Vårt Malmö 24 redan finns på platsen, och att ge utrymme till att experimentera under resans gång. Utlysningen till ”Power of places” fick ett stort gensvar, hela 89 ansökningar från olika team. – Det säger något om Malmö och nationellt, att statens centrum för arkitektur och design har velat vara med och satsa på ”Power of places”. Men det säger samtidigt något om alla de lokala krafterna som vi har här i staden, konstaterar Finn Williams. Till Rosengård, som står inför stora förändringar för att skapa mer sammanhållande, livfulla gator och rum, har det lokala Konstkollektiv för Rumsliga Praktiker (KoRP) djupdykt i det rika utbud av konst, poesi, musik, nyhetsförmedling, forskning och även bygghandlingar, som kommer ifrån och handlar om området. Till Nyhamnen, där gammal hamnindustri ska förvandlas till en levande stadsdel med boende och arbetsplatser för tusentals, har man i stället valt en internationell grupp, team Layered med rötter i bland annat Sydafrika och Colombia. Två arkitekter, en konsthistoriker och en performanceartist har med färska ögon utifrån undersökt platsens potential. – Det har varit jättespännande att följa teamens arbete, hur respektive grupp har kartlagt sitt område! Bara där har de byggt upp en jättestor bank med skisser, förslag, tankar och insikter som Malmös stadsplanerare kommer att kunna ta vidare långt in i framtiden, konstaterar Lotta Ström. 100 programpunkter i september Resultatet av ”Power of places” ska även göra ett fysiskt avtryck på respektive plats innan året är slut. Det blir kanske redan lagom till den sista delen av ”Malmö in the making”. Tidigare i år skickade Malmö stad ut en öppen anmälan för att vara med och skapa ”Malmö in the making”-evenemang som på olika sätt lyfter stadens rum, arkitektur och kultur. Det kom in över 180 förslag. 100 av dem blir av nu i september: – Intresset har varit helt enormt! Från enskilda personer till bibliotek, stora arkitektbyråer och kulturutövare, berättar projektledaren Nina Warnolf. – Det blir alltifrån guidade visningar till öppet hus, workshoppar, quiz, konst- och ljudinstallationer. Från väldigt lekfullt till mer vetenskapligt. Vi har fått ihop ett program där varje Malmöbo, oavsett bakgrund eller ålder, kan ta del av något som ger möjlighet att veta mer om platsen där man bor. Ny syn på inkludering Evenemangen är också en manifestation av den unika röda tråden i ”Malmö in the making”. Det som gör projektet till det första i sitt slag när det gäller inkluderingen. Men inte som man vanligtvis tänker. Finn Williams förklarar: – Vi behöver definiera om synen på inkludering. Ju mer jag lär mig om det som pågår i Malmö, om föreningslivet från Kirseberg till Nydala och Limhamn som verkligen håller världsklass, allt engagemang för sitt område som redan finns och händer därute – det är vi stadsplanerare som behöver inkluderas! – Det är vi som behöver vara på plats i samtalen som redan pågår därute, bland de som faktiskt redan jobbar med utvecklingen av staden och gör det i dess bredaste form. Olika städer har olika förhållningssätt kring hur mycket det är arkitekten som bör bedöma vad som är fult eller fint i medborgarnas stadsrum. – I Malmö kommer det aldrig att kunna finnas en enda arkitekturstil som skulle kunna uttrycka den fantastiska kultur och brokighet som finns i staden. Det är precis därför vi vill ha ett bredare arbetssätt, säger stadsarkitekten. Malmö har ett rykte som stad, i Sverige och Europa, om att vara progressiv, öppen och våga testa nya modeller. Och en bredare process för att skapa framtidens livsmiljöer kräver egentligen bara en sak enligt stadsarkitekten: mod. – Att det faktiskt finns en vilja och angelägenhet att vara ännu mera modig. Att vara ännu mer öppen och ställa ännu högre förväntningar, kräva det experimentella och hela tiden utmana varandra. Modet hos var och en att säga: ”Ni behöver kräva mer av oss!” Hur ser era egna framtidsvisioner ut för staden – beskriv ditt eget ”Malmö in the making”? – Visionen för mig är att alla Malmöbor känner att det är självklart att delta i den här typen av frågor, att man både vill och kan skapa framtidens stad, säger Lotta Ström. – Jag håller med. Jag är mindre intresserad av att Malmös utveckling ska utformas av en stadsarkitekt. Vi alla upplever arkitektur i sin bredaste form varje dag. Vi alla har värdefulla upplevelser och erfaren- heter. Det är väldigt viktigt att de som planerar och gestaltar staden, kan lyssna in och förstå den mångfald av upplevelser och idéer som redan finns här, säger Finn Williams. – Modet, generositeten och öppenheten. Det som har känts så tydligt med nedslagsserien är att det finns en stark vilja att föra samtalet vidare och att samverka över disciplinära gränser, inte minst med aktörer som man annars inte hade träffat, säger Nina Warnolf och fortsätter: – Malmö som stad är tillräckligt liten och tillräckligt stor, för att vi kan ha en öppen dialog med varandra. Man är generös med att dela idéer, kunskap och kontakter här. Det är unikt för Malmö. ”Bor du i en stad så är du en del av en gemenskap”, avrundar Mark Isitt. Han har kommit till ändhållplatsen i sitt sommarprat, om sin syn på arkitekturens roll för en stads utveckling – vikten av det där välbefinnandet. Och han har hittat det i sällskapet med ett par bronskatter som lapar sol. Allt medan trampbåtarna glider förbi kanaltrappan på Södertull ... Den spanske Malmökonstnären Skinny Gonzales har tolkat Malmöbors idéer om stadens framtida livsmiljöer. Nu samlas hans illustrationer i en ritbok som delas ut till Malmös förskolebarn: ”Jättemånga har efterfrågat uteliv i olika former. Man vill gärna att det ska hända saker utanför hemmet. Lite som i Spanien, där utelivet är självklart”, reflekterar Skinny Gonzales. Själv önskar han fler platser för mindre aktörer att göra spännande saker inom kultur året runt, inte bara koncentrerat till festivaler. ”En metro till Köpenhamn hade varit dunderbra också.” Stadsrummets uppgift? Malmöbornas välbefinnande. Till exempel ett par soltrappor vid kanalen på Södertull. Stadsutveckling Foto Malmö stad
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=