Vårt Malmö 13 – El måste man producera och använda. Det kan man inte spara och sedan använda när det behövs. Men vatten kan man lagra och använda vid behov. Det är det vi gör här. Torn och tryck Att det är just ett torn man förvarar vattnet i har att göra med vattentrycket. Mikael Areskoug förklarar vetenskapen bakom Hyllie vattentorn: – När vi får vattnet från Vombsjön så passerar det Romeleåsen som har en höjd på 77 meter. Det gör att det kan ta sig upp här i Hyllie vattentorn utan pumpar. Vår höjd för vattnet när det är fullt här ligger på 75 meter. När vi sedan ska slussa ut det till Malmö så kan vi bara leverera upp till motsvarande höjd. Det räcker för det mest. Men ibland krävs det pumpar. Turning Torso, till exempel, är 180 meter, så de behöver egna pumpar för de resterande dryga 100 meterna. Anledningen till att Hyllie vattentorn existerar beror på att staden Malmö växte efter andra världskriget. Vattenbehovet ökade och man var tvungen att bygga ett nytt, större torn. Att det blev Hyllie beror på det strategiska läget. När man väl hade bestämt sig för att ett nytt vattentorn skulle byggas utlyste gatukontoret en tävling 1965. Vinnarna blev Kjessler & Mannerstråle AB i Stockholm med ”Drabant”. Men tävlingen lockade mängder med förslag: – Det kom in över 100 förslag, som sedan ställdes ut i Baltiska hallen på Stadionområdet. Vissa mer fantasifulla än andra. Här är några av de andra förslagen, berättar Mikael Areskoug och pekar på ”Champagne”, ”En droppe i havet”, ”Pytagoras 66”, ”Åskbollen” och ”Kronprinsessan”. Byggdes med domkraft Mikael Areskoug har jobbat länge med vatten och börjar närma sig pensionen. Han tycker mycket om Hyllie vattentorn. Formen är smäcker, det är funktionellt, och när man väl är däruppe är utsikten magnifik. När Hyllie vattentorn byggdes så gjorde man det nerifrån och upp. Tefatet liksom svävade upp från marken. Mikael Areskoug visar bilder och förklarar: – Man använde domkrafter för att höja reservoardelen. En domkraft i taget höjdes och så placerade man in en färdiggjuten betongcylinder – en så kallad ”ost” – under domkraften. Så körde man hela varvet runt och gjöt sedan betong runt ”ostarna”. Det tog nästan två år att höja hela vattentornet. Det är dags att avsluta besöket på det 50-årsjubilerande vattentornet. Vi åker hissen ner igen. När man står nere vid foten av tornet ser det mäktigt ut. Och vill man veta mer om vattnet finns upplevelsecentret Kretseum just bredvid vattentornet. Här kan man lära sig allt om vattnets kretslopp. Nu tar vi sats mot Hyllie vattentorns 100-årsjubileum år 2073. Text Tony Ernst Foto Malmö Stad Ibland får tornet färg vid olika händelser, som Melodifestivalen eller som stöd till Ukraina. När Hyllie vattentorn byggdes så gjorde man det nerifrån och upp. Tefatet liksom svävade upp från marken. Fakta Hyllie vattentorn Färdigt: 1973 Byggkostnad: 8,6 miljoner kr Byggnadshöjd: 62 meter Reservoarvolym: 10 200 kubikmeter Över 100 ... olika tävlings- förslag kom in när det var dags att utforma ett nytt vattentorn i Malmö. Hyllie vattentorn är ett av sex vattentorn i Malmö. Tre är i bruk: Hyllie, Oxietornet och Botildenborgs vattentorn. Tre är inte längre i bruk: Kirsebergstornet, Pildammstornet och Södervärnstornet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=