Sjöbergs – en småländsk historia 162 ”Smålänningen är till sin natur vaken och intelligent, flitig och strävsam, rask och hurtig, men likväl foglig till lynnet, händig och slug, hvilket allt medför åt honom den förmånen, att han äfven med små medel kan taga sig fram i livet.” Nordisk Familjebok Varje företags historia är unik. Men det finns ofta flera gemensamma kännetecken i historierna bakom företag som har varit framgångsrika under flera decennier. Ett sådant drag är entreprenörskapet, alltså ägare och företagsledare som har varit lyhörda för marknadens krav, som har varit intresserade av att söka nya vägar och – inte minst viktigt – också har varit beredda att i tid avveckla sådant som inte har framtiden för sig. DET FÖRETAGSAMMA SMÅLAND I historien bakom Sjöbergs kan vi återfinna flera intressanta kännetecken som återspeglar viktiga drag i svensk näringslivshistoria. Det mest uppenbara är naturligtvis att det rör sig om ett småländskt företag. Småland anses ju med rätta som en av de mest företagsamma delarna av Sverige. Selma Lagerlöf avslöjar i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige hur det kommer sig att smålänningar är så flitiga och företagsamma. Det var så att Gud och Sankte Per ville se vem som var bäst på att skapa ett gott landskap. Gud tog itu med att skapa Skåne medan Sankte Per fick Småland på sin lott. Då det bördiga Skåne var färdigt, såg Gud bekymrat på det steniga och magra Småland som Sankte Per hade åstadkommit. Gud bestämde då att Sankte Per kunde få skapa skåningen, eftersom det inte krävdes särskilt mycket av dem som skulle leva i detta rika landskap. Men smålänningen måste Gud själv skapa, ty här ställdes det höga krav: Och så skapade Vår Herre smålänningen och gjorde honom kvick och förnöjsam och glad och flitig och tilltagsen och duktig, för att han skulle kunna skaffa sig sin bärgning i sitt fattiga land. Det finns flera exempel på att människor i regioner, där förutsättningar för jordbruk och bergsbruk var mindre goda, utvecklade andra näringar. På många håll utvecklades så kallad saluslöjd, alltså hemtillverkning av produkter som sedan såldes utanför regionen. Exempel på detta är Göinge (trävaror), Sjuhäradsbygden (textil), norra Dalarna (allsidig saluslöjd) samt Hälsingland och norra Ångermanland (linne). Den starkaste småländska företagartraditionen finns i Jönköpings län. En förklaring till den framgångsrika företag- samheten i västra Småland är det starka föreningsliv som har uppstått mycket tack vare väckelserörelsen. Sambandet mellan frikyrkor och företagsamhet återfinns på många håll i landet, även om det har blivit mest uppmärksammat här. Minnesregeln är: Jönköpings län, F som i frikyrklighet, Kronobergs län, G som i gammalkyrklighet, och Kalmar län, H som i högskyrklighet. Inom väckelsen och andra ideella folkrörelser betonades vikten av flit, ansvarstagande, sparsamhet och hederlighet. Ett starkt föreningsliv skapade också sociala nätverk som underlättade samverkan och minskade riskerna för att bli lurad i affärer. Därtill tenderade frikyrkoförsamlingarna (liksom till exempel idrotten) att överskrida den sociala skiktningen, vilket minskade klassbundenheten. Det blev då lättare för en anställd att bli företagare. Påfallande många företag i frikyrkobygder har startats av arbetare i småindustrier som utvecklat en egen idé. De klassiska bruksorterna präglades av en sträng hierarki där arbetare som startade eget ofta sågs med misstro både av bruksledningen (som ville kontrollera all aktivitet på orten) och i de egna leden (där företagandet ofta sågs som snobberi, eller rent av klassförräderi). SKOGEN SOM RÅVARUBAS Det andra karakteristiska draget i Sjöbergs historia är att den i dubbel mening är knuten till trävaruprodukter. Snickar- bänkarna är gjorda av trä för människor som arbetar i trä. TEXT ANDERS JOHNSON OKTOBER 2017
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=