Allas röster räknas! (6) En tidning från Malmö stad ODR Samhällsinformation Gatufesten NGBG tillbaka (3) Nytt högkvarter, ny kulturljudzon och ett späckat festprogram. September–Oktober 2022 Årgang 55 Malmö Dance Weeks program (4) 1 september släpps programmet till Nordens största streetdancefest. Hej Malmöbo – ska du rösta? (8) Malmöbor listar sina viktigaste valfrågor inför höstens stora val. Plan mot alla typer av våld (22) En övergripande plan sjösätts för kommunens arbete och verksamheter. Nya stadsdelen Sege park (14) Social hållbarhet och delningsekonomi i fokus i nyaste bostadsområdet. Hösten har konstfrossa (36) Tre stora evenemang med det bästa och mesta på Malmös konstscen. 05
2 Vårt Malmö Krönika Innehåll Ansvarig utgivare Mats Holmström Kommunikationsdirektör 040-34 10 00 mats.holmstrom@malmo.se Upplaga 168 500 ex ISSN: 1404-7330 5 Vårt Malmö är en del av Malmö stads lagstadgade samhällsinformation till Malmöborna. Tidningen har delats ut sedan 1968. Här får du information om skola, vård och omsorg, bostäder, näringsliv och kultur, trygghet, stadsutveckling och trafikfrågor, men även tips om kommunal service, fritids- och kulturupplevelser. Vårt Malmö ska även verka demokratifrämjande och uppmuntra till samhällsengagemang. Tidningen görs av en extern redaktion journalister på uppdrag av Malmö stad. Innehållet ska förhålla sig oberoende till politiska, ekonomiska, religiösa, offentliga och privata särintressen. Annonser Mediakraft.se/vartmalmo 08-23 45 30/0733-109093 sousie.saboh@ mediakraft.se Inte fått tidningen? Gå in på: postnord.se/kundservice/ lamna-en-synpunkt Öppna samtal om kulturlivet (5) Sverige är värd för kulturhuvudstad 2029. Malmö är en av kandidaterna och bjuder in det lokala kulturlivet till samtal. Röstmottagaren för allas röst (11) Den 11 september är det fria allmänna val i Sverige. För den som inte kan ta sig till valurnorna själv finns röstmottagare. Översiktsplan för framtiden (18) Tyck till om framtids- visionen! Planen för hur Malmö ska ta form de kommande tjugo åren är snart redo för beslut. Trygga och säkra serviceresor (20) Livet efter stroken är ändå fyllt med fotbollsmatcher och uteliv för Thomas Wilhelmsson, tack vare serviceresor. Sommarskuggan flyttar in (16) Sommarskuggan verkar inte få nog av att hänga i norra Malmö. Efter ett sommarlov i Beijers park stannar den i Segevång. Nisse Hellberg om sitt Malmö (24) Rockgruppen Wilmer X bildades på Pildammsskolan 1978 och få band har fångat staden, utan att nämna den, som dem. 24 16 11 18 20 Lisa Appelqvist Redaktör Yellon vartmalmo@yellon.se En del av oss har förhoppningsvis fått njuta av sol och bad, en Malmöfestival och kanske till och med fått upptäcka nya spännande platser i sommar. Jag upptäckte en plats som jag aldrig varit på tidigare. Jag vaknade upp i en ambulans hos Sanna och Torbjörn. Torbjörn har jobbat som ambulansförare i över 40 år. Han lastade av cykelolyckan utan hjälm, alltså mig, på akuten och önskade ”lycka till nu”. Med jämna mellanrum lyste Ali och Viktor mig i ögonen med en lampa innan de avlöstes av nattskiftet och Anneli som parkerade ”Gammelfarfar” vid sin arbetsstation så att han inte skulle irra iväg. Hussein dök upp och rullade iväg mig till röntgen och svarade på frågor om sina Malmöfestivalsplaner nu när hans veckolånga kvällspass snart var över. Äta god mat, sa Hussein. Det tog ett par timmar innan läkaren hann titta på mina bilder. Under tiden låg jag där med igenmurat öga och såg dåligt men hörde desto bättre. Jag hörde äldre som hade svårt att andas, olidliga ryggsmärtor och sköterskor som hela tiden blev avbrutna men stoiskt kämpade på. Klockan tre på morgonen fick jag lov att gå hem. Med en rejäl blåtira, det var nästa allt. För jag fick även med mig Sanna, Torbjörn, Ali, Viktor, Anneli, Hussein och gammelfarfar. På det här ofrivilliga sommarbesöket upptäckte jag omsorg som bara finns där, som väntar och tar emot. Som har skapats under ett sekel med demokrati som värnar allas lika värde och rättigheter. Rätten till vård, till exempel. Och att rösta. Även för oss som är dumma nog att cykla utan hjälm. Med jämna mellanrum lyste Ali och Viktor mig i ögonen med en lampa.
Vårt Malmö 3 Återigen ska Norra Grängesbergsgatan förvandlas till en stor gatufest med konserter, utställningar, bio, mat och mycket mer. Malmös rika kulturliv visar upp sig från sin bästa sida under en heldag längs gatan. NGBG Gatufest har varit på paus sedan 2019, men mycket har hänt på Norra Grängesbergsgatan sedan dess. Området har till exempel fått Sveriges första kulturljudzon. Industri och kultur ska kunna fortsätta att bullra tillsammans, åtminstone fram till år 2040. Men vad en kulturljudzon egentligen är har tolkats på olika sätt. – Det finns människor som har satt upp högtalare på taket och spelat musik till klockan sju på morgonen. De har blivit förvånade när de har blivit tillsagda att det inte fungerar så. – Kulturljudzonen handlar om att samexistera med bostäderna och industrierna som redan finns här, säger Nicklas Johansson på fastighets- och gatukontoret som startade NGBG Gatufest för sju år sedan. Nytt högkvarter Han tar emot tillsammans med Iain Dace, ordförande för NGBG förening, i Annelundsgårdens trädgård intill Rosengårds tågstation. Gården har blivit NGBG:s nya högkvarter men också en kvartersträdgård att komma och hänga i. – Nu har vi äntligen en fysisk plats. Nu vet alla var vi är. Folk kan komma med förslag på vad de vill göra, här i trädgården och i området, säger Iain Dace. Annelundsgården ägs av stärkelseföretaget Stadex. Att föreningen får använda gården utan kostnad kan ses som resultatet av flera års arbete med att skapa relationer i området. – Vi har lyckats skapa förståelse mellan olika grupper som traditionellt brukar stå långt ifrån varandra, säger Nicklas Johansson. Tusen kulturutövare Med Annelundsgården får NGBG Gatufest en tre gånger så stor yta i år. Festen kommer att sträcka sig från Augustenborg till Rosengårds station och över tusen kulturutövare kommer att medverka. NGBG:s arbetsmodell är att ge kulturskapare i Malmö plats och möjlighet att utöva sin konst. Det är alltid deltagarna som formar innehållet. När Nicklas Johansson och Iain Dace fått in alla ansökningar sätter de igång med att försöka skapa plats. – Vi vill uppmuntra folk att skapa kultur istället för att bara konsumera den, säger Iain Dace. Men NGBG Gatufest sker inte bara på Norra Grängesbergsgatan, utan också på ytor, garage och verkstäder, i anslutning till gatan. I vanlig ordning pratar Nicklas Johansson med personer verksamma i området för att skapa nya möjligheter. I år har han haft hjälp av Muna Mohamed och Mirna Hassan som båda arbetstränar som tolkar. En festival för alla Festivalprogrammet då? Organisationer som redan finns på gatan kommer att ha egna program, som Plan B, Hypnos Theatre och nyöppnade produktionsstudion Ljudgården. Dessutom kommer de flesta av stadens studieförbund att ha egna scenprogram. – Det kommer att bli ett innehåll med allt du kan tänka dig, konstaterar Iain Dace. Text Gustav Sigala Haggren Fakta NGBG Gatufest Norra Grängesbergsgatan som arrangeras 3 september. Under en dag fylls gatan med musik och kultur av olika slag. Dessutom lånar industrier och företag ut sina lokaler till kulturutövare. Läs mer på: ngbg.se Comeback för Sofielunds efterlängtade gatufest NGBG:s dynamiska duo Nicklas Johansson och Iain Dace vid NGBG:s nya högkvarter Annelundsgården tillsammans med Mirna Hassan och Muna Mohamed som arbetstränar som tolkar. Foto Peter Kroon På gång Tillfälligt tågstopp Malmö–Lund De två spåren mellan Malmö och Lund ska bli fyra. Allt för att ge fler möjlighet att åka tåg och dessutom minska störningarna i tågtrafiken framöver. Den 19–28 september kopplas de nya spåren mellan Flackarp och Ringvägen i Lund in, samtidigt som det utförs spår- arbeten mellan Arlöv och Åkarp. Under denna period ersätts tågtrafiken med bussar. Det här kommer att innebära längre restider under perioden, men kan också påverka vägtrafiken, då fler förväntas ta bilen under dessa dagar. Undvik gärna att resa i rusningstid, om du har möjlighet till det. skanetrafiken.se Malmö firar naturfestival Även stadsbor kan ha nära till naturen. 24–25 september arrangeras Malmö Naturfestival i Slotts- och Kungsparken. Programmet innehåller allt från paddling och fiske till fågelskådning och svampodling. Skogsmulle är också på plats och hälsar på alla barnen. Alla aktiviteter är gratis och programmet hittar du på: malmo.se/ naturfestival Vi vill uppmuntra folk att skapa kultur istället för att bara konsumera den. Lokala band, kulturskapare, graffitiartister och performancefolk förvandlar gaturummen längs Norra Grängesbergsgatan till en folkfest den 3 september . Foto Gianluca Bruna
4 Vårt Malmö På gång 5. Den 31 oktober startar årets upplaga av Malmö Dance Week, som på kort tid har blivit den största streetdancefestivalen i Norden. Över 40 aktiviteter utlovas runt om i staden under de sju dagar festivalen pågår. Avslutande tävlingen Hip Hop Weekend brukar locka framstående dansare från hela världen. Bokskogens dag Den 4 september är det dags för Bokskogens dag i Torup. Det blir en fullmatad familjedag med musik, rörelse, tipsrundor, teater och mycket mer. Aktiviteterna pågår klockan 10–15, är gratis och kräver ingen föranmälan. Programmet finns på: malmo.se/ aktiviteteribokskogen På Malmö Dance Weeks hemsida, där hela programmet släpps den första september, finns det mer information: malmodanceweek.se 3. Det ska bli otroligt roligt att få välkomna ytterligare ett evenemang i världsklass. Veckolång streetdancefestival 1. Karin Mårtensson, vd för Malmö arena, liksom e-sportfantaster i Malmö med omnejd, kan glädja sig åt att League of Legends European Championships Summer Final (LEC Summer Final) kommer till Malmö arena den 10–11 september. På plats finns e-sport- spelare på högsta nivå som kommer att bjuda på en show utöver det vanliga. ”League of Legends” är ett av världens största onlinespel med 20 miljoner spelare varje dag. Tusentals publik- deltagare väntas komma till Malmö och spelfesten. Foto Pressbild 4. Den 2–3 september framförs en musikalisk tolkning av författaren Patrik Svenssons Augustprisade bok ”Ålevangeliet” på Malmö Live. Den nya ”Åloperan” är en samproduktion mellan Malmö Live konserthus, Folkoperan, Norrlandsoperan och Riksteatern. Stina Oscarson har skrivit librettot och Emmy Lindström musiken. Om du är 15 år eller äldre och vill lära dig mer om denna gåtfulla fisk kan du även bege dig ut på ålsafari på Ribban. Det är en guidad snorkeltur i skymningen, då ålen är som mest aktiv. Möjligheten finns den 13 och 14 september klockan 18 och plats bokas via Kulturcentralen. kulturcentralen.nu malmolive.se Go ål in med opera och safari i september 2. BioBlitz på Ribban Har du någon gång undrat över vilka djur- och växtarter som finns på Ribban? Nu kan du ta reda på det. 3 september hålls Malmös första BioBlitz och då behövs Malmöbornas hjälp att hitta så många arter som möjligt både i havet och på land. BioBlitzen pågår från gryning till skymning och i anslutning till artjakten bjuds det också på andra roliga aktiviteter. malmo.se/bioblitz Foto Soulexpressionist Foto Malmö Live
Vårt Malmö 5 ”Malmö är en stad som har otroligt mycket potential och talang!” Projektgruppen för satsningen på kulturhuvudstadsåret 2029 turnerar just nu runt på olika bibliotek och håller i samtal för intresserade. 2029 är det Sveriges och Polens tur att vara värdar för en europeisk kulturhuvudstad och då vill Malmö visa upp sitt rika kulturliv för resten av kontinenten. Därför arbetar nu en projektgrupp med att utreda möjligheten för att skicka in en ansökan om att bli kulturhuvudstad. – Malmö är en stad som har otroligt mycket potential och talang! Det är en stad som satsar på kultur på olika sätt, men det finns mycket mer att göra, säger Chrissie Faniadis, sektionschef för Kulturhuvudstadsåret. – Därför kan det här bli ett paraply där inte bara etablerade kultur- aktörer får plats, utan även alla som aspirerar och drömmer. Kulturhuvudstadsåret handlar om att skapa en gemensam vision och bli lite mallig över allt bra som sker här. Träffar på biblioteken En del i en sådan gemensam vision är att bjuda in till olika möten, så kallade ”town halls”, under processens gång. Det första fysiska mötet ägde rum på Garaget i början av juni, för projektgruppen att lyssna och lyfta åsikter om Malmös kulturliv. Ett ämne som diskuterades var bristen på lokaler för kulturskapare. Det är svårt att skapa kultur om lokaler försvinner eller blir för dyra. Språngbräda – Den här satsningen handlar inte om ett jippoår med fanfarer och fyrverkerier. Det handlar om hållbara strukturella förstärkningar eller förändringar i vår stad. – Kulturhuvudstadsåret är milstolpen som blir en språngbräda inför framtiden, fortsätter Chrissie Faniadis och förklarar: – Vad kan vi grunda som får ta fart och spira och bli någonting hållbart för Malmöborna från 2029 och framåt? Hur skulle ett kultur- huvudstadsår se ut i Malmö 2029? – Malmö är en stad som satsar mycket på scenkonst, bildkonst och form. Men jag vill inte säga mer än så, för då tar jag bort initiativet från de som vill vara med och skapa. – Vårt fokus nu är att bygga upp strukturer och processer där det här får växa fram tillsammans med stadens olika kulturaktörer. Det måste finnas en förankring i staden och det måste ha växt fram på gräsrotsnivå. Civilsamhället, kulturen, näringsidkare, stadsbyggnadsaktörer – alla måste vara med för att skapa det här, säger Chrissie Faniadis. Text Gustav Sigala Haggren Äldreveckan pågår 26 september till 1 oktober. Vad kan Malmös seniorer se fram emot? – Under hela veckan erbjuder vi aktiviteter av olika slag på de öppna mötesplatserna för seniorer som finns runt om i staden. Det kostar inget att vara med och vi har försökt lägga det på tider då busskortet gäller, så att man enkelt kan ta sig dit. Om du skulle lista några favoriter? – Ett populärt inslag är vänskapsdejtingen, som vi ska ha på Café Sommaren. Det är aldrig försent att hitta en vän! – Höjdpunkten blir på själva Äldredagen den 1 oktober, då den berömda ögon-, näsa- och halsdoktorn och Hallå där Ann Rubin, utvecklingssekreterare på hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen. Äldreveckan • Arrangeras på Malmös mötesplatser för seniorer 26 september–1 oktober. • Programpunkter i urval: föreläsning om fotbollens kulturarv, prova på bokbindning, vänskapsdejting, prova på dans och rörelse, föreläsning om Öresundsregionen, föreställning och musikworkshop med Gitte Pålsson, handarbetsutställning, testa Body Balance, föreläsning om bra mat för äldre, Shared Reading och avslutning med den sjungande läkaren Henrik Widegren. • Inträdet är gratis, men på grund av begränsade platser måste föranmälan göras till respektive mötesplats senast den 19 september. • Aktiviteterna kan komma att begränsas eller ställas in med kort varsel, om myndigheterna utfärdar nya smittskyddsrekommendationer. • Detaljerad information finns på nätet, att hämta på mötesplatserna och i tidningen ”Vi Tillsammans”, som skickats ut till alla Malmöbor som är 70 år eller äldre. malmo.se/aldreveckan Sjungande läkaren, body balance och vänskapsdejting underhållaren Henrik Widegren håller hov på Dammfrigården. Vilka vill ni nå? – Alla seniorer i Malmö som vill vara kreativa, möta andra och hitta glädje. Många behöver aktivera sig igen efter ensamheten under pandemin. Det är ett sätt att få vara tillsammans och kanske hitta nya vänner. Text Johan Bentzel Milstolpe och språngbräda – Kulturhuvudstadsåret 2029 Projektgruppen för Malmös väg mot Kulturhuvudstad 2029. Från vänster: Chrissie Faniadis, Siri Troberg, Amir Ghotaslou och Tiago de Sousa Prata. Foto Peter Kroon Town hall Under hösten fortsätter projektgruppen att träffa Malmöbor på olika bibliotek i Malmö. Närmast väntar Kirsebergsbiblioteket den 22 september klockan 18. Foto Sanna Dolck Wall Den här satsningen handlar inte om ett jippoår med fanfarer och fyrverkerier. Malmö och tusentals Malmöbor är återigen kuliss och statister när succé-tv-serien Tunna blå linjen är tillbaka på SVT. Säsong två har premiär den 18 september. Foto SVT
6 Vårt Malmö Valet 2022 På Visans förskola i Lindängen är morgonsamlingen just avklarad hos fem- och sexåringarna på avdelning Myran. Stämningen är god, fast Kosi är lite ledsen. – Jag vill leka med Naya, men Naya vill inte leka med mig, säger hon. – Naya vill fortsätta rita som hon gjorde innan, det är därför, förklarar förskolläraren Anna Ziga. – Hon säger nej men jag vill Naya ska leka med mig. – Ett nej är ett nej, det vet du Kosi. Får man bestämma över sin kompis? – Nej … – Men du har ju andra kompisar. Fråga Ömer i stället om han vill leka? – Okej … Ömer vill du leka? – Ja! säger Ömer, och inom en minut är de båda i full fart med att bygga en buss av magneter. Ha en åsikt och bli lyssnad på Så låter ett av många, många samtal som sker på förskolan varje dag. Samtal där barnen får tillfälle att både lära sig och praktisera det demokratiska samhällets spelregler. – Demokrati är att ha ett fritt val, men att ditt val inte gör någon annan illa. Empati är viktigt för att förstå demokrati på djupet, säger Anna Ziga. På förskolan möter barnet för första gången världen utanför familjen, här tar barnet sina första steg ut i samhället. Och precis som demokrati genomsyrar vårt samhälle genomsyrar demokrati allt som händer på förskolan. Det ska börjas i tid – demokrati för de yngsta – Det finns de som tror att demokrati i förskolan är att barnen får rösta om de ska få äpple eller apelsin till fruktstunden. Och visst får barnen göra det ibland, men demokrati i förskolan är så oerhört mycket mer, konstaterar Kathrine Haugland, rektor för Visan och fyra andra förskolor i södra Malmö. Barnens intresse styr Demokrati på förskolan innebär till exempel att barnen har verkligt inflytande. På Visan jobbar barn och pedagoger med ett särskilt tema under en stor del av året, fast med barnens intresse och nyfikenhet som utgångspunkt och drivkraft framåt. – På så sätt tas barnens tankar och teorier på allvar, och vi pedagoger är mer medforskare än lärare, berättar första förskolläraren Azar Peykani. Under året som gått har förskolan haft temat ”Bygga”. Inte alla barn är intresserade av att bygga, men pedagogerna väver in många andra ämnen och områden i temat också. – Då får alla chansen att följa sin nyfikenhet och lära utifrån den, inte bara de som svarar snabbast eller pratar mest, säger Azar Peykani. Anna Ziga: – Vår viktigaste uppgift i förskolan är att få varje barn att tro på sig och sin förmåga, men samtidigt ha respekt för den som sitter mitt emot. – Vi hoppas vi kan bidra med något till barnens framtid i vårt samhälle. Text Tobias Christoffersson Foto Miriam Preis Demokrati i förskolan, vad innebär det? Många saker! Som att även de minsta barnen får lära sig sina rättigheter, att säga sin åsikt, men också att lyssna på andra. På Visans förskola, liksom många andra förskolor i Malmö, innebär det att undervisningen utgår från barnens intresse och nyfikenhet. ”Vi försöker nå alla barn och locka deras intresse”, berättar Anna Ziga, förskollärare på Visans förskola. ”Att alla barn får jobba med vad de tycker är intressant innebär att de har inflytande”, säger Azar Peykani, första förskollärare.
Vårt Malmö 7 Empati är viktigt för att förstå demo- krati på djupet Under projektet ”Bygga” har Turning Torso stått i fokus under perioder, och barnen har såväl byggt sina egna versioner i olika material som sökt upp kunskap om arkitekten Santiago Calatrava. Här Adammed dagens Turning Torso gjord av magneter. Varje dag i allamöjliga samtal och situationer somuppstår får barnen på Visans förskola, liksompå alla andra förskolor i Malmö, lära sig grunderna för hur man även sommycket ungmedborgare tar del i det demokratiska samhället. Här Ömer, Naya, Adam och Somaya. Utställning omMalmös valrörelser genom tiderna Fram till den 15 september visar Malmö stadsarkiv en utställning om de valrörelser som har hållits i Malmö sedan det allra första valet till stadsfullmäktige år 1862. ”Val i Malmö – politik, politiker och politisk konst” ger en intressant inblick i händelser och människor som har format staden politiskt i över ett och ett halvt sekel. I samband med utställningen håller historie- professor Christina Carlsson Wetterberg en föreläsning om rösträttskvinnan, fredsaktivisten och liberalen Anna Bugge Wicksell (1862–1928). Det sker den sjunde september klockan 18.30. malmo.se Persiska verk och samtal om yttrandefrihet & censur Under hösten får Dawit Isaak-biblioteket, som är särskilt inriktat på yttrandefrihet, ytterligare ett hundratal verk på persiska i sin samling. Gemensamt för dem alla är att de har förbjudits eller censurerats i Iran. Med anledning av detta arrangeras ett samtal på Dawit Isaak-biblioteket den 17 oktober klockan 18–20, då inbjudna gäster diskuterar på svenska och persiska utifrån temat ”Censuren i Iran, då och nu”. Biblioteket är en del av Malmö stadsarkiv på Bergsgatan. malmo.se Foto Pressbild Foto Pressbild Ann-Louise Rönnerhed, chef på juridiska enheten på stadskontoret, om att Malmö stad har infört en ny kanal för medarbetare som vill rapportera missförhållanden av allmänintresse utan att avslöja sin identitet. I Malmö tas ärendena emot av en oberoende advokatbyrå via det digitala visselblåsarsystemet ”Trumpet”. I Malmö stad har vi länge haft tankar på en visselblåsarfunktion.
8 Vårt Malmö Valet 2022 – Hej Malmöbo ”Hur går tankarna inför valet?” Bach Lan Wang Bajric, student, Dammfri Den viktigaste valfrågan? – Jag tycker att det ska satsas mer på sjukvården. Det ska inte vara så långa köer och det ska vara smidigt för oss som behöver vård. Sedan tycker jag att polisen ska ha högre löner och att skolorna ska vara bra. Vilka frågor är viktiga i ditt område? – Jag trivs bra i mitt område, men Malmö behöver mer gatubelysning. Så att man känner sig säkrare när man promenerar på kvällarna. Om man jämför med andra städer i Europa så är det väldigt mörkt i Malmö. Ska du själv rösta? – Jag ska rösta. Det är väldigt viktigt att jag använder min rösträtt, särskilt som kvinna. Många fick kämpa för att kvinnor skulle få rösta. Samhället behöver fortfarande bli mer jämställt. Jag röstar också för att mina barnbarnsbarn ska ha det bra. Mahtab Athari, tandläkare, Hyllie Den viktigaste valfrågan? – Jag jobbar inom vården och tycker att det ska läggas mer finansiering och resurser på sjukvården. Det krävs mycket mer inom vården generellt. Jag tycker också det är viktigt att våra pensionärer har det bra. Vilka frågor är viktiga i ditt område? – Jag har inte tänkt så mycket på det, men jag undrar lite hur det går med allt byggande. Det skulle till exempel byggas ett bibliotek här. Jag känner att vi som bor här behöver få mer information om vad som händer kring utvecklingen av området. Ska du själv rösta? – Ja, det ska jag. Det är viktigt att vilja vara med i förändringar och förbättringar. Man måste vara med och ge sin input. Hampus Wahlqvist, jobbar med digital marknadsföring, Bunkeflostrand Den viktigaste valfrågan? – Jag tycker att säkerhet är väldigt viktigt. När jag och polarna är ute i Malmö på kvällarna känner vi inte oss säkra. Jag tycker att det behövs fler poliser och fler jobb. Vilka frågor är viktiga i ditt område? – Även här tycker jag att säkerhet är viktigt. Det kan kännas lite osäkert här ibland, men den senaste tiden har det känts bra. Det är kul att det byggs och satsas mycket här. Ska du själv rösta? – Ja, det är första gången jag får rösta. Jag tycker att det är bra om alla gör sin röst hörd. Alla kan göra skillnad. Atanas Dimovski, pensionär, Gyllins trädgård Den viktigaste valfrågan? – Det är viktigt att det satsas på sjukvården så att väntetiderna blir kortare. Det brukar också vara svårt att få tag i läkare på sommaren. Vilka frågor är viktiga i ditt område? – Vi flyttade hit från Trelleborg för ett år sedan för att bo närmare våra döttrar. Vi hade tur att vi kunde få en lägenhet i ett 55+-hus. Är det något problem i lägenheten så får vi hjälp direkt. Och så tycker vi om att allt som vi behöver ligger nära. Ska du själv rösta? – Ja, jag kommer att rösta. Om jag röstar så kanske det kommer bättre tider. Den 11 september är det fria, allmänna val till riksdag, region och kommun i Sverige. Vårt Malmö gav sig ut på en runda genom staden och frågade Malmöborna vilka valfrågor som ligger dem närmast hjärtat.
Vårt Malmö 9 Fakta Här kan du förtidsrösta När: T o m 11 september Platser i urval: Mobilia, Emporia, Triangeln, Caroli, Entré, Stadsbiblioteket, Centralstationen, Malmö Live, Stadshuset, Fridhemstorget, Kockum fritid, Toftanäs samt de flesta bibliotek. På valdagen 11 september har tre förtidsröstningslokaler fortfarande öppet: Centralstationen, Stadshuset och Mobilia. Mer om förtidsröstningen hittar du här: malmo.se/val2022 Kompass Valkompasser • Är ett bra sätt att få koll på läget för den osäkra väljaren. Det är också en hjälp för den väljare som har sin parti- tillhörighet klar för sig – tycker du och partiet likadant? • Det finns olika valkompasser som efter ett antal frågor inom olika områden matchar dina svar med vad de olika partierna tycker och gör. • I anslutning till varje valkompass kan du också hitta information om exakt hur den är framtagen. SVT Sveriges television har tre kompasser: en för riksdag, en för kommuner och en för landsting. Runt 2000 företrädare och mer än hundra olika politiska partier ingår i SVT:s valkompass som baseras på svar från partiföreträdare i riksdagen, i landets 290 kommuner och 20 landsting. valkompassen.svt.se TT Valkompassen från Tidningarnas Telegrambyrå finns på en mängd dagstidningars hemsidor, oavsett ledarsidornas politiska tillhörighet. De 25 påståendena är utvalda som representativa för den aktuella politiska debatten. Valkompassen kommer att uppdateras och förnyas kontinuerligt för att hålla samma takt som valrörelsen, där partierna kan svänga i enskilda frågor och nya intressanta frågor kan tillkomma. tt.se/val/kompass MP C L KD M SD V S John Krantz, lärare, Slussen Den viktigaste valfrågan? – Klimatet. Vi har inga andra planeter att bo på. Om vi vill att kommande generationer ska kunna bo kvar här behöver vi göra något. Vilka frågor är viktiga i ditt område? – Jag skulle vilja ha ännu bättre kollektivtrafik. Fler linjer och fler avgångar så att fler väljer att resa kollektivt. Ska du själv rösta? – Ja, jag kommer att rösta. Jag tycker det är kul att rösta. Jag gillar hela grejen. Det är någonting nästan högtidligt med det. Det ger en känsla av att demokrati fungerar. Majken Karlsson, pensionär, Söderkulla Den viktigaste valfrågan? – Trygghet är viktigast. Det är för många i samhället som bär sig illa åt. Det har inte min generation växt upp med. Vi och våra barn har haft en helt annan trygghet. Men hade du frågat mig för 40–50 år sedan hade jag sagt att jobbfrågan är viktigast. Vilka frågor är viktiga i ditt område? – Det är också tryggheten. Man kan inte bara gå fram och säga till en männi- ska som kör för fort att sakta ner. När jag bodde här på sextiotalet hade vi en kvarterspolis. Det skulle jag vilja ha igen. Ska du själv rösta? – Javisst! Det har jag alltid gjort. Klaga inte på politiken om du inte röstat. När jag var ung och inte visste hur jag skulle rösta sa min mamma till mig att läsa tidningar och lyssna på radion, för att hitta saker som passade mig. Det sa jag till mina söner också. Annette Russell, pensionär, Seved Den viktigaste valfrågan? – Vinster i välfärden ska bort. Det är inte värdigt att tjäna pengar på åldringar, skola och sjukvård. Vinsterna ska gå till skattekistan och inte till skatteparadisen. Vilka frågor är viktiga i ditt område? – Jag flyttade hit för tio år sedan och då var det mycket stökigare här. Det har blivit väldigt mycket lugnare. MKB gör många bra saker i området och här arrangeras många aktiviteter. Det är en eklektisk blandning av folk. Man ska inte leva i en bubbla. Det är en stor värld. Ska du själv rösta? – Självklart! Det är inte bara min rättighet utan min skyldighet att rösta. Röstar du inte kan du inte klaga heller. Men röstar du så får du klaga hur mycket du vill. Tarek Alhadj, musiker, Rosengård Den viktigaste valfrågan? – Jag skulle vilja se bättre villkor för musiker. Jag gjorde till exempel två ansökningar för att få stöd under coronapandemin men fick ingenting. De som fick stöd var musiker som redan har pengar. Vilka frågor är viktiga i ditt område? – Det har blivit väldigt smutsigt på gatorna här. Förr sköttes det mycket bättre. Men jag gillar verkligen människorna som bor här. De kommer från många olika länder. Jag skulle inte vilja flytta härifrån. Ska du själv rösta? – Ja, det ska jag. Och jag säger till mina kompisar att de ska rösta. Du har makten att förändra om du röstar. Text Gustav Sigala Haggren Foto Urszula Striner Det är inte bara min rättighet utan min skyldighet att rösta.
10 Vårt Malmö Valet 2022 Åsiktspåverkan på sociala medier var tidigare ganska enkelt att genomskåda. Men i dag, när till och med en före detta amerikansk president som Donald Trump kan kalla seriös media för ”fake news” (falska nyheter) befinner vi oss mitt i det. Vad gör då Malmö för att motverka att det påverkar demokratin? Och speciellt i valtider? Fanny Palm, som är presskommunikatör med ansvar för sociala medier på Malmö stad, berättar. Hur är det: ökar trycket för er på sociala medier när det närmar sig ett val? – Jag skulle vilja säga att inför ett val så ökar debatten. Många har olika åsikter, man försöker föra fram sina åsikter, och motsättningarna blir tydligare. Just nu pågår ett krig i Europa där olika sidor har helt olika versioner av händelseförloppet. Hur påverkar kriget i Ukraina våra liv på sociala medier? Hur ska man tänka? – Att det är ännu viktigare med källkritik. Man ska känna till att det finns aktörer som vill påverka hur vi tänker och känner. Vem står bakom olika påståenden och varför? Är det ett fejk-konto? När det gäller så kallade botar (datorprogram som utger sig för att vara riktiga människor) så har vi bra koll, vi har lärt oss känna igen dem. Även i demokratiska länder har det blivit vanligare med påverkan i sociala medier. Se på förra presidenten Trump i USA till exempel. Han stängdes av från bland annat Facebook och Twitter för att han spred falska påståenden. Märker ni av sådant även här hemma? – Det vi har sett är ett hårdare samtalsklimat, där folks personliga åsikter anses vara lika mycket värda som konkreta fakta. Antidemokratiska krafter använder detta för att skapa motsättningar, även i demokratier. Främmande makt kan rikta in sig på de sårbarheter som finns i vårt samhälle. Hur skyddar jag mig mot allt det här? – Det finns styrkor och svagheter med den digitala utvecklingen. Man måste vara medveten om det stora informationsflödet och vara källkritisk. Jag brukar säga så här: Tänk att det är den första april varje dag! Vem ligger bakom det jag just läste? Stämmer det? Kan jag bekräfta det hos flera av varandra oberoende källor? Hur jobbar ni på Malmö stad med detta? – Vi har länge haft en strategi för våra konton på sociala medier, som vi nu också trappat upp. Vi bemöter alla felaktigheter, rykten och så vidare med fakta och står upp för demokratiska värderingar. Är det här värre i Malmö än i andra svenska städer? – Utifrån vår omvärldsbevakning så ser det så ut. I våra medieanalyser så sticker Malmö stad ut i frågor kopplat till trygghet: vi beskrivs mer negativt än exempelvis Stockholm och Göteborg. Trots att till exempel skjutningar minskat härnere till skillnad från på andra håll. Vi ser också mycket mer hat mot muslimer ”Tänk att det är den första april varje dag” Roliga memes, påverkan från okända, eller uppenbara lögner av folk ute efter att så split? Vi har nog alla stött på det, och det blir vanligare och vanligare. När det är dags för val blir det här problemet ännu påtagligare. malmo_nytt Ufo cirkulerade runt Turning Torso i natt! malmo_nytt 13 574 gilla-markeringar Illustration Jonna Backman Läs mer Mer information om Sveriges folkvalda myndigheter hittar du här. Regering: regeringen.se Riksdag: riksdagen.se Region: skane.se Kommun: malmo.se och HBTQI+-personer i våra kommentarsfält och jobbar som sagt aktivt med att stå upp för alla människors lika värde. I Malmö är vi stolta över den mångfald vi har. Vad ska man tänka på som medborgare? – Att alla har ett ansvar att inte sprida obekräftad information. Vi lever i en välfungerande demokrati, där det är viktigt att olika röster hörs och att det finns en livlig debatt. Och vi ska skydda vår yttrandefrihet. Var källkritisk! Text Tony Ernst Påverka Det här påverkar du när du röstar i höstens val: Riksdagsvalet • Här påverkar du Sveriges plånbok och vilka lagar vi måste följa. • Riksdagens viktigaste uppgifter är att stifta lagar, besluta om statens finanser – alltså Sveriges utgifter och inkomster – och att kontrollera regeringens arbete. • Riksdagen består av 349 ledamöter som har den lagstiftande makten och ska representera folket. Regeringen bildas av det parti, eller de partier, som fått flest röster i riksdagsvalet. • Regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha riksdagens stöd för att kunna genomföra sin politik. Regionvalet • Här påverkar du saker som vården, folktandvården, bussar och tåg. • Regionerna ser till att riksdagens och regeringens beslut genomförs i Sveriges 21 regioner. • Regionens viktigaste uppgift är att ta hand om hälso- och sjukvården. • Även folktandvården, kultur och stöd till näringsliv är frågor för regionen. Ansvaret för kollektivtrafiken ligger också här. Skånetrafiken är en förvaltning inom Region Skåne. Kommunvalet • Här påverkar du skolan, äldreomsorgen och vägarna som du kör på. • I alla Sveriges 290 kommuner finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som är beslutsfattande. Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige och leder verksamheten. • Kommunfullmäktiges viktigaste uppgifter är att sköta skola, äldreomsorg, vägar, energifrågor, vatten- och avloppsfrågor.
Vårt Malmö 11 I Malmö ökar valdeltagandet Valet i siffror Var är det högst valdeltagande i Malmö? Valdistrikt Djupadal N hade 93,93 procent valdeltagande i riksdagsvalet 2018. Var är det lägst? Valdistrikt Törnrosen–Örtagården hade 47,54 procent valdeltagande i riksdagsvalet 2018. I nästan alla valdistrikt i Malmö är det fler kvinnor än män som röstar. Flest röstande finns, nästan undantagslöst, i åldersgruppen 30–49 år. Högst procentsats för ett enstaka parti i Malmö till riksdagsvalet 2018 fick Socialdemokraterna i valdistrikt Herrgården med 78,96 procent. I Sverige anser de allra flesta att det är säkert att rösta, och vi litar på valmyndigheterna. Det skiljer sig markant från många andra länder runt om i världen. Varför är det så? Och vad beror det på? Vi ställer frågan till Daniel Olsson, valchef på Malmö stad. Visst är det så att vårt valförfarande har högt anseende internationellt? – Väldigt högt. I de större demokrati- indexen så ligger vi alltid topp 5. Inte bara i valförfarande, utan även när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter mer generellt. Varför är det så, tror du? – Man brukar säga att det svenska valsystemet är robust, transparent och decentraliserat. Alla röster räknas, och vi kan räkna dem så många gånger vi önskar. – Länsstyrelsen räknar till exempel alla röster en gång till, efter att valnämnden har gjort sin preliminära rösträkning på valkvällen. – Vi behöver inte ens elektricitet för att räkna dem. Vi räknar för hand. Det är ett säkert system. Sverige har också en lång demokratisk tradition och en generellt hög mellanmänsklig tillit, även till våra institutioner. I Malmö ökar dessutom valdeltagandet. – Det stämmer. Det är cirka 82 procent i riksdagsvalet, och cirka När du inte kan gå och rösta själv finns Frankie Lidman. Han är en av Malmös tio ambulerande röstmottagare, som veckorna innan valet hjälper Malmöbor som inte kan ta sig till en vallokal att rösta där de är. Malmös ambulerande röstmottagare är i första hand till för den som inte kan ta sig till en röstningslokal på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning. – Vi är ute på väldigt många olika ställen! Äldreboenden och LSS-boenden är vanligt, mötesplatserna för seniorer förstås, men även en hel del privata hem. – De som sitter i fängelse eller anstalt kan ju inte heller gå i väg och rösta, så dem kommer vi också till, berättar Frankie Lidman. Röstsäkerheten är helig Röstmottagarna kommer alltid två och två och har med sig valsedlar, röstbås, valurna och röstlängd. – Valhemligheten och röstsäkerheten är heliga. Det är vårt jobb att säkerställa alla väljares integritet precis som i en vallokal. Nytt för i år är att även valsedlarna finns dolda i ett eget bås. En fördel jämfört med en vanlig röstningslokal är att Frankie Lidman och hans kollegor kan skriva ut röstkort om den som ska välja inte har med sig sitt. – Det gäller även om en anhörig är med och också vill passa på att rösta, kanske känns det bra att rösta tillsammans. Då kan vi skriva ut röstkort även till den anhörige. Samhällsinsats Fram till valdagen 11 september är röstmottagarna igång, och deras arbetsschema är intensivt. Ersättning utgår, men drivkrafterna till att göra jobbet är fler än så: – Du gör en liten samhällsinsats som också är kul. Det roligaste är att få träffa så många människor, och många äldre vill gärna prata en stund. – Att hjälpa människor som annars inte hade kunnat få rösta och vara delaktiga i samhället känns bra. Ibland är det lätt att vi tar vår fantastiska demokrati för given. Text Tobias Christoffersson Du som behöver en ambulerande röstmottagare kan göra en bokningsförfrågan om att få ett hembesök genom att ringa till Malmö stad på: 040–34 10 00. 78 procent i kommunalvalet. Vi har sett en ihållande positiv trend de senaste valen. Hur kommer det sig? – Jag antar att politiken har lyckats motivera väljare att nyttja sin rösträtt. Men jag vågar nog också säga att vi är duktiga på att fånga upp folk. Det utbyggda förtidsröstandet har gjort sitt till. – Jag vill mena att väljare känner sig trygga och uppfattar röstningen som något högtidligt. Folk är informerade och tycker att mycket står på spel. Även våra förstagångs- väljare är flitiga, mer än i många andra länder. Många känner nog att deras röst räknas och har betydelse … Det ökar valdeltagandet. Varför är det fler som röstar i riksdagsvalet än i kommunalvalet? – Det är vanligt att valrörelsen fokuserar mycket på nationell politik, och då tenderar de kommunala och regionala frågorna att hamna i skymundan. Detta är ett dilemma med att ha gemensam valdag för alla tre valen. – För att rösta i riksdagsvalet så måste du även vara svensk medborgare. Det kan nog hända att ju längre tid du har bott i landet, desto mer angelägen blir du att vara med och påverka. För att rösta i kommunalvalet så är medborgarskap inget krav, det räcker med att vara folkbokförd på stället. Text Tony Ernst Du gör en liten samhällsinsats som också är kul. När du inte kan gå och rösta Frankie Lidman är sedan många år frivillig röstmottagare i Malmö. Foto Peter Kroon
12 Vårt Malmö Valet 2022 Malmös centrala elevråd på väg till ett sammanträde i stadshuset. Foto Peter Kroon De lyfter elevernas röster Det centrala elevrådet består av 14 elever i åttonde och nionde klass från olika skolor. Allt för att Malmös skolelever ska få större inflytande i frågor som rör deras vardag. – De ska kunna lyfta egna initiativ som de folkvalda sedan beslutar om. Det centrala elevrådet ska också fungera som en slags remissinstans för grundskoleförvaltningen, för att få med ungdomarnas åsikter i olika projekt, berättar Patrik Andersson från grundskoleförvaltningen. Han leder arbetet med elevrådet tillsammans med Gustavo Nazar från Pedagogisk inspiration. Varje elev har en röst På plats i stadshuset berättar det centrala elevrådets representanter hur de tänker sig att gruppen ska fungera. De understryker vikten av att berätta för sina skolkamrater att de har en röst och att de kan vara med och påverka, hela vägen upp till högsta politiska nivå. – Det är få elever som vet att de faktiskt kan göra något. Det kan vara svårt att få folk engagerade. Ibland har klasser inte ens representanter till elevrådet, säger Tor Lonnert som går på Johannesskolan. Viktigt med återkoppling Julia Magnusson från Mellersta förstadsskolan håller med: – Det finns en tydlig känsla av att det sägs mycket men att lite händer. – Problemet är att det sällan finns en återkoppling till eleverna, säger Vina Atroushi från Sofielundsskolan. – Ja, vi måste visa dem att saker har hänt och att det faktiskt har blivit bättre. Visa eleverna att saker kan ta tid, men att saker sker, förklarar Julia Magnusson. – Och det blir lite av vårt jobb. Att visa ele- verna att de kommer att få vara med och påverka, konstaterar Victor Arwidi Pettersson från Linnéskolan. Ivriga att komma igång Det centrala elevrådet är i början av sin process och alla är ivriga att komma igång att diskutera frågor som de tycker är viktiga. Bland annat ska de börja skicka ut nyhetsbladet Elevrådsnytt till alla elevråd i Malmö. Vad kan ni ge för tips till ungdomar som vill engagera sig? – Hitta folk som tänker likadant som du. Och kom med rimliga förslag. Ni kanske inte kan få glass varje dag, men ni kanske kan få gurka på salladsbordet i stället för morötter. Och när ni sedan går till rektorn ska ni inte vara arga. Visa tydligt vad ni vill förändra och varför det är viktigt för er, säger Julia Magnusson. Text Gustav Sigala Haggren Från och med i år har Malmös skolelever ett centralt elevråd som ska fungera som en länk mellan skolornas elevråd och Malmös folkvalda beslutsfattare. Fakta Centrala elevrådet Det nya centrala elevrådet består av fjorton elever i åttonde och nionde klass som representerar elevråd i olika skolor. Det centrala elevrådet fun- gerar som en länk mellan skolornas elevråd och tjänstemän och chefer i grundskoleförvaltningen samt de folkvalda beslutsfattarna i grundskolenämnden. Elevrådet ska kunna ge egna förslag eller tycka till om pågående förslag, som det sedan beslutas om i grundskolenämnden. När niorna går ut fylls elevrådet på med nya åttor från skolor som inte har varit med tidigare, en demokratisk lösning som elevrådet tänkt ut själv. Det är få elever som vet att de faktiskt kan göra något. Det centrala elevrådet har ett fullmatat program när de sammanträder i sessionssalen i stadshuset.
malmo.se/tränaute överallt utan kostnad dygnet runt
14 Vårt Malmö Den som inte varit på vad som förr i tiden kallades Östra sjukhuset på länge, kommer att häpna. Från Östra Fäladsgatan finns den gamla entrébyggnaden kvar, liksom tvåvåningshusen längs vägen som numera är studentboende. Men därefter ser det mesta annorlunda ut, när MKB och övriga byggföretag utvecklar en helt ny stadsdel. I bortre delen av området, granne med parken som nu rustas upp, står Daggkåpan snart klar. Utanför porten ringlar kön av intresserade som har bjudits in till visning. Och intresset är stort. Kirsebergsborna Carina och Gert Andersson går runt i den ljusa fyrarummaren med ett stort leende. De har stått i kö på Boplats Syd länge och Carina har redan flyttat in – i tanken. – Det här är mitt, det är hemma, säger hon med ett stort leende. – Vi har fötterna i myllan här och har följt hur Sege park växer fram, här har jag sprungit sedan jag var barn. Gemensamma odlingslotter Områdets fokus på delningsekonomi, som ger de boende förutsättningar att dela på till exempel utrustning, transportfordon och tjänster, har Carina Andersson redan funderat en del kring. – Förutom att dela saker med varandra kan jag se att man kan dela tjänster. Om jag ska ta en promenad i parken kan jag ju lika gärna ta med mig några barn som vill gå till lekplatsen till exempel. Sandra Edlund och Mattias Weltz går husesyn med sonen Vincent, 16 månader. Också de är positiva till såväl huset som tanken på delning. – Jag gillar det skarpt, säger Mattias Weltz som har växt upp på Segevång och älskar sitt område. Gemenskap i ett område är viktigt och att dela saker, odla tillsammans och känna sina grannar – det är viktigt för att man ska trivas. Sambon Sandra Edlund instämmer: – Jag gillar Kirseberg och Segevång. Att man kan odla tillsammans här är verkligen bra – både för klimatet och gemenskapen, säger hon. Äga mindre ha tillgång till mer Hållbar stadsutveckling är genomgående ledord när nya Sege park växer fram. Särskilt fokus ligger på den sociala hållbarheten och en bred syn på delningsekonomi. MKB:s Robert Rosenqvist, bosocial koncept- utvecklare, berättar engagerat om morgondagens boHållbar boendemiljö Ta på framtidsglasögonen och kliv in i Malmös nyaste stadsdel Byggnader från tiden när området var sjukhus får nu sällskap av moderna, klimatsmarta hus. Här blir det fokus på hållbarhet i alla möjliga former. I februari nästa år flyttar de första hyresgästerna in i MKB:s nya hus Dagg- kåpan. Nyfikenheten var stor när en första visningslägenhet öppnade. Text Camilla Westemar Foto Urszula Striner
Vårt Malmö 15 Mattias Weltz och sonen Vincent går husesyn i den nya visningslägenheten. Mattias är uppvuxen på Segevång och tillsammans med sambon Sandra Edlund letar han efter ett större boende med gemenskap mellan grannarna. Maria Jönsson får se en modell av det framväxande Sege park. Hon har bott i Kirseberg i nio år och vill gärna stanna kvar, men hon behöver ett större boende till sig och de två barnen. En vardag som präglas av delningstanken tilltalar henne. Mycket av grönskan i området bevaras. Just nu får det gamla sjukhusområdets rekreationspark en ansiktslyftning. ende i Daggkåpan och efterföljande Stockrosen som MKB också ska bygga här: – Vi ska göra allt vi kan för att skapa förutsättningar för boende i Sege park att leva hållbart och kommer att fortsätta stötta det arbetet i hela området. – Modellen med delningsekonomi ger förutsättningar att äga mindre men ha tillgång till mer. Borrmaskin mot sytjänst? Men det handlar inte bara om dela verktyg och andra prylar utan också kunskap och tjänster inte minst, förklarar Robert Rosenqvist och fortsätter: – Kanske har grannen en riktigt bra borrmaskin som du kan låna mot en tjänst? I en av det gamla sjukhusets byggnader – panncentralen – har kooperativet Drevet flyttat in. Föreningen jobbar med social hållbarhet och blir navet i Sege parks delningsekonomi. Huset blir en plats för alla boende i Sege park, där de boendes idéer kan bli verklighet. Kanske ett ”bibliotek” med saker att låna, en kurslokal eller en föreläsningslokal? Trädvandring med guide i Malmös grönaste område – Rosengård Fakta Daggkåpan består av 130 lägenheter och 12 radhus om 1–5 rum. Inflyttning i februari 2023. Grannhuset Stockrosen består av 74 lägenheter om 1–3 rum, varav 5 LSS-boenden. Inflyttning 2024. Förutom gemensamma lokaler och odlingsmöjligheter, finns bil- och lådcykelpool i området. Segeparken som anlades på 1930-talet får just nu en ansiktslyftning och är stängd för allmänheten. När den öppnar igen våren 2023 finns det bland annat ny lekplats, utegym, grillplats med trädäck och odlingsmöjligheter. Läs mer om Daggkåpan och Stockrosen: mkbfastighet.se Få appkoll över trädstaden Malmös stammar, löv, kvistar och kottar Med utgångspunkt från boken ”Träd i Malmö” har en ny app tagits fram som kan guida dig bland den högresta växtligheten runt om i staden och även i Torups slottspark. Appen ”Träd i Malmö” kan laddas ner gratis där appar finns, och innehåller ett antal vandringar med information om träd som du kan hitta utmed slingorna. Ett av Malmös trädrikaste och grönaste bostadsområden heter Rosengård. Här har en flora av prunkande växtlighet och vitt skilda träd slagit rot och vuxit sig lummiga under decennier. Den 15 september bjuder MKB in sina kunder och nyfikna Malmöbor till en trädvandring på området, för att visa upp och lära ut mer om trädens betydelse för staden. Kommunens trädspecialist Patrick Bellan leder vandringen och lär ut mer om trädens roll i Malmö men även om MKB:s klimatanpassningsarbete. Trädvandringen pågår klockan 16–18, startar vid MKB Örtagårds områdeskontor (Adlerfelts väg 3) och avslutas i Rosengårds Botaniska trädgård. Vandringen tar cirka en till en och en halv timme och avslutas med fika. Mer om MKB:s klimatanpassningsarbete på: mkbfastighet.se/om-mkb/miljo Nystartad mötesplats för Nyhamnens stadsutveckling Forum Nyhamnen är en ny mötesplats för aktörer som är inblandade i utvecklingen av den nya stadsdelen och som vill diskutera den pågående utbyggnaden. Premiärträff på Slagthuset den 30 september och temat är ”Värdekompass Nyhamnen”, som har tre huvudspår: • Attraktiva och inkluderande livsmiljöer • Den klimatsmarta stadsdelen • För framtiden hållbara näringar Tanken är också att prata mer om hur det nybildade forumet bäst kan användas och ligga till grund för olika samarbeten mellan näringsliv, akademi, civilsamhälle och offentlig verksamhet. Foto Gugge Zelander
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=