Vårt Malmö 19 Vi möts i entrén av Rådhusets fyra vaktmästare: Johan Agborg, Tommy Sandström, David Lindroth och Sabrina Roskvist Sedin. De ska visa oss runt i husets alla vinklar och vrår under nästan två timmar, men de ber oss allra först att vända oss om. Ovanför ingången sitter nämligen Malmö stads vapensköld. – Det var Erik av Pommern som skänkte sin familjs vapensköld till staden 1437. Han var kung över Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island. Men han blev sedermera avsatt, stal då hela den danska statskassan och sadlade om till sjörövare på Gotland, berättar Johan Agborg. Vi börjar med att vandra uppför den magnifika trappan, där den röda mattan alltid ligger utrullad. Malmös rådhus stod klart 1546 och var då Nordens största. Det var stadens borgmästare Jörgen Kock som lät bygga det. Huset har byggts om och ut i omgångar och den senaste stora restaureringen skedde i mitten av 1800-talet. Makt, rättvisa och kärlek Vad är egentligen syftet med ett rådhus? Varför finns det till? Det enkla svaret är att Rådhuset, alltsedan det byggdes, har haft två funktioner: lokal politik och lokal rättsutövning. Och det stämmer än i dag. I en nybyggd del på baksidan finns Malmö tingsrätt (även om den ska flytta ut och till nya lokaler vid Centralstationen 2023) och på andra våningen sammanträder de folkvalda beslutsfattarna i kommunfullmäktige en gång i månaden. För de allra flesta så är dock Rådhuset helt enkelt stället där man gifter sig. Och det är en viktig del av vaktmästarjobbet, förklarar Tommy Sandström: – Här vigs tjugo par mellan klockan 12 och 14 varje lördag. Under pandemin har vi dock fått dra ner det till 14 par. Vi är två vaktmästare som jobbar varje lördag. Det är kul, folk är alltid glada när de gifter sig! Paradsalen Inne i Knutssalen, som är hela Rådhusets paradsal med plats för 300 sittande gäster, hänger det tre stora kristallkronor i taket. Den största väger 1,5 ton och samtliga är monterade på plats på 1840-talet. Sabrina Roskvist Sedin tittar upp på dem och säger: – De är av böhmisk kristall. Vi putsar dem varje sommar, det tar ungefär en vecka. Vi sätter upp en ställning och står däruppe och gör det. Det är ganska meditativt, faktiskt. Inne i salen pågår det renoveringsarbete. Hela det stora, vackra taket ska bättras på. David Lindroth leder oss hela vägen upp, via knixiga små trappor och gångar, till ställningen högst upp intill taket. Där hittar vi Alva Sivhed. Hon är dekorationsmålare och hjälper sin pappa Ola med arbetet. Renoveringen av taket kommer att ta lång tid. Alva berättar: – Vi skrapar loss gammal färg, spacklar, förgyller, målar. Vi ska hålla på i sju år, men bara sju veckor per år. Rådhuset kan inte hålla stängt för renovering hur länge som helst, så det får bli lite åt gången. Det verkar lite ensamt att stå häruppe under taket, men Alva är nöjd: Rådhusets vaktmästare Johan Agborg, Tommy Sandström, David Lindroth och Sabrina Roskvist Sedin. De kan alla vinklar och vrår och ger även guidade turer i det anrika huset. En omfattande renovering och restaurering av Rådhusets fasader och tak går sakta men säkert mot sitt slut. Sen dröjer det 110 år innan taket behöver ses över. Ovanför ingången hänger stadens vapensköld. Det var Erik av Pommern – kung över Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island – som skänkte sin familjs vapensköld till staden 1437. ... stal då hela den danska statskassan och sadlade om till sjörövare på Gotland.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=