Vårt Malmö nr 3 2021

4 • mars 2021 Antisemitism i skolan och hatbrott i arbetslivet – och vad vi kan göra åt proble- men. Det skildras i två färs- ka rapporter, somhar tagits fram inom ramen för Öpp- naMalmö. I en ny rapport granskar ”Forum för demokrati och mänskliga rättigheter” hatbrott inomMal- mös arbetsliv. Rapporten doku- menterar samtal med fyra yrkesgrupper: uniformsyrken, sko- lan, vården och servi- ceyrken. – Underlaget ska användas i stadens ut- vecklingsarbete, så att vi kan upptäcka, förebygga och mot- verka hatbrott, säger samordna- ren Thomas Bull. Fördomar i vardagen Trots att yrkesrollerna skiljer sig åt har deltagarna i undersök- ningen liknande erfarenheter av att utsättas av fördomar och kränkningar i vardagen, av både kollegor och de kommuninvå- nare som de är satta att skydda, vårda och serva. Det kan vara allt från miss- tänksamhet och skällsord till förolämpningar inlindade i skämt. De upplever också att hatet inte riktar sig mot deras yrke el- ler den arbetsuppgift de utför, utan mot dem själva som perso- ner på grund av deras hudfärg, etnicitet, sexuella identitet eller tro. Det är också så ett hatbrott definieras. Agera tidigt Rapporten tar upp behovet av bättre rutiner för att hantera hatbrott och stötta dem som drabbas. Brotten i sig är sällan av en grövre sort. Men det är viktigt att agera kraftfullt och ti- digt, menar Thomas Bull, annars kan det ske en upptrappning. – Våldsbejakande extremist blir du inte på en dag. Du måste passera många filter på vägen. Därför är det viktigt att de här problemen inte bara synliggörs, utan också åtgärdas. För att öka kunskapen arran- gerar Malmö stad och länsstyrel- sen även en digital konferens om hatbrott den 24 mars. Tre nivåer I en annan färsk rapport kartläg- ger Mirjam Katzin på Pedago- gisk Inspiration antisemitismen på Malmös skolor. Hon nämner tre nivåer: strukturella problem, fördomar och konspirations- teorier som frodas i vardagen, samt uttalat judehat. Den strukturella nivån är ofta omedveten och bottnar i brist på kunskap men lägger också grunden till de övriga två. Där- för bör mycket av kraften läggas här. – Skolan har till exempel fort- farande stort fokus på kristna traditioner. Man tänker inte på vad det leder till. Alla som inte firar dem kan känna sig utanför. Barnen i min studie vittnar om att de känner sig som den fula ankungen, säger Mirjam Katzin. Stadmed respekt En lösning är att normalisera olika sätt att vara Malmöbo på. Och alla kan hjälpa till genom att fundera över sitt eget beteen- de, framhåller Mirjam Katzin. – Vi behöver skapa en stad där alla känner sig lika välkom- na och respekterade. JOHAN BENTZEL offentliga toaletter är öppna dygnet runt. I coronatider ska det vara lätt förMalmöborna att hålla god handhygien. Väktare kontrol- lerar att toalet- terna inte vandaliseras eller ockuperas. Extra nattstäd- ning görs också. Betaltoaletten påGustav Adolfs torg är för närvarande gratis att använda. Karta överMalmös offentliga toalet- ter finns på: a malmo.se/ toaletter 6 j Öppna Malmö • Samlar en lång rad aktiviteter som ska stärka gemenskapen i staden samt motverka rasism och diskriminering. • Utgångspunkten är att alla i Malmö ska känna sig stolta över sin bakgrund och identitet. • De rapporter som nämns i artikeln hittar du på malmo.se • Läs mer om det arbete som görs och de arrangemang som planeras på: a malmo.se/öppnamalmö Rapporter ger mer kunskap omhatbrott Malmös arbetsliv har granskats Öppna Malmö Foto Camilla Landin Hur var första radiosändningen? – Jätteroligt och lite nervöst över hur folket skulle reagera på mig, om jag skulle göra bort mig. Men mina tips slog in. Danny och Arving- arna till final och Paul Rey till Andra chansen. t Hallå där … … Lars Theander, till vardags i Poddgruppen och Redaktionen, men just nuMelodifesti- valsexpert i radions P4Malmöhus på fredagar. Agera tidigt Så att vi kan upp- täcka, förebygga och motverka hatbrott. j Radions P4 upptäckte dig genomdin podd omMelodifestivalen i Poddgruppen. – Jag gjorde fyra avsnitt förra året, där jag bland annat pratade lite om varför jag tycker om Melodifestivalen, och intervjuade artister från det året, The Mamas och Alvaro Estrella. j Vad är det du älskar medMellon? – Själva scenshowen, artisteriet, den folkfesten som det är. Man blir så glad av allting med det bara. a Vad krävs för ett riktigt bra schlager- nummer? – Det måste var en bra låt, ett bra framfört nummer, något som sticker ut, och som verkli- gen sticker ut i Eurovision så att Sverige kan vinna igen. Och en bra tonartshöjning. a Dina topp tre bästa bidragen någonsin i Melodifestivalen? – Det är så mycket som Loreens ”Euphoria”, ”Gimme your love” med Fame och ”Heroes” med Måns Zelmerlöw. a Vad tror du omMellons framtid? – Jag vill gärna att man kommer tillbaka till hur det lät kring 2005–2007, när man började med deltävlingarna. Det var mycket bättre låtar då, mer glatt och schlager. – Nu är det mer rap, rock, hiphop och r’n’b som kidsen tycker om. De gamla rävarna, som Andreas Johnson och Charlotte Perrelli, går in- te lika lätt vidare som innan. Förr var det spikat och klart. a Vem tror du vinner i året? – Jag tror att Erik Saade kan smälla till med första plats om han har en bra scenshow. Han har varit en favorit sedan han slog igenom som ung snygg popidol 2010. – Men också Dotter. Du vet hur nära hon var i fjol, med en ynka poäng från The Mamas. LISA APPELQVIST Vem: Lars Theander Född: 1998 Från: Oxie Aktuell: Med egen podd omMelodifestivalen i Poddgruppen samt som Melloexpert i P4 Malmö- hus på fredagar. Intressen förutom Melodifestivalen: ”Fot- boll! Jag är ett stort fot- bollsfan, jag älskar MFF och Manchester United.” Poddgruppen & Redaktionen: Del av dag- lig verksamhet inom funk- tionstödsförvaltningen där medarbetarna producerar nyheter och radioinslag. a facebook.com/ poddgruppen f Melloexperten Dotter gick vidare till årets final 13 mars. foto Stina Stjernkvist