Sekotidningen nr 5 2020

september 2020 sekotidningen 31 Skyddsombudets makt: kunskap W matsalen efter att de tränat på arbetstid, ett solklart brott mot reglerna, tyckte Lars. Vil- ket han också sade, och fick till svar att han inte skulle lägga sig i och att han inte ”var vatten värd”. Men det blev inte längre några kvällsmål i matsalen. Långt föremetoo tog han upp fall av sexuel- la trakasserier, händelser som förminskades eftersom det var han som lyfte problemen. Att påpeka fel är inte populärt. –Det är oerhört viktigt att sopa rent fram- för egen dörr, att inte göra fel. Det letas fel på mig ständigt så jag måste vara mycket vak- sam. Jag gör det jag ska göra på jobbet, ingen kan säga något annat. Trots att löneökningarna uteblir, att han får gå via ombud för att få igenom sina för- slag och inte fått tjänster han sökt så är det värt besväret, tycker Lars. Han har kul och älskar sitt jobb. Skulle aldrig vilja byta. –Jag sover bra på nätterna. Minamedlem- mar tycker att jag gör ett bra jobb. Fackligt är vi starka. Det räcker långt för mig. Rådet till andra fackliga är att de ska vara jobbiga, men inom ramarna för vad som är tolererbart. Alla ska ha en schyst behand- ling, påminner han. –Chefen har en stor apparat att gömma sig bakom. Omdu ska hörasmåste du gorma och greja, så är det bara. Karin Lindgren Strömbäck Cheferna har makten, men makten är inte oinskränkt. Det hänger på skyddsombud och fackliga företrädare att upprätt- hålla maktbalansen. Johan Mähler använder kunskap, yrkeserfarenhet och pondus som medel i den kampen. Efter att ha varit skyddsombud i fem år blev banteknikern Johan Mähler förra året huvudskyddsombud påNRCGroup, järnvägs- och markentreprenör med 500 anställda. För att lyckas i den rollen säger han att det är nödvändigt att kunna ta för- handlingar och diskussionermed arbets- givare och chefer av olika rang. Johan Mähler anser att makten på job- bet hänger ihop med kunskap, både om lagar och regler och om förhållandena på arbetsplatsen. Kunskapen i sig inger re- spekt och den är ett verktyg att använda. –Att lyckas i en förhandling förutsätter kunskap. För hur ska jag annars övertyga någon att just mitt alternativ är bättre när jag pratar med någon som kanske har en mycket bättre utbildning och vana än jag har, hur får jag annars över den personen på min sida? –För till syvende och sist har cheferna makten, jag kan bara tycka eller anmär- ka på saker och jag kan sätta stopp om jag bedömer att arbetsmiljön är riktigt farlig. Annars är det cheferna och arbetsgivaren som har arbetsgivaransvaret, och därför har makten, säger Johan Mähler. Han frågar sig hur han kan berätta för en platschef som arbetat på järnvägen sedan 1970-talet och haft höga poster vad somär det bästa ur skyddssynpunkt, och svarar själv. –Där gårman på personlighet. Den blir makten. En svag och konflikträdd person somsaknar utbildning kanske inte får ige- nomnågonting överhuvudtaget. En stark person somsaknar utbildning kan få ige- nomen del. Men en stark personlighet som är utbildad kan få igenomväldigt mycket. Johan Mähler är själv trygg i sin roll, han har erfarenhet och kunskaper och har lätt för att säga ifrån. – När jag har min gröna hjälm på mig och är skyddsombud, då är jag ganska stor och harmakt. Jag använder den inte för att slå på stora trumman hela tiden, då blir det verkningslöst. Men ibland behövs det. Det finns tillfällen när obalansen i makt- förhållandet mellan chef och fackligt en- gagerad eller skyddsombud gör sig på- mind. Ett sådant tillfälle är vid den årliga lönesättningen: –Det är en olustig känsla det här att man går i klinch med varandra då och då, har olika åsikter och går in och analyserar och pekar på brister i arbetsgivarens och arbetsledningens arbete. Samtidigt som de sätter lön. Johan Mähler har aldrig satt stopp för arbete, lagt skyddsstopp. –Jag har aldrig behövt göra det. Jag har fått gehör för mina synpunkter. Salomon Rogberg, Mats Andersson FOTO: PER OLERT FOTO: JOHAN GUNSÉUS Strejk som maktmedel n Strejken är det starkaste vapen facket och de anställda har för att få makt på arbetsplatsen. Strejken kan vara lovlig, eller vild. Lovlig konflikt organiseras av facket när avtalet är uppsagt. Arbetsgi- varens motsvarighet kallas lockout. n Vild, olaglig, strejk innebär att de anställda lägger ner jobbet på eget initiativ. Det kan leda till böter och den som deltar riskerar uppsägning. n Medlingsinstitutets statistik över ”förlorade arbetsdagar” på grund av konflikter visar att det varit få konflikter de senaste tio åren. 2019 var siffran 7577. n Den största konflikten sedan 1960- talet inträffade 1980, då gick över fyra mijoner arbetsdagar ”förlorade” på grund av arbetsgivarnas lockout. n Den senaste stora konflikten ägde rum 2003 då 80 000 kommunalare strejkade, vilket ledde till att arbetet ställdes in i 626980 dagar. Johan Mähler, skyddsombud på NRC Group.