16 Vårt Malmö Reportaget Här på Krami är det ingen som dömer mig. Här har jag bara fått massor av kärlek. Jag känner mig inte längre som en gangster och kan gå rakryggad på Malmös gator igen. Det säger Rade Dragic när vi träffar honom och Mirjeta Koqinaj, som är arbetsmarknadssekreterare på Krami. Mirjeta Koqinaj ingår i ett av tre team som jobbar ihop med varje deltagare som sökt sig till Krami. Ett team består av tre arbetsmarknadssekreterare från Malmö stad, en arbetsförmedlare från arbetsförmedlingen och en frivårdsinspektör från kriminalvården. – För att lyckas krävs det att deltagaren själv är motiverad och det har Rade verkligen varit. Det är också avgörande att vi har en tillitsfull relation. Att vi kan lita på varandra och att både vi på Krami och deltagarna verkligen gör det vi lovat varandra, säger Mirjeta Koqinaj. Spänning och bekräftelse Rade Dragics livsresa är en uppvisning i destruktivt leverne. Det började med spelberoende och kriminalitet i väldigt unga år och därifrån var steget inte långt till alkohol och narkotika. – Det var spänningen som ledde mig in i kriminaliteten. Redan på högstadiet gick jag och några kompisar in och tömde en hel butik på grejer. Varför jag hamnade där vet jag inte. Men jag sökte så klart bekräftelse som alla ungar gör, särskilt från min pappa, säger han. Rade Dragics liv nådde botten när hans fru och livskamrat tog livet av sig i april 2020. Då gav han upp och blev sprutnarkoman och köpte sig ett vapen som han tänkte ta sitt eget liv med. – Men jag hade inte mod att genomföra det. Så jag valde att sälja vapnet vidare och för det fick jag fängelse. Det var min räddning. Annars hade jag inte suttit här idag. Jag var en slagen och trasig människa. Individuell vägledning Efter fängelsevistelsen hamnade Rade Dragic på behandlingshemmet Provita och där tipsade en terapeut honom om Krami. – Bemötande jag fått på Krami har varit fantastiskt. Allt de har sagt har de hållit. Och bara tre dagar efter kursen gav de mig ett jobb. Krami-programmet inleds med en kurs i två veckor. Kursen ska ge deltagaren en ökad förståelse för kunskaper och erfarenheter i relation till yrken, utbildningar och arbetsmarknad. Därefter får personen en individuell vägledning mot ett arbete. – Vår samlade kompetens med tre myndigheter under samma tak är avgörande för att vi ska kunna ta snabba beslut. Vi har cirka 50 deltagare per team och kan jobba väldigt individuellt och kvalitativt. Det tror jag är en stor del av framgångskonceptet, säger Mirjeta Koqinaj. Mikael Andersson är sektionschef på Krami där han har jobbat i 15 år. – Är det något jag lärt mig under dessa år, så är det att oavsett hur jävligt livet kan te sig, så kan man plocka upp sig själv. Vissa som kommer hit kommer från fruktansvärda förhållanden. Men alla människor kan förändras om det bara är någon som tror på dem, och det gör vi, säger han. ”Vi tittar inte bakåt” Krami startade i Malmö 1980 och är därmed Sveriges äldsta samverkan mellan flera myndigheter, berättar Mikael Andersson. Och under dessa 43 år har grundidén som står på två ben aldrig förändrats: Det ena är just samverkansidén, att man kan jobba med helheten och titta på alla behov och resurser som behövs samtidigt. Det andra benet är ett så kallat konsekvenspedagogiskt förhållningssätt som grundar sig i en övertygelse om att ingen människa är låst till ett bestämt öde. Att alla människor kan vända en negativ livsutveckling till något positivt. – Vi tittar inte bakåt utan utgår från nu-situationen och vad deltagaren vill och kan med sitt liv och sin framtid. Därefter arbetar vi tillsammans mot deltagarens framtidsmål. Kramis mål är att skriva in minst 135 deltagare per år. Hittills har cirka 3000 personer, drygt hälften av alla som passerat Krami, kommit ut till ett arbete och självförsörjning. – Vi säger nej till kriminalitet, nej till missbruk och nej till hot och våld. Vi är extremt tydliga med dessa regler från starten och väljer deltagaren att bryta mot någon av dessa regler så skrivs de ut från programmet. Innan de skrivs ut har vi ett gemensamt samtal kring hur vägen tillbaka till Krami kan se ut, och de allra flesta kommer tillbaka. Ingen ska känna sig utstraffad eller att hoppet är ute. Förändring i psykisk hälsa Enligt Mikael Andersson är det framför allt de yngre som hoppar av. Vissa tre, fyra gånger innan de till slut fullföljer. Det faktum att brottsligheten har gått ner i åldrarna de senaste decennierna, särskilt inom gängkriminaliteten, märker de inte av på Krami, delvis för att åldersgränsen för deras deltagare är 18 år. Men en tydlig förändring har Mikael Andersson och kollegerna på Krami märkt av de senaste åren: att deltagarna generellt sett mår sämre psykiskt. – Kanske beror det på ett hårdare samhällsklimat. Att det finns en större uppgivenhet. De är även mycket sämre rustade för att ingå i det civila samhället och saknar allt oftare sociala kompetenser och känsla för vad som är rätt och fel. De flesta som kommer till Krami kommer via kriminalvården, men det är också vanligt att deltagarna blir remitterade från behandlingshem eller kommer från SIG (Sociala insatsgruppen), Konsultationsteamet eller via projektet Sluta skjut. – Oavsett bakgrund är det tufft att byta livsstil och bryta med det gamla. Men våra dörrar står öppna för alla som vill ge det ett försök, säger Kramis sektionschef Mikael Andersson. Fast tjänst Rade Dragic har aldrig tidigare i sitt liv haft ett arbete att gå till. Aldrig haft kolleger att snacka med och aldrig haft en lön in på kontot den 25:e. Men det har han nu. Första året fick han en intern arbetsmarknads- anställning inom en förvaltning på Malmö stad och nu har den anställningen övergått till en fast tjänst. – Alla människor behöver ett jobb att gå till. För att inte låta livet bara glida i väg till ingenting. Arbetet handlar om att snickra bänkar, lekplatser och annat till Malmö stads offentliga rum. Men också att vara mentor och lära upp ungdomar som liksom han en gång hamnat på glid i livet. – De här ungdomarna har samma problematik som jag hade. Tror det är därför de lyssnar på mig. Vad har du för drömmar nu när saker och ting börjar ordna upp sig? – Alla mina drömmar har redan slagit in. Jag har ett jobb, ett körkort och arbetskompisar. Och så får jag möjlighet att ta hand om mina föräldrar som alltid har stöttat mig och ständigt varit oroliga för att jag ska dö. Nu är det min tur att ta hand om dem. Jag har varit ett barn i hela mitt liv, men det är slut på det nu, säger Rade Dragic. Text Magnus Erlandsson Foto Peter Kroon ”Alla kan förändras om någon bara tror på dem” Krami hjälper personer att ta sig ur kriminalitet eller missbruk. Genom erbjudandet om ett jobb kan deltagarna börja på ny kula med egen inkomst i ett nytt sammanhang. Rade Dragic är en av cirka 3000 Malmöbor som har fått hjälp sedan verksamheten startade 1980.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=