Sekotidningen nr 5 2020

Sekos vice ordförande Gabriella Lavecchia konstaterar att det varit en gigantisk maktförskjut- ning till arbetsgivarnas fördel det senaste decenniet. Orsaken, menar hon, är den ständigt växande otrygghe- ten på arbetsmarknaden. Visstidsanställningar, hyv- ling av arbetstid, beman- ning och inte minst de nya så kallade gigjobben. –En av fem i LO-kollek- tivet har en otrygg anställ- ning. Vilket skapar en generation somkän- ner stor maktlöshet, säger hon. När människor måste kämpa för att klara sig blir det svårare att ställa krav på förändringar, menar hon. Och långsiktiga diskussioner omhur arbetsplatserna ska bli mer demokratiska hinns inte med. Gabriella Lavecchia är övertygad om att det här påverkarmänniskors tilltro till samhället och den politiska demokratin. Det oroar henne. Hur ska ni ändra på denna maktobalans? –Vi tog initiativ till att förhandla om otryggheten med arbetsgivarna 2017. Det har nu landat i det vi ser i LAS-debatten. Vi vill inte urholka anställningsskyddet. Vi vill öka tryggheten. Samtidigt som otryggheten minskat anställdas makt på samhällsnivå ar- betar facket vidare på arbetsplatserna med att påverka så många beslut som möjligt. –Många glömmer bort den rollen, och ser facket som något som bara dyker upp när det blir problem. Båda är viktiga. Karin Lindgren Strömbäck Makt och inflytande kan vara formell, följa hierarkin på jobbet med chefen i toppen. Men det kan också finnas ett informellt ledarskap. Den kan påverka hur mycket facket har att säga till om, enligt LenaAbrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tek- niska universitet. Hon forskar bland annat om jämställda arbetsorganisationer. Hennes forskning har visat att såväl män som kvinnor kan ge makt åt infor- mella ledare, som sedan kan styra hur man ska jobba på arbetsplatsen. Ofta är det personer som tar plats i fika- rummet och i enmanligmiljö betraktas de informella ledarna ofta somhjältefigurer. Makt som utövas informellt är diffust och kan vara svårt att få syn på, menar Lena Abrahamsson. För demsomdrabbas negativt kan det ge känslor avmakt- löshet. –Det bästa sättet att syn- liggöra det här är att prata om det, säger hon. I sin förlängning kan ett starkt informellt led- arskap göra att arbetsgivare och anställda bildar en gemenskap. –Då råder vapenvila somger den enskil- da inflytande. Det kan i sin tur utmanas av att facket vill påverka med sina medel, säger Lena Abrahamsson. Många arbetsplatser vill ha lugn och ro och på samma sätt tror hon att det i Sveri- ge blivit ett mål i sig med arbetsfred. Det är få strejker jämfört med andra länder. –Fack och arbetsgivare tar striden åt oss avtalsvägen, säger hon. Karin Lindgren Strömbäck Forskare lyfter fram den informella ledaren ”Otrygga anställningar ger arbetsgivaremakten” da verksamheter. Där sätts ett mål. Men ing- et sägs om hur jobbet ska utföras eller vilka resurser som krävs. Det härminskar drastiskt arbetstagarens makt över sitt arbete och påverkarmåendet. – Tanken är att du somenskild ska ta upp med chefen omdet inte går att nåmålet. Men det leder till att du riskerar att blotta dig och att chefen kan dra slutsatsen att du inte kla- rar jobbet. – På sikt riskerar du att bli uppsagd. I det här gränslösa sättet att styra finns, men- ar Åke Sandberg, ett utrymme för facket att gå in och förhandla. Facket kan träda in och förhandla om resurser och tid. Förhandlad målstyrning kallar han det. Sedan får chefen, omdet behövs vända sig uppåt, och i sin tur kräva mer resurser. november 2020 sekotidningen 33 Gabriella Lavecchia Lena Abra- hamsson. Facket bör förhandla om resurser, säger Åke Sandberg.