”Det ’osynliga’ arbetslivet måste bli synligt” Kan den breda studie- och yrkesvägledningen utmana sociala och kulturella barriärer så att barn verkligen kan bli vad de vill bli, snarare än det föräldrar och traditioner påbjuder? ”Ja, det tror jag absolut. Vi vet att när man medvetet utmanar föreställningar som begränsar val på grund av kön, social eller kulturell tillhörighet eller funktionsvariationer, får elever syn på andra sidor hos sig själva och kan se alternativ som inte fanns i deras synfält tidigare. Det handlar om att synliggöra och bli medveten om den friktion som ligger i vägen. Men det får inte bli den enskilda elevens ansvar, så att den känner sig misslyckad om hen exempelvis inte fullföljer ett otraditionellt val. Lärare som arbetar med dessa frågor kan också utmanas i sina egna föreställningar. De kan behöva kunskap och stöd för att våga och orka ”bråka och knuffa” på normer och föreställningar. Det sitter så fast i oss alla. Vi vet också att det som lärare säger och signalerar i de här frågorna har stor betydelse. En uppmuntran eller ett synliggörande kan göra skillnad.” Varför ska kommuner och näringsliv engagera sig i skolans studie- och yrkesvägledning? Det är väl skolans uppdrag? ”För att kunna hantera de utmaningar kring kompetensförsörjning vi har idag behöver det ”osynliga” arbetslivet bli synligt. Elever kan inte välja något de inte ser, känner till eller är nyfikna på. Här har arbetslivet en viktig roll, i samverkan med skolans aktörer. Vi behöver alla förstå att en valprocess kan vara omfattande och kräver att elever (och vårdnadshavare) har goda kunskaper om vad arbetslivet erbjuder och innebär. Det duger inte att ”duschas” med alla alternativ i anslutning till att man ska fatta ett beslut. Då blir beslutet inte väl underbyggt, och man har ingen möjlighet att vidga sina perspektiv. Om vi ska ta den här frågan på allvar och verkligen åstadkomma förändring så att eleverna väljer bredare och fattar väl underbyggda beslut som håller över tid, då behöver vi också skapa de förutsättningar som krävs.” Kan den breda studie- och yrkesvägledningen bidra till att förverkliga politikens ambition med breddad rekrytering till högskola och universitet? ”Ja, det är jag säker på. Men det kräver att man skapar förutsättningar för det, på alla nivåer, genom hela styrkedjan. Lokala politiker behöver ha kännedom om kunskapsområdet, så de kan ställa krav och förväntningar på den studie- och yrkesvägledande verksamheten. Då har förvaltningsnivån möjlighet att organisera verksamheten så att rektorer i sin tur kan organisera sin verksamhet för lärare och vägledare. På så vis kan eleverna utveckla sin valkompetens genom hela skoltiden, få syn på alternativ och utmanas i sina föreställningar.” Vi har pratat med Mikaela Zelmerlööw om skolans uppdrag med den breda studie- och yrkesvägledningen. I rollen som undervisningsråd på Skolverket har hon lett ett regeringsuppdrag om stärkt studie- och yrkesvägledning, anordnat utbildningsinsatser och tagit fram riktlinjer för hur skolan ska arbeta med detta viktiga uppdrag. Hon var också sekreterare i den statliga utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning. 11 Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd Skolverket. Privat foto.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=