Vårt Malmö nr 3 2021

16 • mars 2021 samt två större byggnader – Malmös nya tingsrätt och energibolaget E.ons nya huvudkontor. Men Asterios Tolikas visar också hur man kopp- lar ihop området bortom Centralstationen med Nyhamnen: – Vi har ju redan i dag två kopplingar via Cen- tralstationen och Frihamnsviadukten. Sedan har vi också planlagt en gångbro över stationen, samt en cykelbro över spårområdet som landar här, ha- kar i Mastgatan och löper vidare in i Nyhamnen. Då passerar man sedan den nya grundskolan som ska byggas här, och sedan kommer man in i det gröna stråket som utgör Jörgen Kocksgatan. Bangårdsterrass Asterios Tolikas skiner upp: – Den här bangårdsterrassen gör att man kom- mer upp, två våningar över mark, och kan prome- nera och få en bra överblick. Det blir häftigt! Man får ett mycket starkare stråk här – hela vägen från Drottningtorget, gamla stadskärnan, kanalerna, Centralstationen, rakt in i Smörkajen och det lite lummigare Nyhamnen. – Och det är minst lika viktigt: att koppla ihop staden med Nyhamnen. Man ska kunna cykla hela vägen från Rosengård till Hullkajen. Malmös själ består också av de olika delarna i staden. Tusentals nya bostäder En av anledningarna till att man nu bygger ut i Nyhamnen är att det behövs bostäder. Malmö väx- er nämligen så det knakar. Vi var 344 166 invånare vid senaste räkningen (i december 2019). Malmö är den snabbast växande storstaden i Sverige. Malmö har dessutom en ung befolkning, där nästan hälften av invånarna är under 35 år. Då är det inte så konstigt att det behövs nya lägenheter. Översiktsplanen för Nyhamnen antogs i decem- ber 2019. Asterios Tolikas berättar hur många människor som ska ta plats i det nya området: – Vi räknar med sju- till niotusen nya bostäder samt tolv- till sextontusen nya arbetsplatser. Detta gäller för hela Nyhamnen, när allt står färdigt. Stadssjälen Hur behåller man då Malmös stadssjäl när man bygger nytt? Jo, man måste koppla ihop den nya bebyggelsen med svunna tider. Nyhamnen har en rik historia kring skeppsfart och handel. Hamn- områdets identitet är också Malmös identitet. Redan 1775 anlade köpmannen Frans Suell ham- nen i Malmö. Asterios Tolikas ser också andra aspekter: – Malmös själ består också av de olika delarna i staden och alla som bor, rör sig och använder sta- den. Där tycker jag att Nyhamnen på ett fint sätt bygger på den charmen. – Det här blir ett område som kommer att vara aktivt under lång tid, med olika pågående aktivite- ter under åren, men även med människor som kommer att bo och jobba här. Det blir ett område mitt i staden som är grönt och lummigt, där alla ska kunna röra sig och ta plats. Det blir urbant, men med badmöjligheter. – Och så bygger vi inom det redan befintliga Malmö, vi bygger inte ut mot landet och åkermar- ken. Det blir ett sätt att återskapa Malmö. Kopplar ihop staden Nu har vi kommit fram till Centralstationen, där Nyhamnen tar sin början. Och om delar av det här nya området knyter ihop Malmös historia med vattnet och hamnen, så är den här delen lika vik- tig för utvecklingen. Järnvägen kom till Malmö 1864, då södra stambanan anlades. I och med Ny- hamnen kopplas nu hamnen ihop med järnvägen och resten av staden. Öster omMalmö Centralstation, längs med ban- gården och Carlsgatan, byggs i dag redan bostäder Den gamla upphöjda rampen, där bilarna förut körde upp på färjorna, kommer att bli en del av en park vid vattnet. Inspi- rationen heter The High Line i New York, där man har sparat en gammal järnvägslinje ovan jord som promenadstråk. Större delen av Malmö består faktiskt av vatten. Med den nya stadsdelen får fler Malmöbor möjlig- het att bo nära vågskvalp och morgondopp. De gamla industrikvarteren kring Carlsgatan sjunger på sista versen i takt med bygget av kontor och nya bostäder. Hamnområdets identitet är också Malmös identi- tet. Jörgen Kock var borgmästare under 1500-talet.