lokaler, Kruseg. 19 (vån 5), Malmö måndag 6 mars, 2023, kl.12.30. Utskick till alla medlemmar i månadsskiftet februari/mars. SEKO TELE STOCKHOLMS- PENSIONÄRER KALLELSER: LOKPERSONALENS SEMESTER OCH STUDIEFOND SEKO KLUBB CIVIL ÖREBRO SEKO TRAFIK SYD PENSIONÄRSFÖRENING Årsmöte Ordinarie stämma Årsmöte Årsmötemed lunch sekotelepensionar@hotmail.se 070-220 1363 www.sekotelepensionar.n.nu Ur dagordningen: Behandling av förvaltningsberättelse, resultat- räkning samt balansräkning för 2022. Val av styrelse för 2023. Material kommer att skickas till klubbar inom Spårtrafik senast den 12 mars. Övriga intresserade av stämmomaterial erhåller det genom att mejla till: spartrafik@seko.se Sedvanliga årsmötespunkter och efter mötet bjuder klubben på mat och dryck, ej alkohol. Anmälan senast den 20 februari till tybble.lena@hotmail.com eller sms 0761735780. Välkomna! / Styrelsen Dagordning samt övriga årsmöteshandlingar inklusive beslut om nedläggning av klubben, erhålls på mötet. Anmäl Ditt deltagande till ordf. Lars-Erik Johansson på telefon 0706-831447 eller mejl lars.e.johansson35@hotmail.com senast den 1 mars 2023. SATSNING: MENS SKA INTE VARA ETT PROBLEM PÅ JOBBET ■ Nu ska det bli lättare att vara gravid, amma och ha mens på byggarbetsplatser. Fack och arbetsgivare har tillsammans med Prevent tagit fram information för att skapa en mer inkluderande arbetsmiljö för kvinnor. Det handlar om skrifter, filmer och checklistor. Det välkomnar dumperföraren Ciccie Berg, som ofta är den enda kvinnan på jobbet. –Det här projektet är definitivt bra, säger hon. Materialet som tagits fram under projektet kan laddas ner kostnadsfritt via Sekos webbplats: seko.se. – Vårt mål är att locka fler kvinnor till våra branscher, säger Sandra Lindström, ombudsman på Seko som varit med i projektet. Har du råkat illa ut? Är du medlem i Seko eller Fackförbundet ST och arbetar inom järnvägen? Då kan du söka rehabiliteringsbidrag hos Stiftelsen Solhöjden, för dig eller dina famljemedlemmar. Du hittar mer information och ansökningsblankett på stiftelsensolhojden.se Vi hjälper dig! www.seko.se www.st.org I år förhandlar Seko om nya löner och anställningsvillkor med din arbetsgivare och det är viktigt att vi kan nå dig med information om förhandlingarna. Logga in på seko.se/minasidor och kontrollera att vi har rätt kontaktuppgifter till dig. Kan vi nå dig? Ciccie Berg.
18 Sekotidningen A R B E T S P L A T S E N VÄLKOMM xxxx OMBORD Doften av havstång och varma klipphällar i skärgården ligger långt borta. Gällnös besättning tampas i stället med is som stöter i båten och beslut som fattas över huvudet på dem. Text: Salomon Rogberg, Malin Beeck Foto: Anders G Warne Glenn Berlin, maskinmatros.
19 Sekotidningen MEN Albin Dinten Eriksson, jungman. Martin Liljeros, kapten. Eric Ekblom, maskinmatros.
20 Sekotidningen örkret ligger som ett blytäcke över centrala Stockholm. Vid Strömkajen med utsikt över Kungliga slottet guppar skärgårdsbåten Gällnö. Bredvid kvackar en drös änder morgonpiggt. Jungman Albin Dinten Eriksson, 19 år, sitter nedhasad på en sits, och har mössan nästan helt neddragen över ansiktet. Han är inte lika morgonpigg som änderna. – Prata med mig senare, jag tar det lugnt nu, svarar han på frågan om han kan intervjuas. En doft av kaffe fyller lokalen på nedre däck. Besättningen ska precis påbörja en ny arbetsdag. Maskinmatrosen Glenn Berlin har nyss vaknat. Han bor i Uddevalla – när han jobbar på Gällnö sover han ombord. Det gör även flera av de andra i besättningen. Glenn Berlin är en tvättäkta sjöman. Han fick sitt första jobb 1975 och har arbetat på många olika båtar och fartyg genom åren. Men en egen båt har han aldrig ägt, och det är han väldigt glad för. – Skulle aldrig. Man vet ju hur det blir. Blir bara en massa fix, säger han. Gällnö går från Strömkajen till ön Möja långt ute i Stockholms skärgård, via bland annat Vaxholm och Träskö. Startar båten halv nio på morgonen är den framme vid tvåtiden på eftermiddagen. Men det är inte slutet på besättningens arbetspass. De jobbar 14 timmar i sträck, men det är inte full rulle hela tiden. –Det låter mycket, men jag ser det inte så. Vi jobbar i regel sju dagar och sedan är man ledig en vecka, säger Eric Ekblom, som är maskinmatros. Det är framför allt passagerartrafik, men båten tar även med gods till öarna. Besättningens uppgift är att lasta i och ur allt som ska med på turen. –Det kan vara varor till matbutiker och andra beställningar. Om du till exempel har köpt en ny kyl A R B E T S P L A T S E N Dags för avgång från Strömkajen. Besättningen tar in Gällnös förtöjning. Båten tar även med gods, post och tidningar till skärgårdsöarna.
»XXX« xxxx Sekotidningen 21 »DET LÅTER MYCKET, MEN JAG SER DET INTE SÅ. VI JOBBAR I REGEL SJU DAGAR, SEDAN ÄR MAN LEDIG EN VECKA.« Maskinmatros Eric Ekblom om att jobba 14-timmarspass. Eric Ekblom har inget emot att jobba sju dagar i sträck och ha en arbetsdag på 14 timmar. »För sen är man ledig en vecka«, säger han. Albin Dinten Eriksson tog studenten från Sjömansskolan i Stockholm i somras. Han gör en inskolning på Waxholmsbolaget nu. Framtiden är öppen. »Jag tar det lugnt. Får se hur det blir«, säger han.
22 Sekotidningen A R B E T S P L A T S E N och frys till sommarstugan eller så, säger Eric Ekblom. Även post till skärgårdsbor tar de med sig. Den här morgonen tar Eric på sig uppgiften att hämta upp brev och tidningar från en plats vid kajen. Samtidigt som besättningen jobbar på har en skara resenärer samlat sig vid kajen. – Jag känner de flesta av dem, säger Glenn Berlin, som har arbetat på Gällnö i många år. Eric Ekblom, Glenn Berlin och Albin Dinten Eriksson hjälps åt att ta in förtöjningen. Det är ett arbetsmoment som Glenn tycker om. Han berättar att det har blivit mer stillasittande, eftersommånga arbetsmoment moderniserats. –Det är nästan så att arslet domnar bort av allt sittande, säger han lite skämtsamt. När båten lämnar kajen är det nattsvarta mörkret som bortblåst. Solen skiner och vattnet krusar sig. Kapten Martin Liljeros styr skutan mot det första stoppet, Fjäderholmarna. – Förutom att jag håller koll på vart vi ska, och att vi håller tiden, så ser jag till att vi inte kraschar in i några bryggor, säger han. Arbetet på skärgårdsbåten ter sig idylliskt och utan bekymmer. Men ute till sjöss går plötsligt ett larm till kapten och maskinmatroserna. Glenn Berlin går ned till maskinrummet för att se vad som har hänt. Det var ett oljeläckage, men inget som äventyrar säkerheten. Blidösundsbolaget ägs av det franska transportföretaget Transdev Sverige AB, och kör kommersiell och upphandlad trafik för Waxholmsbolaget. Waxholmsbolaget är i sin tur ett svenskt rederi som ägs av Region Stockholm. När Transdev tog över trafiken 2019 signalerade bolaget att det skulle bli personalneddragningar, men än så länge har det inte blivit av. Upphandlingen, eller själva upplägget med olika ägare, är ett irritationsmoment för de fackligt aktiva, berättar Eric Ekblom. Han är vice ordförande vid Seko sjöfolks sektion på Blidösundsbolaget. Facket har svårt att få inflytande över vissa frågor, bland annat besättningens sovhytter som på Gällnö är placerade vid vattennivån. Vintertid ligger kringströdd is på vattenytan som gång på gång stöter i skrovet. Det dunkar, båten guppar och kränger i vågorna, vilket stör nattsömnen. Även om båten har elförsörjning från fastlandet händer det att strömmen går och reservaggregat får kopplas in – en brummande dieselmotor rakt under sovplatsen. – Vi har diskuterat sovplatserna, eftersom det skulle bli bättre om vi sov över däck. På Gällnö kommer hytGlennBerlin sover påbåten när han jobbar, liksomflera andra i besättningen. Kapten Martin Liljeros styr båten mot Fjäderholmarna. Gällnös första stopp ut mot ön Möja.
AnneGrischaMaulenär buffist – kaféansvarigpåbåten. Hon fixar mackor, beställer varor, och lagar mat till besättningen. »Det varmin drömatt jobbapåenbåt, nugör jag det«, säger hon. GlennBerlingillar arbetsmoment imaskinrummet närman får rörapåsig. terna aldrig att flyttas, men vi vill vara med och påverka Trafikförvaltningen innan de beställer nya fartyg, så att våra önskemål tas med från början, säger Eric Ekblom. Det är Region Stockholm som äger Gällnö, liksom flera andra båtar. Därför är det svårt för Seko sjöfolk att ha något att säga till om, då de fackliga mötena sker med arbetsgivaren och inte med trafikförvaltningen. Detta faktum blev kännbart när trafikförvaltningen lanserade ett nytt biljettsystem, och införde nya SL-kort. I mars försvinner möjligheten att få 25 procents rabatt på skärgårdsresor på Waxholmsbolagets båtar – rabatten gavs när biljetter köptes med reskassa. Men på de nya SL-korten går det inte att ladda någon reskassa. Eric Ekblom förklarar att facket har försökt få svar från trafikförvaltningen om hur det blir, men utan framgång. Han vill att man ska tänka om, alternativt fasa ut det gamla systemet under en längre period. – Om rabatten tas bort kommer det att kosta väldigt mycket mer för resenärerna. Vår arbetsmiljö kommer också förvärras, vi kommer att behöva förklara varför rabatten tagits bort. Kollegerna diskuterar en biljettrabatt som försvinner från båtarna i slutet av mars. Sekotidningen 23
24 Sekotidningen I F O K U S Hongkongbaserade MTR har seglat upp som ett av Sveriges största företag inom spårtrafik. Bakom expansionen finns missnöjd personal, arga resenärer och mångmiljonböter. T Å G J Ä T T E N M T R Stormen mot tågjätten Text: Sebastian G Danielsson, Salomon Rogberg
25 Sekotidningen xxxx Både inom Stockholms pendeltåg och Mälartåg har man drabbats av tågstrul det senaste året. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
I F O K U S ust nu upphandlas trafiken av Stockholms tunnelbana, ett kontrakt värt mellan 40 och 50 miljarder kronor. Bland de intresserade finns Hongkongbaserade MTR som har kört tunnelbanan sedan 2009. MTR har växt till ett av Sveriges största företag inom spårtrafik. Bolaget trafikerar nu även Stockholms pendeltåg, snabbtåget MTRX mellan Stockholm och Göteborg samt Mälartåg som kör kollektivtrafik i sex regioner i Mälardalen. MTR lade bud på att även köra Roslagsbanan i Stockholm och har tidigare uttryckt att de vill ta vara på varje chans att växa i Sverige. Expansionen har följts av kontroverser. Flera konflikter har uppstått genom åren med personal som har klagat på försämringar. MTR har också haft problem med inställda tåg och personalbrist. Fjolåret blev särskilt skakigt. På Stockholms pendeltåg har bolaget mötts av omfattande protester bland anställda efter politikernas beslut att låta MTR ersätta tågvärdar med kameror. Arbetsmiljön och säkerheten har försämrats, menar fackliga representanter. MTR drabbades även av tusentals inställda pendeltåg på grund av personalbrist. SL svarade med mångmiljonböter. Även Mälartåg har haft stora problem med inställda avgångar och vitesbelopp. Resenärer har rasat och ägarna menar att MTR har misslyckats med sitt uppdrag. Petra Israelsson, som är tågvärd på Mälartåg, minns ett arbetspass på sträckan Uppsala–Västerås. Hon hann kolla biljetter i en vagn innan hon tvingades vända tillbaka och ringa chefen. – Resenärerna tyckte att jag var dum i huvudet som ens vågade visa mig ute i tåget och be om biljett. De sa att vi aldrig kör tågen, så varför ska de då visa biljett? säger hon. Vi följer med på Mälartågs avgång mellan Stockholm och Hallsberg, som Petra Israelsson vanligtvis jobbar på. Hon är på väg tillbaka till sin åkstation, kollegan Jessica Lindvall kontrollerar biljetter och småpratar med resenärer. Tåget går enligt tidtabell och personalen får beröm för punktligheten. – Det är klart att resenärerna gnäller ibland. Men jag vill ändå ge en eloge till våra pendlare på den här sträckan, de är helt fantastiska, säger Jessica Lindvall. Sträckan har varit relativt förskonad från tågstrul och upprörda resenärer, förklarar Petra Israelsson Senaste årens kritik mot MTR Februari 2020: Ett hundratal anställda på Stockholms pendeltåg larmar om ständig personalbrist inom MTR, stress och negligering av säkerheten för att få tåg i trafik. Juni 2021: MTR flyttar städarna på pendeltågen till ett nytt bolag. Facket är starkt kritiskt och menar att städarna får sämre arbetsvillkor och löner. Juni 2021: Politiker beslutar att ersätta tågvärdar på Stockholms pendeltåg med kameror. I avtalet med MTR står det att »trafikutövaren proaktivt ska utarbeta förslag till förbättringar och effektiviseringar«. Seko är starkt kritiskt. I januari 2023 beslutar politikerna att pausa avvecklingen och utreda projektet igen. Oktober 2021: Chefer inom MTR uppmanar stationsvärdar att tänka på sina toabesök eftersom det kan bli kostsamt för företa26 Sekotidningen T Å G J Ä T T E N M T R Petra Israelsson, tågvärd på Mälartåg. »RESENÄRERNA TYCKTE ATT JAG VAR DUM I HUVUDET SOM ENS VÅGADE VISA MIG UTE I TÅGET OCH BE OM BILJETT. DE SA ATT VI ALDRIG KÖR TÅGEN.« Foto: Fredrik Persson/TT Foto: Sebastian G Danielsson
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=