Vårt Malmö 31 Fakta • Utredningarna av Öresundsmetron har pågått sedan 2010. • Projektet beräknas enligt den senaste kalkylen kosta cirka 40 miljarder SEK. • Metron kan teoretiskt vara klar år 2035. Den borrade tunneln under sundet blir 22 kilometer. • Tre möjliga stationslägen i Västra hamnen har analyserats: Fullriggaren (där tunnel når land), Masttorget och Gängtappen. • Föreslagen turtäthet är upp till en gång var 90:e sekund i vardera riktningen. • Enligt utredningen kommer en miljon fler människor i Öresundsregionen nå den andra sidan inom 60 minuter. • Restiden Malmö–Köpenhamn: runt 20 minuter. Fehmarn bält-tunneln • En planerad förbindelse för motorväg och järnväg mellan Tyskland och Danmark. I princip kommer tunneln att få samma sträckning som Rødby–Puttgarden och väntas vara färdig 2029. Förbindelsen kommer bland annat att innebära en restid Malmö–Hamburg på under 3 timmar. Men även en betydlig ökning av transporter mellan Europa och Norden. För att Öresundsbron inte ska bli en flaskhals krävs alternativ för persontrafiken. – En viktig slutsats är att Öresundsmetron är ett genomförbart projekt. En borrad tunnel i kalkberget under Öresund är dessutom fördelaktigt för miljön i sundet. – Men också att metron bidrar till många nyttor: den stimulerar jobb, företagande, utbildning, kultur och turism. Den motverkar också att Öresundsbron blir en flaskhals i framtiden och främjar gröna tågtransporter. På regeringarnas bord Enligt utredningens kalkyl beräknas den totala kostnaden för en Öresundsmetro att landa på 40 miljarder svenska kronor. I den siffran finns ett risktillägg på hela 50 procent för att ta höjd för oförutsedda händelser. Framtida överskott från Öresundsbron är en viktig del i utredningens förslag till finansiering. Nästa delmål i processen är att den svenska och den danska regeringen tillsammans tillsätter en mellanstatlig utredning så att frågan lyfts ytterligare en nivå. – Det krävs många beslut och fortsatta utredningar för att det här ska bli av, men som jag ser det är frågan inte om, utan mer när det blir en Öresundsmetro, säger Maria Bredin på Malmö stad. Text Magnus Erlandsson Det är viktigt att man når ut med information om metrons fördelar till områden i Malmö där arbetslösheten är som störst, och lyckas förklara vilka möjligheter den kommer att ge, menar Marcus Leveaux och Mattias Andersson. Foto Urszula Striner 2015 började unga judar i Sverige att berätta om sig själva på Instagram. Tanken med kontot @stoltjude var att bli av med stereo- typiska bilder och visa på mångfalden bland unga judar. Det lokala bandet Folkdivizjon drar igång en festlig stämning med sin klezmermusik. Röda Rummet på Malmö stadsbibliotek är fullt med människor som har kommit för att fira boksläppet som ska ge elever och lärare en djupare kunskap om det judiska livet. Av över 2000 inlägg har ett hundratal valts ut och samlats i boken som kommer att delas ut till alla skolbibliotek i Malmö under våren. Våga vara unika Salomea Gosenius är en av personerna som medverkar i boken och som läser sitt inlägg inför publiken. När hon växte upp i en liten by utanför Malmö kände hon att hon behövde gömma sin judiska identitet. Först i gymnasiet började hon prata öppet om vem hon är. Nu hoppas hon att hennes inlägg i boken kan hjälpa andra unga människor som befinner sig i en liknande situation. – Det är inte så lätt att stå ut i mängden om du går i en skola där du är den enda som har någon religiös tillhörighet. Jag hoppas Judiska ungdomar släpper antologi mot stereotyper ”Det är lätt att hata någon du aldrig har träffat. Vi behöver de här historierna”, säger Salomea Gosenius som skrev sitt första inlägg när hon gick i gymnasiet. Foto Peter Kroon att fler kan göra resan som jag har gjort, säger Salomea Gosenius. Bryta stereotyper Mirjam Katzin från Pedagogisk inspiration, som ansvarar för skolutveckling och forskning i Malmös skolor, har varit med och arrangerat kvällen. Hon har också skrivit en uppmärksammad rapport om antisemitismen i Malmös skolor som släpptes förra året och har lett till liknande undersökning i Stockholm. – Vi kan konstatera att det finns en väldigt stereotyp och förenklad bild av judar på många håll i skolan, både i undervisningsmaterialet och i själva undervisningen. Det som går igen är bilden av den ortodoxa juden och bilden av Förintelseoffret. – Men judiskt liv är så mycket mer än så. Därför känns det jätteviktigt att skolorna nu får tillgång till det här materialet, säger hon. Text Gustav Sigala Haggren
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=