Vårt Malmö 26 Mitt Malmö-krönikan ”Au det här va värkligen trevlet!” Snart är det dags att packa undan sommarkläderna och lägga sommaren 2023 till handlingarna. Och det känns tungt. Sommaren är ju min absoluta favoritårstid. Ja, jag vet, jag är inte särskilt unik. Men för mig handlar det inte om rosé i glaset, långa grillkvällar och semester. Nej för mig handlar det om sommarjobb. Alla dessa underbara sommarjobb! Så länge jag kan minnas har jag sommarjobbat och gör det fortfarande. Det började när jag var runt tio år och följde med min mamma till Folkfesten som i mitten av 1970-talet höll till på Tallriken i Pildammsparken. Det var proggdans i långkjol, hemmaklippta luggar, drejning och så långt ifrån Big Slap man kunde komma. Det fanns ett klent utbud av förfriskningar. Inte en foodtruck så långt ögat kunde nå. Man ck nöja sig med små påsar med nötter och russin som Moder Jord från Huaröd sålde, en ganska grå linsgryta, men också helt fantastiska chapatibröd! Ett indiskt plattbröd bakat på plats som serverades med ost och persilja och som smälte ihop till en härlig röra när man rullade ihop de nygräddade bröden. Det här var en produkt som jag kunde stå för, och jag tänkte att om jag jobbade där så kunde jag nog få äta några gratisrullar. Så jag tjatade mig till en korttidsanställning över dagen och jag älskade det! Det var mycket roligare än springa runt och leka. Och godare! Och jag gillade känslan av att se hur glada alla blev som satte tänderna i brödrullen. I tidiga tonåren lyckades jag få jobb i en glassbar på Baltzarsgatan. Den låg i ett gammalt hus som inte nns längre. Vid sidan om där Lilla Kafferosteriet ligger i dag. Vilket drömjobb! Jag skickades i väg på utbildning och lärde mig skilja på glass, gelato och sorbet. Jag tror till och med att jag har kvar det där inramade diplomet som jag ck efter avklarad kurs. Ett bevis på att jag nu var utbildad Glasstronom. Att sälja glass är ett tacksamt arbete. Den där förväntan i blicken hos kunden sekunden då struten lämnar min hand och glider över hos sin nya ägare är oslagbar. Och jag gillade känslan av att se hur glada alla blev som köpte glass. Det började när jag var runt tio år och följde med min mamma till Folkfesten som i mitten av 1970-talet höll till på Tallriken i Pildammsparken. Susanna Dzamic Radioprataren från Sorgenfri som lämnat studion, tagit steget och mikrofonen med sig upp på ståuppscenen. Vill du skriva en krönika om ditt Malmö? Vårt Malmö betalar för varje publicerad artikel. Skicka in ditt förslag till: vartmalmo@yellon.se Den här sommaren har Kristoffer Jonzon och jag suttit nere på Posthusplatsen ett antal söndagar tillsammans med fantastiska gäster och kört ”Under bar himmel”. Det är en kombination av talkshow, quiz och musik. Ett alldeles fantastiskt sommarjobb. Publiken sitter nära på trapporna ner mot vattnet, så nära att jag kan höra vad de säger, och en söndag när vi var färdiga hörde jag någon säga till sitt sällskap: ”Au de här va värkligen trevlet!” Med b-e-t-o-ni-n-g på varenda ord. Och jag gillar fortfarande känslan. Sommarjobbskänslan. Förhäxande föredrag på stadsarkivet På 1600-talet härjade häxprocesserna i Sverige. 19 september berättar Malmö stadsarkiv om de kvinnor i Malmö som pekades ut som häxor. Föredraget handlar bland annat om vad som står i rättegångsprotokollen och vad som hände med de anklagade. Häxprocesserna i Malmö skedde framför allt under den tid Skåne var danskt, men även under några år efter försvensk- ningen. Rättegångarna skedde på Stortorget framför rådhuset, i vars källare fångarna satt fängslade och ofta också torterades. Flera av de anklagade avrättades genom att brännas levande på bål. I nuvarande Tjuvaparken i Kirseberg fanns en avrättningsplats avsedd särskilt för häxprocesserna. 1997 restes här en minnessten av kulturföreningen ”Vi på Backarna”. malmo.se/stadsarkivet Stadsarkivet gräver i rättegångsprotokoll mot häxor. Är lokalen du vill besöka tillgänglighetsanpassad just för dig? Nu finns det en digital tillgänglighetsguide med karta för att ge svar i förväg. Informationen i kartan beskriver lokalernas fysiska förutsättningar, till exempel mått på olika utrymmen, information om vilken typ av dörr som leder in till lokalen och om det finns hörslinga/teleslinga. För närvarande innehåller guiden information om bibliotek (som nya Rosengårdsbiblioteket på bilden), vårdcentraler och olika typer av lokaler i delar av centrum. Målet är att fylla på med ännu fler. Malmö stad tar gärna emot hjälp från medborgarna. Du hittar guiden på: malmo.se/tillganglighet Ny digital karta visar lokalers tillgänglighet Foto Malmö stad
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=